Atuagagdliutit - 16.07.1959, Blaðsíða 6

Kalåtdlit-nunåta Kitåne
tingmissat pivdlugit
sujunersutit nutåt —
Kilångat ukiut KUlit piniarKUSsaujungnåisanerdlutik?
Fredning af søpapegøjer?
ukiut måkua tåssa Kalåtdlit-nunåta
avdlångulerfé, pilertOKissumik suju-
mukarfiussut, inuit inunerånik angi-
surnik avdlångortiterissut. tamåkua
tamarmik perKigsårdluartumik OKat-
dlisåuput, mingnerungitsumik atua-
gagssiame matumane. sujumukame-
rup inuitaoK inunerata avatåne pi-
ngitsorane avdlångutigssinigsså ang-
nikisångeKissoK téuna ilisimarKagau-
neruvoK. Kalåtdlit-nunåta nunartå a-
lianaeKissoK nutarterinerup Kujanar-
tumik aserorneK sapisavå — umåssu-
seKartortaile, naussue umassuilo, åssi-
gingeKissutigut aj OKusemeKarsinåu-
put, pingårtumik umassut kalåtdlit
piniagaralugit iluaKutigissait.
Danmarkime uvdluvtine autdlaini-
arneK nuånåmiutåinauvdlunilo kiigdli-
lersugaoKissoK Kalåtdlit-nunåne u-
massut nujuartat naluneKångitsumik
inussutigssatut pingårutiligssuput.
taimåitumik ikilitsailiortariaKarput
Men også visse fuglearter er man
bange for, at de nedlægges i større
mængder, end bestanden tåler. Derfor
har Danmarks Naturfredningsråd hen-
stillet, at man også i Grønland be-
grænser fangsten af visse fugle på
visse tider af året.
Der foreslås således:
at følgende øer og skær fredes:
Sabineøerne i Melvillebugten. Skæ-
rene Asigsut (Brændevinsskærene)
ved Kronprinsens Ejland. Skæret Nu-
natsiaK (Rotten) ved Hunde Ejland.
Skærene Såtuarssunguit ved Grønne
Ejland i Diskobugten, at lunden fredes
i 10 år, at skarven fredes fra 1. januar
nungutsailiortariaKardlutigdlunit.
KangaunerussoK Kalåtdlit-nunåt i-
nugtunanilo inue kinguarsimagatdlar-
mata piniagagssat pivdlugit pencussu-
teKångilaK, taimadliornigssardlume pi-
ssariaKarane. kisiéne uvagut nalivtme
avdlatut iliomigssaK pissariaKartu-
vok. Kalåtdlit-nunåta inugtusiartor-
nera, inuisa såkugigsiartomerat a-
ngatdlatigigsiartomeratdlo — pingår-
tumik pujortulérKat amerdliartome-
rat — perKutauvdlutik piniagkat ilar-
pagssue ikileriarsimåput, sualungmik
piniarfit tingmissatdlo ineKarfé unga-
singnerpåtdlunit inungnit ikingitsunit
pilertortumik tikineKarsinångonnata.
kuj anartumigdle kigdleKångitsumik
piniamerup navianamera måna Ka-
låtdlit-nunåne påsineKarsimavoK,
landsrådivdlo arajutsingilå nangar-
taivdlune suaornigssamut måna piv-
figssångormat. suliagssat taima itut
pingårtineKåssusiånut ukiune kingug-
til 15. august, at beskydning af fugle
på fuglefjeld forbydes, at det bør være
tilladt at samle æg af alkefugle' (alke
og lomvier, søkonger, tejster), måge-
fugle (tåteråt, kjover, terner o. a.) og
stormfugle (mallemuk), men ikke efter
1. juli. Særlig vigtig er det, at hav-
ternens æg ikke tages efter 1, juli, at
havørnen fredes nord for Julianehåb
distrikt (subsidiært nord for Godt-
håbsfjorden), at falken fredes fra 15.
maj til 1. september, at den indre del
af Arfersiorfikfjorden i Egedesminde
distrikt, nemlig Taserssuårssuk inden-
for Nordenskjolds Bræ, udlægges som
reservat.
dlerne landsrådip OKaluserissarsima-
ssai ugpemarsautigssauvdluarput.
„imarmiorpiait" — puissit måtag-
dlitdlo — neKitunerssaugamik Kalåt-
dlit-nunåne neKilingnit pingåmerpåt
pinagit tingmissat Kavsinik sumigina-
gaumåinartartut måne erKartomiar-
påka. — Kalåtdlit-nunåta tingmiai ta-
malaoKalutigdlo soKutiginartuput, nu-
namut pineKUtaussunik kussanartor-
tarpagssuaKardlutik ilarpagssuilo ilu-
aKutaoKalutik, tingmissat tamåkua i-
lait ikiliartortorujugssuångorsimåput,
Kularutigssåungilardlo ingassagpat-
dlåmik piniagaunerat pissoKatauv-
dluartussoK. kalåtdlit piniartut utor-
Kaunerussut OKaloKatigalugdt malung-
nartarput tingmissat ikiliortomerat
arajutsisimångikåt, OKartarmatame
sujornatigut månåkornit tingmianar-
nerssugaluartoK. åma påsisimavåt
ingmingnut iluaKubigssaK pivdlugo
kigdlilineK pissariaKartoK.
tingmissat ilait, pingårtumik mitit,
kigdlilingmik pinliagautitåuput avdlat-
dle kigdleKångitsumik piniameKarsi-
nauvdlutik. taimåitumik nunat åssigi-
ngitsut tingmissanik erKigsiisitsiniaKa-
tigivisa („Den Internationale Fugle-
fredningskomite") danskertaisa (dan-
ske afdeling) pingortitanigdlo erKigsi-
sitsinermut sujunersuissartut („Natur-
ferdndngsrådet“) Kålåtdlit-nunånut
ministerie ardlalingnik sujunersute-
Karfigisimavåt aussamåna landsrådip
oKaluserissagssainik.
sujugdlermik sujunersutigåt ting-
missat nungusangatinamerussut — pi-
ngårtumik Kilångat oKaitsutdlo — u-
kiune ardlalingne piniagaujungnaersi-
tåusassut, amerdlerKigsinaorKuvdlu-
git.
KilångaK ukiune ardlalingne pi-
niagaujungnaertariaKarpoK.
KilångaK Kalåtdlit-nunåne amer-
dlasujungisåinarsiimavoK. ineKarfini-
lume ilåne éiparit atausinaoriardlutik
amerdlanerpaugångamik 200-t tikisi-
måinartarpait. kisiéne ukiune untriti-
lingne kingugdlerne agsut dkileriarsi-
mavoK. piniamiligssunginamile tamå-
na ikilissutiginago månigsagaunine
uvdluiagaussaminilo ikiliartutigai.
Kilångap månituarssuane — ajoralu-
artumik månerujutarssuvdlune ma-
maKissoK — nuna suvdluliordlugo er-
niarissarpå suvdlulianilo ukiut tamå-
kiavdlugit erniartorfigissard'lugo. ka-
låtdlit månigsarniartarpåt suvdlua
Kulaerdlugo, taimailivdlutik emivi-
gerKingneK ajomarsisitarpåt aussaK
naeKingmat suvdluliorKingndgssamut
pivfigssaKarane. tauva emissarfine Ki-
måinartarpå, Kulamångitsumik tiker-
Kisanago. — Kilångat amerdlångina-
mik 'inussutigssatut iluaKutaorKartu-
put — emiissarfinut amerdlångeKissu-
nut Kanigtormiut månigsarfigalugit
kisimik iluaKutigilårtarpait, taimåitu-
mik ukiune ardlalingne — sordlo ku-
line — (måne piarailo ilångutdlugit)
encigsisinigsså akomutigssaKåsanga-
tinångilaK.
tingmiaK KilångaK Kuianardlundlo
soKutiginartutsiénguaK nungusagune
iluåsångilaK, nungukunilo tåkuter-
Kingnigsså KulamaKaoK. — tamatu-
munga atassumik taineKarsinauvoK
Akilerngup (Labrador) sineriai itsaK
Kilångaligssusimagaluarmata, Kilå-
ngaile „inungnit" (eskimonit) nungu-
taungajagsimåput, kisiåne na'Mvtine i-
luamik erKigsisimatitauleriaramik a-
merdliartorKilersiméput.
neriungniarta landsrådivtaoK suju-
mut isseKardlune erKigsisitautiku-
mårå.
OKaitsoK januarimit augustusi-
mut piniagaujungnaersitaria-
KarpoK.
KilångaK OKarémivtitut Kalåtdlit-
nunåne piniagåungeKissoK nalimae-
Kutsigkaniigdlo pissaKarfigineKångi-
såinarsimassoK OKaitsoK taimåingilaK.
tingmiarssuaK tåuna autdlainiame-
KartaKaoK, asulo mitsimassarfingmine
ajornainårnavigtardlune. Kitåne o-
Kaitsunik amerdlasunik nalunaeKut-
sersuisiiimanerup takutipå pingasorar-
terutåinit ikingnerungitsut pissarine-
Kartartut, tamatumunga tungatitdlugo
tingmissat imarmiut tamåko piaraisa
toKujassarnerat ilångutdlugo encåisa-
gåine oKaitsut piniagaunerat angner-
tuvatdlårsorinarpoK erKigsisitaussar-
nigssåtdlo pissariaKarsorinardlune. å-
mame OKaitsut Kitåne ikiliartortut
naluneKarungnaerpoK, nauk imåinaK
nungusangatinångikaluardlutik. åipa-
paritdle 2000-t sdvnersimajungnaersi-
magunarpait, agdlåme taimalunime a-
merdlatigigunångitdlat.
Naturfredningsrådip sujunersutigå
ukiune 10-né martsip l.-ånit septem-
berip 30-ånut piniameKartåsångitsoK,
Kalåtdlit-nunåtale umassuinik ilisima-
tup Vibep ministeriemut erKaisitsissu-
tigisimavå OKaitsoK ukiup Kåumatai-
ne piumaneKamerussarmat ajungine-
rusassoK januarip 1-ånit augustusip
15-ånut piniarKussaujungnaersitaråi-
ne, åmamigoK avangnåne piaruat piu-
maneKaKissut taimailivdlutik kujava-
lersinagit ilångameKartåsangmata
(taimåisagpatdle emiorfingne nang-
mineme piarKaniik pissaKamigssaK i-
nerterKutigi'ssariaKåsaoK). kisiåne so-
runame landsråde aulajngissutitaria-
KarpoK suna ajunginerusanersoK. u-
vanga nangmineu Vibe isumaKatigåra.
ivnat KeKertatdlo ernissarfit.
umassut erKigsisineKartamigssånik
landsrådip pingårtdtsineranut erssiuti-
tut taineKarsinauvoK tingmissat ta-
marmik erniorfingmingne erKigsisine-
Karnigssånik 12. maj 1958-ime ilerKO-
rerKUSsaliaK — erniorfingne erKéu-
ssineK tamarme måna inerterKutau-
vok. perKussut tamåna agsorssuaK pi-
ngårpoK, kikutdlo Kalåtdlit-nunåta
pissusianik asangnigtut tamarmik au-
lajangigaK tamåna silatoK sujumut i-
sseKardlune suliaussoK pivdlugo
landsråde nersortariaKarpåt. ilenco-
rerKussap ingmikortortåta éipåne ing-
mikut akuerineKarsinaimeK ajomarti-
tåtmgikaluarpoK, neriugdluarniartale
atorneKarpatdlårdlune inatsimik ki-
pungatitsilisångitsoK.
ilerKorerKussamile tåssane landsrå-
de puigugaKarpoK — tåssa tingmissat
imarmiut ineKarfine månigsarniartar-
neK Kitåta avangnåtungåne kommu-
neKarfit atausiungitsut tamatuma år-
dlerinamera sujomatigutdle maluge-
rérsimavåt perKussusiutigissarsimav-
dlugulo — sordlo Upemaviup kommu-
neKarfiane (Avangnåta landsfogedia-
nit 5. juli 1948 aulajangersagaussumik)
perKussutigåt dvnane tingmissat inåi-
ne månigsarmameK tamarme 30. juni
kipissåsassoK måningnigdlo 3. juli ki-
ngornatigut niorKuteKartåsångivig-
sok, åma piandviup nalåne dvnamit
(nup. tugdliane nangisaon)
pujortuléraK tuniniagaK
pujorfuléraK 22 fodilik 10/12 hk Hundesfedimik moforilik funiniarne-
KarpoK 15.500 kr.-nik akilerdlugo, 2.325 kr.-nik sujuleKufalerdlugo.
sågfigissagssaK: Ausiangne kæmnere.
Motorbåd til salg
22 fods motorbåd med 10/12 hk Hundested motor fil salg — pris
kr. 15.500 med udbetaling kr. 2.325.—.
Henvendelse: Kæmneren, Egedesminde.
Grønlands fuglebestand må
bevares gennem fredning
Hvad der kan gøres i Grønland for også nalurmæssigt af komme på
højde med andre arktiske egne i verden
----------------------- -------------------------------------------------i
Den internationale Naturfredningsunion har drøftet, hvorledes man bedst
undgår, at de dyr, der findes i arktiske egne, helt uddør eller bliver så få, at
de folkeslag, der lever af jagt og fangst, får ringe livsvilkår.
Meget er allerede opnået. Nogle lande tillader kun eskimoer at fange hvalros,
hvidhvaler og isbjørn, medens andre kun kan få en meget begrænset ret dertil,
og kun hvis det er absolut nødvendigt for dem.
6