Atuagagdliutit - 25.04.1957, Blaðsíða 3

Akilinerme piniarnermut tunga-
ssumik OKautigineKarsmaussut
aussaK 1956-ime „H. J. Rink“ip Aki-
liniliarnerane ilausimassugut „Akili-
neK“mik OKartarångavta tåssuna Baf-
fin Island pissarparput, imåisimagu-
narmåme Labrador ama Akilinermut
nautsorssuneKartardlune. kisiåne Baf-
fin Island nunavta kimut sineriåta ki-
tånitdlune akerpiånlpoK.
sujugdlermik påserKåratdlartigo nu-
nap tamatuma, Baffin Islandip, sussu-
sia, sumissusia Kanordlo agtiglssusia.
Baffin Island Amerikap avangnar-
pasigsuata issigtup ilagå tamåne Ke-
Kertarpagssuarnit angnerssauvdlune
Canadamutdlo atassuvdlune. 550.000
km2 angissuseKarpoK angissutsimigut-
dlo nunarssuarme KeKertat angnerssa-
råt. nunavtitutdle avangnamut kujå-
mutdlo amilimårtorssuvoK avangna-
mut isuata K’imugseriarssup KerKata
migssåne TugtuligssuaK nagdlersimav-
dlugo kujåmutdlo isuata Arsuk mig-
ssiliorpiarunardlugo. nunavta sineriå-
ta tamatuma kitåne Baffin Island ki-
sime KaningnerssauvoK. ikikinerssåti-
gut Nuvungmut (Cap Dier) imalunit
Kangerdlugssup (Søndre Strømfjord)
pånit Idjuk-mut (Cap Walsingham)
nardluinardlugo „H. J. Rink“imik ikå-
sagéine sordluna nal. ak. 24—27 aki-
morpatdlårtariaKåsangitsut.
KeKertarssup tåussuma avangnå
portusorssungikaluartunik aputaiuit-
sunigdle nunavtitut KåKartujuvoK tai-
matutdlo ujaravingnik ujaraKardlune
basaltiungitsunik. tamånalo sermeKar-
poK ilåtigut imånut atassunik igartar-
tulingnik. kujåmut kimutdlo KeKertaK
pukitsuajårssuvoK taserssuartujuvdlu-
ne nunåle masarsugtutut naggordlug-
tuvdlune. nunavtitutdle åma kanger-
dlugtorssuvoK, tamåkunånga Tinig-
ssuarfik (Cumberland Sound) Tinig-
ssuarferuserdlo (Frobisher' Bay) ang-
nerssauvdlutik. tasamane sineriak si-
nigarput uvagut sinerissavtitut KeKer-
tarpagssuartujungilaK. sordluna ama
månisut lkardlugtutigingitsoK. kisiåne
imarpingmut, tåssa Davis Strædemut,
sineriå tikivigdlugo siniatårsimångi-
navtigo taména ersserKivigsumik o-
KautigineK ajornarpoK.
*
tasamane inoKarfit sapåtip akunere
mardluk migssiliuinardlugit najorsi-
mavavut. taimåitumik tasamanimiut
piniausiat ukioK kaujatdlagdlugo na-
jorsimatinagit sukumigdlugo OKautigi-
neK ajomaKaoK, nunavtinile pissutsi-
nut sanigdliutisagåine migssilioriar-
neK ajornarpatdlåsångikaluarpoK.
OKariginarsinauvung a akilinermiut
najugkavut piniautsimikut Diskobugt-
ime sulilo avangnarpasingnerussume
pissutsinut Kaningnerussut nauk tai-
ma kujasingnerutigigaluardlutik.
Pangnertumut, tåssa inoKarfingmut
sujugdlermut tasamane tikitavtinut,
pissugssångoravta ilimasugkaluarpu-
gut umianik Kåinanigdlo atordluartor-
ssuarnik takusavdluta, sunauvfale nå-
mik. soKångitdlat. umiårånguaK atau-
seK tovKup sanianitoK takuvarput.
meterit pingasut migssiliuinardlugit
takissuseKarpoK pissaritsordlugo Ki-
ssungnik kikiagtuinagkanik saunilik.
natsigdlait amé pingasut amerai aKua-
tigut avdlamik ilåinakumik nåmarKU-
slnardlugit. 40 centimeterit migssiliui-
nardlugit portussusei-carpoK toncigsu-
migdlo nateKardlune. OKautigåt ukiu-
me sinåsiordlutik pissamingnik upang-
nissutigissardlugo. OKaraluarput Kåi-
namingnik ukissarfingmingnititaKar-
dlutik, kisiåne nunaKarfingmingne ti-
kitavtine, Pangnertume EKalungnilo,
KajaicartoKangitdlat, aussamime pi-
niariartarfitik ungasingmata KajéinaK
nåmagiungnaersimagunaramiko av-
dlanik angatdlatigssaKaleriaramik.
kisiåne filmime takussavut najor-
Kutaralugit avangnardlerpårtait Kau-
suitsormiue, tåssa Aulatsivik-miut,
avanerssuarmiutut KajaKarput peKU-
teKardlutigdlo, avataitdlo tåssardlui-
nåuput kingumut sangmissut, uvålor-
dlutigdlo paortaraluardlutik amale Ki-
lalugkat naulingnigssåt sårKutåinar-
migdlo toKUsarnigssåt saperssautiger-
pasingeKait akuilisaKaratigdlo tuVile-
Kångitsukulugaluardlutik.
Agnakadlak (tasamane angalaKatigissarput) OKalua-
sårpoK nangmingneK akukitsormiutut (tåssa uvavtitut)
salorKuteKanginamik anorimik nåmagtortitdlune åna-
kangnajårnarnerardlugo mardloriardlunilo aniguerKa-
mik aniguissarsimavdlune. åmamigOK kingussårnerdlu-
nit nalugamiko.
kisiåne måna Pangnertume EKalungnilo pujortuléraK
piniutigivdlualersimavåt aussame, åmalume ilulissanik
sikunigdlo akornutigssaKånguånginamik, tåssa kanger-
akilinermiut „Rink“imik Akiliniliat tikisait pi-
niautsimikut Diskobugtime avangnarpasingne-
russumilo pissutsinut Kaningneruput. — ukiume
KimugseK aussamilo pujortulérKat angatdlati-
gait. — Kingmerigsorssuput. — tunissait akisune-
rugaluit pisiagssait uvavtinit akisunerujuåinå-
ngitdlat.
(agdl. landsrådime ilaussortaK Peter Nielsen)
dlugssuit tåuko mardluk, Tinigssuarfik Tinigssuarferu-
serdlo, sikuerångamik sikorKigtinatik sikunik pulassug-
ssaerutarmata Kinguilo nunåinavigssugamik sermingua-
Karnatik pu isseKarfigssuvdlutigdlo.
pujortuléraKartiterput pujortulérarigsåKalutigdlo ben-
zinatortuinarnik ikumagdlit (motorigdlit), ilait motori-
vingnik ilaitdlo aKutinik ikutagkanik. pujortulérKat ilait
angisujuput Kaligdlit, ilait KaleKångitsut, ilåtigutdlo umia-
riarujugssuit sanavdluagkat usitut aKue torKigsut ator-
pait. pujortulérait tamåko Canadame umiarssualiorfingme
atautsime Peterheadime sanåjuput.
Pangnertume EKalungnilo pujortulérKanik imåinarme
kisarsimassoKartångilaK, tåssame tiningnertunerssua ta-
matumunga perKutauvoK pujortuléraiamavérsåmigssa-
mutdle iluaKutauginarunardlune. tiningneK akungnagto-
rångamiko tiningnerup avatånut kisartarput, uligkångat-
dlo emlnaK uligtamerup kigdlerpiånut kangerdlersima-
ninguanut sioraitsånik natilingmut ikardlisitarpait timut-
dlo pitugdlugit aKuatigutdlo mardlungnik kisardlugit sa-
ngunavérKuserdlugit, tåssalo ulerKingigpat autdlarsinau-
natik.
Baffin Island kujatiminit avangnamut tamarme „kalåt-
dlit Kingmé“nik KingmeKarfiuvou. Kingmerigsorssuput.
Kingmisa Kingmitsialåssusé aussaugaluamilo merKorissu-
sé uvavtine tagpingnaKaut. palungatarssuarnik takug-
ssaussoKångilaK, merKujut åma KaKutigoKaut. Pangner-
tume Kingmit tamangajagdluinarmik pitugtåuput. King-
miarKat ilåtigutdlo nutarKat sardliatdlo kisimik angne-
russumik pitugtaunatik piumassamingnérput. sordluna
åma amiminernut avdlanutdlume sordlo errortanik alig-
tuiniarnermut serdlernångeKalutik. errortåme nunap Ka-
ne tupitdlunit noKarutåine panersiaussarput. tåuna umiå-
rakavsak oKautigissara tupip kigdlingane nunåinarmika-
luarpoK KingmiarKatdlo unavigalugulo atauvåtdlugulo pi-
galuarpåt, kisiåne Kingmip kiggianik malungnartoKå-
ngilaK.
åma piarKeritunårsinångeKaut. Kingmiararssuit ineKu-
narserugtortut pinguarissaraluarpavut arnait årdlerigimi-
ssårtorssuarmik, sunauvfale unajuånguardlutik ornlnar-
tåsagåtigut. Agnakadlaup oKautigå Pangnertume Kingmit
ersinarnialugtaraluit, kisissartut, EKalungnile unatui-
naussut.
sumit pissarsimanerpait umiarssuit kisaisa kaluvner-
ssue takisorssuångordlugit nardlusumik isuititdlugit ilåne
sanilerigssuångordlugit Kingmimingnut pitugtorfigait,
ukulo Kingmit erKigsisimålårtut, ilånime miagguarssugta-
raluarput. EKalungnile Kingmit taima pitugtautigingitdlat,
kisiåne pitugtuissarnerat Pangnertumisut ipoK.
Kingmitik puissimininarnik Kilaluvamininarnigdlo (ang-
nerussumik erdlavingnik) aussaugaluamilunit nerissaKar-
tipait eKalungitsunik aulisagarsiortunginamik eKalug-
ssuarniartunatigdlo. imartik aulisagaKåsassoK Kularingi-
kaluarpåt, kisiånigoK atorfigssaKartinginamikik piniarneK
ajorpait. KavanerssuaK Tinigssuarferutsip kujåmut sine-
riåne silasigsume ugaKartoK Agnakadlaup oKautigå. ilå-
nigåK niaKue erssiutdlugit paperue nunamut tugdlåtår-
tartut. tåssåusåput sårugdlit, kisiåne ugkanik taiorpait.
åma kanioKartoK oKautigigaluarpåt.
EKalungne atauseK sardliartitsiveKartoK takuvara King-
miarai nerissuinångorérsimassut. ilåne neKiminemik ilå-
nilo eKalungnik ilitsivigissarsimåput. uvdlutdlo ilåne nå-
nup agssåussua neKaiapalåginarsimassoK isigagssualunit
amérneKångitsoK alikutsiusimavåt.
EKalungne tovKit atåne ardlalingnik KinissaKarpoK, té-
ssa åtårssuit natsitdlo aulångåt pilangneKångitsut- asulo
ilarssue nuisåinangajagkivdlutik. Kingmé nåpartanik
isserf igsiuissarsimassugaluarunik åtarigunångikaluarait.
ilåne nuna Karajardlugo Kissungmik isumangnaitsumik
matulerdlugo umataussamigdlo pamaersauserdlugo natsi-
siveKartarput.
EKalungne orssut tunissåungitdlat, nunap Kånut encåi-
nagåuput, ilait asule nutåungilinalersut, sordlule ama
Kingminit utersigineKarpiarnatik.
KamuteKarput, ilauna KamuteKarput. Kamutinut
Diskobugtime atorneKarnerussunut nalerKiutdlugit iki-
kikaluaKalutik tangneroKaut. avanerssuarmiutut Kamu-
teKaraluarput, kisiåne napariaKångitsunik. KaKutigor-
dluinan naparissat atorneKartarsimåput. Kamutait tai-
måitut takuvdlugit erKumiginaraluarput, kisiåne nunåt
takusimagåine nunåta Kimugserfigingnerssuanik Kamu-
tait åma taimatut sanåjussarsimåput. takuinardlugitdle
nalunångitdlat sorparujugssuarnik usisinaussut.
Kamutit atautsit sanavdluagarssuit ussersarpåka: Kamu-
tit kingunerpianit napumut sujordlermut 5,35 meteriuvoK,
tåssångånitdlo sujuné (uverninge) 1,18 meteriuvdlutik.
tauva Kamutit tamåkerdlutik takissuseKarput 6,53 meter,
napue takissuseKarput 68 centimeter, napue 33-uput ilå-
tigut silissusé åssigingitsut 4 centimeterinik akuneKar-
tardlutik. kingmisa (erKuisa) portussusiat 6,5 centimeter,
KerKisa portussusiat 23,5 centimeter, taimalo sujumut Ki-
ngupiloKångitsumik åssiginguamik atikitdliartuårdlutik.
Kamutitai perdlåvilo ivssoKatigigput 6,3 centimeter, ivsso-
Kaut. perdlågssiavigssuarnigdlo sisangnik ivssusunik per-
dlåKarput. soruname paneraluaKalutik useKaratigdlo imai-
liminardlugit kivitagssåungitdlat. uvavne majorKårsiutig-
ssåungitdluartut. Kamutaisa avdlanautiginerssaråt kingmé
pukitsoralångungmata.
(Kup. tugdterme nangisaoK).
,fII. J. Rink“ip „Skarven"ivdlo Ntingmhigdntt autdlalernerånit åssilissat.
Fra „II. J. Rink“ og „Skarven"s afrejse fra Godthåb.
3