Atuagagdliutit - 25.04.1957, Blaðsíða 4

kingornatungånit sujumut portujår-
ssuarmik talermingnik ussinarput, tå-
ssagOK upemagssåkut utunerugtorå-
ngat natsernik taima ulivkårtigissar-
pait. natsit sånikåtiterdlugit usiliu-
niarunikik natsitdlime Kavsit, taimalo
usitugunat.
Kamutait KilerssutåinaKarput (na-
puliutåinaKarput), kisiéne teknikimik
pitsangmik Kilerssugkat, agdlunårdlo
atornago agdlunaussamik ningusor-
ssuarmik KilerssuteKardlutik. Kamuti-
tait avanerssuarmiut Kamutaisut ma-
kitarigsuinaunatik sarpingålårput, ki-
siåne Diskobugtime Kamutitut sarpi-
ngatiginatik.
avanerssuarmiutut åma pitutait
(ipiutait) pitumingnut nuisséuput or-
sinik. Kingmé soruname ingmikut pi-
tutaKarput kisiåne takerKatigingitsu-
kutånik. soruname iperautaK atorpåt,
kisiåne sordluna isumavdlutigerujug-
ssuångikåt. Kamutaisale tikiussinertu-
gunamere nuånårtunarussåinaKaut.
inugtait ukiume Kimugsimik anga-
latdlåmagssusimåput atissamingnik
åma OKortuliutdlåmagssugamik, ino-
Kajuitsorssuarmilo angalagaluarunik
akungnagtusånginamik aput igdluvig-
kiarisavdlugo sungiusimavdluaramiko.
*
Pangnertume orssut åmitdlo Kila-
lugkatdlo maugssait åmalo teriangniat
KaKutigoraluartumigdlo amarKut amé
tunissarait, puissit amé panertinar-
dlugit imalunit åssigingitsunik mer-
ssugéngordlugit, sordlo natiliaralugit
poKåtaliaralugitdlo. arnartait imanak
URE BRILLER
Briller leveres omg. efter recept
Nye ure — schweitzer-værk.
Stort udvalg i urlænker og -remme
Sendes overalt på Grønland.
Kalåtdlit-nunåt tamåkerdlugo nag-
sitsissarpugut.
Holger Dik Jensen
Nørregade 30 — KØGE
Reparation af ure omgående
nalunaeKutanik pilertortumik
iluarsaissarpugut
peKatigiungikaluardlutik amemik ta-
måkuninga merssoKatigigtarsimåput
ilamingnik sujuligtaissoKåinardlutik,
tåssa præsidenteKardlutik.
tunissait uvagut tunissavtinit akisu-
nerssugaluarput, åmalume uvkusig-
ssanit tugånitdlo sanåt åssigingitsor-
pagssuit, kisiåne suliauvdluartut, niu-
vertumingnut tunissarait, tamanit pi-
siagssaussut kisiåne dollar serpålug-
ssuarnik akilerdlugit. aningaussaitdle
dollarsit uvagut aningaussavtinut na-
lingisigut åssersuvfigissaKartitdluar-
neK ajornakusoKaut akit atugkavut
åssigingisiteKingmata. imåikaluarpoK
tasamane eskimot pisiagssait akisoKi-
ssut, kisiåne imåingilaK tamatigut
mångarnit akisunerujuåinartut.
Canadap avangnarpasigsuane niu-
vertorssuit tusåmassat privatimik mo-
nopoleKartut, Hudson’s Bay Company
(HBC) 1923-mitdle PangnertoK niuver-
figilersimavåt. eskimut aningaussanik
(kinauvianik) akigssarsissångitdlat, tu-
nissait pisiaitdlo agdlagtugéinaussut
OKautigait. niuvertorssuit tåuko Cana-
dap avangnarpasigsuane autdlartisi-
måput ukioK 1670.
niuverneK privatiugame ajunårute-
Karfigssamine niuverneK ingerdlåsi-
nåungilå, avKutåtdlo sivitsoriartortit-
dlugo niorKUtai akitsoriartorput. tuni-
ssat pisiagssatdlo akisa soruname si-
larssuarme akitigut ingerdlauseK ma-
ligtaråt aulajangersimassumik ake-
Kartuåinarnatik. niorKutigssareKaut.
autdlaisitigut såkugigsårdluarput, ki-
siåne tamåko pingårdlutik akisoKing-
mata såkumingnik pårssivdluartor-
ssuput uvavtitutdlo erKaissartiginatik.
niorKutigssamik aké avdlångorartuar-
mata erKaimajuminåitipait, imaKalu-
me nautsorssusiugåinaunere pissusi-
maneramik. kisiåne akit uko aperssu-
tigalugit påsivåka, tåssa taima akiler-
dlugit pisiarineKarsimassut:
KorortoK napissartoK nalungisarput
(savageriffel, imalunit måne 30/30-mik
taineKartartoK) 70 dollars (490 kr.),
patroné portat 20-nik imagdlit 3,5 dol-
lars (24,50 kr.), tingmiarsiutip patroné
portat 25-nik imagdlit imerigkat 2,25
dollars (15,75.). — natsip amia 5—6
dollars (35—42 kr.-nik) akeKartarsi-
mavoK, teriangniap amia 10—11 dol-
larsinik (70—77 kr.-nik). kisiåne akit
tamåko avdlångorartuartuput.
måna tikitdlugo Pangnertume EKa-
lungnilo eskimut tupinarssortuput au-
ssame ukiumilo. kisiåne sordlo tusa-
rérsimalerigput EKaluit silatinguåne
NiaKungume, tåssa Tinigssuarferutsip
Kinguane Tasiussarssuarme, Canada-
me nålagkersuissut 1955-imit eskimo-
nut igdloKarfiliulersimåput igdluving-
nik Kissungnik sanånik. tåssanilo eski-
mot tasiussarmiut, tåssa eKalungmiut
Peter Jensen A/s
Ost en gros
Danmarkime imugssuaemiarflt angnerssåt pi-
soKaunerssåtdlo
Danmarks største og ældste ostefirma
Scandiagade 8, KØBENHAVN SV.
FYENS KONSERVESFABRIK A/S
Leverandør til det Kgl. Danske Hof
kungikormiunut niorKutilik
FYENS VINKOMPAGNI a/s
niaKungumiutdlo, angutit sulisinau-
ssut tamarmik igdlulioKatåuput, ki-
siåne pingasukutårdlutik sisamåkutår-
dlutigdlunit iliorutdlutik piniarfigssa-
Kartardlutik,' taimailiortitdlugit aitsåt
sulissorisinaugamikik.
sordlo åma påserérsimagigput es-
kimot canadamiutdlo Kavdlunåtik
Canadame tamarme atautsimut inat-
sisenartut taimalo naligigdluinar-
dlutik. akigssarsiaKarnermikut åma
taimåiput. oKautigineuarpoK eski-
mot sulissussut navdlunåtut sulena-
timigtut Kåumåmut 350 dollarsinik
(2.450 kr.-nik) akigssarsiaKartut tai-
mailivdlutigdlo nålagkersuissune a-
torfigdlit nuimanerussut ilåinitdlu-
nit akigssarsiarigsårneruvdlutik aki-
leråruteKångitsumik.
nalunaeKutap akuneranut 1,60 dol-
larimik (11,20 kr.) akigssarsiaKarput.
sulissartup (pinasuartup) atautsip ag-
dlagartå takuvara uvdlunut 12-inut
akigssarsiagssalerneKarsimassoK 130,65
dollarsinik (tåssa 914,55 kr.). éssigig-
tarsimångitdlatdle imaKa uvdlut su-
livfé éssigigtarsiménginamik. sulissar-
tut nerissarfiåne kantiname arnaK inu-
sugtoK kivfaussoK Tikisa Kåumåmut
138 dollarsinik (966 kr.) akigssarsia-
KarpoK. åiparissåle nukagpiåluk Tå-
påne KanoK akigssarsiaKarnersoK på-
singilarput.
*
Baffin Island ama tugtoKarpoK, ki-
siåne nunavtinisut tugtoKartigisima-
gunångilaK. auvartue Kingmimingnik
nangmagtugssamauteKartarput taima-
lo pissatik tamåkerdlugit tikiutardlu-
git. ukioK kaujatdlagdlugo piniagari-
ssarsimavait upernagssåinékutdle po-
litinit ingmikut akuerineKardlutik ait-
såt piniarsinaussardlugit. teriangnia-
KarpoK kisiåne nunavtitut teriangnia-
Kartigisimanane. ukaliligssusimavoK
aKigssiligssuvdlunilo.
tasamane angalassarput kisiat naut-
sorssutigisaguvtigo kangerdlorujug-
ssuit kujalerit tåuko mardluk uvagut
nunavtinut sangmernanitut, Tinig-
ssuarfik Tinigssuarferuserdlo, nunav-
ta pissusinut nalerKiutdlugit piniarfi-
gingneruvdluinarunartut piniarfigait.
kangerdluit tåuko mardluk inung-
mingnut piniagagssatigut pingårtupi-
lorujugssuput. Tinigssuarfiup Kingua
Sisimiut nalånipoK Tinigssuarferut-
sivdlo Kingua Nup nalånitdlune. ukia-
låmit Kingorssue tåuko sikussarput
taimalo juli tikitdlugo sikussardlutik.
taima sikunertutiginerénut pissutau-
gunarpoK kangerdluit tåuko mardluk
Kingortorujugssungmata. Tinigssuar-
fik 340 km migss. KingortussuseKarpoK
Tinigssuarferuserdlo 310 km migssi-
liordlugit. sinerissavtine kangerdluit
Kingortunerssånut sanigdliutisaguvti-
gik KangerdlugssuaK (Søndre Strøm-
fjord) 175 km-inik KingortussuseKar-
poK. tåssa akilisa ukua mardlorianga-
jagsimavåt. umalo kujatdliup Tinig-
ssuarferutsip Kingua TasiussarssuaK
KeKertålugssuarnik uigulugkugtunik
akimut nåsimagame sikua uninganer-
tuvatdlårsimavoK.
tasamamnivtine Kingue tåuko pi-
niarfigait puissinik ugssungnik, nat-
sernik, Kasigissanik, Tinigssuarfiuv-
dlo Kinguane Kilalugkanik, Tinigssu-
arferutsivdlo Kinguane Tasiussarssu-
arme åtånik, tåssa ausséinarssuarme
sumik sikoKaranilo iluliånguaKångit-
sume.
*
piniarnermingne såkugait autdlait
åma unåK sisangmik ulamertumik tå-
kajåmik igimalik takingitsunguamig-
dlo timitalik sigdlartamik, kaputåi-
narmik taissariaKamerussoK, soruna-
me tukaKarpoK aleKardlunilo, kisalo
åma nigsik savimineK ulamertoK pe-
Kinardlugo Kissungmik takingitsumik
timitalerdlugo. tåssa ukiume sinåsior-
nermingne aussamilo pujortulérKamik
piarnermingne såkue. soruname utor-
niamermingne tålutaK (taluaK) uvav-
titut atorpåt. pujortulérKamingme
åma avatsissartarput.
ukiume silaserujugssuangitsume ki-
siånime Kinguinit ungasiaKissume si-
ko sinåssertarsimavoK piniarfigigsor-
ssuångordlutigdlo. sinåsiomerup sa-
niatigut Kagssutit (nuluat) åma ator-
torait.
sikup aulanerane ugssuit natsitdlo
åmalo Tasiussarssuarme februariuina-
lersoK Kilalugkat kisiåne KaKortåinait
Pangnertumilo (tåssa Tinigssuarfing-
me) avangnarpasingnerugaluartume
aprilime aitsåt Kilalugkat KaKortat
Kernertatdlo piniagarivdluartarsima-
vait. kangerdlugssuitdlo tåukua sikue
upemagssåkut utoKartarsimaKaut,
sordlugoK sanit, natsit amerdlaneruv-
dlutik ugssuit ikingneruvdlutik, kisiå-
nigoK ukiume åtåKameK ajorpoK.
EKalungnut piartordluta Tasiussar-
ssuarmut ilungmut åpåkautdlutalo
åtåt (tasamanimiutut: Kaerulit) ami-
sorpagssuit ardligfigssaKångitsut tiki-
pavut. Katsungarik Kangale erKarput
pujuarpalunguarsse. umiarssuavta er-
Kåne ilåne amisut Kulit sivnigdlit
atautsikut issigissarpavut. imarigssu-
arme årdlerinånguångitsume ingming-
nut pajugutigissut.
tamåna Baffin Islandip sineriå ku-
jasigkaluartordlunit nånut nuånari-
ssavigssuarisimavåt, agdlåme uvagut
avKutivta ilåne nanorsiorniarsimaga-
luaruvta nånutagssaKarsimasinauga-
luarpugut. nånut ukiume avatåne si-
kunikajugput. ilorpasigsuminiaraluar-
dlutingoK tipimik naimassaramik. tau-
vale upemagssåkut natsit ernilerånga-
ta tunuartertarput.
siko soruname aulåikaujuåinarneK
ajorsimavoK anorimik malingmigdlo
åma aserorneKartarsimagame. ukiume
sikup sinå piniarfigititdlugo Kanig-
tuanut ukissariartortarsimåput apu-
mik igdluvigkiuinardlutik. KaKutigor-
ssuaK imåkut ajunårtoKartarsimavoK.
Agnakadlaup nangmineK erKaimassa-
minik inuit sisamat umiamik anori-
liussauvdlutik ajunårsimassut OKauti-
gai, kingornatigutdlo åma taipaatut i-
nuit sisamat témarsimassut.
Baffin Islandip kujaterpiånut ag-
dlåt, tåssa Hudson Baymut pulåma-
giåne, ukiume sikune auvfangniarfiu-
ssarsimavoK, aussamilo sineriainarme
sigssame Kagssimåtorssussarput. uva-
gut tasavna siniatåravtigo sineriak a-
vasigtaKigavtigo tamåko auveKarfig-
ssue avarKuåinarsimavavut.
Pangnertume politip ikiortåta Jo-
hanesip onaluasåupånga upernaung-
mat julime silatimingnut auvfangniar-
simavdlune. auvernik 14-erårtumik
unerpoK. Kåtigorniarune 17-erårtari-
sagaluardlugit OKarpoK, kisiånigoK i-
marsiortugssaugame Kåtigdrniångina-
me. nangmingnerdK åma aorfit usiler-
sutaramikik sauniarKårdlugit inikit-
dlisårniardlugit pissagssatigdlo amer-
dlanerusangmata (tasamanimiutordlu-
go: amisunerusangmata).
Pangnertuminivtine inue Tinigssu-
arfiup Kinguanut Kilaluvarniauma-
ssorssuput pujortulérKamik, nang-
mingnerdlume Kingumingnut, tåssa
Pangnertup kangerdluata Kinguanut,
piniariartardlutik. nalunångilardlo Ki-
lalugkat ikigtusimåsångitsut pujortu-
lérKap atautsip piniariarnerme ataut-
sime arfineK-pingasorårtarisinaussar-
magit. oKåinartariaKarpoK ausséinar-
ssuarme savssissorssuit.
PangnertoK 360 saniane inoKarpoK,
åma EKaluit NiaKungutdlo atautsimut
410 saniane inoKarput. kangerdlug-
ssuatik tåuko piniagagssaligssungma-
ta inussuteKarfigait nalunångitsumig-
dlo uvagut måne nunavtine piniagag-
ssat tungaisigut pissutsivtinut naler-
Kiutdlugit nåmagtorssuarnik, sivni-
lingnigdlume, pigssaKarfigalugit. Nia-
Kungume igdluliortiternerme eskimot
sulissugaluarput måna, kisiåne igdlu-
liat tamåko atautsikukånerssuaK i-
ngerdlataugamik erininångitsukut i-
nugssamingnut nåmagtikumårput. tau-
valo inuisa piniartunertik (imalunit
tasamanimiutut: umassorsiortunertik)
kingumut uterfigiumårpåt.
ukiume sikukut piniartuput aussa-
milo imaringnerssuarme pujortulér-
Kamik piniartuvdlutik. sordlo OKarér-
sunga Kingmerigsorssuput, taimalo
KingmeKarnertik ingerdlåpåt aulisag-
kanik (eKalugssuarnik avdlanigdlo)
Kingmimingnut ikorfartuteKartaria-
Kamatigdlunit piniagkamikut pissut-
sitik uvdlumitut ikatdlartitdlugit.
Kamutait uvavtine nunasiutigssar-
Kingitsorssugaluarput, kisiåne nunå-
kut Avangnåningarnit Kimugserfig-
ssaringnerssuput, imaKalo Kamutinik
mingnerussunik naparialingnik angat-
dlatigiuminarnerussunigdlo sungiussi-
tiniåsagaluaråine muinut iluaKutau-
natik uvgorsautauginåsagaluarput. u-
sigssaKarput nåmagtunik ununigsså-
nutdlo nunaKarfingmik inulingmik
nåmagtuiniartariaKamatik uvdloK nå-
magileruniko unuamut erKigsisimår-
figssamingnik apumik igdluvigkiorneK
sungiusimagamiko.
Peter Nielsen.
4