Atuagagdliutit - 07.04.1961, Blaðsíða 22

MERARTAVTINUT
1912-ime Nung-
mut aperssor-
tikiartorneK
agdl. Lars Falksen, K’ornoK
W+f£i
ukioK 1912 Kåumat juni sule nångit-
sok aperssortikiartusavdluta igdlussa-
ralo K’årnumit autdlartugssångorpu-
gut. taimane asimioKarfingne aper-
ssortitOKartångilaK; asulume åma
Kåumat migssiliordlugo atuancårdlune
aitsåt aperssortitariaKarivdlune.
tJmåname åma aperssortitugssaKar-
mat umiaussarssuaK (Nårdlit umiau-
ssarssuat) K’åmumukartipåt tåuna
palasenarfiup pujortuléråta kalitag-
ssaringmago uvagut aperssortitugssat
kaligtitugssaugavta.
kimut autdlarniåsavdluta tusagar-
put nuånerpatdlångilas; tåssa motore
aserortorsimagame. taimane ingerdla-
titsissfivoK organiste Jonathan Peter-
sen avdlatut ajomaKingmat Nångmut
paortitsiput, sulile tasamånga tåkuto-
KariångitsoK tusalerpugut motore ilu-
arsissoK. organistip motorimut iliniar-
simassflgunångivigdlune iluarsisima-
vå. tusarpara atuagåinarnik najorKU-
tasardlune motorip aserortérutå ilu-
arsisinausimagå — asume påtagtar-
tuinåungitsorssuaK!
tåssame autdlaleKaugut sapåtiussoK
upernårssugamilo asulo silageKalune.
KatsunganeKl autdlaleravta motorile-
rissup palase iliniarfigssuarmilo suju-
ligtaissoK Fr. Balle (tåuna aperssor-
tivfigssarput) OKarfigigaluarå tusåva-
ra maskine agsororpatdlårjcunago i-
nuit ilait pujortulérKamitariaKaralu-
amerardlugit; kisiåne nålångilå.
autdlaKaugut. K’omup kitingåtsiå-
nut pivdluta kalitarssuartik amdrdlu-
go pujortulérKap aKuanut Kanigdlisi-
veriarmåssuk palase tåkuteratarpoK
tugsiutinik tigumiardlune. sunauvfa
nålagiartinialeråtigut.
uvagut umiaussarssuarmiåssugut
siutåinångorugtordluta kitivtine pu-
jortuléraK tåkuteratarpoK, sunauvfa
nakorsaKarfiup pujortulérå takuniai-
ssok. uvagut méraugavta taimane pu-
jortulérKamik aitsåt takussanarKårta-
leravta uningaridgsårungnaerpugut —
xatsussagssauneK ajomaKingmata.
sirna pivdlugo erKigsisimajungnaer-
tugut pasitsalersimavdlune issigissav-
ta tungånut KivialeraluåinaK autdlar-
terugtordlune Kangale tunugdlune
autdlarérpoK, pujortuléncavdlo inånut
iserame nålagiartitsileraluamine na-
ngerKingnago. pujortulérKap takuni-
aissup tikikaluaramisigut kalusiuti-
ngilåtigut, ingiatdluinardlutale. inger-
dlavdluaKaluta anoraisagssuaK Nung-
mut uialeravta kalutertik pérmåssuk
ipugdluta apåteKaugut.
NungmtlerKåravta nuånivigsarpoK
angerdlarsingikatdlaravta atuarériar-
dluta piumassavtinut angalaortaravta
takussagssarsiordluta, nauk taimani-
kut månåkutut Nuk takussagssartor-
ssungikaluartoK. naKiterivingmut ta-
kornarniardluta mardluvdluta pulår-
nerput nuånarivigdlugo erKaissarpa-
ra.
Ancalåp (Lars Møllerip) iseravta a-
peråtigut sumiusoraluta, Kornormiuv-
dluta OKaravta åma aperåtigut Kaja-
Karnersugut; tåssame KajaKaréravta
angerparput. agsut tugdlutinguatsiar-
poK. „mianerssordluse Kajartortamiå-
saKause," OKarpoK, tamavtalo 10 øri-
mik tunivdluta. taimane aningausså-
nguaK tåuna nalilerujugssuvoK mé-
rauvdlune tugdlusimårnaKalune.
ArKaluk Atuagagdliutit 100-nik u-
kioKalemeråne puigorsimanångeKaoK.
uvagut 1800-Kamerane inusimassugut
AncalOp atuarumatungortipåtigut.
taimaningåtsiarssuaK uvagut mérau-
nivta nalåne atuagånguavta saniatigut
atuagagssaileKinaKaoK. atuarumatu-
ngulerdlune „Atuagagdliutit" ungalu-
lerérsimavdlutik tåkukångata ila atu-
aruminartåssusé, taimanikut ukiut
nalånut nalerirutOvdlutik sarKumer-
saramik.
erKaimavara ArKaluk åndgssuissu-
jungnaerdlune suliungnaersimalersoK
utontait ilåta OKarfigisimagå Atua-
gagdliutit imaisa avdlångornerat av-
dlagalugo. erKarsariarane akisimavå:
„perruginalikaseKigamik!"
sujuliane OKarérpunga atuarérå-
ngavta takussagssarsiortartugut. tai-
matutaoK åma nåparsivingmut pulå-
rujugut. taimane nåpajauvoK Mads
Lynge, palasip Niels Lyngep angutå.
iseravta ingangmik tåuna igtorsångi-
laK. nåpartap natåliorpoK.,, seicineK
åssiliniaraluarpara," OKarpoK Kungu-
julaKalune. sukulordluartusimangmat
takussavta ilagait sukulugssamautai
amitsuancat kivdlorigarpagssuit. tå-
ssame amitsuaraK sujugdliarssuit i-
makutortungitsut sukulugarivdluara-
miko — cigaretitunguåsånginamigdlu-
me.
taimaitdlune uvdlut ilåne atåtåkut
tikiuteKaiit. ila nuånåjatdlangnarame!
kimukangajalerdlutauna K’omup a-
vangnå’tungåne påK (nujalik) inilig-
siarigavko atautsimik måneKalersima-
ssok måne tatdlimat origatsiarssuit
nagsardlugit kalåliminernigdlo avdla-
nik nagsardlune atåta tikipoK.
aperssortivfigssarput KanigdlissoK
uvdlut ilåne aperssortitsissugssarput
Fr. Balle OKarpoK palase Riittelikut i-
limanarsissut kujatåningåntsavdlutik.
årime, uvdlut ilåne umiatsiårtuleKaut.
imågdlåt åma tåuko takugatdlaruja-
vut.
atuarfigissarpavut Fr. Balle Mathias
Storchilo; nuånertaKaordlo. kisiåne
kisitsisinik misilinerisigut asimitlv-
dlune åmame iliniarsiméngitsumik a-
tuartitsissoKarsimavdlune ajornartor-
siornarneruvoK uvavne, nauk atuag-
katigut taiméipatdlångikaluartoK, a-
perssortikavta Fr. Ballep ajoKitigsså-
ngorKugaluarmanga atåtaga sikåina-
vigssuvoK.
julip 28-åne 1912 aperssortitugssau-
vugut. 25-åne inuvigsiorpunga 14-inik
ukioKalerdlunga. taimane iliniarfig-
ssup atuarfisa (ajoKigssat atuarfisa)
ardlåne atuarpugut. soraerdluta ania-
lerdlutalo aperssorteKatigssåka suau-
ginalikaseKaut: „Lårse uvdlume inu-
vigsiorpOK!" Fr. Balle uivssuminguat-
siardlune ornigdlunga OKarpoK: „utar-
Kilåmiarit!" KaerKoriardlunga isertit-
dlunga „agdlagarssuit" (palaseKarfiup
agdlagautai) tiguinaKai. misigssorai,
misigssorai OKarpoK: „Lårse, Kångiu-
upemardlune sila alianaitsorujug-
ssuvok. seKinareKaoK. orpigkat pilu-
tagssait siårtitileramik KorsorKigsiar-
tulerput, nunalume tamarme Korsu-
ngoriartulerpoK. tingmiårKat tikera-
leramik uvdlårnganit unungneranut
Kitivigtuinåuput.
upernardluangålerame stma tamar-
me alianaitdlilerpoK. nunåinarmile
naussorigsaissup igdluata encåne alia-
nåinerpauvoK.
naussorigsaissoK kukukuterpagssu-
aKarpoK; kukukujutailo måniliordlua-
lerput, kivfåta amap unuit tamaisa
kukukut inånit månigpagssuit kater-
ssortarpai. amerdlanårdluariarångagit
naussorigsaissup nulia tugdlutaraoK.
kukukut uvdloK nåvdlugo nausso-
rigsaissup igdluata encåne agssaivdlu-
tik nerissagssarsiortarput. sule naut-
sivingmut isencussåungitdlat ungasi-
ngitsunguåkut nautitagssanik siafuar-
terivfigisimangmat iseraluarunik sia-
ruartigait ajortungortlnaKinangmati-
gik. agssaivdlutigdle nerissagssarsior-
figissartagåt agtagssat kukutunut nu-
ånerdluinarput, kivfardlume fima uv-
dlut tamaisa nerdlertarpai, taimåitu-
mik kångisåinarput.
kukukut amavissat ilåt Tullemor-
imik ateKarpoK. uvdlut ilåne månilio-
rérdlune inimingnit anivdlune taku-
lerpå tingmiåraK angutiviaK uvdluli-
agssaminik kingmiardlune tingmissoK.
kinguningua arnaviå Kiviumik, uvdlu-
liamingnut OKorsautigssaminik, king-
miardlune åma KångitipoK. ulapitupi-
lorujugssuput, orpigånguanime uvdlu-
liulerput. uvdluliartik ineramiko ting-
miåraK amaviaK måniliulerpoK. uv-
dlut ardlanångitsut Kångiungmata
Tullemorip tingmiåraK amaviaK iva-
ssok takuvå angutiviålo erKånut piv-
dlune KitivitualerpoK. issigileriara-
migit Tulemor ivarutsavigpoK. „tor-
Kordlunga ivavfigssavnik navssårsi-
naugaluarumatoK måniliusagaluarpu-
nga tukertitdlugitdlo. kukukåt inåne
måniliomiångilanga kivfap arnap
nanissåinåsangmagit. uvangale kisima
nanisinaussavnut måniliusaunga," i-
ngerdlarujorutigalime Tullemor er-
KarsarpoK.
Laurits Møller
Amaliega.de 48, København K.
Kolonial - Cigarer - Tobak
nerissagssat - sikåt - tupat
torsimavutit, 1896-ime inusimavutit!"
taima OKartordlo akivara: „atåtaga o-
KartarpoK angajugssaraluara ukiunik
mardlungnik uvavnit angajugdliu-
ssok." agdlagautit misigssorKilerpai.
erinitsautilitdlardlugo taimaitdlune o-
KarpoK: „åp, åjuna agdlagsimavoK.
sunauvfa angajugssarigaluavit arne
avdlångortinagit ateråtit."
utorKatserfigeriardlunga eKeriardlu-
nga malerKungmat torssussarssuåkut
kujåmut autdlarpugut. iseriatdlaravta
arnartai sulerujortut. igtornermit ma-
tumut igåinartunga OKarfigånga: „ku-
tårniåkit!" malerKungmat maligdlugo
peKusivingmut iseravta påpiaramik
Kipissalioriardlune sukuarKanik ime-
riardlugo tuniutdlugitdlo OKarfigånga:
„aperssorteKatigssatit atautsimik tu-
neriardlugit sivnere ivdlit pisavatit."
aperssortitugssaussugut 17-Inaugavta
anguteKatika mardlungnik arnarta-
vutdlo atautsimik tuneriardlugit åmu-
kakaseKaugut sukuarartorujorutigalu-
go
aperssortineK puigugagssaunanilo
nuåneKaoK. atagume åma ilivse mérå-
nguit aperssorti'kuvse takujumårpar-
se' nungmiortavut malerarinardlugit
Kavdlunånut isitdlagtånguaK nuåni-
ssåvigpugut.
åsitdle tamåssa månåkut aperssor-
titugssat Nungmut atuariartusaerput,
uvaguvtitutdlo OKalualågssarpagssua-
Karunaratik. uvagut K’omume mar-
dluvdluta aperssortitugut sule tamå-
ssa ajungikatdlarpugut. ilavut-åsit i-
nujungnaeréramik, nauk avdlanik su-
le ajungitsoKartoK tusartaraluarigput.
tauva Tullemor ivavfigssaminik u-
jardlilerpoK. sut tamaisa Kimerdlor-
pai. „naussorigsaissup igdluata encå-
nguanineK saperpunga," encarsarpoK.
tauva nautsiviup ungaluata matua
Karssuteriardlugo — tingmivdlune —
nautsivik, nauk najorKuneKångitsoic,
iserfigå. ila erKigsinardlunilo nuåni-
ngårame; naussorpagssuit orpigkatdlo
akornisigut ingerdlaorpoK. nuname
agssåingilaK måningminume torKorsi-
vigssaminik kisiat ujardlerpoK. nau-
ssut akomåne navssårdluangålerame.
„måne månika nanineKarnaviångit-
dlat, aKago maungnameriardlunga
måniliorumårpunga. uvdlutdlo tamai-
sa ilateriaruvkit amerdligpata ivale-
rumårpåka," Tullemor OKarpoK.
naussorigsaissukut paniat arname
pigssainik naussortamiardlune naut-
slvingmut anivoK naussunigdlo nut-
suilerdlune. „arråjå, kukukup månia!
Tullemoriuna tamåmsimassoK, isilera-
mame saniorKupånga." såliaKune pe-
Keriaramiuk perKigsåvigdlune månik
naussutdlo såliaKumimut ikeriardlugit
igdlumingnukåupai.
aKaguane Tullemor nautsiviliarKig-
poK. måniutåle taimak peKaraluångi-
laK avdlatutdlo ajornartumik torKor-
sivigssaminik nutåmik ujardlerKigta-
riaKalerpoK. ujardlerdlune, ujardler-
dlune nautsivik avdla tikikamiuk tor-
KorfigssarKigdluinartoK navssårå. „tå-
ssane månilioruma nanineKarnaviå-
ngitdlat," taima OKariutå måniliorpoK
iniminutdlo uterdlune.
uvdlordle tåuna kivfåt nautsiving-
me igågssarsiordlune nautsianik pér-
sinialerdlune Tullemorip månia nav-
ssåreriatårpå. igavfingmut erKuteriar-
dlugo niviarsiarånguaK igpagssaung-
mat måningmik navssårtoK OKalugtu-
på sume nangmineK månik navssåri-
simanerdlugo.
aKaguane Tullemorip månine uter-
figinialerpå, åma peKaraluångilaK.
Tullemor narru j umissupiloru j ugssø-
vok. „sumutoK-una måniliortalerdla-
nga?“ tauva nautsivingmit aneriar-
dlune narssautit tungånut autdlarpoK.
ingerdlatsiåinaK ivigkat atautsimut
eKitersimassut saniorKupai. issigileri-
aramigit eruarsalerpoK: „pavane Kår-
piåne månika ivaniarpåka — tåssane
nanineKarnaviångitdlat." tingeriara-
milo Kangale tagpava mitsimarérpoK
uvdluliulerdlunilo. inigiuminangåra-
me maugårtuinaviuvoK.
uvdlut tamaisa Tullemorip ivigkat
eKitigkat Kånut måniliulerpoK. måni-
git Kulingormata nåmagilemialerailo
— tåssalume ivalisavdlugit encarsa-
lemiartoK — ajoKissumik pissoKar-
Pok! naussorigsaissukut kivfåt angut
majuartarfilerdlune majuariardlune
ivigkanik tigusileraluardlune Tulle-
morip måne takussorpai. „Kujanåssu-
sia takugivka." tauva naussorigsai-
ssoK nulialo, kivfait arnat méraitdlo
KaerKUvai månigit takuniåsangmati-
gik. naussorigsaissup nulia ardlaling-
nik månigssaKaleramik tugdlutikasig"
Pok igavfingmutdlo eruutdlugit.
Tullemor nuånårungnaivigpoK tor-
Korsivinguane nanineKarmat månigit-
dlo tiguneKarmata. måna sumungnå-
sava? angalaoraluarame nikatdloriar-
tuinarpoK, nikatdlungåramilo augpa-
lårtortå augpalugungnaingajavigpoK-
naussorigsaissup igdluata ereånguane
angalaorujorniardlune Kingmiat, Tro-
fast, inime saniane seKinerterussårtoK
saniorKupå. „Tullemor, KanoK-una i-
ssikoKartutit? sunauna ajoKutigaiuk?"
„nikatdlungassorujugssussungauna,
kukukuarKanik tukertitserusugkalua-
Kigama, månikale tigujuåinaramikik-
sujugdlermik naussut akornånut må-
nilioraluarama nanigamikik, tugdlia-
nik åma nanigamikik kingugdlermik
ivigkat eKitigkat Kånut måniliorama
åma tåssa tiguvait. tamånauna piv-
dlugo aliasugtunga sumungnarnigssa-
rame nalulerpara." Trofast eminaK
akingilaK, erKarsalerpordle. erKarsa-
ritsiarame OKarpoK: „takusavara, i-
maKa ikiorsinåusagivkit, aKago agger-
Kingniarna." „KujanaK!" Tulemor a-
kivoK Kimagutdlunilo.
aKaguane Tullemor aningmat Tro-
fastip KaerKuvå: „vov, vov." Kiloria-
KåtårpoK, nuånårpaloKaordlo, „isu-
magssarseriatårama!" „shys! nipitu-
vatdlårnak," Tullemor OKarpoK, tau-
valo Trofast KatimalugpoK: „Tulle-
mor, inima iluane ivasinauvutit, tar-
Kamane mardluvdluarsinauvugut, i~
nigssaKardluarpoK." „ajusangatingi-
liuk?" „iserfigineKarneK ajorpit’*
„nåmik, iserfigineKarneK ajorpunga.
pårivdluåsavavkitdlo." „Kuj anarssuaki
ajungissusia. iningnit aningitsortitdlu-
tit ineKatigisinaunerpavkit?" „takåsa-
vat, ajuséngilaK. ivigkat måko eKite-
riarugkit Kamane teKerKume onruvig-
sumik uvdluliorsinåusutit."
tauva Tullemor Trofastip inånut i-
serpoK uvdlugssanilo iluarsauteriar-
dlugo måniliorpoK, uvdlutdlo tamaisa
atautsimik ilassardlugit. amerdliartor-
tilerpai. Kulingoramigit ivalerpar
Trofastip peridgsårutoruj ugssuvai. si"
vitsoriångitsoK iserfigissarå akornu-
sersungisåinardlugule. „Tullemor, ne-
rerusungfnavit?" Trofastip aperissarå-
„månika KimangneK saperavkit, taku-
neKaKinagama ånilångagigavko."
nga anitdlalåriardlutit nereKatiginiå'
nga. takuneKånginiåsagavit avssersi-
måsavagit." uvdlut tamaisa Trofastip
Tullemor nerissagssame ilainik neri-
sitalerpå. uvdlorpagssuitdlo taima >'
ngerdlåput. sivitsoriartortitdlugo Tul-
lemor nuånåriartuårpoK. „Tullemori
tårtuinarminerit Katsutingiliuk?" ,,nå'
mivik, sapåtit akunere pingasut iv^'
saunga; uvdlutdlo ardlaKångitsuinait
sivneråka." „KanoK kukukuarautitå-
ruvit nuånertigisava?"
uvdlut ardlåne naussorigsaissukut
paniat tåkupoK ivigkanik Trofastip
atdleKutagssainik tigumiardlune.
„Trofast, panertunik atdleKutsisau-
tit!“ Trofastile KatimårujfllerpoK-
Tullemor ersitsangårame. „Trofast
suleKait??" „vov, vov!" Trofast Kit-
dluserpoK niviarsiarardlo pigsigfige-
riardlugo sujugdliminik tuvisigut tu-
tivdlugo taimalo iniminut isersinau-
jungnaersitdlugo. uterame anguminut
unerdlugpoK, Trofast nutånik atdle-
Kutsersorniaraluaramiuk ajomaKissoK
OKautigalugo. „tauvame uvdlut ar"
dlagdlit utarKiniaratdlarta, tauva
Kåtåncigkumårparput." taimailivdlu-
tik Tullemor Trofastilo erKigsisimå-
lerput. Trofastivdlo Tullemor akornu-
sersorneKarKunago pårivdluarKigsår-
på. — aKaguane månigit Kuvdloriå-
nguartut kukukuarårKat sungårtui-
nait anialerput. uvdlorssuaK Kardlua-
lungnermit KOKiångvmåinarput. „ku-
kukåarautitit eminaK takusinauvå-
ka?“ Trofast aperissaraoK. „takuju-
mårpatit, utarKilåratdlaitdle tamar-
mik tukerérserdlugit." Trofast pigssa-
mårnermit isertarnera akulikitdliar-
tuinarpoK. „KanoK-ipise?" aperigalu-
atdlåraoK. „anilerpugut," Tullemor o-
KarpoK nikuitdlunilo. „tamavta ani"
saugut." „piarånguåka, Kaeriaritse!
aneriatdlarame kukukuarKat ineKU-
navfårit Kulit ilagalugit Tullemor tug-
dlusimårdlunilo perrungårame; Tro-
fast mingnerungitsumik perrérpoK-
kingorånit maligpai tamaisa påralu-
git. uvdloK tåuna nagdliutorsiuvigp11*-
nugt. Hans Janussen.
Sunde, smukke tænder skal
"lyse” I mørkel Prøv den nye
Blnaca, som indeholder ca-
mille og har en vidunderlig
frisk pebermynte-smag.
klgutlt pltsalt kussanarlutdlo tårtume
"KaumassariaKarput”! oKétåriaruk
kigutinut KaKorsaut nutåK Binaca,
tåussuma akugå camille asulo
mamardlufnartumlk
anernerigsautisungnialåritdlune.
Tullemor Trofastilo
REJSEGRAMMOFONER
brugie • med 10 grammofonplader
OKalugtarfut angatdlitagkat
atornikut — OKalugtartuvdlo
nQfal 10
85,00 ler. + nag>16nerata akla Uångutdlu-
go Ugunerane aklllgaass&ngordluglt
nagslåneaaaaput.
kr. 85,00 + porto, sandes pr. efterkrav.
The O Id Record,
lamegade 10, København
agdlagfarnlarlfse! — mérKat nangmi-
neK Afuagagdliuterse ilangussivfigi-
ssarniarsiuk, susa nåikaluarfunik. ag-
dlaufigarusutase fusardliutardlugif.
22