Atuagagdliutit - 16.07.1959, Blaðsíða 5

umassut nakorsåta nalunaerutå:
»—kalåtdlit Kingmimingnik någdliug
titsissartuneragaunerat ilumungilaK«
tamafumunga ugpernarsautauvoK umassunik någdliugtitsisimassutuf er-
KartuneKarsimassul igdloKarfingmingne nuanarinexarneK ajormafa —
faima OKalungneK soraerfariaxarpoK kalåtdlit Kavdlundfdlo ingmingnuf
issiginerånik aseruisinaugame.
Danmarkime umassunik igdlersui-
niaKatigit penatigigfisa kdtuvfiat Ka-
låtdlit-nunåta ministeriaKarfianit ka-
iumigsårneKardlune Kalåtdlit-nunå-
nut autdlartitauarmat sujorna junime
julimilo autdlartitatut Kimugtunik
KingmeKarfit Sisimiunit Upernaving-
mut angalaorsimavåka, K’eKertar-
ssuaic asimioKarfitdlo ardlauångitsut
kisisa tikisimanagit. umassut nakor-
såt Esper Larsen nalunaerutimine ag-
dlagpoK. nangigdlunilo:
angalanivne påsiniagagssaråra uma-
ssunik igdlersuiniaKatigit isumåt ma-
ligdlugo Avangnåne Kingmit Kimug-
tut KanoK inunerat Kanordlo pineKar-
nerat. Thule erKålo Tunulo tikisimå-
ngilåka. taima sivikitsigissumik anga-
lavdlune påsissat soruname angnertu-
ngitsuinaussugssaugaluarput, pissusi-
viussut nangminerdlunit påsiniainikut
tamékissumik påsissaKarfigineK ajor-
nardlutik. danskit kalåtdlitdlo nuna-
Karfingne åssigingitsunitut påsisima-
ssaKardluartussut nalunaerutigisinau-
ssait angnermik torKåmaviginiarsima-
våka. — Avangnånilo Kingmit soKuti-
gineKaKingmata nalunaerutigssanik
norKainivne ikiorserneKardluartarsi-
mavdlunga.
Kingmit pineKartarnerat
isumaKaligissutaungilax.
danskit umassunik igdlersuiniaKati-
git målårutiginerussait tåssa Kingmit
kågtineKartarnerat, pingårtumik au-
ssame, Kingmit atausiåkåt åniartine-
Kartarnerat Kalåtdlit-nunånilo uma-
ssunut nakorsaKånginera.
Kalåtdlit-nunane KingmeKarnermut
tungassut Danmarkip ilånit avdlamit
avdlaungårmata åssersuneKarsinåu-
ngitdlat.
Avangnåne inuit umasinéusagpata
KingmeKartariaKarpoK sapileratdlar-
tugssåungitsunik. pitsaussunik King-
meKångikåine ukiunerane angatdlåto-
KarneK saperpoK, piniarniarneK ajor-
nardlune; ilame umavdlune ukioK
anigorneK ajornardlune. umassunut
ikingutaussutut misigissuseKaråine er-
ninaK nåmagigtaitdliutigineK ajornå-
ngilaK Kingmit taima pingitsorneKarsi-
nåungitsiginerat piumassarissariaKar-
dlunilo sutigut tamatigut pitsaunerpå-
mik isumagissariaKartut.
Danmarkime umassunik igdlersui-
niaKatigit amerdlanerit isumaKarput
Kalåtdlit-nunane Kingmit nangming-
neK Kingmimigsut pineKartariaKartut.
tamanale ajornaKaoK. pissutaussut
angnerssaråt kalåtdlit Kingmiat ing-
mikut itungmat ukiune untritilingne
nunane issigtune pissutsinut sungiu-
ssiartorsimassoK silatumigdlo kinguåg-
ssiortitsinikut atorneKarfigssaminut
piukunarsiartorsimassoK. kalåtdlit
Kingmiat amarKumit akuneKarsima-
ssutut ilimanarpoK. Kingmip tåussuma
Europame KingmeK schæferhundimik
taineKartartoK åssigineruvå; angisu-
juvdlune, nukigtujuvdlune, pangat-
dloreKalune Kasusuitsoru j ugssuvdlu-
nilo. 30—40-nik issigkaluartitdlugo si-
låinarme unuisinauvoK Kingmitdlo ar-
fineK-pingasut—Kulit sapåtit akuneri-
ne ardlalingne Kamutit 300—400 kg-
nik usigdlit angatdlavigigsukut inger-
dlåsinauvdlugit uvdlormut 50-—100 km
ingerdlassardlutik. kalåtdlit Kingmiat
umassutigineKartarpoK sordlo Dan-
markime naussorigsaissup hestiutine,
pulukiutine, nerssussuautine il. il. pi-
gissarai. KingmeK kalåtdlimit pigine-
KångitsorsinåungilaK; pingårnerpau-
ssunutdlo tugdliuput amiata neKåtalo
PigssarsiarineKartarnerat.
taimale angnertutigissumik Kingmi-
mit piumassarissat KanoK iliornikut
PigssarsiarineKarsinaupat? avdlatut
OKarneK ajornaKaoK tamatumunåkut
kalåleK ukiut tflsintigdlit ingerdlane-
rine misiligtagaKartoK. taimatut ing-
mikut påsisimassaKalersimassunut i-
låuput Kavdlunåt ardlagdlit inunertik
tamåkiussardlugo Kalåtdlit-nunånisi-
massut. påsisimassaKarnerussut ta-
marmik isumaKatigissutigåt KingmeK
KimugtoK nålagtikuminardluinartu-
ssariaKartoK, Kasujaitsuvdlune, nukig-
tujuvdlune OKimaeKutigissaminigdle
orssoKarpatdlårtariaKarane. sivisujår-
ssuarmigdlunit angnertuvatdlångitsu-
nik inussuteKarsinaussariaKarpoK; pi-
niartuvme piniarniartitdlune mulusi-
naunerane sujumut nautsorssutigeri-
gåungitsune atortugssaussarame. pi-
niartup navianartorsiulernermine
Kingmine tatigivdluinarsinaussariaKar-
påitaoK.
aussame Kingmit nerisineKarneK
ajorput.
junip autdlarKautåta migssåne Ki-
mugserneK unigkatdlarångat Kingmit
nerissait sungitdluinangaj alersarput.
tamana pissuteKarajungilaK nerissag-
ssaKartitsinginermit. piåralunile åma
Kingmit suliaKartitåunginermingne
kamautikulavatdlårnigssåt kisorpat-
dlånginerunigssåtdlo — ilame påriu-
minarnerunigssåt anguniardlugo ner-
dlersorneKartarnerat migdlilerneKar-
tarpoK. ilimagineKartarportaoK King-
mit nangmingnérdlutik nerissagssa-
mingnik navssårsiorsinaussut. King-
meKarfiussune amerdlanerpåne auli-
sagkat perdlukue sujumugagssaussar-
put. tamatuma nalåne åma Kingmit
utilertarput — katalertarput. taimai-
ligångamigdlo peKuinginerulertardlu-
tik. Kingmit katagtut takuvdlugit issi-
giuminartorssuneK ajoraluarput mer-
Kue tiggutarasårtutut itaramik, ipeKa-
rajoKalutik åssigingitsunigdlo uliaku-
junigsimavdlutigdlo orssortarasårtui-
naussardlutik.
juni nålersoK KingmeKarfingmut pi-
vunga, tåssa Kingmit takuinardlugit
takuvsunarnerpauvfiat nagdlersoK. ta-
matuma nalåne aulisarneK sule aut-
dlartitdluarsimångilaK, aussaunerani-
lo kingusingnerussutut aulisagkat per-
dlukoKartiginane. kalåtdlit Kingmé ku-
ssanarnerpautitdlugit takuj umagåine
ukiunerane tagpavanltariaKésaoK
Kingmit sungiusarsimatitdlugit su-
liangnåmingnigdlo Kimugsernermik
ingerdlataKartitdlugit. KingmeKarfing-
mut tikitavnut sujugdlermut Ausiang-
nut pigama Kingmit nerissaKartitaune-
rånut tungatitdlugo tugdlunångeKissu-
mik takussaKarpunga. Kingmit ipertu-
juput salukujugdlutigdlo, umiarssuv-
dlo tikinerane amerdlasorssuvdlutik
tåkussordlutik. uvdlune ardlalingne
igdloKarfingmmivne påsivara Kingmit
ajornerpåt umiarssuarmik „niuvfiorsi-
massut“. inoKarporme Kingmerigsunik
Kingmilugtunigdlo. Kingmilugtut King-
mimingnik isumagingningivigput,
Kingmitigdle nangminértitdlugit neri-
ssagssarsiortitardlugit.. Kingmit tai-
måitut najugarigajungnerussait tåssa
umiarssualivit, aulisariutit rejeleriv-
fiuvdlo erKait nerissagssarsivfigssar-
Kingnerussut— sordlo aulisagkat per-
dlukuinik. Kingmit ilait salugtuput i-
ssikuloKalutik, taimåitordle tamåna
umassunik någdliugtitsinertut taineK
ajornaKaoK.
Kimugtut junip autdlarKautåta mig-
ssåne suliaerukångata KingmeKatdlar-
Kigsup Kingmiminut neruvkautigissar-
tagkane ikilisitarpai, sapåtip akunera-
nut atausiardlune mardloriardlunilu-
nit nerdlertalersardlugit. Kingmit ne-
risitdluagaunerpåtut issikugdlit sordlo
sapåtip akuneranut atausiardlutik
nerdlertagåuput. neruvkautigineiiar-
tartut pikunartugångata, sordlo arfe-
rup neKiuvdlutik panersiat, eKalug-
ssup aulisagkatdlumt avdlat nerpiga-
lugit taima neruvkaissarneK namag-
tarpoK. igfiatdle, orssugdlit sukutdlo
neruvkautigssatut atorsinaunatik. o-
KalugtuneKarpunga Kingmit Kimugser-
tarnerup kingorna nerissakitdlisine-
Kartarnerånut pissutaussut ilagigåt
nerissarigsårtikaluaråine j anuarime
februarimilo merKue katalertarmata
Kiorartardlutigdlo.
pårssinerdlugfoKartarpoK.
ajoraluartumik kalåleKarpoK ukioK
tamåt Kingmimik nerissagssaKartinig-
ssåinik isumagingningitsunik. tamåna
aningaussagssaileKinermit taimalo ne-
ruvkautigssarsiutigssaKånginermit ki-
sime tamatigut pissuteKarneK ajorpoic,
umassunutdle ajungitsumik pissuse-
Karnigssamik amigauteKarnermik pi-
ssuteKartardlune. takornartåungitdlui-
narpoK kalåtdlit Kingmimingnut aju-
ngitsumik iliorsinaunermik amigaute-
Karnerisa erssertarnere. sordlumiuna
ilaisa pisinauvfitik tamåkerdlugit
Kingmitik ungortarait, pingårtumik
mårKat taimailiortardlutik. gumme-
Kardlune kameKardlunilunit Kingmit
inersimassut isingmingneKartarnere å-
nersitsi vigssauneK a j orunaraluarput
imalunit ajOKUsingårneK ajorunarput,
issigiuminaeKalutigdle. OKautiginiar-
neKartarpoK Kingminik isingmigtai-
ssarnikut Kingmit kisortusinaussut ki-
seriarnigssaraluinit ingiariarneKartar-
tut.
Kingmit nåkutiginerdliorneKardlu-
tik nåparsimassarnerat pivdlugo er-
sserKigsunik navsuiautigssaKångila-
nga. Kingmit tusiagtut ardlalialuit ta-
kuvåka. Kingmit pingårtumik kingug-
dlimikut tusiagtut pissuteKarnerusi-
magunarput KimugtorineKarnerming-
ne artornartorsiorsimanermit taimaili-
simassut. Kingmit tunitdlåussortumik
nåpålassarnerat ilisimassara nåper-
tordlugo ukiune måkunane pineK a-
jorpoK. Kingmit kamåutarnerat takor-
nartåungilaK, amerdlanertigutdle ang-
nertumik ajoKusissoKåsanane — nauk
nipiliortaraluaKissut. Kingmit ardla-
lialuit niarKumikut nisumikutdlunit
KileroKarput kamåutarnermingnit pi-
simassamingnik. tamånale Danmarki-
me Kingmit KileroKartarnerinit inga-
ssangnerungilaK.
neruvkautigssat pigssarsiarineKartar-
nerat pårineKartarneratdlo.
igdlut tamarmik erKåine neruvkau-
tigssanut panersivit åssiglngitsukutåt
takuneK ajornångitdlat. sujuåtdlau-
taorujugssuåsagaluarpoK Kingminut
neruvkautigssanut panersivit ator-
dluarsinaussut pigssarsiarineKarsinau-
galuarpata, pingårtumik Ph. Rosen-
dahlip neruvkautigssanut panersivig-
ssaK akisungivigsoK sujunersutigisi-
masså pigssarsiarineKarsinaugaluar-
pat.
Kalåtdlit-nunane Kingminut neruv-
kautigssat namagtut pigssarsiarine-
Karsinåuput, iluamigdliuna avguåu-
nigssait kisimik amigautaussut. King-
minut neruvkautigssat pigssarsiarinig-
ssait igdloKarfingne amerdlanerussu-
ne ajornartorsiutaussariaKångilaK, nå-
magtunik pigssarsiagssaKarmat. ajo-
raluartumigdle nåmagtunik neruvkau-
tigssanik sitdlimateKartoKarneK ajor-
poK. kalåtdlit nangmingnérdlutik nå-
magtunik neruvkautigssarsiorneK sa-
perpata nålagkersuissut isumagissaria-
Karpåt najugaKarfingne tamane nå-
magtunik neruvkautigssaKarnigsså.
isumangnaitsumik årKigssussinigssap
amigautaunera pissutigalugo Kingmit
kåpa j årtitariaKångitdlat.
någdliugiitsissoKartarpoK.
nauk umassunik igdlersuiniaKatigit
aulajangersagait Kalåtdlit-nunane
Danmarkimilo avdlame åssigigkaluar-
tut umassunik någdliugtitsinerit pit-
dlagåussutausinaussut åssiglngitsumik
issigineKarput, tåssa Danmarkerpiame
umassunik någdliugtitsineK Kalåtdlit-
nunåningarnit sukanganerussumik
aulajangivigineKartarmat. kalåtdlit
Kingmisa Kimugtitdlutik artornartor-
siortitaussarnerat -gajungnerat Dan-
markime umassunik någdliugtitsiner-
tut taineKartåsaoK. erKaimassariaKar-
pordle KimugsersoK åma nangmineK
någdliungnartorsiortarmat, taimalo
KimugserneK ingerdlåneKarslnaung-
mat aitsåt inuit Kimugtutdlo ilunger-
sordluinardlutik ikioKatigingnerisigut.
OKartugssaussut åssigingitsut nalu-
naerutigissartagait maligdlugit uma-
ssunik någdliugtitsinertut taineKarsi-
naussoK pigajungilaK, nauk taima pi-
ssoKartaraluardlune. niuvertup ataut-
sip OKarfigånga asimioKarfingne —
imalunit nangmineK najugkamine er-
Kånilo Kingmit någdliugtineKartarne-
rat pigajugtussoK. tamåna Kingmit
Kimugtugssatut sungiusarnerine piga-
jungnerusimavoK. piniartut pikorigsu-
ngitsut iperåutamik tiarutåt atorKa-
jåvatdlårtarpåt Kingmit niaKuinut
sigguinutdlunit anaulerutigalugit.
umassunik någdliugtitsinerit
erKartussissutigineKartarnerat.
agdlautigissane pigssarsiarineKarsi-
naussune takuneKarsinauvoK umassu-
nik någdliugtitsineK ardlaKångitsuinå-
nguane erKartussuissutigut suliaritine-
KarsimassoK. Kalåtdlit-nunåne huma-
nistiske udvalge angalaormat påsi-
niaivdlunilo ilimanåsaoK ineriarune
soKutiginaKissunik tusardliussaKarsi-
naujumårtoK Kalåtdlit-nunane uma-
ssunik någdliugtitsissarnerup imalu-
nit umassunik någdliugtitsissut KanoK
akulikitsigissumik encartussissunut
(Kup. 28-me nangisaoK)
Garlsbergip
aningauss-
auteKarfia
inui-
aKatigitdlo
Frederiksborgip igdlussårssua HillerodimTtok 1859-ime ikuatdlagdlune aseruatitertoru-
jugssuvoK, Carlsbergivdle fmiorfigssuinik tungavilissup J. C. Jacobsenip igdlorssuarssuan
tåuna Danmarkip OKalugtuarissaunerane iluatingnartut ilåt nåparnekarKigsinangortipå.
uvdlumikut Danmarkip oKalugtuarissaunera-
nut tungassunik katerssugausivigssuvoK,
katerssugautai Carlsbergfondip sulineragut
pårissauvdlutik ilaortugauvdlutigdlo.
ttrlsbeir«
5