Atuagagdliutit - 16.07.1959, Blaðsíða 10

★ inusugtunut tungassut *
imortungoru-
sugpit?
ukiut tamaisa Kalåtdlit-nunåne ig-
fiugkat nerineKartartut amerdliartor-
put. igfiat igfia’KaKortutdIo nerineuar-
nerujartorpatdlårunångikaluarput, kå-
gitdle angnermik nerineKaleriartordlu-
tik. tamåna tugdlunartungikaluarpoK;
kågime tåss&ungingmata nerissagssat
perKingnartut. sukunik akoKarpatdlå-
Kaut, suko kigutitdlo akerarivigssuv-
dlutik. inuit kagingetcigpata pisissutig-
ssamingnigdlo aningaussaKardlutik,
igfiortOK soruname kågiliortuartaria-
KarpoK. taimaingmat igfiortut atorfig-
ssaKartineKariartorput.
iiiniagagssaKarnaKaoK.
igdlume ningifissut igfiugkanik sa-
nasmaugajungmata isumaKarnångika-
luarpoK ukiut sisamat iliniartariaKar-
tOK igfiortungorniardlune. taimailior-
tariaKarpordle igfiortuneK agssagssor-
dlune sulinertut issigineKalermat ili-
niarKigsårtariaKardlune. iliniarneK
naggasertariaKarpoK svendeprøveKar-
nermik — „soraerumérnermik“. tai-
mailivdlune igfiortumut iliniarnerup
agssagssordlune sulivfingme avdlamut
iliniarneK åssigå.
igfiortumut iliniarnerme inersima-
gåine igdlume ningiussunit igfiugag-
ssat tungåinut kutsimånginerussaria-
KarpoK, agdlåt ningiunit igfiutdlar-
Kingnerpånit pikoringnerussariaKar-
dlune.
ningiut kågiliornigssamingnut piv-
figssaKardluartarput — kågiliutuarå-
ngamik. igfiortuvdle igfiupatdlagsi-
naunigssaK ilikarsimassariaKarpå. ni-
ngiuvme kågiliortarneratut sivisutigi-
ssumik kågiliortarniaraluarpat kågi-
liai akisungåsagamik pisiarineK ajor-
naussåsaKaut. igfiorfingme maskinat
åssigingitsut atorneKarput naidtainer-
me atorneKartartut. tåuko atornigssait
igfiortungortugssap ama iliniartaria-
Karpai. suliagssatdle tamarmik maski-
nat atordlugit suliarineK ajornaKing-
mata igfiortut suleriatårsinaussaria-
Karput. igfiortOK kågiliagssaminik su-
lissoK issigingnårdlugo tupigusualåru-
tigingitsorneK ajornaKaoK KanoK su-
katigissumik sulissoK takulerdlugo.
kågiliagssane angeKatigigkutårdlugit
avgortarpai — nanitagkane siårtiteré-
rångamiuk — tamarmigdlo sivikitsu-
miniararssuarmik suliarineKartardlu-
tik. kågéraliat sanileriårdlutik suju-
leriårdlutigdlo inigssititerneKararaut
igfiorfingmut mangoriåinångordlutik
— åssigiårKigsårtardlutigdlo.
igfiortuvtaoK kågit kågérKatdlo åssi-
gingitsorpagssuit sanasinaussariaKar-
pai, iganermutdle ilitsersutit atorsi-
naugajungnagit tåssane ilitsersutigi-
neKartut' sanåsavdlugit akisuvatdlåra-
jungmata. akorneKarnigssåine KanoK
angitigissumik akorutigssat atornig-
ssåt ilisimarKigsårtariaKarpataoK.
igfiåtaoK iluamérsumik sanassaria-
Karput; igfiortup suliånit pingårner-
pauvoK igfiat utdluagaunigssåt. ig-
fiorfiup kissåssusia silåinauvdlo isu-
gutanera åssigingisitårsimagpata ig-
fiat utat iluagtinigssarigaluinut akor-
nutausinauvoK.
igfiortungorniaråine
sOt pisinaussariaKarpat!
igfiortungorniaråine soraerumérsi-
maneK pissariaKångilaK. iluanutau-
ssarpoK kisitsisit pisinauvfiginere. å-
måtaoK danskisut OKalugslnauneK
iluaKutaussarpoK.
igfiornermutdle iliniåsagåine per-
KigsussariaKarpoK. puait pingårtumik
ajoKuteKartariaKéngitdlat eksemeKar-
tarianaranilo — ingmikut itumik amen
iluaringisaKardlune amerdlulertartu-
ssariaKarane. evKiluisårnermik su-
ngiussisimaneK åma iluanutaussut ila-
gåt.
igfiortOK nukigtujussariaKarpoK, su-
liagssat nukerssornartortaKartarmata.
arnat igfiortungorniarsinåuput, nuker-
ssornigssamingnutdle nåmagtunik pe-
Karajungnatik.
inoKarpoK Kajussat igfiagssatdlunit
erKåinlneK sapersunik. tåuko Kuersor-
Kajålertarput agssaitdlunit amerdlu-
lertardlutik. igfiornermut ilinialera-
luardlune taima misigissaKaråine so-
raiginartariaKartarpoK.
igfiortungorniartoK.
igfiortungorniaK igfiorfingme ili-
niartarpoK autdlarKåumut ajornångi-
nerussunik ikiutdlune nålagarissartik
svenditdlunit ilåt aperssordlugo issi-
gingnårdlugulunit suliaKartardlune.
sivitsoriartortitdlugo nangminérneruv-
dlune sulisineKarnerujartortarpoK. pi-
ngårtuvoK iliniartup igfiorfingme su-
liagssanut åssigingitsunut tamanut su-
ngiusarnigsså. igfiortungorniartumut
tupåtdlangnarnerpaussugssat ilagisa-
gunarpåt sulivfiup inigssineKarsima-
nera. igfiorfingne angnerussune su-
liartortoK sujugdleK uvdlåkut mar-
dlunut suliartortarpoK, igfiortoKatau-
ssut uvdlåkut sisamanut suliartortar-
dlutik. inatsisinile piumassarineKar-
mat nal. ak. arfineK-pingasuinait su-
lissoKåsassoK igfiortOK suliartorKårtoK
uvdloKerKata sujorna Kulinguinarå
soraertarpoK. taima erKumitsigissukut
sulivfik autdlartitariaKartarmat pissu-
tauvoK tunissagssat uvdlåkut arfineK-
mardlunit tunineKarsinaulersimassa-
riaKarmata.
afuarlifauneK.
iliniartututdle avdlatut ilivdlune ig-
fiornermut iliniartoK atuartariaKar-
poK, igfiortungorniaK ukiune pingasu-
camouflage — franskit OKauseråt
sorssungnerssuit kingugdlit mardluk
kingornisigut nalinginångordluinarsi-
massoK atorneKarnermine — tåssa a-
torneKartorujugssuångorsimassoK. isu-
maKarpordlugoK issikukut avdléngor-
sarneK, nalunarsarneK, issertorneK
malungnaitdlisarnerdlunit. sékutut nu-
tåliaringilåt, ukiunile millionilingne
umassorpagssuit inunertik atatiniar-
dlugo igdlersortarnermingne piniar-
tarnermingnilunit pissuserisimavåt,
ingmingnut piniarssårinermingne ata-
juartume.
(autdlarKautigalugo åssersutitut u-
vavtinut ilisarnarnerussoK taerKårdla-
ra: aKigsseK. aussame Kassertungor-
tarpoK nunamut ilagssutungordlune,
nalunarsingårångame Kulautdlugo av-
dlorneKarsinångortardlune agdlåt. tau-
valo ukiulerpat KaKortilersarpoic, Ka-
Kortivigtardlunilo apumut ilagssutiler-
dlune. taima avdlångortartumik Kali-
pausertarnine nalunarsautigå igdler-
sutigalugo.
avdlångorsartarnerdle åma piniar-
nermut atordluaKaoK. KajaK sikualora-
sårtume piniarniartoK, KaKUgssorKute-
KartarpoK, sujumigutdlo KaKortumik
tålutaKartardlune, tåssa piniagkami-
nut nalunarsardlune, pigssarsiorner-
mine iluaKutigssarigamiuk. A. Kr.).
inunerup toKUvdlo akornéne taima
avdlångorsartarneK, igdlersornermut
piniarnermutdlo atatitdlugo umassor-
pagssuit pingitsorsmausimångilåt, issi-
kukut Kalipautitigutdlo pissardlugo.
ne ukiunerane teknisk skolemltaria-
Kardlune. kisitsisit danskilo angner-
mik iliniagagssåuput. Danmarkime ig-
fiortungorniartut ingmikut atuarfe-
Karput, Kalåtdlit-nunånile taiméitu-
mik atuarfeKalernigsså neriunartoKa-
rane.
iliniartunerme akigssarsiarineKar-
tarpoK 50—75 kr. sapåtip akuneranut.
svendingorsimagåine pikorigsuvdlu-
ne eKiasuitsuvdlunilo 180—200 kr.
akigssarsiarineK ajornångitdlat.
svendeprøveKarneK.
ukiut sisamat iliniartoréréine sven-
deprøveKartariaKarpoK — „soraeru-
mértariaKarpoK". svendeprøveKarner-
me takutlneKåsaoK iliniarsimanerme
angussaKarsimaneK. igfiorfingme pi-
ssortaK avdlamérsoK tåkutarpoK, tu-
sartariauartardlune suna suliarineKå-
sanersoK. „soraerumérnerme“ suliag-
ssat uvdloK nåvdlugo nåmagsiniarta-
riaKartarput. mesterit issigititdlugit
suliat ingerdlåneKartarput, inerånga-
migdlo misigssorKigsårneKartardlutik.
misiligtinerup kingorna.
svendeprøveKarnerup kingorna
nangmineK aulajangerneK ajornångi-
laK igfiorfik iliniarfigisimassaK najui-
narumanerdlugo avdlamutdlunit aut-
dlarumanerdlune. pikorigkåine soru-
name nangmineK Kinigkamik atorfig-
ssarsinigssaK ajornånginerussarpoir.
pikorissusertaoK sipårdluarsinauner-
dlo kingorna nangmineK igfiorfingmut
nålagångornigssamut nangminerissa-
migdlunit igfiorfeKalernigssamut au-
laj angissussarpoK.
umassorpagssuit
avdlang or sartarn erat
tamatumuname umassoK ingminut å-
nåusinaussarpoK piniagkamigutdlunit
iluanårdlune.
tauva mauna umassut ilaisa avdlå-
ngorsartarnerat ingerdlatilåriartigo.
Afrikame nerssutit tamugartortut
ilåt Kudubuk (tugtut ilagissarisimåsa-
våt), meterip åipå Kiternutdlugo taki-
tigissunik, simiautitut Kivnikårtunik
nagssoKartoK, pingortitamut najugari-
ssaminut åssingusartarsimångikalua-
rune umassunit Kåsugtunit inungnit-
dlo autdlainiartartunit ajornånginå-
vigdlugo pissarineKartarsimåsagaluar-
poK. amimine Kalipautå sungårtuvoK
Kaumassuvdlune, sanerKaminilo ig-
dlugtut navnerutituvoK KaKortunik ar-
finilikutårtunik. nerssut orpigkat ivi-
garssuitdlo akornåne angalaulerånga-
me, tamékualo tarrånit tågdlerneKar-
tarångame, timime Kalipautå åssingo-
réKissoK iluaKutigalugo nalunarsissar-
poK, Kavsiutitdlugitdlo agdlåt nauk
ivigaleru j ugssungikaluartumilunit ma-
lungnaitdluinartungortardlutik.
tingmissat ilarpagssue Kalipautimi-
kut nalunarsartarput. tingmiaKarpoK
sumik ersigissagssaKalerångame ku-
ngatse takisoK tamaviat Kumut siår-
tardlugo, nåne ersiutigissame tungå-
nut såtitdlugit, taimailinermigutdlo
nåne Kernertunik sanimut agdlaKar-
tut, Kungatsinilo takisoK ivigarssua-
ngåssutigilersardlugit.
tingmissat meraue nalungilavut ti-
månut_ mingiusimassussut tungav-
dluartuvdlutik. unale tingmiaK entar-
tugarput igdlersornialersitdlune, ivig-
kat anorimit aulatitaunerat akugtoKa-
tigivdluarniardlugo timine angalati-
tarpå ivigarssuaussårdlune.
tasinguane, tatsine imamilunit uma-
ssut misigssoruvtigik, tåssanisaoK fi-
massunik avdlångorsartartunik suju-
mugagssaKardluaKaugut. tåssa tatsit
imavdlo nåussuisa åssinginik ami-
mingne milaKarajungmata.
Australiame aulisagaussaKarpoK „Ki-
mugtuarssussénguamik" (søhest) he-
stingassunguamik naussungassungor-
tartumik. umassup tåussuma timåta
(kup. 18-me nangisaon)
10