Atuagagdliutit - 07.04.1961, Blaðsíða 4

Tunume aulisarneK 1960-ime
tunissaKarnermut ataridnau-
tauvoK
Kalåtdlit-nunåne aulisarneK pivdlu-
go ukiumortumik atautsimineK Chris-
tiansborgime pissoK pisångatigineKar-
simaKaoK Kalåtdlit-nunåne aulisarneK
sule ineriartortuarmat kikunit tama-
nit isumavdluarfigineKaKalune.
atautsimlnermut ilåuput Grønlands-
minister Mekael Gam, inatsissartunut
ilaussortaK Nikolaj Rosing, Kalåtdlit-
nunånut ministerieKarfingmit aulisar-
nermutdlo ministerieKarfingmit aut-
dlartitat niuvernermilo suleKataussor-
pagssuit ilåtigut niuvertut danmarki-
mitut il. il. direktør Hans C. Christi-
ansenip tikitdluarKUSsivdlune atautsi-
mineK angmarpå tauvalo ukioK 1960
pivdlugo nalunaeruteKardlune.
sårugdlingniarneK
nalunaerut autdlarKauserneKarpoK
sårugdlingniarneK pivdlugo nalunaer-
ssumik. sårugdlingniarnerup tamarme
inemerå 17.7 millioner kg aulisagkat
tissåt, ukiumit sujulianit 300 tonsinik
amerdleriarsimavdlutik. aulisaKatau-
ssut amerdlåssusiat avdlångungårsi-
mångilaK, inuit 2.430 aulisaKatausi-
måput 1959-ime 2.490-iusimavdlutik.
direktøre OKarpoK aulisarnerme a-
ngussat OKauseKarfiginiaråine måna
ilångutariaKartoK savalingmiormiut
aulisartut suleKatiginerat 1959-ime
pujortulérKat 24-t peKatautitdlugit
autdlarnerneKartoK 1960-ime migdle-
riarsimassoK pujortulérKat 11 kisimik
peKatausimavdlutik tåukulo katitdlu-
Kitånile rejerniarneK nuånårtunartumik pingårtorujugssuar-
migdlo KagfariarsimavoK kalåtdlinut aulisartunut sulissartu-
nutdlo aningaussarsisitsivdluardlune
tik 740 tonsinik tissånik tunissaKarsi-
mavdlutik 1959-ime tunissait 1150
tonsiusimagaluardlutik. savalingmi-
ormiut tunissait 400 tonsinik ikileriar-
simagaluartut tunissinerup tamarme
inemera agdleriarsimangmat kalåt-
dlit aulisartut tunissaisa Kagfariautait
700 tonsiuput. direktøre navsuiaivoK
Kagfariaut tamåna tamaussame Tunu-
me pisimassoK tåssalo imaitdlune
1960-ime Kitåne aulisarneK 1959-imi-
sut InarsimassoK. direktøre nangig-
Pok: Angmagssagdlip erKåne aulisar-
neK 1960-ime ingerdlavdluarsimasso-
rujugssuvoK. panersiagssanik tarajug-
kanigdlo tunissinerme 1000 tons angu-
neKangajagsimavoK, tunissatdlo amer-
dlåssusé Nanortagdlip erKåne tunissa-
tut amerdlatiginga jagput imalunlt
Sisimiune erKånilo tunissat 70 procen-
titut amerdlatigalutik. tunumiut auli-
sartue ukiune kingugdleme aitsåt i-
nussutigssarsiumik tamatuminga i-
ngerdlataKalersimassut ingerdlatsiv-
dluarsimassorujugssuput.
tunissagssiornerup nikerarnere
tauva direktørip nunaKarfingne ing-
mikutårtune tunissagssiat nikerarnere
tikipai OKardlunilo nikeramerit ang-
nertOKissut. taimaisivdlune Nup-erKå-
ne tunissat 2.100 tonsiuput 1958-ime
3.400 tonsiusimavdlutik. ukiut mar-
dluk ingerdlanerine 1300 tonsit mig-
- den kysægte
læbestift...
Fås i modens bedste
farver. Fra den
sarteste pastel til
den rødeste røde.
kukingnut tarmtip
Icebestiftivdlo kalipautait
ingmiugnut tugåluarkekate-
kdngitSHt,
s&
Gencralrepræsentant
Torben Love & Co. A/S
Amaliegade 6 - København K.
[ i ■■..............................................-■ J-
ama tugdlianik
Nestlé
sukulåtit imugdlif
icåKortariagdlif
Fløde-chokolade
med hasselnødder
sukulåtit tungu-
sungningångitsut
KaKortariartagdlit
Letbitter
chokolade
med hasselnødder
sukulåtit tungu-
sungningångitsut
Letbitter
chokolade
sukulåtit imugdlit
Fløde-chokolade
- også næste gang
en
stang.
ssåne ikileriarneKarsimavoK igdluatu-
ngånilo Manitsup-encåne 1959-ime tu-
nissat 1100 tons sivnerdlugit amerdle-
riarsimåput tamatumunga ilauvdluni-
saoK savalingmiormiut tunissait 600
tonsit migssånitut, taimåikaluartordle
tunissat agdleriautåt 400 tonsit mig-
ssånipoK. ManitsoK erKålo tunissag-
ssiorfiuvdluarnerpauvoK ukiumutdlo
tunissat 4000 tons migssiliordlugit i-
malunit avdlatut oKautigalugo Kalåt-
dlit-nunåne tunissat katitdlutik av-
gornerisa sisamåt atautitsiardlugo.
1960-ime aulisarnermut pissusiussut
1959-imit pitsaunerulårsimasorinar-
put. ukiutut sujuliatut silardlungnera
pissutigalugo uvdlut aulisarfiusinåu-
ngitsut amerdlatigisimångitdlat. auli-
samerup autdlartisimarKålemerane
sukagterugtorfiatalo nalåne 1959-imut
nalendutdlugo 1000 tons sivnerdlugo
kinguariarsimaneKaraluarpoK, ukiå-
kutdle aulisamerup angussat iluarsi-
vai. septemberime oktoberime issai-
sangnera angussaKardluarnermut pi-
ssutauvigsimavoK.
direktør Hans C. Christiansenip o-
Kautigå sårugdlit tunissat angissusiat
niuvernerup nåmaginartutikå OKar-
dlunilo malungnartumik pitsånguat-
dlangneKarsimassoK tamatumungalo
pissutaussoK 1953-ime pingortut agsut
suniusimanerat. nalunaerssutit kisitsi-
singordlugitdlo nautsorssugkat takuti-
påt sårugdlit 1,2 åma 3-mik angissu-
seKartut 31.5 procentiussut, 1959-ime
21,8 procentiuvdlutik 1958-imilo 17,7
procentinauvdlutik.
direktøre OKarpoK: 1952-ime tuni-
ssat uterfigiguvtigik taima pitsautigi-
ssumik angissusigdlit aitsåt takusi-
nauvavut.
angissutsit 4 ama 5 ikileriarsimå-
put, taimåiportaoK angissutsit 6 åma
7 agfåinångungajagsimavdlutik. kisiå-
ne aulisagkat mikinerpåt portugkame
atautsime 100/120-ussut amerdleria-
ngåtsiarsimåput.
— kisitsisit tåuko ilimanarsisipåt,
direktøre isumaKarpoK, ukiune tug-
dlerne aulisagkat angissusiat migdle-
riarumråtoK tåssa akungnagtunik a-
ngissusigdlit nr. 4—7 ikileriarsimane-
rata sårugdlit akungnagtut ikingneru-
lersimanerat ilimanarsisingmago; på-
sisimassaralo maligdlugo sårugdlit
7—8-nik ukioKalerångamik Kalåtdlit-
nunåta imartainit Kimagunialersarput
taimaisivdlutalo imaKa 53-ime pi-
ngortut iluaKutigencingnaviaratigik,
56-imile 57-imilo pingortut påsissat
maligdlugit amerdlavdluarsorinartut
utarKissariaKåsavdlutigik. 1962-ile su-
joncutdlugo iluaKutigingåmaviarunå-
ngilavut.
tunissat ingmikortiternerat
tunissagssiornerme sårugdlit ingmi-
kortiterneKarnerat pivdlugo direktøre
OKalugpoK sårugdlit tarajugagssiat i-
kileriarsimassut sårugdlitdle nerpilia-
rineKartut amerdleriarsimavdlutik. —
isumaKarpunga tamåna nanginame-
KåsassoK. tåssa sujugdlermik Kalåt-
dlit-nunåne tunissagssiorfit agdlisar-
neråne Kerititsivit atuleriartuinåså-
put; åipagssånigdlo sårugdlit tarajor-
tigaussartut ikiliartorput Kerititag-
ssiat amerdliartordlutik. taisinauvara
Grækenlandime sårugdlit tarajugkat
atomeKartartut 1950-imit 1960-imut
18.000 tonsinit 12.000 tonsinut ikileri-
arsimassut. sårugdlit Kemertortaiag-
kat tunissagssiavut pitsaunerpåt pit-
saunerpåtdlo tugdlé 1960-ime tunissa-
nut tåukununga ingmikut tunissivfi-
gissartagkavtinut nalerKutumik angi-
ssuseKarput. taimaisivdlune 1959-imi-
sut aulisamerup ingerdlanerane 14“-
nit angnerussunik angissusilingnik
Kernertortalingnik tunissagssiornig-
ssaK pissariaKarsimångilaK. aulisagkat
10 åma 14“ akornåne angissusigdlit
Kemertortagdlit tunineKarajugput. ni-
orKutigssiavta pitsauvdluinartOssartut
„pissusigssamisortumik" kigdlilertari-
aKarnerånut tamatumunga pissutau-
ssut tåssåuput aulisagkat mikissut a-
merdlavatdlåluatsiarnerat åmalo 3-
mik 4-migdlo pitséussusigdlit amer-
dleriangåtsiarsimanerat, 18 procent
migssiliordlugo 1959-ime procentiusi-
magaluartoK. tunissat pitsåussuseKar-
nerat angissusiatdlo pivdlugit inger-
dlausen tamåna ilåtigut pitsaussungit-
sok tarajugkanik tunissagssiornermut
taimåitoK aningaussat tungaisigut ma-
lungniuteKarsimångilaK tåssa tunissat
pitsåunginerussut aulisagkatdlo miki-
ssut amerdlanerssait Brasilienime tu-
niniaivingmut aussap ingerdlanerane
pisiaKarusugdlualersimassumut tuni-
neKarmata. aulisagkanik suliarineKar-
simassunik Brasilienimut tunissagssi-
ornerme savalingmiormiut panersivé
suieKatigineKarsimåput.
Direktør Christiansen navsuiaivoK
niuvernerup sårugdlit mikissut 200
tonsit Tuluit-nunånut tunisimagai, ta-
rajugkanigdlo tunissagssiat sivnere
tunineKarsimavdlutik Italienimut,
Grækenlandimut Spanienimutdlo. tai-
måitOK Spanienip taimågdlåt 650
tonsit pisiarisimavai tåuko mardlori-
autåinik pisissaraluardlune, kisiéne
Spanienime aulisagkanik tarajugka-
nik niuverneK 1960-ime nangminérti-
neKalersimangmat ukiup atautsip i-
ngerdlanerane nautsorssutigineKarpoK
umiarssuit mardluk usé migssiliordlu-
git, tåssa 1200-mit 1400 tonsinut tunit-
sivingmut tåssunga tunineKarsinauju-
mårtut. sårugdlit tarajugkat Kerner-
tortaiagkat Kalåtdlit-nunånit pissut
Catalonienime inuit tarajugkanit pisi-
aussartunit avdlanit piumanerusima-
vait.
Kaleragdlit
aulisagkat avdlat pingåruteKarneru-
ssut pivdlugit nalunaerume OKautigi-
nenarpoK KaleralingniarneK agdliar-
tuåginarsimassoK Diskobugtinarme
pingårtumigdlo Ilulissane ingerdlåne-
Kåinarane åmale tJmåname pigissaini-
lo KaleralingniartOKalersimavdlune
1960-imilo 'Omåname pigissainilo Ka-
leragdlit 300 tons tunineKarsimavdlu-
tik. Manitsume KaleralingniarneK
1959-ime 42 tonsinit 1960-ime 142
tonsinut agdleriarsimavoK. aulisarne-
ruvdle tamatuma agdliartornera pe-
Katigalugo tunissagssiaussartut, tåssa
Kaleragdlit nerpé népartanut tarajug-
kat, tuniniarnerat Kaleragdlit nerpé
nåpartanut tarajugkat, tuniniarnerat
a j ornakusoruteKarsima vok.
— taimaingmat pivfigssaulerpoK, di-
rektør OKarpoK, Ilulissane Kerititsi-
vigssap pilerssårutigineKartup atuler-
sineKarnigssånut taimaisiornikut nu-
naKarfingme tåssane tunissagssiat —
katitdlutik 700 tonsiussut — amerdla-
nerssait KeritineKarsinaulisavdlutik
Kaleragdlit Kerititat Kaleralingnit ta-
rajortigkanit ajornånginerussumik tu-
nineKarsinaungmata.
natårnat Kericatdlo
nalunaerume ersserpoK natårnarni-
arneK niuvernermut pingåruteKångi-
tuainartoK. sårugdlingniarnermut Ké-
rarniamermutdlo tapertauginarpoK
pissatdlo amerdlanerssait Kalåtdlit-
nunåne pisiarineKåinartardlutik. Ké-
rarniameK 1959-imit angnikinerusi-
mavoK, migdleriautdlo tåuna Manit-
sume erKånilo pisimavoK Diskobugtiv-
dle erKåne tikiuneKartartut pissarner-
migsut isimavdlutik tamåne „Sværd-
fisken" uningatineKarsimangmat. di-
rektøre isumaKarpoK, Manitsume er-
Kånilo sårugdlingnik tunissaKardluar-
neK Kérarniarnerup migdleriarsima-
neranut malungniusimassoK.
direktøre navsuiaivoK aulisagkat i-
lait pingåruteKarpatdlårsimångikalu-
artut pingåruteKaleriartuinartut, ta-
matumungalo atatitdlugo taivå 1960-
ime nipisat suait 56 tons tuninenar-
simassut 1959-ime 33 tons tunineKar-
simavdlutik. eKaluit nåpartanut tara-
jugkat nåpartat 250 angusimavait
1959-ime 200 sivnersimavdlugit, eKa-
luit tarajugkat tåssåuput eKaluit imå-
nitut. kapisilingniarneK måna tikit-
dlugo tunissaKarnerup tungåtigut pi-
ngåruteKarsimångilaK, 1960-imile tu-
nissaKardlualåvigsimavoK. taimaisiv-
dlune kapisigdlit tunissat Kerititat 55
tonsiuput 19599-ime 13 tonsiuvdlutik
ukiumilo sujuliane tonsit ikigtuinau-
simavdlutik. kapisilingniarneK Napa-
ssume ingerdlåneKarneruvoK aulisar-
tunutdlo aningaussarsiutauvdluardlu-
ne. tunissagssiat USA-mut akilersit-
dluardlugit tunineKartarput.
Kerititanik tunissagssiorneK
Kerititdlugit tunissagssiat 2100 tons-
iungajagput 30 procent migssåne a-
merdleriarsimavdlutik månalo tikit-
dlugo aitsåt taima amerdlatigalutik,
direktøre OKarpoK Kerititagssiornerup
angnerulernigsså ilimagissariaKartoK
sårugdlingnik Kaleralingnigdlo pi-
ngårtumigdlo rejenik tunitsiviussartu-
ne kigsautigineKartut nåmagsiniåsa-
gåine. Kerititanik nioncutigssiornerme
amerdlanerpaussut tåssåuput sårug-
dlit nerpé Kerititat.
1960-ime rejeniamerme maskinet
ingmikortiterutit nutåt Kalipaiautitdlo
malungniusimåput taimaingmatdlo re-
jet sujornagornit amerdlanerujugssuit
pisiarineKarsinausimavdlutik. Disko-
bugtime rejeicarfit neriugissanut er-
Kutitsisimåput tunissatdlo 1959-ime
697 tonsiussut 1960-ime 1458 tonsimut
amerdleriarsimåput. Kujatåne reje-
Karfingne rejerniarneK åma angnertu-
nerulersimavoK ukiuvdlo sujuliane 252
tonsiusimavdlutik. rejet tunissat katit-
dlutik 1789 tonsingorsimåput 1959-ime
949 tonsiusimavdlutik. aningausså-
ngordlutik 1.250.000 kr. migss. aulisar-
tunit pigssarsiarineKarsimåput 400.000
kr.-dlo migssait sulissunut.
rejenarfit nutåt
direktørep nuånårutiginerarpå Ag-
dluitsup kangerdlane rejeKarfit nutåt
angnertut navssårineKarsimangmata
Narssame tunissagssiornermut Kular-
nångitsumik aulajaitsumik tungavig-
ssaulerumårtut Narssamile sulissug-
ssaileKineKarsimavdlune.
rejet 1.500 tonsit migssåine Gtiterne-
Karsimåput, rejet Kivdlertussat 80
gramikutårtut 2,3 millionit suliarine-
Karsimavdlutik, rejetdlo 0,6 millionit
igalåminernut. tunissagssiat katitdlu-
tik 2,9 millioniuput 1959-ime 1,7 mil"
lioniuvdlutik. rejet 290 tonsingajait
åssigingitsunik ilusilerdlugit åssigl"
ngitsunigdlo angissuseKartunik- påler-
dlugit KerititagssiarineKarsimåput.
direktøre OKarpoK: pingårtumik tu-
nissagssiat mardluit 1960-ime atu-
lersisimavavut iluagtisagunartut. tå-
ssa sujugdlermik rejet agssangnik Ka-
lipaiagkat 100 gramikutårtut puliane
siléinaKartinagit portugkat. niorKU-
tigssiamit téssånga 22 tons niorKutig-
ssiarisimavavut rejerniarnermilo tug-
dliutume 100 tonsit niorKUtigssiarinig"
ssåt nautsorssdtigalugo. tauvalo misi'
ligumik niorKutigssiaralugit rejet une"
Kångitsut maskinemik Kalipaiagkat 2
tons sivnigdlit USA-mut niorKUtig'
ssiarisimavavut, ilagsivdluarneKa-
ngårsimangmatalo sujunigssame a'
merdlanerussunik tunissaKartarnig"
ssarput nautsorssutigissariaKarparput.
rejenik niorKutigssiornerme
1961-ime pilerssårutit
ukiume tugdliutume rejenik niorKu-
tigssiornerme pilerssårutit 2.800 tonsi-
nit 2.900 tonsiutiniarneKåsåput Di-
skobugtime 2.400 tons sivnersimaniå-
savdlugit åmalo 4—500 tonsit Narssa-
me. Diskobugtime 1960-ime rejerniutit
18 rejerniartineKarsimåput, 1961-imile
rejet utiterneKångitsut 1.000 tonsit
migssåne amerdlanerussut pigssarsia-
rissariaKaravtigik K’asigiånguane, Au-
siangne Ilulissanilo pilerssårusiat er"
KortineKåsagpata Kalåtdlit-nunåne re-
jemiutit tamarmik 1961-ime rejerniar-
tineKarsinåusåput.
tarajorterivfit pivdlugit nalunaeru-
me navsuiautigineKarpok tarajorteri-
vingnit 1960-ime 57-iussunit tarajorte-
rivingne 21-ne 100 tonsit inordlugit
tunineKarsimassut tarajorterivingnile
24-ne tunissat 100 åma 300 tonsit akor-
nånisimavdlutik. tarajorterivingnit ta-
måkerdlutik 57-iussunit taimågdlåt ta-
rajorterivfit 12 tunissaKarsiméput sa-
rugdlit tissåt 300 tonsit sivnerdlugit-^
— Kitåne tunissat katitdlutik så-
rugdlit tissåt tarajugagssiat 12.300
tonsiussut ilait .500 tonsit migssåine
imalunit tarajugagssiatut tunissat ta'
måkerdlutik agfait sivnerdlugit tara-
jorteriveKarfingne tåukunane 12-ine
angnerussune tunineKarsimåput. kia-
lunit miserratigisinåungilå pissutsit
tamåko — tunissagssiorférarpagssuit
angnikitsuinarnik niorKutigssiorfiu-
ssut — tunissagssiornermut akitsor-
sautaussut.
tamatumunga atatitdlugo direktørip
taivå ilumortoK måna tåssa aulisartut
amerdlasorujugssuit ukiumut 1000 kr-
inordlugit tunissanartartut — aulisar-
tut tamåkerdlugit 60 procenterait, tåu-
kulo 60 procentiussut tunissat tamå-
kerdlutik nalingata 6 procentinå tuni-
ssaråt. aulisartorssuit 14-it tunissat
tamåkerdlutik 43 procentiat tunissari-
simavåt, Påmiune pigissåinilo tupigi'
ssagssauvoK „aulisartut" 80 procentisa
migssait 1000 kr. inordlugit tunissa-
Karsimangmata tunissatdlo katitdlutik
nalingata 14 procentia taimågdlåt tu-
nissarisimavdlugo.
— soruname nuånårutigårput sa-
pingisamik amerdlasunit tunissivfig|"
neKartaravta, direktøre OKarpoK, auli"
sartuviungitsutaoK avdlat tunissait au-
lisagkerivit pitsaunerussumik iluaKU-
tiginiarneKarnerånut ilaungmata, ig'
dluatungånile tunississartunit taima
amerdlatigissunit pisiait sujulerssor-
niarnerat akisungåtsiartQvoK.
„Sværdfisken"
direktør Hans C. Christiansenip
„Sværdfisken" Kerititsivigssåungor-
dlune suliarineKarsimassoK åma er-
Kartutsiarpå. umiarssuaK novemberi-
mitdle Påmiune ukisineKarsimavok
aprilime majimilo Nup-kangerdluane
sårugdlingnik nerpilianik tunissag-
ssiortineKarérmat åmalo Diskobugt'
ime junimit novemberimut Kéncanik
sårugdlingnigdlo nerpilianik tunissag-
ssiortineKarérmat. umiarssuarme nior-
KUtigssiorneK ingerdlavdluakånersi-
mavoK nerpiliarineKarsimavdlutik
800.000 pounds sivnerdlugit. umiaf-
ssup tåussuma sulivfiunera soKUtigi"
neKartuarpoK tunissagssiornerup ang"
nertulernigsså ilimanauteKartingmag0-
1961-ime „Sværdfisken“ip Påmiune
sulinine nanginaratdlåsavå kingorna
avangnarparterumårdlune aulisagar-
fiuvdluartune tunitsivingnut ikiorser-
tariaKartunut. pilerssårutiginenarpoK
umiarssuaK julip autdlartisimalerne-
ranit Diskop encånitineKåsassoK ukiå-
kut Københavnimut amutikiartordlu-
ne autdlarnigssame tungånut.
sic.

(

4