Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 16.07.1959, Blaðsíða 13

Atuagagdliutit - 16.07.1959, Blaðsíða 13
Kalåtdlit-nunåne sanaortugkat 1959-ime sanaortugkanut navsuiautit Chefingeniør Gunnar P. Rosendahlimit ukiOK måna sanaortornerme atortugssatut aningaussat uko akuerssissutigi- neicarsimåput: ministeriap suliarititainut ....................................... 21,0 mili. kr. handelip suliarititainut ........................................... 6,2 sulivfigssualianut umiarssualivingnutdlo ........................... 8,4 ingmikut suliagssanut .............................................. 8,4 boligstøttimit taorsigagssarsivdlune igdluliagssanut .............. 10,0 kommunet suliagssåinut ............................................. 1,2 nangminerssortut suliagssarititåinut ............................... 0,4 sanaortugagssanut atugagssatut a- ningaussat ukioK måna akuerssissuti- ginenartut sujornarnit amerdlaneru- jugssuput. sujorna 35-37 miil. kr. aku- erssissutigineKarput. ukioK måna a- kuerssissutigineKartut amerdlaneru- nerat pissuteKarpoK tunissagssiorfit piorsaivigineKarnigssait autdlarnerne- Karmata, boligstøttimitdlo taorsigag- ssarsivdlune igdluliortiternerme ator- tugssat 6 miil. kr.-nit 10 miil. kr.nut amerdlineKarmata. ingmikut suliag- ssatut tainenartune 6 miil. kr. Ka- ngerdlugssuarme tingmissartunut i- laussut akunitarfigssåta sananenar- nigssånut atugagssåuput. ukioK måna aningaussat atugagssat katitdlutik taima amerdlatiginerinut tungatitdlugo puigortariaKångilaK teknikimut tungassutigut sulivfeKar- fit (nalunaerasuartauteKarfit, ingnåt- dlagialiorfit, imeicarfit, sulivfeKarfit avdlat il. il.) suliarititamingnut akig- ssaiautigissagssait 30 miil. kr. migssi- liortugssaussut. akigssaiautåinauna- viångitdlatdle; ardlalinguaningme millionigdllt kisisa pinagit utertine- Kartugssåuput telegrammit aké, ing- nåtdlagissap aké, iluarsaivdlune suliat aké il. il. tigunexarpata. aulisagkanik sulivfigtåg- ssat umiarssualivigtåg- ssatdlo. Kalåtdlit-nunåta ministeriata ukioK måna katitdlugit ingmikut 57 mili. kr.-nik akuerssissuteKamigssaK Kinu- tigå. aningaussat ministeriap hande- livdlo ukiut tamaisa atortagaisa sani- atigut niorKutigssiornerup p'iorsaivigi- neKarnigssånut atugagssåuput. sa- naortugagssat ukiut 6—7 ingerdlane- rine suliarineKartugssåuput, sanane- Kartugssatdlo sujugdlit ukioK måna autdlamerneKartugssaungmata inat- simut sujunersutip pissutai matumu- nåkut erKartomeKatsiåsåput. 1950-51-ime nutåmik åncigssussine- rup kingoma atortorigsåmerulernig- ssaK, kulturimut perKingnigssamutdlo tungassut ingerdlåneKarnerusimåput igdluliortitemikut, atuarfiliortiterni- kut nåparsimaviliortiternikutdlo. ukiut 25 Kangiugpata inuit mardloriåumik amerdlisåput. inuniarnerup oKinerulernerata ki- ngunerå inuit ukiumut 3 pct. migssi- liordlugo amerdleriartalermata — Danmarkime inuit amerdleriartarne- rånut nalerKiutdlugo pingasoriåumik amerdleriartardlutik. ilimagissaria- KarpoK Kalåtdlit-nunåta inue måna 30,000-ussut ukiut 25 ing er dianer ine amerdlaKatimvngnik ilasimåsassut. aulisartut avatane ikånerne aulisartariaKalisåput. inuit amerdliartuinartut aningau- ssarsiorsinaunerat manatut pitsauti- gissumik ingerdlatmarneKåsagpat pit- saunerulersineKåsagpatdlunit niorKu- tigssiornerup agdlilerneKarnerinågut tamåna pisinauvoK, tåssa aulisame- nap angnertusilemeKameratigut. ka- låtdlit ukiune kingugdlerne Kuline aulisarnermik ingerdlatsivdluarsinau- nertik takutisimavåt. månale aulisar- neK kangerdlungne KeKertatdlo avat- dlit erKåine kisiat ingerdlåneKarneru- vok. aulisagartarineKartartut amer- dlisåput avatåne ikånerssuarne auli- 55,6 miil. kr. sartalernikut amussarineKartartut ila- lertariaKésåput. ikånerssuarne inuiait takornartat ukiune ardlaligssuångor- tune angnertOKissumik aulisarérput. måna aulisagkerivingne mikissune amerdlaKissune — 80 migssigissåine — aulisagkat tarajorterneKångikunik taimågdlåt panerserneKarsinåuput, sårugdligit ualeragdlitdlo kisimik tai- matut niorKutigssiarineicarsinauvdlu- tik. nalunenångilan aulisagkat nutau- titdlugit Kerititat piumaneKanissut piumaneKariartuinartutdlo. tamåna pivdlugo erKarsautigineicarpoK nior- Kutigssiorfit nutåt sårugdlingnik, Kér- Kanik, sulugpågkanik, Kaleralingnik, natårnanik enalungnigdlo nerititsivi- usassut. kisal o rejerpagssuit uteri- vingne iluanårutauvdluardlutik uti- terneKarsinauvdlutik. Manitsume K’asigiånguanilo sulivfit Kangale igdluliarineKarsimassune ner- pingnut Kerititsiviuvdlutigdlo rejenut uterivigtut atomeKalerémikuput. nu- naKarfingne tåukunane påsineKarsi- mavoK niorKutigssiorfit iluanårfiusi- naussut, taimalo niorKutigssiorneK tåukunane nunaKartut aulisagaemeru- ssalernigssånut kamagtuissuvdluarsi- massoK. NIORK’UTIGSSIORFIGSSAT. ukioK måna Ilulissane K’asigiångua- nilo norKutigssiorfigssat autdluneKar- neruput. Påmiune sanaortugagssat angnertungikaluamik autdlarnersar- neKarputaoK. Ilulissane K’asigiånguanilo rejenut uterivigssat sananeKartug- ssåuput K’eKertarssup tunuane reje- Karferujugssuit iluaKutigineKarsinau- niåsangmata. uterivingnut ilagititdlu- git sananeKartugssåuput Kaleralingnut Kerititsivigssat. Kaleragdlit ukiunera- ne pingårtumik Kangerdlungme pi- ssarineKartartut Kimugsimik Keritit- siviliéuneKartåsåput. Nungme niorKutigssiorfigssatut pilerssåruti- gineKartoK tarajorteriveKartugssau- vok sårugdligit tarajortigkat tåssane ataufeimutkaterssomeKarsinåusavdlu- tik, nerpiaiveKåsaoK Kerititsivigtaling- mik, neKitagssausiveKåsavdlune, si- kuliorfeKardlune aulisagkatdlo igitag- ssartåinut KajussaussaliorfeKåsavdlu- ne. Nup erKå aulisagaligssugame taima sanavfigisavdlugo piukunardluartu- vok. månangårme ukiunerane kanger- dlungme aulisameK ingerdlavdluar- neKarpoK. Nuk ikånerssuarnut auli- sarfiuvdluarsinaussunut Kanigtungu- vok, kisalo KeKertat avatdlit avatait aulisarfigssarKigsut åma Kanitaralu- git. Nungme niorKutigssiorfeKalemig- ssaK pingårtineKardluarpok igdloKar- fik atorfiligpagssuarnik inoKåinarane nangminerssordlutik inussutigssarsi- ortunik inoKalerniåsangmat. aulisar- tut umiarssualivigssåt ingerdlavdluar- neKalerérpat aulisagkerivigssaK 1962- ime sananeKalersugssauvoK. Påmiune tunissagssiorfigssaK erKarsautigine- KartoK nerpilingnut KerititsivigtaKé- saoK aulisagkatdlo igitagssartait Ka- jussaussiarineKartåsavdlutik. måna aulisagkeriviorérsumut nerpilerivfiuv- dlunilo KerititsivigssaK ilåssutitut sa- naneKagssamårput. måna aulisagke- riviussoK igdloKarfingmiut aulisardlu- arnerat pissutauvdlune mikivatdlåle- rersutut oKautigissariaKarpoK. SIGSSIUGKAT ATLANTIKtJ- KORTAUTIT TALIGTARFIG- SSAIT. Kalåtdlit- nunåne igdloKarfingne a- merdlanerussune måna tikitdlugo u- miarssuit Atlantikukortautit prammit atordlugit usingiarneKartardlutigdlo usilersomeKartarput. Kangale arajut- sisimaneKångilaK sigssiugkat umiar- ssuarnut talitarfigssat pigineKéngi- nerisa ineriartomeK kigailatitorujug- ssugåt.. igdloKarfingne pingasune: K’aKortume, Nungme Ausiangnilo At- lantikukortautinut talivfiusinaussunik sigssiugaKarérsune påsissat takutipåt taimåitunik sigssiugaKarnikut usiler- sortarneK usingiartarnerdlo sukane- ruinarane aningaussartutinut sipår- nartorujugssussoK. erKarsautigineKarpoK Ilulissane, Si- simiune, Manitsume Påmiunilo umi- arssuarnut talivfiusinaussunik sigssiu- galiornigssaK. sigssiugkat tamarmik 40 meterinamik takissusercåsagaluar- put taimåitordle umiarssuit Kalåtdlit- nunåliartartut lasté atautsikut usiler- sorneKarsinauvdlutigdlo usingiarne- Karsinåusavdlutik. Ilulissane Påmiunilo sigssiugaliag- ssat ukioK måna autdlamerneKåsåput, Manitsume 1961-ime Sisimiunilo 1962- ime. ANGATDLATINUT UMIAR- SSUALIVIGSSAT PITUGTAR- FIGSSATDLO. umiarssualivingnut niorKutigssior- figssanutdlo ilagititdlugit sananeKag- ssamårput angatdlatinut umiarssuali- vigssat aulisariutinutdlo pitugtarfig- ssat. tamatumunåkut ukiune ardla- lingne måna kisarfiussunit pitsaune- russumik årKigssussinigssamik kigsau- tigissaKarsimaneK piviussungortineKå- saoK. måname kisartarfiussut iluar- dluångingåramik ardlaligpagssuamik ajutorfiussarsimåput, agdlåt pujortu- lérKat aseruassarsimavdlutik. kalåt- dlit aulisariutait amerdliartuinardlu- tigdlo agdliartuinartugssaungmata ta- matumunåkut ajomartorsiutit sule ag- dliartortugssåuput. Nungme aulisartut umiarssuali- vigssåt. Nungme aulisartut angatdlatait mé- na tikitdlugo niuvertoKarfiup såne u- miarssualivitorKamitineKarsimåput. u- miarssualivik tåuna kangerdlungmut angmåinartuvoK angatdlatinut angi- sorssungikaluanutdlunit inigitisavdlu- go ulorianartuvdlime. Nungme auli- sartut umiarssualivigtåmigssåt ukiu- ne ardlalingne oKatdlisigineKarérpoK. Nungme umiarssualiviliornigssaK aki- susaKaoK, i gdloKarfigdle atorfilinåu- ngitsunik inoKartiniåsagåine pissaria- Kardlune. aulisartut umiarssualivig- ssåt 1960-ime sananeKalisassoK piler- ssårutigineKarpoK. igdloKarfingne avdlane angatdlati- nut umiarssualivit mingnerussut sa- naneKartugssåuput, pitugtarfitdlo pit- sångorsarneKartugssauvdlutik. IN GNåTDL AGI ALIORFlT IMEK’ARFlTDLO. niorKutigssiorfigssat pilersineKar- nigssaisa ingnåtdlagialiorfit agd'line- Karnigssåt pissariaKartilerpåt. høj- spaendingsanlægit transformatorertag- dlit pilersitariaKartugssåuputaoK. niorKutigssiorfigssat imermik pig- ssaKartiniarnigssait pivdlugit Ilulissa- ne Påmiunilo ukioK nåvdlugo imeKar- figssat nutåt sananeKartariaKåsåput, nunaKarfingne tamane kuit sapusior- dlugit tasiliortoKésavdlune imeKarfig- ssanik. K’asigiånguane Nungmilo ime- Karfiorérsut agdlilertariaKåsåput. (Ktip. 20-me nangisaoK) Danmarkime makarina niorKutigi neKarnerpau SSOK... ima atekarpoK: OMÆ yMARGARINE^

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.