Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 16.07.1959, Blaðsíða 28

Atuagagdliutit - 16.07.1959, Blaðsíða 28
PETER FREUCHEN: »K’imugseriarssuarme piniartut...« (inuit arKe atuagkame agdlagsi- massut atuagkap nugternerane å- ssilivdluåinagåuput. — nugt.) (nr. king. nangitaK). — nugt. H. H. ardlugo nånuniamigssamut utorKå- vatdlå'lersimassunga. téssanilime u- sorssisimavoK, taimalo nalåritdluar- tiginine uvaguvtinut arajutserKungi- nguatsiaKå. ussersuatård'lune usorssi- simanine nangeKétårtuarpå, angute- Katerputdlo alardlune avdlamut issi- gileraluarångat Katigåtigut patitarå nangmineK usorssisimagame påser- Kuvdlugo. taima usorssisimarulung- nerssua Katsutivigdlardlugulo kisame sikutarssuaK anguvarput, tåssanilo dlorujugssup talerpagssuinit tatine- Kalerdlunga. Usukutåp tamaviat nut- sulerpånga tukautigalunga, Kungatsiv- kutdlo auilajangivigdlunga tigusima- vånga ipisangutilerdlungalo. inunine ånåuniardlugo tamaviårtorujugssuvoK, uvangalume ama taimåipunga. malu- gåra aleK sikumut nåtisimassoK, naugdlo sianiungnaiussalerdlunga mi- sigisimaleraluardlunga nisuvnik siko tukeriardlugo imåne åparterpunga ar- dlup nåtisimanera pémiardlugo, péri- nanoK arKarsimassoK piniarssåra- lugo ulorianartorujugssusinauvoK. ter- dlisåreriatårsinaussarpoK, imap iluati- gordlune piniartup niorKavfigissåta sikup atånut pisinaussardlune. tauva kingugdlérssuarme kukinik sikup si- nåva Kitsoriardlugo tåssångåinavik pi- niartup såralånguagut pikiarsårtarpoK — avdlauneK ajorpoK sordlume imåne nikuvssårsimåinartartoK. suj ugdlér- ssuarminik kukinilo anitdlagdlugit ta- maviat isagteriartarpoK, taima atau- siardlune isagteriarnermigut KingmeK Kilångarsinauvdlugo imalunit inuk ili- simajungnaersisinauvdlugo. tåssa nanorssuaK ungaralårarssuå- ngortiparput, erKarputdlo angnertu- nik sdkutaKångingmat tåmainago issi- giuarsinauvarput. eskimut peKutigssat atortariaKénguånginamikigdlume nau- ligkatik anguigkatigdlo isumavdlusiu- pait. nalunaeKutap akunerata Kiteri- ngisålunit tikiseravtigo tåssane pini- arssårilerparput. arKaimanera nåper- tornarseriarmat Itukusuk sujuvtine unårserérpoK ipugkungnaerdlutalo u- tarKinalersugut taika Kinertuatsiå- ngorpoK. tåssångainavigsumik umi- atsiarput aporneKartoK malugårput — ila, ila malugårput! isumaKaleraluar- pungame tåssane kingunialeKissugut, ilame uvanga umiatsiåp avatånut nå- kangajagdluinaramétaoK. nanordle- una KaningoKissoK, sanerKavtigut nu- iatdlaricåriutå erninaK umiatsåvta ku- leruå naKigupå. taimailissoK Katdlute- Kaugut, uvangalo iluanårdlunga umi- atsiåp narKanut upipunga. Kumut Ki- viarama takussara avdlåungilaK sor- dlo tamavta nånup Kulangersimatdla- råtigut. kisiåne Itukusuk Qangardlo nånup peniuserissartagainik sungiu- ssivdluarsimassugamik ånilåratigdlo ungåinaK uingitdlat, erninardlo na- noK arKångitsiåne ' nauligkasuatdlar- dlugo. uitsatilerugtoravta ardlåinavtalunit UsukutåK KanoK pinersoK erKarsauti- gisimångilarput. nukagpiatsiånguaka- sik ivna taimåisagamime uisanermit mianerssornigssaminik erKarsauteKar- simångivigpoK, takulerparputdlo imå- nut nåkarsimavdlune pikusersimav- dlune KapugtuinaK, tauvame-una ali- lersoK. asulume ilagut sule uipatdler- simavdlutik nivdliåinaK OKatdlitut MerKusåK suaorpara UsukutåK issigsi- manerardlugo. nalugsinéungilaK — es- kimut tamarmik nalugsinåungitdlat — tåssalo tauva-una kivilivigsoK angu- mererKarparput. KaKitd'lugulo umiat- siåp narKanut igikavtigo isumåkér- parput — nanordle-una kisiat. King- mitoKara Ersulik akeravigssuarminik takuvdlune noKimaigagssåungivig- poK. ilame una dssigtortånguåkulug- put uvfalunime patdlortisimaguvtigo, taratsumik imersimagune merialertor- nerussuatsiåusagaluarmat. nanordle-una kiserdluinåt ukitari- lerparput. nerssutinguåkulup tamavi- årdlune unait ingmine kåpusimassut pérniaraluarpai, nuisanerime nagdlor- pai, taimailioramile ikine itineruler- sitdlugitdlo angnerulersinarpai. nanoK ingminut perssarinermit uvagut pui- gordluinarpåtigut. tikiserparput, ajå- ssutivigdlugulo autdlaisivnik nangipa- ra toKutdlardlugulo. Kimgasiatigut Ki- leriardlugo katdluserparput, sikutaK angnertungåtsiartoK omigdlugo, ta- ssunga pissutdlugo pilangniåsagavtigo. arfangniartortavut ipugtuput, eski- mutdlo ilartik UsukutåK ilisimajung- naiussavigsimassoK påssutilerpåt. patdlorteriardlugo meriarsarpåt, pi- lordlugulo pilordlugo narKigtiparput. aitsåme OKarfigigaluarparput nånu- nerardlugo —- tåssane eKérame! sor- dlo ajortoKarsimagaluångilaK. nang- minerme-unagoK Kinarigsårnine kisi- me pissuvdlune pivdluarneK nagdliu- simassoK. ingminut sakissamigut på- talånguatdlåraoK igdlarasårtuinauv- dlunilo issine tikuartamiardlugit. MerKusåp issai Kingune eKitdlugo ti- kuartarpai, uvangalo umikut nutsu- missårpånga, tamatumuna erssersini- nånutarput pilagtugssångorparput. UsukutåK usorssisimanermit nanga- gagssaujungnaivigsimassoK åma tåssa sujugdliuvdlune sikumut niunialeru- joK. erninardluinaK umiatsiåp sujua- nukarpoK, niuniarssuamermitdle ing- minut aiginardlune. pigsigkaluardlu- ne dnorssigtorpoK — imånutdle-una sorrugkame, tåssalo emlnaK sikumut Kitdlugdlune. soruname tamavta ånilåKaugut, tau- vale Isukutap takoriatåvigdlugo taku- lerpå kamik naungåinaK tamaviat tu- kartoK. soruname nukagpiatsiakasiup sikup atånitdlune KanoK ilivdlune a- nitdlåunigssane naluvdluinarpå pait- sivérutdlunilo. aleK såmivnut nermu- tipatdlariardlugo imånut tingivunga. sikumut Kitdlugkasuarpunga, Kanor- dlo Kanigdlitiginerdlugo sule påseri- arnago malugilerpara sordlume nuår- arpat ilavta amuamiåsangmatigut. måna UsukutåK erKarsautigiungnai- vigpara, Kungatsivkutdle tigumiuarå- nga ma'lugisimajuarpara, tåssalume i- lavta amuardluta sikumut KaKikåti- gut. uvanga silagtulertorpunga, tåirna U- sukutåK imungåmeruvoK, ilame mar- dloriardlune issigtunguåkulugame. u- sivfame taimak ilisimåsångitsoK. anga- laKativta tamaviårdlutik anersårtinia- ramiko iluartitsiput, pivdlugo, pivdlu- go anersårtipåt. ilait anersårtitsiniat, ilait nånumik pilagtut. nånutoKarå- ngat eskimut ningertitsissarnermigtut pilagput. uvagut angalaKatigigsugut i- kigtungugavta neKå avguartariaKångi- kaluarparput, nåmagtorssuarmingme neKigssaKalerpugut, kisiåne amia a- tordluartorssungmat perKigsårutdlugo pivarput. (norm. tugdl. nangisaon) — derfor er der bedre træk i Cecil ..! — taimditumik Cecil’it mitdluaruminartussar- put ..! • - og sa kan man smage den gode tobak i Cecil ..! tåssalo åma Cecil’it tu- pasungnigdluartuv- dlutik Cecil er altid ensartet rullet ..! Ceciht assigiardluartu- mik imussaussarput! Cecil’it tamardluinarKigsamik nékuti- gissåuput, taimåikamigdlo imorig- dluartuvdlutik. Cecil’it takisut pisiari- neKartaleriartuinarput — aitsåt tåssa tupagulerdlunilo ikitagssaK .. Hver eneste Cecil-cigaret kontrolleres elektronisk med brøkdele af milli- grams nøjagtighed — derfor er Cecil altid ensartet rullet. Den lange Cecil bliver mere og mere populær — det er den, man glæder sig til, når dagens pauser nærmer sig -saerderfn/fi/en Cec/Z.. / FERD’NAND Svigermor tog sin del af kagen ®> ningio ilaussa- riaKarpoK 29 Augustinus Fabrikker

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.