Atuagagdliutit - 16.07.1959, Blaðsíða 28

PETER FREUCHEN:
»K’imugseriarssuarme
piniartut...«
(inuit arKe atuagkame agdlagsi-
massut atuagkap nugternerane å-
ssilivdluåinagåuput. — nugt.)
(nr. king. nangitaK). — nugt. H. H.
ardlugo nånuniamigssamut utorKå-
vatdlå'lersimassunga. téssanilime u-
sorssisimavoK, taimalo nalåritdluar-
tiginine uvaguvtinut arajutserKungi-
nguatsiaKå. ussersuatård'lune usorssi-
simanine nangeKétårtuarpå, angute-
Katerputdlo alardlune avdlamut issi-
gileraluarångat Katigåtigut patitarå
nangmineK usorssisimagame påser-
Kuvdlugo. taima usorssisimarulung-
nerssua Katsutivigdlardlugulo kisame
sikutarssuaK anguvarput, tåssanilo
dlorujugssup talerpagssuinit tatine-
Kalerdlunga. Usukutåp tamaviat nut-
sulerpånga tukautigalunga, Kungatsiv-
kutdlo auilajangivigdlunga tigusima-
vånga ipisangutilerdlungalo. inunine
ånåuniardlugo tamaviårtorujugssuvoK,
uvangalume ama taimåipunga. malu-
gåra aleK sikumut nåtisimassoK,
naugdlo sianiungnaiussalerdlunga mi-
sigisimaleraluardlunga nisuvnik siko
tukeriardlugo imåne åparterpunga ar-
dlup nåtisimanera pémiardlugo, péri-
nanoK arKarsimassoK piniarssåra-
lugo ulorianartorujugssusinauvoK. ter-
dlisåreriatårsinaussarpoK, imap iluati-
gordlune piniartup niorKavfigissåta
sikup atånut pisinaussardlune. tauva
kingugdlérssuarme kukinik sikup si-
nåva Kitsoriardlugo tåssångåinavik pi-
niartup såralånguagut pikiarsårtarpoK
— avdlauneK ajorpoK sordlume imåne
nikuvssårsimåinartartoK. suj ugdlér-
ssuarminik kukinilo anitdlagdlugit ta-
maviat isagteriartarpoK, taima atau-
siardlune isagteriarnermigut KingmeK
Kilångarsinauvdlugo imalunit inuk ili-
simajungnaersisinauvdlugo.
tåssa nanorssuaK ungaralårarssuå-
ngortiparput, erKarputdlo angnertu-
nik sdkutaKångingmat tåmainago issi-
giuarsinauvarput. eskimut peKutigssat
atortariaKénguånginamikigdlume nau-
ligkatik anguigkatigdlo isumavdlusiu-
pait. nalunaeKutap akunerata Kiteri-
ngisålunit tikiseravtigo tåssane pini-
arssårilerparput. arKaimanera nåper-
tornarseriarmat Itukusuk sujuvtine
unårserérpoK ipugkungnaerdlutalo u-
tarKinalersugut taika Kinertuatsiå-
ngorpoK. tåssångainavigsumik umi-
atsiarput aporneKartoK malugårput —
ila, ila malugårput! isumaKaleraluar-
pungame tåssane kingunialeKissugut,
ilame uvanga umiatsiåp avatånut nå-
kangajagdluinaramétaoK. nanordle-
una KaningoKissoK, sanerKavtigut nu-
iatdlaricåriutå erninaK umiatsåvta ku-
leruå naKigupå. taimailissoK Katdlute-
Kaugut, uvangalo iluanårdlunga umi-
atsiåp narKanut upipunga. Kumut Ki-
viarama takussara avdlåungilaK sor-
dlo tamavta nånup Kulangersimatdla-
råtigut. kisiåne Itukusuk Qangardlo
nånup peniuserissartagainik sungiu-
ssivdluarsimassugamik ånilåratigdlo
ungåinaK uingitdlat, erninardlo na-
noK arKångitsiåne ' nauligkasuatdlar-
dlugo.
uitsatilerugtoravta ardlåinavtalunit
UsukutåK KanoK pinersoK erKarsauti-
gisimångilarput. nukagpiatsiånguaka-
sik ivna taimåisagamime uisanermit
mianerssornigssaminik erKarsauteKar-
simångivigpoK, takulerparputdlo imå-
nut nåkarsimavdlune pikusersimav-
dlune KapugtuinaK, tauvame-una ali-
lersoK. asulume ilagut sule uipatdler-
simavdlutik nivdliåinaK OKatdlitut
MerKusåK suaorpara UsukutåK issigsi-
manerardlugo. nalugsinéungilaK — es-
kimut tamarmik nalugsinåungitdlat —
tåssalo tauva-una kivilivigsoK angu-
mererKarparput. KaKitd'lugulo umiat-
siåp narKanut igikavtigo isumåkér-
parput — nanordle-una kisiat. King-
mitoKara Ersulik akeravigssuarminik
takuvdlune noKimaigagssåungivig-
poK. ilame una dssigtortånguåkulug-
put uvfalunime patdlortisimaguvtigo,
taratsumik imersimagune merialertor-
nerussuatsiåusagaluarmat.
nanordle-una kiserdluinåt ukitari-
lerparput. nerssutinguåkulup tamavi-
årdlune unait ingmine kåpusimassut
pérniaraluarpai, nuisanerime nagdlor-
pai, taimailioramile ikine itineruler-
sitdlugitdlo angnerulersinarpai. nanoK
ingminut perssarinermit uvagut pui-
gordluinarpåtigut. tikiserparput, ajå-
ssutivigdlugulo autdlaisivnik nangipa-
ra toKutdlardlugulo. Kimgasiatigut Ki-
leriardlugo katdluserparput, sikutaK
angnertungåtsiartoK omigdlugo, ta-
ssunga pissutdlugo pilangniåsagavtigo.
arfangniartortavut ipugtuput, eski-
mutdlo ilartik UsukutåK ilisimajung-
naiussavigsimassoK påssutilerpåt.
patdlorteriardlugo meriarsarpåt, pi-
lordlugulo pilordlugo narKigtiparput.
aitsåme OKarfigigaluarparput nånu-
nerardlugo —- tåssane eKérame! sor-
dlo ajortoKarsimagaluångilaK. nang-
minerme-unagoK Kinarigsårnine kisi-
me pissuvdlune pivdluarneK nagdliu-
simassoK. ingminut sakissamigut på-
talånguatdlåraoK igdlarasårtuinauv-
dlunilo issine tikuartamiardlugit.
MerKusåp issai Kingune eKitdlugo ti-
kuartarpai, uvangalo umikut nutsu-
missårpånga, tamatumuna erssersini-
nånutarput pilagtugssångorparput.
UsukutåK usorssisimanermit nanga-
gagssaujungnaivigsimassoK åma tåssa
sujugdliuvdlune sikumut niunialeru-
joK. erninardluinaK umiatsiåp sujua-
nukarpoK, niuniarssuamermitdle ing-
minut aiginardlune. pigsigkaluardlu-
ne dnorssigtorpoK — imånutdle-una
sorrugkame, tåssalo emlnaK sikumut
Kitdlugdlune.
soruname tamavta ånilåKaugut, tau-
vale Isukutap takoriatåvigdlugo taku-
lerpå kamik naungåinaK tamaviat tu-
kartoK. soruname nukagpiatsiakasiup
sikup atånitdlune KanoK ilivdlune a-
nitdlåunigssane naluvdluinarpå pait-
sivérutdlunilo. aleK såmivnut nermu-
tipatdlariardlugo imånut tingivunga.
sikumut Kitdlugkasuarpunga, Kanor-
dlo Kanigdlitiginerdlugo sule påseri-
arnago malugilerpara sordlume nuår-
arpat ilavta amuamiåsangmatigut.
måna UsukutåK erKarsautigiungnai-
vigpara, Kungatsivkutdle tigumiuarå-
nga ma'lugisimajuarpara, tåssalume i-
lavta amuardluta sikumut KaKikåti-
gut.
uvanga silagtulertorpunga, tåirna U-
sukutåK imungåmeruvoK, ilame mar-
dloriardlune issigtunguåkulugame. u-
sivfame taimak ilisimåsångitsoK. anga-
laKativta tamaviårdlutik anersårtinia-
ramiko iluartitsiput, pivdlugo, pivdlu-
go anersårtipåt. ilait anersårtitsiniat,
ilait nånumik pilagtut. nånutoKarå-
ngat eskimut ningertitsissarnermigtut
pilagput. uvagut angalaKatigigsugut i-
kigtungugavta neKå avguartariaKångi-
kaluarparput, nåmagtorssuarmingme
neKigssaKalerpugut, kisiåne amia a-
tordluartorssungmat perKigsårutdlugo
pivarput.
(norm. tugdl. nangisaon)
— derfor er der
bedre træk i Cecil ..!
— taimditumik Cecil’it
mitdluaruminartussar-
put ..!
• - og sa kan
man smage den
gode tobak i Cecil ..!
tåssalo åma Cecil’it tu-
pasungnigdluartuv-
dlutik
Cecil er altid
ensartet rullet ..!
Ceciht assigiardluartu-
mik imussaussarput!
Cecil’it tamardluinarKigsamik nékuti-
gissåuput, taimåikamigdlo imorig-
dluartuvdlutik. Cecil’it takisut pisiari-
neKartaleriartuinarput — aitsåt tåssa
tupagulerdlunilo ikitagssaK ..
Hver eneste Cecil-cigaret kontrolleres
elektronisk med brøkdele af milli-
grams nøjagtighed — derfor er Cecil
altid ensartet rullet. Den lange Cecil
bliver mere og mere populær — det er
den, man glæder sig til, når dagens
pauser nærmer sig
-saerderfn/fi/en Cec/Z.. /
FERD’NAND
Svigermor tog sin
del af kagen
®>
ningio ilaussa-
riaKarpoK
29
Augustinus Fabrikker