Atuagagdliutit - 25.04.1957, Blaðsíða 6

Silåinåkut avKutit Kingmitdlo
miaggornere — usingiarner-
me usilersornermilo periaut-
sit pitsåungitsut — nåpar-
simavik nutåK imeKardluni-
lo imeKångitsoK — avKuser-
ngup KåumarKusersugauniarnerata
oKalugtuagssartå.
ungasigpaloKissumit SAS-ip ■ ting-
missartuisa Kastrupimit Kangerdlug-
ssuarmukartut Angmagssalik Kulåu-
kiartordlugo motorisa imerngålårpa-
lungnerat tutsiutarpoK. nalunaeKutap
akunerine aulajangersimassune tut-
siutarpoK, motorit imerngålårpalung-
nerat tusångitsusagaluaråine pivfig-
ssardlunit tingmissartup Kulauvfigsså
puigusagaluaréine KularutigissariaKå-
ngilaK igdloKarfiup Kingmertaisa ting-
missartup nagdliutilernera kalerriså-
rutigingitsomaviångikåt. imerngålår-
paluk sujugdleK tutsiuniariartoK King-
mit ilåt årdlortarpoK igdlOKarfingmilo
tunilutilertortaKissumik miagguler-
sardlune. KåKanut igdloKarfiup timå-
nitunut akisuassarpoK, nipitdlo åssigi-
ngitsut tugdlériåmeranik akussauv-
dlune tingmiarssuarmut tagpavuna
nuissat akomisigut tingmissumut ilag-
singningniutingortardlune...........
unuame taimatut Kingmit nipiliuti-
tik sajukulårtitdlugit, nipit åssigingit-
sorpagssuit ingmingnut akuleriårdlu-
git miaggorpalungnerat tusarKårdlugo
avdlatut misigineK ajornaKaoK sor-
dlume tåssa imermik nigdlertumik tu-
nukut kuineKardlune. sordlume tåssa
anersåpiluit tamarmik sarKumilersut
— Jack Londonip atuagkiåne „Ulve-
hunden" Conan Doyleivdlo atuagkiå-
ne „Baskervilles hund" miaggornerit
taimåitut tusåvdlugit erKarsautitigut
akulerigdlugit erKarsautigilersariaKar-
put.
tingmissartup nipå tusarssaujuartit-
dlugo Kingmit nipangemeK ajorput.
tauvalo unuap akornusersugaunera
KångiukiartulersarpoK Kiåmiartomer-
nik sagdlaitsumigdlo Kiloriarpatdlag-
tarnernik naggasemeKartardlune. tå-
ssalo Angmagssalik nipaitdlissarpoK
itoKutip nånuniutaussartup Kimugug-
dlune Kingminit avdlanit ilåmeKar-
dlune miaggulernigssåta tungånut.
miaggomeK KingmeKatigingnit King-
meKatigingnut avdlanut tunilukiar-
tuårtarpoK tunilutuartardlunilo silåi-
naK tamåt sajukulårtumik nipagser-
dlugo.
issikivik alianaeKissoK.
Angmagssalik alianaitdluartume i-
nigssitausimavoK — kangerdliumani-
ngup pulariarfigigdluartup icinguane.
KåKanit tamatigut tamauna, timimigut
kangerdluvdlo igdloKarfiup sånguanl-
tup akiagut, avatangemeKarsimavoK.
nunaKarfik Gustav Holmip umiamik
ilisimassagssarsioKataisa avdlatdlo tå-
ssunga aulajangéKatausimassut tiku-
amerdliorsimångilåt. tamåne umiar-
ssualivigigdluarpoK, kunguaK igdlo-
Karfik napivdlugo Kcmagut kugpoK,
pingortitavdlo kussanåssusia åssigi-
ssaine ardlaKångitsuinarne nåpineKar-
sinaussoK tåssanlkujortaoK. igdloKar-
fik umiarssualivingmit Kumut sani-
mutdlo kuk igdlugigfigalugo ukiut
ingerdlanerine agdliartuårsimavoK.
igdlut mardluk Johan Petersenip pa-
lase Ryttelivdlo 1894 sulinialentåra-
mik igdlugisimaSsait amerdlisimåput,
mingnerungitsumigdlo radioKarfigssup
silasiomermut autdlåviussup sanane-
Karérneratigut. radioKarnerup elek-
triciteteKarneruvdlo igdlutai icorsu-
ssut eKimagput igdloKarfik igdloKar-
fiup iluane kup kujatåtungåne pingor-
tisimavdlugo, igdloKarfiuvdle pisoKau-
nertå igdluatungånititdlugo.
niuvertoKarfik Angmagssalik Ta-
siussåkut tungavilemeKarmat tunga-
vilivik soKarsimångilaK — tåssame,
tungaviliviuniartordlunime aulaj a-
ngersumik aulaj angiuneKarsimångi-
laK. sumivfigsså aulajangiutipajårér-
simagaluarpåt, aulajangivingnigssar-
dle niuvertumut Johan Petersenimut,
palase Ryttelimut avdlanutdlo ukioK
1894 suliagssamik autdlartitsiartor-
dlutik Angmagssalingmut tildtunut
suliagssissutigisimavdlugo.
„Tasiussame kisaréravta", palase
Ryttel uvdlorsiutimine taima agdlag-
poK, „igdluliorfigssaKamersoK taku-
niésavdlugo timukarpugut. putsumit
issikivigdliortitauvdluta encaraléngu-
åinarput kisiat issigisinauvarput, ne-
riunauteKarpatdlångilardle. „Hekla“p
ilisimassagssarsiortunik ilaussoKar-
dlune kisarsimavigisimassåninguat-
siaraluarpugut, tamånalo igdluliorfig-
ssarKigsuniåsagaluarpoK, pitsauneru-
ssumigdle navssågssaKångivigpugut:
tåssame igdluliagssat ingmingnut ni-
pititingajagdlugit nåpåtitisagéine i-
nigssaKarsinåuput, imeKarpordlo ku-
larnångitsumik ukioK kaujatdlagdlugo
imerineKarsinaussumik, pitsauneru-
saordle pitsaunerusinaussugssamik
ujaissigaluarKåråine. taimåitumik a-
Kaguane umiarssup nålagå Holm, niu-
vertoK Petersen, aKugtuneK Bærentz
TUNO III
uvangalo umitsiåmik navssårsioraluå-
savdluta autdlarpugut. kalåtdlimik
ilisimassortarissavtinik ilaKarpugut.
tåussuma inoKarfiusinaujungnartut ta-
maisa, Kanigtume imigdlit umiarssu-
piumassarineKarsinaussut' taima pit-
sautigissut atautsimortigissutdlo tiki-
savtine avdlane navssåringilavut. ta-
matumungalo ama ilångutdlugo inig-
ssarsiariniagarput avangnamut orKU-
ardlune kujåmut sangmernga angmåi-
narpoK. taimågdlåt kujalivtine KåKat
pukitsut Kagtunerasårneruvdlo uvdlu-
kitdlinerane seKernup tarrivfigissar-
tugssauvai, taimåineralo ånåuniartug-
sséusagaluaruvtigo kisiåne imåinar-
mut soKångivigsumut igdloKarfigssaK
inigssitdlugo. — uvdlunilo tugdliutune
pujuerukiartulerfine nuånårutigeKi-
ssavtinik uisåtdlagtineKarpugut påsi-
leravtigo igdluliorfigissavtinit kussa-
navigsumik issikiveKardluta, K’aKor-
tup issikivianit kussanarnerungårtu-
mik issikiveKardluta. umiarssuarmiut
isumaKarput kitåne niuvertoKarfit ar-
dlaKångitsuaråinånguit kisimik nuna-
Karfigiligkavta kussanåssusianik u-
nangmigdleraluarsinaussut."-
rerssuartartuvoK, piterKamik taine-
Kartartumik, tamånalo perKutinut
ilaugunarpoK igdlut takusinaussat ta-
marmik avangnamut sangminermikut
igalåmingnut matoKartitermata. pite-
raK tåssångåinaK tikiutarpoK, sordlo
taimane uvagut malugigigput, tamå-
nale uvagut misigissarput pissamera-
nut nalerKiutdlugo såkukitsuinauga-
luarpoK.
uvdlakut KåKap igdloKarfiup timå-
nitup aputitai kåvigtuliordlutik tike-
rujugssuartut KaKortutut Kilangmut
tungujortumut tikuarsimassutut aut-
dlartiput. uvanga uvdloK tåuna umi-
arssuårKamut „Miki“mut ilauvdlunga
niuvertoruseKarfingmut Kap Daniliar-
tugssauvunga, umiarssuårKamutdlo
ikåravta nålagå OKarpoK uvdlup ilå
piteraK nagdliukumårtoK, kisiénile
Kap Danimukarsinaussugut takusi-
naujumårparputdle utersinaujumår-
nerdluta.
nutåt Kanuanitsatdlo Am
amutdlo umiarssualivigigsinaussut ta-
maisa ajoKersussutiginiartugssauvai,
uvdlåkutdlo nal. tatdlimanit uvaleru-
jugssuarmut umiartorpugut. autdlar-
fivtinit aulajangivigineKarsimavugut
isumaKatigingineKalisagaluarpat u-
miarssup nålagåta Holmip isumå au-
lajangissujumårtoK. isumaKatiglngine-
Kalingitsorpordle, tåssa tikisavtine å-
ssigingitsune atausinaK aulaj angiune-
Karsinaungmat Tasiussap kangerdliu-
marngata erKénguanltoK. umiarssuar-
mut uterpugut, kitsavutdlo KaKeriar-
dlugit aulaj angiussavtinukarpugut.
uvdloK tamåt pujorsiorpugut, naluvig-
’ parputdlo isslkivigilerumågagssarput
KanoK itujumåmersoK, takorKålemig-
ssålo pisångatigeKårput. aulaj angiusi-
massarput nunaKarfigssatut piukuna-
vigpoK: nalimårtuvoK panertumik ig-
dluliorfigssaKardlune, pitsavingmik
kunguaKarpoK eKaloKarsinaussumik,
taserasårpoK kugtalingnik, ivssorig-
poK oKåtårutinik nautsiviliorfiusinau-
ssumik umiarssuamutdlo kisarfigig-
dluartumik umiarssualiveKardlune.
piterarångat.
atauslnardle nautsorssutigissaming-
nut ilångutisavdlugo puigorsimavåt,
tåssa Angmagssalik piniarfilugtung-
mat, taimanemitdlo uvdloK måna ti-
kitdlugo taimåituartuvdlune.
uvdlumikut Angmagssalik „piniar-
tunik" taineKarsinaussunik piniartor-
taKångilaK, ukiutdlo ingerdlanerine
erKåmiuminut nalerKiutdlune tunissat
tungaisigut nåkanganerujuartusimav-
dlune. taimåitumigdlo åma niuverto-
Karfingmit pisiat niuvertoKarfingmut-
dlo tunissat ingmingnut nalerKiukåine
nikinganerat angrierujuartusimavdlu-
ne. sulilo atautsimik palase Ryttel ku-
kussuteKarsimavoK. tåssalo, OKarame
avangnamut orKuartussoK. Angmag-
ssalingmlsimassut tamarmik Angmag-
ssagdlup avangnamut orKuartungine-
ragaunigssånut atsioKataujumasinau-
gunarput — agdlåme uvagut ukiariar-
tungajalemerane uvdlut taima ikigti-
gissut „TikeråK“mut ilauvdluta Ang-
magssalingmikavta malugårput.
AngmagssaligpiaK avangnamik ano-
Kap Danimukarpugut uvaligålo uti-
savdluta niuvertoruseKarfik Kimag-
parput silagigssuaK anordlingingaja-
vigsordlo. Angmagssalik Kanigdliar-
tordlugo anorssarigsiartorpoK. Tasiu-
ssamut pulariåne såkortussusia malu-
gårput, Angmagssaligpiamilo sékortu-
ssuseK 10—12 tikitdlugit anordlerpoK
„Miki" umiarssualivigssiniåsavdlugo
„TikeråK-vdlo sanianut pitugtorniå-
savdlugo agsut ajornartorsiomartit-
dlugo. unukut anordlernerulerKigpoK
kisiånile igdloKarfinaK taima anor-
dlertitdlugo igdloKarfiup erKå Kanig-
tunguamut agdlåt silagigdluarput. pi-
teraK sangmivik atausinaK sangmivi-
galugo nagdliutarpoK — KåKat avang-
nardliussut Koruat atuardlugo arear-
sårdlune tåkutarame. nagtimavdluar-
titdlugo silåinaK tamalårpagssuarnik
nunamernit, siorKat ujarKatdlo, Ki-
ssuit nåpartatdlo avdlarpagssuitdlo ti-
ngineKarsinaussut tamaisa nagsatara-
lugit anordlersarpoK. 1954-ime ukiugå
ima sualugsimatigaoK, umiatsiait ar-
dlagdlit tivfasinarmut Kagdlorsimavai

Angmagssalimjme nåparsimavitoKaK. arnatorKat pujortaulitumassut.
Det gamle sygehus i Angmaggsalik. To piberygende patienter.
6
aserKuavdlugit igdlutdlo ardlagdlit
igalåvisa matue igalårtalersordlugit
ilungmut ajagtarsimavdlugit.
usilersoriauseK itsarnisaoKissoK.
Angmagssalik tikerårtiminut inug-
siarnerpalugtumik erKaimassagssivoK,
Kalåtdlit-nunåne ilerKUSsoK maligdlu-
go ilagsivdluarneKartarput, mingneru-
ngitsumigdlo Tunup igdloKarfisa pi-
ngårnerssåne KaKutiguinaK umiar-
ssuaKartartume. ukiup sivisoKissumik
kiserdliortitsissarnerata nunaKarfing-
miut sianiutaisa malugssarigsisitausi-
manerat malungnarpoK, mingneru-
ngitsumik inuit nunaKarfingmiunatik
suliartortitausimanertik pivdlugo tå-
ssungnartitausimassut akornåne. Ang-
magssalik Kéumatit pingasut sisamat-
dlunit ingerdlanerinåne umiartorfigi-
neKarsinauvoK, matumalo sujornagut
Kåumatine oktoberimit juli tikitdlugo
agdlagkatigut atåssuteKartångikaluar-
(sulissume amerdlanerit arnaugamik),
Kutsiartume aumarssuausiviussumut
majussomeKartarput tåssanilo korit
imait kuineKartardlutik.
periauseK taimåitoK pilårnaralua-
KaoK avdlatutdle iliorneK ajornardlu-
ne aningaussat sigssiugkiornigssamut
atomeKartugssat akuerssissutigine-
Karsinåungikatdlartitdlugit. ukiut ar-
finigdlit arfineK-mardlugdlunit matu-
ma sujomagutdle pilerssåruteKarérsi-
magaluarpoK titartagartaKarérsumik
KeKertånguåkut månåkut uliausiviu-
ssukut umiarssuitdlo månåkut kisar-
simassut avatinguanitukut umiarssu-
amut talitarfiusinaussumik sigssiug-
kiomiardlune. pilerssårutivdle tama-
tuma påpiarat sule Kångersimångilai.
niuvertarfeKarnerup tungåtigut pi-
ssutsit pitsåungeKissut.
erKarsautigigåine, Kalåtdlit-nunåt
tamatumuna aningaussat tungaisigut
map-ssalinp-me
put. sujorna ukiup ingerdlanerane ig-
dloKarfik agdlagkanik pingasoriardlu-
ne nåkartitsivigineKartarsimavoK tai-
mailiornerdlo agsorujugssuaK nuånå-
j atdlautaussarsimavdlune. mingneru-
ngitsumik upernariartulernerane ki-
serdliornerup suniutai åssiglngitsuti-
gut suniukiartulertarsimåput, nauk
Angmagssalik kaperdlångikaluartoK
kaperdlangmut suniutauneragaussar-
tut.
sordlo oKautigineKarérsoK igdlo-
Karfingme radiop elektriciteteKame-
ruvdlo igdlutai tåukulo sulissuisa ig-
dlue sarKumilårtuput. nunaKarfiup
nangmineK inuvisa igdlue amerdlaner-
tigut ajortuput, sordlo Kalåtdlit-nu-
nåta sineriåne Kavsérssuartigut tai-
måitoK. igdloKarfingme igdlut ivssu-
nik Karmagdlit nungulivigsimåput,
igdlunigdle karsitut sanånik avångu-
nardlutigdlo perKingnaeKissunik taor-
sersorneKarsimavdlutik.
Angmagssalik umiarssuarnut tali-
tarfiusinaussumik sigssiugaKångilaK.
umiarssuit nunamit 200 meterit mig-
ssiliordlugit avasissusilingme kisar-
tarput igdlugiånigdlo agdlunaussanik
wirenigdlo nunamut pitugtortardlutik.
ukioK måna „TikeråK" „S“itdlo ilåt
aumarssuarnik usingiartOK atautsikut
umiarssualivingmlput. piteraK årdle-
rigalugo umiarssuit pitutait ilaortor-
neKarsimåput, umiarssuit sordlume
tåssa ilaKutsit merKumingnik tikortit-
sisimåinakasitdlartut. sorunalume pi-
ssariaKåssusia nåpertordlugo taimai-
liorsimagaluarput, kisiénile usingiar-
nermut agsut akornutauvoK tåssame
prammit tamarmik avKut tåuna wire-
nik åssigingitsunik portussusilersug-
kanik avssersorsimassoK avKutigssa-
råt.
sordlo OKarérsugut Angmagssalik
umiarssuarnit amerdlasunit tikineKar-
tångikaluartoK taimåitoK aussaunera-
ne tikitartut amerdléssusisa Kulit mig-
ssiliorpait, usingiarniarnerup usiler-
sorniarneruvdlo ajornartorsiornåssusia
pivdlugit uningassarnerat sivikitsuneK
ajorpoK. pissutsitdlo uvdlumikut pi-
ssusiussut najorKutaralugit avdlångor-
tineK ajornaratdlarpoK.
umiarssuit „S“it ilåt uvdlut arKa-
nigdlit umiarssualivingmipoK aumar-
ssuit 6—800 tons niuniardlugit. aumar-
ssuit umiarssuarmit Kalussarssuarnik
prammimut igssorarneKartarput tå-
ssångalo nunamukåuneKartardlutik.
pujortuléraK kaligtautaussartoK Ka-
ngaungmatdle aserKukusimavoK —
kingorårtigssai Danmarkimit tikitug-
ssaugaluit amigautigait, tåssalo sule
tikingituarput — pissuseK nunap ilåne
avdlame ilisimaneKångitsoK. tåssa
imåipoK prammit pujortulérKamik
normulingmik kaligtarneKartugssåu-
put tåssalo anordlilerniariarångat pu-
jortuléricamut taima mikitigissumut
anore wire prammilo atautsikut ka-
lingniåsavdlugit ajornarsivdluinartar-
dlutik. nuname ikårtarfissiaK pugta-
ssunik talitarfigtalik talivfigigångå-
ssuk aumarssuit korinut nuiutdlugit
sanånut nivåutamik imiuneKartarput
nangmagtordlugit akiartardlugitdlunit
atugagssineKarångame atugagssissuti-
gineKartut agsut angnikitarput. igdlo-
Karfiup pisiniarfia agsut mikivoK. Ki-
tåne niuvertoruseKarfit pisiniarfé na-
lusimagåine sumulåK ujartariaKartar-
put, Angmagssalingmiunutdle pisi-
niarfigssissutigineKarsimassoK sule
ajorneruvoK. niuvertarfingmit pisiag-
ssat mardlungnit niorKutigineKarput
— niuvertarfiup såvanit niuvertar-
fingmitdlo 1890-ikune sananeKarsi-
massumit. „Kaskellet“imik ateKarpoK
sapåtivdlo akomanut mardloriåinar-
dlune angmassardlune. tamatuma ki-
ngunerå pisiniarniat avKusineK atuar-
dlugo avungarssuaK tunuleriårdlutik
utarKissariaKartarnerat, uvdlormutdlo
pissariniagkanik akilerdlugit pisiniar-
dlune silardlugtume utarKerujugssu-
artarneK nuånersuinaunaviångilaK.
taimatutaoK inspektørip ikiortaisalo
sulivfiginiagait agdlagfit mikivatdlå-
rujugssuartut ajoKaut. K
OKarumassoKarsinaussoKaraluarung-
narsivoK, pissutsit sarKumiussatit pi-
ngårneningitdlat avdlatdlo sujugdliu-
tariaKarput. ilumorpoK, avdlåme su-
jugdliutariaKarnerusorineKarsinåuput,
taimåikaluartordle inungnut tåssanilo
sulissuniartunut uvdlormut inuniame-
rånut suliniarnerånutdlo nålagauvfiup
pigissainik perKuneKarsimanertik nå-
pertordlugo ingerdlatsiniartunut pi-
ngåruteKartut, puigugausorerérsut, pi-
ngångitsutut OKautigineK ajornaKaut.
sutdlivingne nålagauvjingmit inui-
narnitdlo ingerdlatlneKartune suleKa-
tigingneKangilaK?
nutåmik nåparsimavigtåmigssamik
aperKut nåmagsineKarérsimavoK.
Angmagssalik nutåliaoKissumik ku-
ssanaKissumigdlo, uvdlut Kavsigsu-
nguit Kångiutut atorKårtineKarsima-
ssumik, néparsimavigtårsimavoK. pi-
ssariaKarmåme. månåkut nåparsima-
vik mardlungnik ingmikortortaKar-
poK. pisoKartåne arnat angutitdlo ing-
mingnut KaneKalutik inigssineKarsi-
masinaussarput ilånikutdlo tb-mik nå-
pauteKartut avdlatut itumik nåpautig-
dlit akornåne inigssineKarsimassar-
put. tåssalo sordlutaoK sule Kitåne
taimåitoKartoK. nutårtåtale 25-nik si-
nigfigtagdlip nakorsaKarfiup nakorså-
ta kigsautigisinaussai tamaisa pigai.
kagdlerup ingniliorfiup saninguagut
mérKanut • perKigsartarfiliorput. nå-
parsimavik nålagauvfingmit sanatine-
KarsimavoK mérKatdlo perKigsartar-
figssåt peKatigingnit kalåtdlit mérar-
tåinik ikiuiniaKatigingnik taigutiling-
nit. mérKat perKigsartarfigssåt silati-
migut matuneKarérsimagaluardlune
sule iluata suliagssartai inerneKarsi-
mångitdlat — nautsorssutigineKarpor-
dlo åipågugssamut atulersinaujumår-
tOK.
sulivfeKarfit téuko mardluk ing-
mingnut agtumangajavigdlutik nåpar-
neKarsimassut issigilerdlugit ingminut
apererKajånarpoK, nålagauvfik nang-
minerssordlutigdlo ingerdlatitsissu-
ssut, måne mérKat angerdlarsimavfi-
liortardlutigdlo katerisimårtarfilior-
(nangisaoK Kup. 21-me)
danskit Danebume
sisorautinik
mesterskab-
Karnerat
danskit. ukiumåna sisorautinik
mesterskabeKarnerat Danebume
pivoK. Kalåtdlit-nunåne atuar-
tugssat ilarpagssuisa ateK Dåne-
bu ilisimavdluarunångingmåssuk
oKautigemårdlara Danebu tå-
ssaungmat Norgep Danmarkimut tumssutigisimasså, sor-
ssungnerssup kingugdliup nalåne Daiimarkip ikingutitut
Norgemut kivfartussutainut Kujåssutitut. norgemiut tai-
mane tigussausimanermingne uvavtinit atugardliorneronissut danskit amer-
dlanerit misiginerat nåpertordlugo taimane ikiunerput angnikipatdlårsorine-
KarsimavoK danskinitdlume amerdlanernit akilerneKartugssatut issigineKa-
rane. taimåitumik Danmark nangåssumik tunissumik tamatuminga tigusisi-
mavoK.
tunissut tåssåusaoK Norgeme inusugtut Danmarkime inusugtunut Kujåssu-
tåt, isumaliutigivdluarKigsårsimavdlugulo sisorariat igdlugssåt nalemuner-
pautineKarsimavoK. Norgeme katerssuinen aningaussarpagssuarnik isertita-
KarsimavoK, taimåitumigdlo „igdluaraK“ akunigtarfigssuarmut erKainarne-
rulerdlune sananeKarsinångorsimavon sumivfigssålo sapingisamik pitsau-
nerpåK ilungersortumik navssåriniarneKalerdlune. åritdlume 1950 nålerå
Aurdalip ericåne Danebu 64-inik sinigfilik atorKårtineKarpoK. inigssanit tåu-
kunånga 50-it danskinut angmatituagåuput, 14-it norgemiunut.
Danebu imamit 985 meteritut KutsigsigissumipoK, erKå alianaeKalune siso-
rarfigigsorssuvdlunilo. aussame ukiumilo ulivkårsimajuartarpoK. taimåitu-
mik ukiune Kångiutune iluagtitdluartumik ingerdlasimavoK.
sordlo OKautigineKarérsoK sapåtip akunera danskit sisorautinik unangmiv-
fiat ukiumåna Danebume pivoK. tåssalo sisorarfigeKingmat naggatågut u-
nangminerit Danmarkime mesteringorniuningortineKarsimåput. taimatut
danskit mesteringorniutarnerat pernardlune Danmarkip nunagingisåne pi-
vok, tupingnångitsumigdlo perssuarsiornarnerussungordlugit, tåssame ilåti-
gut norskit sisorartartue pikorigsorpagssuit disponent Laurits Schmidt ober-
stilo Block Hansen sagdlersaralugit ikiorsiungmata mesterskabeKarneK sa-
pingisamik pitsaunerpåmik nåmagsineKarsinångortitdlugo. Dansk Idræts
Forbundime direktøriussoK Axel Lundquist kalåtdlit timerssortartuisa 1955-
ime tikerårneranit nalungisåt najuportaoK. Dansk Skiforbund årKigssussi-
ssuvok, sujuligtaissua arkitekt Skole Overgaard pissortauvdlune.
danskit sisorauterssortartue pikoringnerpåt tamarmik, tingatdlagtårtartut
ilait kisimik pinatik, unangmeKatauniardlutik nalunaersimåput, uvavtinutdlo
Kalåtdlit-nunåmiunut unangminerit sule soKutiginarnerulerput Jørgen
Chemnitz unangmeKataungmat. nukå Lars Chemnitz sorunalime Kimatauniå-
ngilaK, tåunale Danmarkime sisorauterssutdlarKingnerpånut ukiune ardlaKa-
l ersune akujuarér simag arne penataunera nutaujungilaK.
ukiune kingugdlerne påsineKångituarsimavoK kalåtdlit sisorartartue dan-
skit sisorKaringnerussortåinut nalerKiutdlugit KanoK inersut. tamåna påsit-
siarsinåusangasimagaluarparput sujorna Hans Holm, Peter Larsen LårséraK
Petersenilo kisalo Lars Svendsen Norgeliartikavtigik. kisiåne nunane avdla-
miuinarssuarnik unangmeKateKarmata avdlamik påsissaKångilagut taimåg-
dlåt iliniagagssat sule angnertoKissut kalåtdlit sisorartartue silarssuarmiu-
nut nagdlersusinauleriartusagpata.
angussat angnertumik tigoraivigineK ajornaKaut, taimåitumik OKautiginar-
dlara Lars Chemnitz Danmarkime sisorauterssortartunit tamatigornerpåtut
takuterKingmat måkuninga angussanardlune:
15. km.-langrendime 53,28 minuterdlune nr. 1-iuvoK Danmarkimilo meste-
ringordlune. — sangussårnerssuarme (err! Storslalom) nr. 1-iuvoK Danmar-
kimilo mesteringordlune. — tingatdlagtårnerme nr. 2-uvok. — Nordisk kom-
binationime (tåssa 15 km.-langrend tingatdlagtårnerdlo katitdlugit) nr. 1-
iuvoK. — sangussårnerme (slalom) nr. 3-uvok. — alpin kombinationime (tå-
ssa sisupilorneK sangussårnerdlo katitdlugit) nr. 2-uvok, — kisalo pingasu-
kutårdlune iligitdlune langrendernerme nr. 1-ioKatauvoK Danmarkimilo me-
steringoKatauvdlune.
Jørgen Chemnitz 15 km.-langrendime nr. 4-vok, ajugaussoK minutinik ar-
fineK-mardlungnik inordlugo. Danmarkime mesteringortunut akuvoK, tåssa
Lars Chemnitz Svend W. Carlsenilo iligalugit Københavns Skiklub iligigsi-
tårdlune oKilaniunerme nr. 1-iutikamiko. Jørgen Chemnitz Københavnime
sisorartartunut ilauvdlune unangmeKataugaluartoK misigisinauvdluarpugut
Kalåtdlit-nunåmiumik Danmarkime mesteringortoKartoK, tåssame Norgeme
sungiusatsiarsimanera erKåingikåine Kalåtdlit-nunåne sisorarnermik sungiu-
sarsimangmat, nukåle Lårs Chemnitz ukiune ardlalingneDanmarkime nuna-
nilo avdlane sisorartartut pitsaunerpåt naligalugit sungiusartarsimavdlune
unangmeKataussarsimavdlunilo taimåitumigdlo sisorartartumik Kalåtdlit-
nunåningånérsumik angajumisut taineKarsinaunane.
slalomime storslalomimilo Jørgen Chemnitz B-rækkeme unangmeKatau-
vok. slalomime autdlarterKårnermine pitsaunerpåmut tugdlerssoraluarpoK,
sivneranile iluagtinginame unangminerne tåukunane mardlungne åipd-
ne nr. 6-iuvoK dipånilo (storslalomime) nr. 9-uvdlune.
slalomime B-rækkeme unangmissut A-rækkeme uangmissunit oKinerussu-
mik sangussårfeKartitåuput, storslalomerfigtårdle unangminerme atorKår-
tineKartoK tamarmik atorpåt. 13—1400 meterinik takissuseKarpoK, 500 mete-
ringajangnik kugssariarneKardlune 33-nigdlo porteKardlune. taimåikame
Kalåtdlit-nunåne nånamut atortagkavtinit takineroKalunilo ajornarnero-
KaoK.
slalomime alpinkombinationimilo A-rækkeme ajugauvdlunilo mesteringor-
toK tåssa Hans Jørgen Poulsen, K. S. storslalomime Lars Chemnitzimut inor-
ssatsiamininarpoK, slalomimile ajugaunera ersserKeKigame åma kombinatio-
nime ajugåussutigå. Hans Jørgen Poulsen sisorardlune KunusuitsuvoK unang-
missunut ilaunermine sapingisaminik tamaviårniartartoK, taimåikamilo a-
jugaussarsimaKissoK.
tingatdlagtårfiat pitsaussungilaK, unangminermilo K. S.-ermiup Ebbe
Holmip ajugaussuvfigissåne danskit tingatdlagtårtartue pitsaunerit ilåu-
ngingmata Danmarksmesterskabitut unangmineK atorneKångilaK. tingat-
dlangnerpåt 21 metererput.
(nangisaoK Kup. 17-ime)
7