Atuagagdliutit - 16.07.1959, Blaðsíða 7

1 km ungasigtigissoK tikitdlugo aut-
dlåimik iginigssaK inerterKutigåt.
ajoraluartumigdle pencussutit ta-
måko uniortinigssånut akuererKussut
emlnaK tutsdutalerput, taimalo perKu-
ssutit suniutaerutiussavigdlugit. Na-
turfredningsrådip 1. julimit månigsa-
rungnaertamigssaK sujunersutigå. pu-
iortariaKångilarme ukiukut ukiåkut-
dlo tingmissanik imarmiunik tamåku-
ninga piniartameK amerdlanerssaisa
nungutitaunigssånik kinguneKarsinau-
ssutut issigissariaKånginguatsiarmat.
GrønTandsministeriap Zoologisk Mu-
seumivdlo nalunaeKutsersuinerat ang-
nertoK iluaKutigalugo påsineKarsima-
vok naujat, serfat tingmissatdlo imar-
miut avdlat 20-25 %-é pissarineKartar-
tut, tamånalo tingmissat artusångi-
nguatsiarpåt nauk imaKa årdlerinar-
tup kigdlerpiånikaluartOK.
piarKiorfit naligingisåine tingmiar-
niarneK tamåna kalåtdlinut pingåKing-
mat sapingisamik igdlersortariaKar-
Pok. taimåitumik tingmissat pianca-
mingnik perordluartitsinigssåt pissa-
riaKartorujugssuvoK — månigsarpat-
dlåmeK perKutigalugo tingmissat ilar-
pagssue månilorKigkaluardlutik måni-
liait kingugdlit ukiap puerKortitaler-
nerata aserortarpai.
ivnane tingmissat inådne erKancu-
ssiungnaemeK sujuariautausimavoK
angisoK, sujomatigume ajoKutaussar-
simagaluaKaoK tingmissat pissarineri-
sigut ikilisinamagit erKigsiungnaer-
sitsissarame, taimalo tingmissat tu-
pagdlutik tencåunerisigut månit piar-
Katdlo ilarpagssue imånut nåkåtine-
Kartardlutik. pingårtumik agpat ting-
missane imarmiune Kalåtdl'it-nunåne
iluaKutaunerpaussut taimåitumigdlo
sianisumik pissariaKaraluartut tamå-
na ajOKutigisimavåt. agpat Kitåta a-
vangnåne amerdlasorssuvdlutik piar-
Kissarput sorunamilo piniameKarsi-
naugaluardlutik, kisiåne månigsame-
Kartamerat ima piårtigissumik unig-
titariaKarpoK piarnat ukiåkut kingu-
sinåratik ivnamit Kimagusinångordlu-
git.
agpat KanoK pissautiginerat påsini-
ardlugo pingårtumik nalunaeKutser-
someKartaKaut, tamatumanilo påsi-
ssat tungavigalugit nalunarungnaersi-
mavoK ukiume piniagaunerat ikiliar-
tutåungivigsoK. 1957 tikitdlugo Kitåne
agpat nalunaeKutsigkat 9520-uput,
tåukunångalo 1958-ime upemåp tu-
ngånut Kalåtdlit-nunåne pissaussut
357-inåuput (4 %-ingajait) New Found-
landimilo, kalåtdlit agpaisa ilarpag-
ssu'i'sa ukivfigissartagåne, 31-inavit
(1,3 %. taimåitumik piarKivine erKåu-
ssissameK ajoKutaussoK — manalo
Kujanartumik inerterKutaulersoK —
kisalo månigsagauvatdlåmerat agpat
ikileriarsimanerånut kisimik pissuput.
imerKutailaK tingmiånguaK kussa-
nartoK Kalåtdlit-nunåt tamåkiussar-
dlugo piarnissarpoK, Diskovdle Tunu-
ane amerdlanerpaussardlune. Kalåt-
dlit-nunåne tingmissanit avdlanit ta-
manit månigsagaunerpauvoK, måne
mamartut tamane aussaK tamåt ka-
terssugaussardlutik ukiåkut månilior-
neK sapilemera tikitdlugo. Grønne
Ejlandlnarme Kanga ukiut tamaisa
100.000-iit tikitdlugit månigsårineKar-
tarsimåput. imerKutailaK taimarssuaK
månigsagaussarame piarKissarfingme
ilarpagssuine ukiune kingugdlerne iki-
liartorsimavoK ardlalingnilo nungu-
nga j agsimavdlune.
imerKutaitdlat månigsagaunerat
julip 1-éne unigtitaråine måniliorKig-
sinauvdlutigdlo piancatik ukiartinago
dnertisinångusavait, piarKatdlo tuker-
fingmingnut utertarmata tauva åipa-
rikutåt amerdliartorussålisåput tåssa-
lo amerdlasunik månigsameK ajomå-
sanane julip autdlarKautåne månig-
sarungnaemigssap tungånut. taima
erKigsisitsissameK kalåtdlit månigsa-
gagssaKarnerulissutigisavåt, kigdleKå-
ngitsumik nåkutigissåimgitsumigdlo
månigsartarneK ikiliartomåinarmat
nåmagtunigdlo månigsarsinauneriga-
luaK ajomarsitikiartuinardlugo. neri-
ugtariaKarpoK tamåna landsrådip tu-
ngavigiliukumårå.
miteK tingmissane imarmiune amer-
dlavdlutik piarKissartune imerKutait-
dlamut åipauvdlune Kularutigssåu-
ngitsumik piniagauvatdlårpoK. erKig-
sisitaussarnera naluneKångitsumik u-
kiune kingugdlerne oKalusaoKaoK,
landsrådivtaoK 20. maj 1958 ilerKO-
rerKussaliåne piniagaunerat kigdliler-
neKarsimavoK. Augo Lyngep tagpig-
dlunilo påsisimassartup, mitit pinia-
gauleralugtuinamerånik taimalo dkili-
artuinalerånik årdleritsautigingnigsi-
maKissup perKussutitoKat avdlångor-
I------ —------------—— ------------------------------
nunavta tingmiai -
nungutsailiortigit!
kinguligssai isumaliorKutigalugit avdléngutsailiuinigssaK KanoK
isumaliorKutigineKartoK
................. r...................................
nunat tamalåt akornåne umassut erKigsisimatitaunigssanik nunatdlo avdlå-
ngutsailiorneKarnigssanik peuatigit OKaluserisimavåt KanoK ilioråine umassut
issigtunitut nungutsailiorneKarsinaussut imalunit ikilisinavérsårtariaKartut, pi-
niarnermik autdlainiarnermigdlo inussuteuartut pigssardliulerKunagit.
tamatumuna angnertumik angussaKartoKarérsimavoK. issigtut ilåine eskimut
kisimik akuerineKarsimåput auvfangniarnigssamut, Kilalugarniarnigssamut
nånuniarnigssamutdlo, avdlatdle pissariaKardluinartitdlugo aitsåt tamåkuni-
nga piniarnigssamut akuerineKartardlutik.
åmåtaordle tingmissat ilaisa inga-
ssåutumik piniarneKartarnerat ånila-
ngatigineKalersimavoK. taimåitumik
Danmarkime avdlångutsailiuinigssa-
mik råde kåmagtuteKarsimavoK Ka-
låtdlit -nunånisaoK tingmissat ilaisa
ukiup KanoK ilineratigut piniarneKar-
tarnerat kigdlilivfigineKarKuvdlugo.
taimatut sujunersutigineKarpoK Ke-
Kertat ikardluitdlo atåne taineKartut
tingmissanik piniarfiujungnåisassut:
Sabinep ueu ertai, K’imugseriar-
ssuarme, Asigsut, Imerigsune, Nunat-
siau, Kitsigsuarssungne, Såtuarssu-
nguit, Agissane, Diskobugtime, tcilå-
ngau ukiune Kuline piniaiKussaujung-
nåisassoK, onaitsoK januarip 1-ånit
augustip 15-ånut piniarKUSsåusångit-
sok, tingmissat ivnane erKåuneKartå-
sångitsut, agpat, agpardluit, agpaliar-
ssuit serfatdlo månigsarneKarsindusa-
ssut, taimatutdlo tåterdt, imerKutait-
dlat, isungait il. il. kisalo malamuit
iulivdle 1-iat sujornutdlugo. agsut pi-
ngårtineKarpoK imerKutaitdlat julip
1-iat kingorKUtdlugo månigsarneKå-
nginigssåt, nagtoragdlit K’aKortup a-
vangnåne piniarKUssaujungnåisassut,
taimåisångigpatdle Nup kangerdluata
avangnåne, kigssaviarssuit majip 15-
iånit septemberip 1-iånut piniarKU-
ssåusångitsut, Ausiait kujatåne Arfer-
siorfiup Kingua, tåssa Taserssuarssup
iluatungå avdlångutsailiuivfingusa-
SSOK.
tamatumunga tungatitdlugo normu-
me uvane tingmissanik ilisimatoK dr.
Salomonsen agdlagaKarpoK tamatu-
munga pissutaussut navsuiardlugit Ka-
nordlo angussaKartoKarnigssaK erKar-
tordlugo.
agdlautigissaK atuardlugo påsinar-
poK taimatut maligtarissagssaKaler-
nigssaK Kalåtdlit-nunånut, pingårtu-
migdlo kinguligssanut iluaKutaussug-
ssaussoK.
Ph. Rosendahl.
tingmissat ivnane erKduneKartåsångitdlat.
Fugleskydning henstilles begrænset.
titaunigssåt suj unersutigiuartusimavå.
mitit erKigsisiitaussarnerat såkortune-
rulersiniardlugo 1950-imile sulinialer-
Pok, aitsåtdle måna ilerKOrerKussaliaK
nutåK tåssa inersimavoK.
ilerKorerKussaliardle tåuna ajora-
luartumik pakatsinartuvoK. ukiune ar-
dlaKartune aperKutip landsrådime o-
Kaluserissaunerane sujunertarpiaK —
erKigsisitsinerup såkortusinigsså —
puiomeKarsimassutut ipoK. nangmi-
neK nunagissat sagdliutimartutut it-
dlugit sulineKarsimavoK sujunertari—
ssaK uniordlugo mitit piniagaunerat
sule såkortusitiniartutut. sordlo Kitå-
ne tamarme majip 15-iata -tungånut
uvdlutarsinautitauneK isumakulung-
nartuvoK, månit sujugdlit tamatumu-
nåkut orKisimavfigssaerutineKåsang-
mata asiuinåsavdlutigdlo.
20. maj 1958 ilerKorerKUSsaliap ingm.
1-iat stk. 3 OKauseKarfigilårtariaKar-
poK, ima OKausertalik: „15. majimit
15. septemberimut Kangerdlugssup a-
vangnåne ivassunik miterniameK iner-
terKutauvoK." oKausiliornera ajorpoK,
issorineKarsimavordlume, ersserKig-
sarneKångingmat (ilénguneKarsimå-
ngingmat) mitit åvassungitsortait sor-
dlit tauva piniameKarsinåusanersut.
kukujuit tamane angalaortut KaKujug-
ssuitdlo amaviamingnik ivassunik Ki-
matsiårtartut niuvertOKarfingne a-
vangnardlerne mitit ukiulerångat Ki-
métagåine piniarneKarsinåusagunik
ajungilaK. mititdlume „atautsimordlu-
tik ingerdlaortut" (trækkende flokke)
aussame igssuneKarsinaunerénik per-
KussutitorKane tamåna tungaviuvOK.
aunale kisime nalorninartua mitit åi-
parikutårdlutik piarKissarfingmingnut
pigångamik piarKissarfingmik erKåne
Kavsitigut atautsimortiterdlutik ting-
missarmata aitsåtdlo måniliulerånga-
mik iluamik åiparikutålersardlutik. a-
tautsimortut tamåko soruname erKåu-
neKartugssaussariaKångitdlat, atautsi-
mortutdlo tamåko ardlarit åssigingi-
ssutåt Hendrik Olsenip landsrådime
ersserKigsumik 1952-ime navsuiarér-
på. taimåitumik landsrådip 20.maj
1958-ime i'lerKorerKussaliåne ingmi-
kortortap tåussuma Peter Nielsenip
sujunersuineratigut 20. august 1958 i-
mailivdlugo avdlångortitaunera nuå-
nårutigissariaKarpoK: „15. måjimit 15.
septemberimut ingerdlaortunik miter-
niarsinaunigssaK emiorfiungitsune a-
kuerineKarpoK emiorfingnile inerter-
Kutauvdlune."
ilerKorencussaK tåuna, Kularnångit-
sumik ministeriemit aulajangersame-
KarumårtoK, ersserKingnerussungor-
neKarsinåungilaK.
(Klip. 24-me nangisaon)
7