Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 25.04.1957, Blaðsíða 3

Atuagagdliutit - 25.04.1957, Blaðsíða 3
Akilinerme piniarnermut tunga- ssumik OKautigineKarsmaussut aussaK 1956-ime „H. J. Rink“ip Aki- liniliarnerane ilausimassugut „Akili- neK“mik OKartarångavta tåssuna Baf- fin Island pissarparput, imåisimagu- narmåme Labrador ama Akilinermut nautsorssuneKartardlune. kisiåne Baf- fin Island nunavta kimut sineriåta ki- tånitdlune akerpiånlpoK. sujugdlermik påserKåratdlartigo nu- nap tamatuma, Baffin Islandip, sussu- sia, sumissusia Kanordlo agtiglssusia. Baffin Island Amerikap avangnar- pasigsuata issigtup ilagå tamåne Ke- Kertarpagssuarnit angnerssauvdlune Canadamutdlo atassuvdlune. 550.000 km2 angissuseKarpoK angissutsimigut- dlo nunarssuarme KeKertat angnerssa- råt. nunavtitutdle avangnamut kujå- mutdlo amilimårtorssuvoK avangna- mut isuata K’imugseriarssup KerKata migssåne TugtuligssuaK nagdlersimav- dlugo kujåmutdlo isuata Arsuk mig- ssiliorpiarunardlugo. nunavta sineriå- ta tamatuma kitåne Baffin Island ki- sime KaningnerssauvoK. ikikinerssåti- gut Nuvungmut (Cap Dier) imalunit Kangerdlugssup (Søndre Strømfjord) pånit Idjuk-mut (Cap Walsingham) nardluinardlugo „H. J. Rink“imik ikå- sagéine sordluna nal. ak. 24—27 aki- morpatdlårtariaKåsangitsut. KeKertarssup tåussuma avangnå portusorssungikaluartunik aputaiuit- sunigdle nunavtitut KåKartujuvoK tai- matutdlo ujaravingnik ujaraKardlune basaltiungitsunik. tamånalo sermeKar- poK ilåtigut imånut atassunik igartar- tulingnik. kujåmut kimutdlo KeKertaK pukitsuajårssuvoK taserssuartujuvdlu- ne nunåle masarsugtutut naggordlug- tuvdlune. nunavtitutdle åma kanger- dlugtorssuvoK, tamåkunånga Tinig- ssuarfik (Cumberland Sound) Tinig- ssuarferuserdlo (Frobisher' Bay) ang- nerssauvdlutik. tasamane sineriak si- nigarput uvagut sinerissavtitut KeKer- tarpagssuartujungilaK. sordluna ama månisut lkardlugtutigingitsoK. kisiåne imarpingmut, tåssa Davis Strædemut, sineriå tikivigdlugo siniatårsimångi- navtigo taména ersserKivigsumik o- KautigineK ajornarpoK. * tasamane inoKarfit sapåtip akunere mardluk migssiliuinardlugit najorsi- mavavut. taimåitumik tasamanimiut piniausiat ukioK kaujatdlagdlugo na- jorsimatinagit sukumigdlugo OKautigi- neK ajomaKaoK, nunavtinile pissutsi- nut sanigdliutisagåine migssilioriar- neK ajornarpatdlåsångikaluarpoK. OKariginarsinauvung a akilinermiut najugkavut piniautsimikut Diskobugt- ime sulilo avangnarpasingnerussume pissutsinut Kaningnerussut nauk tai- ma kujasingnerutigigaluardlutik. Pangnertumut, tåssa inoKarfingmut sujugdlermut tasamane tikitavtinut, pissugssångoravta ilimasugkaluarpu- gut umianik Kåinanigdlo atordluartor- ssuarnik takusavdluta, sunauvfale nå- mik. soKångitdlat. umiårånguaK atau- seK tovKup sanianitoK takuvarput. meterit pingasut migssiliuinardlugit takissuseKarpoK pissaritsordlugo Ki- ssungnik kikiagtuinagkanik saunilik. natsigdlait amé pingasut amerai aKua- tigut avdlamik ilåinakumik nåmarKU- slnardlugit. 40 centimeterit migssiliui- nardlugit portussusei-carpoK toncigsu- migdlo nateKardlune. OKautigåt ukiu- me sinåsiordlutik pissamingnik upang- nissutigissardlugo. OKaraluarput Kåi- namingnik ukissarfingmingnititaKar- dlutik, kisiåne nunaKarfingmingne ti- kitavtine, Pangnertume EKalungnilo, KajaicartoKangitdlat, aussamime pi- niariartarfitik ungasingmata KajéinaK nåmagiungnaersimagunaramiko av- dlanik angatdlatigssaKaleriaramik. kisiåne filmime takussavut najor- Kutaralugit avangnardlerpårtait Kau- suitsormiue, tåssa Aulatsivik-miut, avanerssuarmiutut KajaKarput peKU- teKardlutigdlo, avataitdlo tåssardlui- nåuput kingumut sangmissut, uvålor- dlutigdlo paortaraluardlutik amale Ki- lalugkat naulingnigssåt sårKutåinar- migdlo toKUsarnigssåt saperssautiger- pasingeKait akuilisaKaratigdlo tuVile- Kångitsukulugaluardlutik. Agnakadlak (tasamane angalaKatigissarput) OKalua- sårpoK nangmingneK akukitsormiutut (tåssa uvavtitut) salorKuteKanginamik anorimik nåmagtortitdlune åna- kangnajårnarnerardlugo mardloriardlunilo aniguerKa- mik aniguissarsimavdlune. åmamigOK kingussårnerdlu- nit nalugamiko. kisiåne måna Pangnertume EKalungnilo pujortuléraK piniutigivdlualersimavåt aussame, åmalume ilulissanik sikunigdlo akornutigssaKånguånginamik, tåssa kanger- akilinermiut „Rink“imik Akiliniliat tikisait pi- niautsimikut Diskobugtime avangnarpasingne- russumilo pissutsinut Kaningneruput. — ukiume KimugseK aussamilo pujortulérKat angatdlati- gait. — Kingmerigsorssuput. — tunissait akisune- rugaluit pisiagssait uvavtinit akisunerujuåinå- ngitdlat. (agdl. landsrådime ilaussortaK Peter Nielsen) dlugssuit tåuko mardluk, Tinigssuarfik Tinigssuarferu- serdlo, sikuerångamik sikorKigtinatik sikunik pulassug- ssaerutarmata Kinguilo nunåinavigssugamik sermingua- Karnatik pu isseKarfigssuvdlutigdlo. pujortuléraKartiterput pujortulérarigsåKalutigdlo ben- zinatortuinarnik ikumagdlit (motorigdlit), ilait motori- vingnik ilaitdlo aKutinik ikutagkanik. pujortulérKat ilait angisujuput Kaligdlit, ilait KaleKångitsut, ilåtigutdlo umia- riarujugssuit sanavdluagkat usitut aKue torKigsut ator- pait. pujortulérait tamåko Canadame umiarssualiorfingme atautsime Peterheadime sanåjuput. Pangnertume EKalungnilo pujortulérKanik imåinarme kisarsimassoKartångilaK, tåssame tiningnertunerssua ta- matumunga perKutauvoK pujortuléraiamavérsåmigssa- mutdle iluaKutauginarunardlune. tiningneK akungnagto- rångamiko tiningnerup avatånut kisartarput, uligkångat- dlo emlnaK uligtamerup kigdlerpiånut kangerdlersima- ninguanut sioraitsånik natilingmut ikardlisitarpait timut- dlo pitugdlugit aKuatigutdlo mardlungnik kisardlugit sa- ngunavérKuserdlugit, tåssalo ulerKingigpat autdlarsinau- natik. Baffin Island kujatiminit avangnamut tamarme „kalåt- dlit Kingmé“nik KingmeKarfiuvou. Kingmerigsorssuput. Kingmisa Kingmitsialåssusé aussaugaluamilo merKorissu- sé uvavtine tagpingnaKaut. palungatarssuarnik takug- ssaussoKångilaK, merKujut åma KaKutigoKaut. Pangner- tume Kingmit tamangajagdluinarmik pitugtåuput. King- miarKat ilåtigutdlo nutarKat sardliatdlo kisimik angne- russumik pitugtaunatik piumassamingnérput. sordluna åma amiminernut avdlanutdlume sordlo errortanik alig- tuiniarnermut serdlernångeKalutik. errortåme nunap Ka- ne tupitdlunit noKarutåine panersiaussarput. tåuna umiå- rakavsak oKautigissara tupip kigdlingane nunåinarmika- luarpoK KingmiarKatdlo unavigalugulo atauvåtdlugulo pi- galuarpåt, kisiåne Kingmip kiggianik malungnartoKå- ngilaK. åma piarKeritunårsinångeKaut. Kingmiararssuit ineKu- narserugtortut pinguarissaraluarpavut arnait årdlerigimi- ssårtorssuarmik, sunauvfale unajuånguardlutik ornlnar- tåsagåtigut. Agnakadlaup oKautigå Pangnertume Kingmit ersinarnialugtaraluit, kisissartut, EKalungnile unatui- naussut. sumit pissarsimanerpait umiarssuit kisaisa kaluvner- ssue takisorssuångordlugit nardlusumik isuititdlugit ilåne sanilerigssuångordlugit Kingmimingnut pitugtorfigait, ukulo Kingmit erKigsisimålårtut, ilånime miagguarssugta- raluarput. EKalungnile Kingmit taima pitugtautigingitdlat, kisiåne pitugtuissarnerat Pangnertumisut ipoK. Kingmitik puissimininarnik Kilaluvamininarnigdlo (ang- nerussumik erdlavingnik) aussaugaluamilunit nerissaKar- tipait eKalungitsunik aulisagarsiortunginamik eKalug- ssuarniartunatigdlo. imartik aulisagaKåsassoK Kularingi- kaluarpåt, kisiånigoK atorfigssaKartinginamikik piniarneK ajorpait. KavanerssuaK Tinigssuarferutsip kujåmut sine- riåne silasigsume ugaKartoK Agnakadlaup oKautigå. ilå- nigåK niaKue erssiutdlugit paperue nunamut tugdlåtår- tartut. tåssåusåput sårugdlit, kisiåne ugkanik taiorpait. åma kanioKartoK oKautigigaluarpåt. EKalungne atauseK sardliartitsiveKartoK takuvara King- miarai nerissuinångorérsimassut. ilåne neKiminemik ilå- nilo eKalungnik ilitsivigissarsimåput. uvdlutdlo ilåne nå- nup agssåussua neKaiapalåginarsimassoK isigagssualunit amérneKångitsoK alikutsiusimavåt. EKalungne tovKit atåne ardlalingnik KinissaKarpoK, té- ssa åtårssuit natsitdlo aulångåt pilangneKångitsut- asulo ilarssue nuisåinangajagkivdlutik. Kingmé nåpartanik isserf igsiuissarsimassugaluarunik åtarigunångikaluarait. ilåne nuna Karajardlugo Kissungmik isumangnaitsumik matulerdlugo umataussamigdlo pamaersauserdlugo natsi- siveKartarput. EKalungne orssut tunissåungitdlat, nunap Kånut encåi- nagåuput, ilait asule nutåungilinalersut, sordlule ama Kingminit utersigineKarpiarnatik. KamuteKarput, ilauna KamuteKarput. Kamutinut Diskobugtime atorneKarnerussunut nalerKiutdlugit iki- kikaluaKalutik tangneroKaut. avanerssuarmiutut Kamu- teKaraluarput, kisiåne napariaKångitsunik. KaKutigor- dluinan naparissat atorneKartarsimåput. Kamutait tai- måitut takuvdlugit erKumiginaraluarput, kisiåne nunåt takusimagåine nunåta Kimugserfigingnerssuanik Kamu- tait åma taimatut sanåjussarsimåput. takuinardlugitdle nalunångitdlat sorparujugssuarnik usisinaussut. Kamutit atautsit sanavdluagarssuit ussersarpåka: Kamu- tit kingunerpianit napumut sujordlermut 5,35 meteriuvoK, tåssångånitdlo sujuné (uverninge) 1,18 meteriuvdlutik. tauva Kamutit tamåkerdlutik takissuseKarput 6,53 meter, napue takissuseKarput 68 centimeter, napue 33-uput ilå- tigut silissusé åssigingitsut 4 centimeterinik akuneKar- tardlutik. kingmisa (erKuisa) portussusiat 6,5 centimeter, KerKisa portussusiat 23,5 centimeter, taimalo sujumut Ki- ngupiloKångitsumik åssiginguamik atikitdliartuårdlutik. Kamutitai perdlåvilo ivssoKatigigput 6,3 centimeter, ivsso- Kaut. perdlågssiavigssuarnigdlo sisangnik ivssusunik per- dlåKarput. soruname paneraluaKalutik useKaratigdlo imai- liminardlugit kivitagssåungitdlat. uvavne majorKårsiutig- ssåungitdluartut. Kamutaisa avdlanautiginerssaråt kingmé pukitsoralångungmata. (Kup. tugdterme nangisaoK). ,fII. J. Rink“ip „Skarven"ivdlo Ntingmhigdntt autdlalernerånit åssilissat. Fra „II. J. Rink“ og „Skarven"s afrejse fra Godthåb. 3

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.