Atuagagdliutit - 16.07.1959, Blaðsíða 2

atuartartut aqd lagait
x tamanitdlo
tigulågkat
sule pivfigssångungilax
imiortarneK unigtisavdlugo
atuartugssat sujugdlermik utorKat-
serfigerKasavavsc ukiune mardlungu-
lersune nunavtine silarssuarmilo pisi-
massut ima arajutsisimalertigigavkit
radiortårssuaK ukiup tårserugtorneri-
nåne tamatigungivigsoK tusarfigisi-
nauvdlugo, „Atuagagdliutit“dlo ima
ajornartigiuarmata inungnut 230 erKå-
nitunut tatdlimåinavit (5 ekspl.) tiki-
tardlutik ilane Kåumémik atausinåu-
ngitsumik pisoKåssuseKalersimavdlu-
tik; taimåitumigdlo pisimassut OKalu-
serissatdlo „tarratut" maligtarisinau-
nagit.
nalivtine imigagssap OKaluserine-
Karnera amerdlaKissut Kuiagiungnae-
réråt ilimanarpoK, taimåitordle sianit-
sunguåkulussugut isumavut uningati-
narneK sapilisavagutaoK — sordlo av-
dlat taimåitartut. nalungilarale OKalu-
serissaK tamåna nunavtine silarssua-
Kartitdlugo nipangiuneKarnaviångit-
Rejetrawl
har vi leveret til Grønland
i 25 år.
iristensens
sok, sordlo silarssup ilåne civilisatio-
nip tikisimassåne taimåitoK.
„Atuagagdliutit“ne radiokutdlo sor-
dluna landsråde taimanikut imigag-
ssamik kigdlérutitsissoK issikordlonca-
jåneKaKissoK — radiokutdlo OKatdli-
nerme inungnit uipatdlersimaKissunit
nåkinårssugtungortitauvdlune. måna-
lo Kularingivigpara landsrådertåp år-
KigssussinigssaK misiligkumåsagaluar-
pago nåmaginartumik inuniarnigssa-
minut piukoruteKarnigssamine takor-
dlorutse uniortikumårå. uvanga nang-
minérdlunga landsråditoKaK issikor-
dlungnago, aulisartutdle piniartutdlo
peKatigigfiåtut atancivdlugo nasaerfi-
givdluåinartariaKarsoråra, sapitsuliaic
ima angitigissoK angmarsimangmago,
sordlo taimanikut aulisartut peKatigig-
fé ilungersualugdluta uvavtinutdlo ug-
peraluta pilersiniartarsimagivut. tai-
manikut nålagkersuissunut OKaloKati-
gingningniarujugtardluta KangarssuaK
umiarssuarme sauissuarKap umiarssup
nålagånut savssartarneranit nikinga-
nerugunarata. sorssungnerssup-una
kingornatigut pisimassut inuitdlo Ka-
noK taimanikut isumaKarnerat asigi-
ssauvatdlålerunartut, méssa suliag-
ssarujugssuarmik sujunivtinitumik
landsråde Kinersissuilo ilimagissaKa-
rérdlutigdlo tamékuninga tigusiuma-
SKAGEN • TELE 414 77 • ETABL.1879 ssut. atugartussusermume isermaler- nerme sapissuseK Kunutussutsimut a-
Fabrikken »GLUTEN«
ved Th. Olesen, København K.
Maccaroni maccaronit
Spaghetti spaghettit
Suppestjerner suppestjernit
Suppehorn suppehornit
Børne-Semoule nålungissat suaussait
Mannagryn mannagrynit
jugausimavoK. sorunalumiuna isumat
åssigingitsut aniatitaugaluartut iluag-
tineK sapeKilit, taimanikutdlo landsrå-
dip suliånut tamatumunga ajornéngit-
suaraunasugalugo saputauniartut pe-
riusigssaerutinguatsiaKilit. nalungila-
rame taimanikut landsrådip suliarisi-
massånut akerdliussutsit uvdlumikut
aniatitaussut tiingavingmikut taima-
nikut akerdliussut isuméinit nikinga-
nerungitsut. taimanikut landsrådip
taima aulajangerniarnerminut nalu-
ngerérpå akissugssåussuserujugssuaK
inuiaKatigingnutdlo perorsaissunigssaK
tigunialerdlugo. naltingilara artornar-
torsiortoK Kinersissimilo isumåt tusar-
niarsimavdlugo. nipile isumardlo tai-
manikut inuiaKatigingne aulajangiu-
ssaussut sujuline taitdlatsiagkåka Kar-
ssupinåsaneramigit? nåmerdluinaK!
imame pingitsugagssåungitsigissumik
tigusisimavoK sordlo aulisartut peKa-
tigigfinik pilersitsissut nalimingne su-
liagssaK pingitsorneK sapiligartik aut-
dlartisimagåt. taimåitumik isumaKar-
toKarniaKinane taimanikut landsråde
Kinersissunilunit tamatuminga uvdlu-
mikut aulajangiussissut ilimagissapi-
lungerérsimassut inuiaKatimik atau-
siékåt nåkariartornigssåinik, nuénåru-
teKarumassutdlo inonatinguit ajunår-
tarnigssåinik. sujumutdle issiginiagar-
put ersserKigsiartusaoK: kigdlérutitsi-
nikut inuiaKatit imigagssap ajortortai-
nut ima nukeKartigilerumårtut, sordlo
europamiut nåpautait inuiaKatigit ki-
nguarsimanerussut sungiutarait akior-
dluarsinangortardlugitdlo. sulile uv-
dlumikut inuiaKatigingne KanoK ilior-
dlunilunit imigagssamut måtussiniar-
neKarussårtuåsagpat (inersimassungit-
sut pinagit) naKugo ajornångineruti-
taulerpat ima amilårnartigilerumår-
poK uvdlumikut imigagssamit ajunår-
tartut Kavseriauterujugssuinik aju-
nårtoKartalerumårdlune inuit amer-
dliartorKissut akiugaKarsimångitsutdle
akiugagssåt nagdliugpat.
landsrådip 1958-ime „imigagssat
niorKutaunerisa imerniartarfingnilo
imitsissarnerup nåkutigineKarnigsså“
pivdlugo isumå ilalertornarpoK. imer-
niartarfitdle nåkutigerKigsårtariaKar-
put.
„igdlume imiortarneK pivdlugo11 su-
juline erKartorigara unigfigissariaKar-
soråra. nalungilara uvdlumikut pérsi-
kåine iluaKutaunaviångitsoK inuiaKa-
tigingnutdlo nukagsautåinåusavdlune.
imiorfit erKarsautigineKartut pilerpata
atamåna igfiorfingmit igfiångunging-
mat A/G-ungingmatdlo sapilisagigput.
taimailisagpatdlo nauk inuiaKatigit si-
larssuarme ajungitsugssap tungånut
A/s Snedkermestrenes Træ- og Finérskæreri
Nørrebrogade 157 — København N — Telefon Central 978 (5 Ledninger)
KRYOLITSELSKABET ØRESUND
A/S
KØBENHAVN
autdlamerigåt — Blå Kors avdlatdlo
erKarsautigalugit suliagssåt? erKar-
sautigåka asimioKarfingne niuvertoru-
seKarfingnilo imingernavérsårtut. a-
merdliartorput, atorfigssaerutititaria-
Kångitdlatdlo. tåukua ingerdlarKigsi-
naujungnaerpata KanoK pissoKasava
nunaKarfingnut tamåkununga imigag-
ssaK ajornånginerutitaulisagpat? ilagit
iluåne inuinait sulinerat anersakut
itoK isumaitdliordluta toKiiniaKinatigo
inuiaKatigingnile marritivigdlugo su-
junigssavtine igdlersortigssavtitut isu-
mavdluarfigitigo. månåkutdlume tai-
mailerérsoK ugperårput. imiorfeKaler-
pame åssigisavå sårdlo Kanga agdlag-
titsissartorssugatdlarmata imiagssat-
dlo kigdlilersorneKaratdlarmata pi-
ngårtorsiutut imiaK Kalagkångat ti-
kiuneKarångatdlunit.
kigdlérutitsinikut nunavtine tamå-
kissumik imigagssaK akiorneKarnia-
lerpoK peKatigigfigtigut, nauk sujor-
natigut taimåitoKarsimångikaluartoK.
taimatut OKalugfingnit atuarfingnitdlo
ersserKigsuliutigineKarnerulerdlune.
ajungerKajaKaordlo nunavtine Blå
Korsit Danmarkimisut imigagssap
Kagdlikut åma ajOKUtauneranik (sor-
dlo aningaussat tungaisigut) atuagårå-
nguamik sarKumiussissaleraluarpata
pissortaKarfingnit, sordlo handelskon-
torinit arajutsisineKaratik, sordlo Dan-
markime Statistisk Departementip ta-
måkununa arajutsisineK ajorai. månå-
kut kåtuvfeKaleramik Danmarkime
suleriautsit tuvssarnialisavait, aju-
ngitdluinåsagaluarpordlo naKiterisitsi-
nerup tungåtigut landsrådip månåkut
imingernavérsårtunut ilaussortat inu-
sugtuinangajaugatdlartut avdlatutdlu-
nit itutigut kajumigsauserdlugit ikio-
rumåsagpagit. imigagssarme kigdliler-
sorniarussårtuarneKåséngigpat ki-
nguårit tåukua (generation) ima nu-
keKartigilerumårput suliniarnertik a-
kilersorsinånguinarnago amåtaoK uv-
dlumikornit ilagit iluåne suniuteKar-
ningorumårdlutik. aningaussat imior-
filiutiginiarneKartut tusinterpagssuså-
put; téukule angatdlåmut nunap isua-
ne ukiume umiarssuit angalaniarfisa
nalane timangersuisinaussumutdlunit
atorniarsigik. uvdluvtinime sule piv-
figssaugunångilaK igdlune imiortar-
neK soraersisavdlugo, imiortartut ta-
marmik imiapalåliorsinéungingmata
åmalo aningaussarsiorneK sule ima
Kagfagtigingingmat sordlo Danmarki-
me uvdlume aningaussarsiorneK angu-
simavdlugo. nalungilarput igdlune i-
miortarneK Danmarkime soraersinia-
gaussoK aitsåt inuiait uvdlumikutut
angussaKarmata.
GrønlandskommissionerssuaK aut-
dlarterugtormat erKortumik kalåleKa-
tivta sulivdluartorssuit ilåt OKarpou:
„Grønland augtitsivingmitoK11 — ilu-
morpoK, avdlatutdlo ajornaKaoK silar-
ssup avativtinitup sarfåta putdlavigå-
tigut. tamåssa ilait sordlo avdlanik
ugperissagdlit tikiuput. tåukununga
pingitsailisinåungilagut, måssa kuissu-
taiaissalerérsut. kuissutaigardlo tusar-
dlugo ima alianartigaoK: sordlo inoKat
imigagssamik ajunårsimassoK. Kanor-
dlo iliorneKarpa? taimåitugssatut a-
kornavtinitipavut — anersåkutdle sor-
ssusavavut. taimåiportaoK imigagssaK.
taimåitumik landsråditoKaK nikanar-
tutut issigineKésångilaK, årKigssussi-
nerale sule atortariaKarpoK.
naggatåtigut aperilanga imåitumik:
nunarput 1956-ime inoKarpoK 28,298-
nik, tåukunånga 12,201 niuvertoruse-
Karfingne asimioKarfingnilo inuput.
tauva imiortarnerup atorungnaersitau-
neratigut inuit tåukua nukagtitåuså-
nginerdlutik akiugagssaerunermikut?
kingunigsså erKarsautigiuåinartigo —
uvdlumikut pissuinait unigfiginagit.
Jairus Lyberth, Augpilagtou.