Atuagagdliutit - 25.04.1957, Blaðsíða 24

una kigartugaK Efraim Lyngep 12-inik ukioKardlune 6. klassemttup sanårå —
kussanavingmik tingatdlagtuatårtoK. Evfa Atuagagdliutit radioavisivdlo åtsi-
ssartoråt pingitsorneK ajornavigsoK, kigartugålo tdssa „Mérartavtinut“p ikingu-
timinut tamanut, pingårtumik mérKanut soruname, porskime pivdluaricussu-
tigå, porske KångilårtoK sarKumeraluarnine unissutiginago.
Byg sundheden op—
og byg FOSKA-landet
perKigsiniarniarit—
FOSKA-miutdlo nunånik
sanavdlutit...
De fintvalsede FOSKA
havregryn er guld
værd for muskler,
tænder og knogler. —
Med hver pakke føl-
ger cn rigdom af fos-
for, kalk, jern og B-
vitaminer ... samt et
morsomt byggesæt til
typiske danske huse
— og pakkerne brin-
ger mange forskellige
modeller ... nok til
en hel by.
ivsingigagssat FOSKA-t sålisar-
dluagkat nukinut, kigutinut sau-
nernutdlo iluaKutausinaussoru-
jugssuput. portugkat tamarmik
fosforimik, kalkimik saviminer-
mik B-vitamininigdlo angniki-
ngitsunik pigssarsiviusinåuput...
klsalo danskit igdluinik nipititi-
gagssat ituianavigsut — portug-
katdlo åssiglngitsorpagssuarnik
nipititigagssartanarput ... igdlo-
itarfiliornigssamut namagtunik.
FOSKA
guld værd for sundheden I
penringnigssamut hfiltilut pingdrutesartigissutl
GRYN
ivsingigagssat
FOSKAT
n
iaraK
aKugtungorusugpoK
4 år „på dæk“.
aKugtugssat iliniarfiat (navigations-
skole)
Danmarkime atuarfit taimåitut sisa-
måuput, Københavnime, Svendborgi-
me, Fanøme Marstalimilo itut. ikingu-
terput igdloKarfit tåukua ardlånut nu-
nagssipoK, atuarfingmilo igsiavera-
langne sungiusimångivisamine nu-
ngutdlarsalerdlune. ukiup sujugdliup
KerKa piarérsarfiussumik taineKartar-
tOK matematikimik fysikimigdlo ili-
niarfigissorujugssuvå atuarnivigssami-
nut autdlarKautigalugit. danskisut tu-
lugtutdlo imamilo avKutine maligtari-
ssagssanik iliniartarujoK. atuarfiving-
mut pinigssamine soraerumérneK pi-
ssagssaringilå, kisiåne soruname piko-
rigsuniarneK ajoKutigssarsivfigssari-
ngilå.
ukiup KerKata ingerdlarérneratigut
misiligtisaoK, åtåsimaguniugdlo „mfng-
nérKane" atuartungusaoK, ukiuvdlo
KerKa ama Kångiugpat „angningu-
saoK“. atuarnermine taukunane pissa-
riaKagkane iliniåsavai imaKalo unga-
singitsukut aKugtungusavdlune.
sule åmalo iliniagagssat.
pissagssarpagssuine mardluk pi-
ngårnerssåuput, tåssalo sumissuser-
siorneK umiartortuvdlo umiarssuarme
ilisimassariaKagai. iliniagagssane tåu-
kunane iliniåsavå umiarssuaK KanoK
ilissukut påssusinåusavdlugo. iliniåsa-
vå pujortitdlugo, anorerssuartitdlugo
atorssaussorssutitdlugulunit sumissu-
sersiorneK, taimatutdlo ajoKutigssar-
sissutigssåungitsunik usinik avguatå-
rivdlune årKigssussinigssaK avdlar-
pagssuitdlo. iliniagagssanit avdlanit
taineKarsinåuput umiartomerme inat-
sisit, silasiorneK, penångnigssamik
iliniarneK, motorilerineK, ingnåtdlagi-
ssamik iliniarneK, fysik, matematik,
danskisut tulugtornerdlo. ukiup Kiter-
Kunere tamaisa soraerumémeKartar-
poK Kåumat ilivitsungajak sivisussu-
seKartartumik.
„aKugtungordlåK".
soraerumémerup tamatuma kingor-
natigut ikinguterput aKUgtutut bevise-
KalerpoK (ugpemarsaumik agdlagar-
taKalerpoK), månåkutdlo umiartorKig-
sinångorpoK, kisiåne aKUgtutut. ku-
larnaitsungilardle taimailiorsinaune-
ra, inivigsutume nautsorssuneKåsagu-
ne sule soraerumérneK atauseK pissa-
riaKarpå, tåssalo umiarssup nålagåtut
soraerumérnigssaK, taménalume pisa-
-gåine ama ukiup KerKa piarérsarKår-
tariaKarpoK. soraerumérneK tamåna
kaussarfingmioralugo angatdlåme su-
mukartugssame sumilunit nålagausi-
nauvdluaraluarpoK, taimailiortoKar-
nerdle ajorpoK, umiarssup nålagåtut
agdlagartaKåsagune ukioK atauseK
aKugtunerusimassariaKarame.
mana avKutå nåvarput, ikinguput-
dlo sutdlivigssamine autdlartitariaKa-
lerpoK. aKugtorutsitut autdlartisaoK
Kutdlariartuåsavdlunilo, uvdlutdlo ila-
ne ukiumigut nåmalerune atorfigssa-
minutdlo nalerKutilersimagune nålag-
kersuissarfingmut KerKikumårpoK,
maskinemutdlo nalunaertaut tigumi-
viagut tigujumårpå -— „full a head“
(sujumut tamåt) — takordlugaK pi-
viussungorpoK...
„Rundt i Verden“imit.
nugt. Jairus Lyberth.
atuarfingminera mingnerpåmik Kéu-
matit 3 inerpat nukagpiaraK nangmi-
nérdlune ingerdlanialisaoK. aKugtu-
ngorniat atuarfiviånut tiguneKarsi-
nåusagåine piumassarineKarput ukiut
sisamat „umiarssup Kåmiu“nigssaK,
téukunångalo ukioK atauseK tinger-
dlautåinalingminigssaK. tingerdlautåi-
nagdlit nalåt Kångiuterérsimagaluar-
tOK taimåitoK pigssarsiarisinauvå u-
miarssuarmut atuarfiussumut tinger-
dlautåinalingmut imalunit umiarssu-
årKamut pingårtumik Østersøme anga-
laortartumut ilaunermigut. tåukua
mardluk ardlåt Kinisaguniuk åssigig-
poK. kisiåne silatusårnarneruvoK ti-
ngerdlautéinalingme igssimarKasagåi-
ne. tamatuma nalåne mingnerpåmik
akigssarsiaKåsagaluarpoK nauk pujor-
tulingme motorilingmilunit igssimasi-
måsagaluarune påsilertorsinaulisav-
dlugulo ilumut imarsiortuviusinauni-
ne. atuarfingmingånit umiarssuårKa-
mut ikineK avdléngordluinarfiussar-
poK, tamånalo åtåsinaugéine tugpat-
dlersautigssaKarnarsissarpoK ajorner-
påK Kångertutut isimåsavdlugo.
aspirant imalunit „forbundsmatros".
ikingutivta tingerdlautåinalingmi-
nigssane nåmagsisimaguniuk ilikaga-
Kalårérsutut malugilerisaoK, periarfig-
ssardlo tugdleK nagdliupoK. umiartor-
tut peKatigigfiånut ilénguniarsinau-
vok tåussuma kivfauvfigssaminik u-
nersutisangmane. imalunit imailiorsi-
nauvoK, pissusigssamisorajugpordlu-
me aKugtungorniardlune aKugtugssa-
tut iliniarneK atorfiginialeruniuk, ima-
lunit iliniartugssatut umiarssuautilig-
ssuarnut tigutiniarune, tamåkuame
isumagissarmåssuk umiarssuautiming-
ne umiarssuamermut sivisussusigssaK
pissariaKartoK. akigssarsiagssaK sor-
dlermisagaluarångatdlunit éssigigina-
rajugpoK, iliniartuniarnerdle iluaKU-
taugajugpoK umiarssuautigdlit amer-
dlanerit iliniartoK iliniartisinaussar-
måssuk aKugtungorune atorfigssaKar-
tikumågånik.
måna umiarssuarme Kutdlariartuår-
dlune ukioK kingugdleK matrosingor-
poK umiartutdlåmagssuångordlunilo.
akigssarsiaminit 10.000 kr. ilevKårsi-
mavai tugdligssarssuardlo periagag-
ssarilerdlugo. akigssarsiaerupoK, nu-
namutdlo pivdlune aKugtugssat ili-
niarfiviånut (navigationsskole) iliniar-
tungorniardlune nalunaerpoK.
lo: „Georg Stage", „Danmark" amalo
„Lilla Dan" åsit J. Lauritzenikut piat.
tåukunane atuarfingne, umiarssuar-
nilo atuarfiussune nukagpiaraK umi-
artorumassoK imaKa inunermine su-
jugdlerpåmik pivfigssarsissarpoK ima-
mut tungassut iluamik ilisarilisavdlu-
git. nukagpiarKåme igdloKarfingnit
umiarssualiviussunit amerdlanemit
aggertarput åmåtaordlo ilait nunåi-
narmingånit. nukagpiarKap atuarfing-
me tåssane påssusinaulersarpai umiat-
siånik mikissunik tigsiarniarsinauneK,
ipungneK aKuterssornerdlo, tinger-
dlautigssianik merssorneK, agdlunau-
ssanik wirenigdlo nuiussineK, nalung-
neK, ipisimassunik umarsaineK, sumi-
ssusersiorneK, augpalårtuarKanik,
Kåumartartumik tortaivdlunilunit (ra-
diokut) kalerrisårineK, alersinik ilår-
tuineK, Kardlingnik ilårtuineK — anå-
nane taimailiortineK ajornarsisangmat
— evKiaineK, umiarssuarnime tamane
inusungnerssaussup evKiaineK suliari-
ssorujugssussarmago, naitsumingme
OKautigalugo: ingminut napatiniar-
tugssauvoK.
tamavta nalungilarput umiarssuår-
Kap umiarssuvdlunit nålagå taigutimi-
gut KanoK itussoK. takordlortarparput
angut aninissoK, ilumorsårtoK, KaKuti-
guinaK OKartartoK kultiussalingnigdlo
atsipåKutiligssuaK. imaKa nukagpiar-
Kat amerdlasut taimåitungorusugtar-
put, ajungitdluinarpordlume; kisiåne
ilisimassaKarnialasaugut takordlugkap
tåussuma piviussungortiniarnigssånut.
umiartortut atuarfigissartagdine.
Kanga nukagpiaraK umiartortungo-
rusugkångame ajomångitsumik umi-
arssuårKap umiarssuvdlunit nålagånit
tigujumaneKarsinaussarpoK; soruna-
me akigssarsialerdlugo, uvdluvtinile
taimåingilaK. atuarKårtariaicartitau-
vok, umiarssuarmilunit atuarfiussu-
mérérsugssauvoK. atuarfit nålagauv-
fingmit pigineKartut pingasuput Søn-
derborgime, Frederikshavnime Es-
bjergimilo itut. kisalo avdlat mardluk
nangminerssortut ingerdlåssait tamar-
mik Svendborgimitut. åipå umiartor-
tunut højskoleuvoK åipålo umiartor-
nermut atuarfiuvoK umiarssuautilig-
ssup J. Lauritzenip pia. tauvalo umi-
arssuit atuarfiussut pingasuput, tåssa-
asassdka nukagpiarKat.
kalåtdlit iliniarsimanerussut td-
ssaugajugput palasit iliniartitsi-
ssutdlo, avdlatutdlunit nunap Kå-
miungorsimassut. ajungikalua-
KaoK, sulile åma ajunginerusaga-
luarpoK kalåtdlinik aKugtoKar-
dlunilo umiarssuarnut nålagana-
raluarune. Danmarkime arnanut
agdlåt iliniartonarpalulerpoK —
kinalunitdlo ilung er sordlune tai-
mditungorusugtoK tamavta tug-
dlusimårutigiumårparput, suju-
mukåsaguvtame taimåitunik ila-
KartariaKarpugut kalåliussugut
iluaKutigssarigavtigo.
inuvdluaritse,
Jåja.
26