Atuagagdliutit - 25.04.1957, Blaðsíða 23

umiarssuaK Kernertok
nugt. S. Kaspersen
(nangitaK)
nangminermigoK påserérpai, amer-
dlanerssait tatdlimikut nisumikutdlo
pinersauteKartut toKutamingnut nalu-
naeKutarissamingnik, taimåitumigdlo
inunertik serniginiardlugo akiuniarta-
riaKåsavdlutik, pitsaunerusagaluaKi-
ssordlo uvdlukut Kaumatitdlugo tai-
mailiorsinåusagunik.
sule nereKatigingniåsassut Kårusup
isåriåne perpalorKåriåsassoK tåuna su-
julerssortigisimassåt iserpoK nerissag-
ssanik åtsivdlune, sorKusaitsutut ilior-
dlune oKauseKaranilo tiguagkat iser-
figai.
nerissagssat igpagssaungmat neri-
ssaisa éssigait, tåssa aulisagkat ussut,
igfiat, paornat imiminerdlo; tåukulo
agsut iluåtdlautigerKigpait.
såkutut nålagåråta sianinerarpai,
nalunångitsumingoK akuerssiassu-
ngortiniardlutik taima ajungisarfigiti-
gingmatik, inutigssamingnik isumaga-
lutik. såkututdlo sågdlugit OKarfigai:
„KularnångilaK anago tusåmåinagkav-
tinik ilioralugtuaKaugut; encaimania-
risiuk peKatigingniåsagavta akiuner-
milo avigsårnavérsårniåsavdluta. tå-
ssa tåunatuauvoK sianigissagssarput.
ernumanarsigaluarpatdlunit OKartina-
nga igitoKåsångilaK. tiguagaussariaKå-
ngilagut. tauva ajunginerusaoK Ka-
suersåratdlaruvse; aKago sapissuser-
put nukivutdlo atungitsorunångila-
vut.“
Cook sujunersuivoK pitsaunerusa-
sSok tåuko nålagkatik mardluk Ka-
suersårpata, nangmingneK mardluku-
tårdlutik sivnerserautdlutik unuame
alapernaerssuisagamik. Travers aku-
erssinarpoK Cookilo pigårtugssanut
pissorténgortitdlugo, kisiåne perKuv-
dlugit sumigdlunit ilimanartoKalisaga-
luarpat emlnaK itersarKuvdlutik.
tauva Cookip Kårusup isåriå Kanig-
dlivå, tåssanilo inigssitdlune. nålaga-
rissait mångeraluaKissumut inarput
erninardlo sinilerdlutik.
kivfat mardluk kiserdliornaKissume
igsiéput tårnerinarmut nåkussivdlutik.
nalunaeKutap akunere Kångiussorput
erKigsinaitsortaKaratik. angutitdle
tåuko mardluk ardlåinåtdlunit ina-
riåtdlångilaK eKingaKigamik nålaru-
lugdlutigdlo. nalungilåme endgsisi-
mårfiussoK agdlåt navianartoKarsi-
naussoK, akernatingme isumaKarsi-
naungmata terdlinganériumavdlutik,
Kularnångingmatdlo silatimingnit issi-
nit perKusersunit Kårusup isåriå ala-
pernaiserneKaKissoK.
sunauvfame tamåna ilumårpoK. åri-
me KåumariartuleriånguatdlartoK tu-
sålerpåt tungmarpaluk Kajagssuarpa-
loKissoK, ungasigsumitdlo isuvssualug-
paluk, Kårusugssuvdlo ilua nanerussap
Kaumanimininguanit KåumarfigineKa-
lersoK.
taimaileriarmat nipaersåKalutik ila-
tik tamaisa itersarpait. tauva Travers
isuvssugpoK: „igdluinarssutit piarérsi-
gik, erKaimasiugdlo Kanisause tuvise
ingmingnut agtortiterdlugit; perecussi-
tinangalo igitoKåsångilaK!"
tamarmik Kårusup isåriåta sanianut
KerKisiterput KårusugssuaK måna Kau-
manerulersoK alapernaerssulerdlugo.
takuvait augpalugtunik amigdlit alior-
tugkatut itdlutik tarKamane tågdliar-
paluinartut Kårusugssuarmutdlo ka-
terssutut; takuvåtdlo angut tåuna ti-
guaissertik ilungmut tungimingnut
tatdline såkortuteKalugit ilaminik ti-
kussuissoK.
kap. 9-at.
KimåneK.
angutip sujugdliup Kårusup isåriå
^anigdleriarmago, såkutut nålagåråta
sukautivigdlugo suangaKå: „unigit!"
taimailissordlo augpalugtumik ami-
lik sangugame, taimak erssikaluångi-
laK. tarKamanilo silatåne tupangner-
mit nivdliarpalugtorssuångorput; isu-
maKarsimagamingme tiguagkat teri-
ssatut issertorfingmingnitutut encig-
sisimårtigalutik sinigsoralugit.
tauva tåssångåinaK nanerussat iki-
terpait Kaumanerulersitdlugo, sujuler-
ssortåtdlo saimaniaKalune tungånut
pigsigpoK, ajussutsip pianik igdlardlu-
ne kigutine Kaugdlorit anitdlangassut
sarKumersitdlugit, suaordlunilo: „nå-
lagkersuissorssuaK perKussivoK, ti-
guagautine ingminut savssartineKåsa-
ssut, påsiumagamiuk nunamit sumit
pissunersut."
OKautsit tåuko Cookip nugtermagit,
tamarmik Kulartutut itdlutik KeKat-
siarput. Kårusugssuarmut anigaluaru-
nik autdlarnavérdlutik unguneKåså-
put toKorarneKåsavdlutigdlo; taimåi-
toKésångikaluarpatdle Kimåriaraluar-
nigssaK nalorninardluinarpoK, tamar-
mik nalugamiko akerKat KanoK amer-
dlatigissut Kårusungmmgånit sigssa-
mut avKutigssamingne Kamårigåtik.
Traversip Cook OKarfigå: „OKarfigi-
niåkit, nålagkersuissorssup perKiissu-
tå nålagkumagigput," taimalo OKar-
dlune ilane sågpai isuvssutdlugitdlo:
„siutise angmatitdluamiarisigik. nåla-
gaussumut savssaruvta sianisårdluar-
niarise. Kanordlunit iliornigssavnik
navssårsinauguma misilingniarpara
ajortordluinånginivtine ajugauvfige-
riaraluésavdiugit."
angutip perKussinera maligdlugo
KeKertap nålagå aulasinaunanilo niv-
dlersinåungitsoK savssarfigiartordlugo
Kårusungmit anigaluaramik inupalå-
nit ajortumémiarneKångitdlat. — tai-
rtianikut Kårusup ilua tarrajugpoK,
taimågdlåt uvdlup Kaumaniminmgua-
nit KaumatineKalårdlune. taimåitor-
dle avatangisimassue erssiput. nålagaK
OKajuitsoK angutit arfinigdlit åipag-
ssånik savssarfigissåt sule igpagssar-
nit Kåumarsarnerusimavåt. takuvait-
dlo pårssissuisa timait éssigingitsunik
Kalipausersugkanik kakiorniligssussut.
igpagssartut tiguagkat tåuko ungaluv-
dlugit KerKisiterput nålagartik nipait-
sok atarKinguatsiaKalugo.
„nålagarssup påsiumagaluarpå så-
kuse igdlume pinersautainut månitu-
nut ilångukumanerise," nujuartaK
tåuna nålagarssup sanianitoK OKar-
poK. taimailivdlunilo Kårusup teKer-
Kua tikuarpå, tåssaningmata kater-
ssugarpagssuit Europamiut pé umiar-
ssuamit ikardlisitanit pissugunartut.
løjtnantip perKussutånik Cook aki-
vok:
„nålagarssuaK Kinuviginiaruk såi-
mauterKuvdluta, sékuvume tåssåuput
pigissavta akisunerpårtait."
perKUssissoK sukariåinaraluarpoK,
taukule åma sukangnernerussumik
någgårput.
nujuartaK kamavigdlune aperivoK:
„piumångilase?"
Traversivdlo igdluinarssune Kiteru-
minitoK agssangminik patigdlugo sag-
dlaitsumik akivoK: „pisångilagut!"
tauva kamagdlune nivdlialerpoK:
„tigusigik, sussårtipåtigut! tiguvdlugit
pigdlissarfiup atåne pujoralåinångor-
dlugit seKugtersigik!" taimailissordlo
Traversip pigseriardlune nålagkap
augpalugtumik amigdlup kinarpag-
ssua nusugdlugo péKå nunamutdlo
igitdlugo. taimailissoK augpalugtut ta-
koriaramiko ujarångortutut iliput au-
lariarsinaujungnaerdlutik, nunamut-
dlo patdlorarput nålagkap kinå uleKå-
ngitsoK ånilårutiginermit. — nålagaK
Kanordlunit iliatdlångilaK, aulariara-
ne kinarpanilunit upariåtdlangnago,
tåssalo påsinarsivigdlune toKunga-
ssuvdlune KanganisarssuaK.
Traversip ilane nålagkerpai tuavi-
naK aniartorKUvdlugit. tiguagkat pig-
sigardlutik aniartorput augpalugtut
nuname patdlungassut Kulautdlugit.
silatånile augpalugtorpåluit nåpipait
unigtitsiniardlutik tikiutut.
sagdlersåt Traversip kinågut pateKå
nauligautånigdlo silugussaraluanik ar-
sårdlugo; nukuarssuardlo Cook igdlui-
narssume erKuanik tamaviånguat a-
nauleralune aniartorpoK. Weldonip tu-
sarpå nauligåussup sujorssugdlune
niarKe Kulautilårå, takuvålo sanimi-
nut nunåinarmut kåputoK. kisiåne
anerérput, tamaviånguatdlo Kimaput
malerssuissimik niperssuat kinguner-
mingne tusåvdlugo.
(normume tugdlerme namjisaoK).
inuit ikigtuinait ilisiniagunarpåt silarssuar-
me erfalassut tyrkit erfalassuat agfakumik
Kåuniataussartalik pisoKaunerssaringmåssuk.
danskit erfalassuat 1219-iine atuleivsoK piso-
Kaunerpåp tugdlerå. tyrkit augpalårtuat u-
kioK 339 Kristusip inungornerata sujornagut
atorneKarersoK naluneKångilaK. tuluit sor-
ssutaisa erfalassuat amitsukuj6rssuaK silar-
-ssuarme Kularutigssåungitsumik erfalassut
takinerssaråt — tassa ukiorpagssuame nuna-
ne avdlane tuluit pigissåine kivfartorérsi-
mavdlutik angerdlarangamik utortagåt. ukiut
nuname avdlamivfitik amerdliartortitdlugit
tagdiisituarsinauvåt. taimåitumik nda ava-
taussaligauvoK, imånut tugkangat tåussuma
pugtatitåsangmago.
ooooooooooooooo
o o
o nukagpiaraK 14-inik ukiulik atuarfig- o
o tik Kitigtitsinialermat igdlungnågssa- o
o minik KaerKussisimavoK. nagdliutor- o
o siorfigssaK anagungmat arnåta oKalug- o
o tfipå KaerKussane naussunik Kilerta- o
o nik soruname pitsitariaKarå. taimai- o
o liornigssane nuånarivatdlångikå nalu- o
o nangilan, tAssame Kåumaterpagssuit o
o atordlugit aningaussanik sipårniarsi- o
o magame, åssilivigserusoKigamime — o
o sipågkanilo naussukasingnut, pingår- o
o tumik nifviarsiarKap pigssainut, ilå- o
o ngarusungikaluaKigamigit. uvdloK o
o nagdlermat igdlungnågssatut Kaernu- o
o ssane avKusåriartulermago arnåta nau- o
o ssunik pisisimanersoK aperå. å, ilau- o
o na, ernera akivoK. o
o — naungme? o
o — auko kaussarfivnlput. pugssia- o
o mut naussut nautsiagssåinik pisiga- o
o ma — nangmineK ikussorumårmagitl o
o o
ooooooo oooooooo
AmerikamigoK ilisimatut ilåt nåla-
gauvfingmit aningaussanik tunineKar-
simavoK pigsigsartut inunerat misig-
ssorKUvdlugo. pingårtumik påsiniåsa-
vå inuit KanoK itut pigsigsartut piu-
manerussarait Kanordlo „pissagssar-
siortartut".
■k
— kåkak ags.sånguit nigdlingårame! nukag-
pissap nuliagsse filmei-tarfingme igsiaKati-
galugo tarrup atåne isuvssupå.
piSsåta akivå: — agssagingilara, sikutu-
garauna tigumigit.
*
nunane avdlane erKumitsuliortut tu-
såmassat — s. i. issigingnårtitsissar-
torssuit — alikusersuisineKardlutik
atorumaneKartaKaut, akigitiniagaitdlo
uvavtine unangminartuinakasiusana-
tik. tuluk atuagkiortoK Noel Coward
issigingnårtitsissartututaoK tusåma-
ssarssuvOK, ungasingitsukutdlo ameri-
kamiut pisorssuit ferieKartarfiåne
Las Vegasime sapåtit akunerine sisa-
mane alikusersuissutineKarame akig-
ssarsivoK — 1 million 120 tusind kro-
nenik!
ugperissaK pivdlugo ingassangniat
ilåt singnagtortitausimanerdlune o-
KalugtuarsimavoK silarssuaK tug-
dlianik arfiningorpat aserorumår-
toK. taima OKalugpalårneranik tu-
sartup arnamut ilisarisimassaminut
erKartorpå. arnaK tåuna pingasunik
tamarmik arfineK-mardluk inor-
dlugit ukiulingnik KitornaKarpoK,
tåukuarKatdlo pissutauvdlutik kiv-
få soraerKåmersimavoK. aseruleKi-
ssok tusaramiuk avdlamik oKångi-
laK: — Kujanarme!
* arnaK amerikamio Kanigtukut aningau-
ssivingminik dollarsinik 25-nik imaling-
* mik katagtivoK. aKaguanc nagsiussarsiarå
dollarsinik 17-Tnai*nik imaKalersimassoK
* —navssårtuagoK (kinaunerminik. ilisima-
* titsinane utertitsisson) nangminertaoK
* aningaussivérsersimagame 8 dollarsinik
* imalinginik!
★
akunigtarfigssuit ilåt inine tamane ima ag-
dlagartalersuisimavoK: — sinigfingme pu-
jortartaKinase — ipissutigisinauvarse.
*
nunane kommunistiussune pissutsit iulug-
tut oKausigdlit atuagagssiaisa Håne ima o-
KautigineKarsimåput: — uvdlume avKuser-
ngit ilåt alseruniko angut atsiussartik ana~
guane amaisinerme tåssane nivingurtarpåt.
præsident Eisenhower ildne oKalu-
giatudnguardlune-åsit oKarsimavoK:
— agdlagautit åssigingitsut mardlui-
nait tigussarpåka — ardlait Kåvisigut
nalunaersimassarput: „pissariagdlit",
ardlaitdlo: „nukinginartut". nukingi-
nartutdlo pivfigssavnik tigusissangår-
mata „pissariagdlit“ pivfigssarsivfi-
gingisåinarpdka.
★
sianiutigigpit?
isigkatit katitdlugit seKungerdlutit
KerKarigsigit. misilingniaruk upenca-
jålernak, uinak tigussagssarsiornag-
dlunit KanoK sivisutigissumik taima
KeKarsinaunersutit. minute atauseK
laimailisimasinauguvit kåkaKautit. au-
lajarKajulålisagaluaruvit tupingnångi-
laK, ajungilardlo tuvivit nalågut cen-
timeterit mardluk-pingasut nikitaKisa-
låraluaruvit.
igsiavingmut ingigit. tatdlitit peKit-
dlugit itumatit åmut sågtitdlugit su-
jumut agfarmik siåkit, inussatit siår-
dlugit. agssagpit tunue igdlugtut på-
piaramik ilitsivigitikit — Kanorme-
tauva agssatit sajuatdlagtingivigdlugit
uningatisinauvigit. minute atauseK
taimailisimaniåsagaluarpatit, agssatit
misingnartumik sajugtinagit. satsuse-
ruvit pépiararpalåp arajutsisisångilå.
Vælg den bedste tandpasta Dc
kan f& — vælg Macs. Den ren-
ser effektivt, desinficerer, be-
skytter mod dårlig ånde og
smager vidunderligt.
kigutinut KaKorsaut pisinau-
ssat pitsaunerpåK tontaruk —
Macs atortaruk. salivdluartar-
poK, baktériaiautauvdlune, a-
nernerJngnartdvdlune mamar-
dluinartdvdlunilo.
Fås overalt i Grønland.
Kaldtdlit-nunåne pineKarsl-
nauvoK.
En gros:
amerdlasftkåtdrdlugit:
BEECHAM — DENMARK A/S
Sauntesvej 13, Gentofte.
25