Atuagagdliutit - 25.04.1957, Blaðsíða 7

UKIORSSXJAK’ tangnåleKissoK k(same
upernagssaleKaoK, ukiup nipdinera Ka-
sunarpatdlårungnaerdlune. upernåK i-
luvtine misigisimalerparput — inuk tusåssa-
KarniartalerpoK.:
Itivnerata Kulåne Kuagssugkap Kåne uper-
nåK tipaitsuartitsilerpoK. nerssutit tingmi-
ssatdlo katerssusimdput. Kupalorarssuk Ki-
tivfasersimavoK, aKigsseK angutiviaK Kar-
dlorpalårpoK. sulugtussivdlune årsårfigå-
nga, pigissaminik igdlersuinigssaminut
piarérdlune. — arnaviå ugsagsårsimavara
angutiviå Kuiasungniarfiginiardlugo. papi-
ne siårdlugit såssupånga. tikingitsiar diung a
unigtussivoK, issaisa Kulåne augpalugtor-
tai tikordlutik — sordlume tåssa asang-
ningnerup ikualanere sangiangnerup så-
kortusissai. Kamångarpasigsumik nipag-
dlune umigssuinine nalunaeriutigalugo arna-
visse uterfigå.
samane ativne tulugkat åiparit najugaKar-
put, sivnersarautdlutigdlo tingitdlåraut ala-
pernaiserniardlutik — sordlume KåKap uja-
rånit Kernertumit kångdinartartut. erinind-
ngitsoK utertaraut tasamungalo tarKamunga
sinarssugkap ujangisimanerata atånut taku-
neK sapigkavnut tarritardlutik.
nalungisatoKaK, teriangniaK utorKatdlak pa-
miua kipako, ukiumånåtaoK pissarineKariå-
nguarane ukiumik aniguisimassoK tasama
KårKume ingerdlarujorpoK, unaluna tusiapit-
dlåmilinguardlune-kasik. anersaluninåsit sa-
vårKamik inordlåmik isumavdluartoK?
ukaleK ukiunera tamåt nujarniaKaoK, mia-
nerssorungnaivlgsimavoK. påtsivérusimårtutut
itdlune pigsigtarpoK, asangnigdluarsimåler-
dlune.
kangerdluk KivdlarlnångorsimavoK Kerdlu-
tut Kardlorpalugtarput — åmåkulo naujat
imame Kiv diar eKissume tarrarssortut. ukiup
sikuata amiåkuane aKiliulersume KasigiaK se-
KinårpoK.
sårfårssuk, upernåp uingiarssortua, inger-
dlarssoKalune tingmivoK, atame Kardlornera-
ta tusarnissusia. tdssame kangerdluk uperna-
leKaoK. ukiu'ierane misigissat imailiatdldinaK
puiorsimavaiT. — persu kasik orKudnitdluse
uvavtut Kiavdluse Kdpagsimårtarnise arajut-
sisimdngilaka.
ukiumåna ukiunerane piniarniar tarér ner up
kingorna måne Kavdlunåtsiait inugsuliakuata
ivssuatsianigsimassup kigdlingane erKigseKa-
tigingniarpugut.
upernaK
pissarisimassdka takordlorpdka. månale ko-
rortuaraK igdlumipoK. erKigsigitse tamavse.
nerssutit tingmissatdlo iluvdlunga katerssu-
put. imap iternanit puisse sapdngatut Kivdlår-
palårdlune KaKivoK. teriangniaK kipakumik
pamiulik igsiterpoK, unaluna issine sungårtut
Kungujulårtilitdlardlugit.
ukaleK pissarnermisut-åsit kine uivssumisi-
marpalugteKalugo — imalunit igtupajårtar-
nerpoK? — tikiupoK.
aKigssikut åiparit årdlerimissåjutiginguat-
siardlutik pigsigsårput.
tulugaK arnaviaK kajarnidngilaK, iggiar-
dlugdlune — ingminutdle tatiginguatsiaKa-
lune.
nagtoragdlit kdngusagtut Kivdlertut mar-
dluk inugsungmut mitdlutik sulugssuatik
iluarsartupait — kigssaviarssugdlo Karssu-
tut sdkatigalune årsårpoK.
KérdlutdK nulialo orråvdlutik sårfårssup
Kardlorneranut avdlordssårput.
Kupalorarssuk kingugdlersauvdlune ti-
kiupoK, tunua Kernerdlune, såva KaKor-
dlune, sungårtumik kavsseKutserdlune.
niperpalåK, oKaluarpalåK. — nipaerute-
riassårputdle.
nagtoragdlit niarKutip sikitipait. —
„nagdliutorsiornerup tunlssutå ilivsinut
tuniussauvoK". erKigsineK.
pissorpalugssuaKalerpoK. sulugpalugssuaK
— upernåK nagdliupoK. magssitserpunga —
singnagtorsimav diung a.
tasama kangerdlup Kinguane kuk Korsor-
palugdlune nipiliorpoK. KdKatigut ivssorsung-
nialålersimassutigut Kapugdlune kulersima-
vok. atarKinangårtup Aputitup atåne någ-
ssåungitsup kåvinera.
upernåK — upernåK kuit nipiliorfiat.
Tekst og tegning:
Jens Rosing