Atuagagdliutit - 07.04.1961, Blaðsíða 7

Pivdlugit maligtarissagssaK atorung-
naersitariaKarpoK kalåtdlitdlo iliniar-
titsissut inerérsimassut tamaisa
maungnartitdlugit. sume tamane ami-
gautigåvut. ilarpagssuisa A-klassene
atuartitsineK ajoicit taorserdlugit ti-
SussariaKarpåt tåssa mérKat tåuko a-
tuarfingmit anigunik Kalåtdlit-nunå-
ne inussutigssarsiutit pingårnerssåt,
sulinen, ingerdlåtugssaungmåssuk. i-
nusugtunik asulértitsisinåungilagut.
tassame inuit avigsåriartornigssåt (A-
ne B-nilo atuartut) årdlerinauteKar-
Pok mérKat atuarfik Kimagpåssuk. i-
maKa inusugtut tåuko ineriartorner-
aaingne B-klassene atuartunut uso-
Bigtuarsinåuput, suleKatigiumanagit
1• i!' —, sordlo uvagut kalåtdlit Dan-
markime iliniarsimassugut inuit pasi-
aerdlugtardlutalo nakeringitaråtigut.
tavut sånginerussut amerdlasut aku-
liutinardlutik malungnarungnaertar-
Put. suliarisavdlugit nuånarinerpau-
ssait tåssåuput atorfigssaKångitsor-
Pagssuamik nugterineK!
nugterinerup iluaKutåussuseKar-
nera
nugterineK KaKUgo iluaKutåussuse-
Karpa? kalåtdlinut iliniutaussumik
manåkutdlo pingåruteKartumik ima-
Karune. Mads Lidegårdip oicalugiautai
Pusagssuit inuiaKatigit ajornartorsiu-
aitdlo pivdlugit, Jørgen Chemnitzip
ussanavigsumik silagsorigsumigdlo
augtertagai, iluatingnartut ikigtut i-
agait. malugineK ajornångilaK inuk i-
dngersortumik erKarsartoK pingåru-
amgnik sarKumiussissoK Kalåtdlit-
nunåne uvdlumikut pingårtitagssav-
,nérKanut B-mitunut piutserneK
Kavdlunåtumit kalåtdlisumut nug-
rinerme avdlamik ajornartorsiute-
K3rPQK. OKautsit tåuko mardluk åssi-
gingissusiat pissutauvdlune ilane Kav-
Unåtumit kalåtdlisumut nugterineK
alornardlulnartarpoK. Kavdlunåt o-
^ausine OKauserpagssuit OKautsitdlo
vdléngorarnerinut nugterutigssar-
Pagssuit amigautigåvut. OKariartautsit
rKarsautåinarnut tungassut amerdla-
ut kalåtdlisut OKautigineK sapertar-
Pavut. OKalugtualiat ajornéngitsut su-
^miarneK ajornångitdlat sordlo
”'Jonte Christome greveussoK". John
ainbeckip Sigurd Hoelivdlunlt atu-
Skiait kalåtdlit nugterisimassut atu-
araluarugkit Steinbeckip Hoelivdlunlt
agkiai ilisarinaviéngikaluarpati t.
Rautsit kussanåssusiat, avdlångorar-
^erit Kuiasårutitdlunit takugssåuså-
gitdlat. taimågdlåt téssauginåsaoK
kua mardluk issuarniapalåraluar-
^OKarnerat. Kavdlunåtue atuartaria-
,fput. tauva pigssarsiat mardloriåu-
angnerusåput.
R,'jlJ^urnikut iliniartitsissut angajor-
a dio mernanut B-klassenitunut pi-
serput. mérKat A-klassenitut sumi-
^■narneKarput. tamåna inussutigssar-
mut aulisarnermut ineriartorneru-
k.? navianartoK. aulisartungortugssat
..Ussumik ima isumaKalisångitdlat
ti^lsarnei'ungitsumut atorfigssaKara-
. kalåtdlit månltut Danmarkimilo
„ niartut ingmingnut ataicatigigtaria-
sufPut. tauva inuit tåuko åssiglngit-
tit rnar^^uk suleKatigingnerat ineri-
ji ^PPdluarnerullsaoK. tamåna atuar-
^ SPailo uvagut iliniartitsisut sulissu-
»ssariwarparput. oKautigineitarér-
ardi kalåtdlit iliniartitsissut ilini-
Uarsimassut amigautigåvut. tai-
tari*1^1113^ uk*ul Kulit pivdlugit malig-
ssagssaK atorungnaertariaKarpoK!
ai°rnartorsiutit oKatdlisigineKar-
nigssat imalunit eritigsivdlune
sulinigssaK?
artualUgtUaK una nalungilisiuk ilini-
ao SlssuP mérKanut nipiliortunut su-
ni era Pivdlugo: sulinivne erKigsisi-
dlun 1?ga‘ tauvalo katederime siniler-
laim& Uvciluvtine Kalåtdlit-nunåne
dlun" pissOKartarpoK. kalåtdlit Kav-
matuanUt tatigingningnerujugssuat ta-
nga .Paane pissunerpoK? isumaKarpu-
na Uarnik påsineKarsimångitsoK su-
atuaefKor*'Pss°K sunalo kukussussoK.
tauvrrtllngne manåkut pissutsit erssiu-
ilisim111™ Pissutsit KanoK Issusinut
ners assaklssutsimut. atuartitsissoK
iPitsum£Kart?rujugssuaK Gam kliku'
nåuss • • naleKångitsunigdlunit pigi-
tamå issigineK ajornaKaoK.
kisié 3 ,taussuma pissussutigingilå,
ftfungm såkutuisa, tåssa iliniartitsissut
Ntånsm6 aajugaKångitsut. tåssame
Hinia t*e .^Piartitsissut, pingårtumik
gagssr ltsissut kalåtdlit, radiome atu-
njik sur^ nugterinermik sulingåra-
ninr>I?/ili3mik Pmgårnerssånut issiging-
hister' langitdlat- kisiåne Gamip mi-
KalåtrU g°rnera ajungitdluarsoråra.
saune lt-nunånut ministerimik pit-
ngilaEru,ssumik uvdlumikut sugssaKå-
Mariu11* tamåna Pavia Mogensenip
UV(j,S ^belsenivdlo påsissariaKarpåt.
aKam Umikut ajornartorsiuterpagssu-
pm °K' ^améko oKatdlisigineKåså-
sårtumKi?tdlisigineKasaputdl° perKig-
kalåtdr ^amanuidlo angmassumik.
Pasis ^ iuuinait eKérsartariaKarput.
dlåt S^laKarpåt »Kavdlunårssuit“ ag-
ukusinaussut kalåtdlit OKausé
imiapalaK sunauna?
Tønnes Olsen OKalugpalårtoK nunavtine imiortarnerup inger-
dlasimaneranik
nalugamikik. ministerielo kalåtdlimut
kimutdlunit ingerdlatsinerminut i-
ssornartorsiuissumut nålaortariaKar-
poK. Danmark Kalåtdlit-nunånut
nungneK ajornaKaoK. tåssångåinardlo
sujumut pigsingneK ajornaKaoK. su-
mume iluaKutauva mérKat 3. klasse-
mitut atuagkanik 5. klassemut naut-
sorssussanik tunisavdlugit. iliniartitsi-
ssup kialunit nalungilå taimaisiorneK
ajornartoK. kalåtdlit uvagut ministe-
riemut issornartorsiuissusaugut sunik
pissariaKarnerput kisivta naliinginav-
tigo. igdloKarfit ilåine inussutigssar-
siut aulisarneK kingusingårame ami-
lårnåinarpoK. pissutaussoK: sujuler-
ssuissut atorsinåungitsut erKigsivdlu-
nilo sulineK! sume tamane malung-
narnerssåuput soKutigissaKångineK, i-
lisimaitsuneK pikordlussuserdlo. nu-
naKarfingne avisérKat ilait imagssai-
leKiput måssa igdloKarfit ajornartor-
siutinik ulivkårtut. radiop autdlakåti-
tarpai nugtigkat soKUtåungitsorpag-
ssuit kalåtdlinutdlo sinigdluarKUssiv-
dlune OKalugtuarpagssuit. nunaKar-
fingne amerdlasune kalåtdlit kulturi-
ånut soKUtigingningneK agdliartorpoK,
„AtuagagdliutitorKat Kuperarpavut"
taimaeKataitdlo. tamåna ersserKigpoit
tåssausson: '„Kavdlunångorsagauner-
mut“ sianissuseKarpiångitsumut suju-
nertaKarpiångitsumutdlo akerdlilineK.
atorfeKarfingne åssigingitsune suniar-
neK ilisimarKigsåmeKartariaKarpoK.
ersserKigsunik pilerssåruteKartaria-
KarpoK, ineriartornermilo avdloriar-
nigssamut tugdliutumut piarérsima-
jumavdlune sujumut påsingnigdluar-
tariaKarpoK. tamåna aitsåt nåmagsi-
neKarsinauvoK uvagut kalåtdlit issi-
gingnåginarata ikiukuvta. påsissaria-
Karparput kronet millionerpagssuit
Kalåtdlit-nunane sanaortornermut -:i-
torneKårtartut Kavdlunånit tamanit —
Kavsérpagssuartigut uvavtinik soKUti-
gingningitsunit agdlåt — pineKartar-
mata. ingmivtinut atarKinigssarput
pivdlugo piårnerpåmik nangminer-
ssornigssarput iliniartariaKarparput.
taimaisiorsinauvugut nangminerssor-
dlutik inussutigssarsiortut, aulisartut,
ikiordlugit. Kalåtdlit-nunanime auli-
sagkat amigautigingilavut!
kalåtdlinut iliniartunut
Kalåtdlit-nunåne iliniartitsissug-
ssaileKineK ilungersunaKaoK. nuna-
Karfingne amerdlasune Kavdlunåt ili-
niartitsissut inusugtuararssuit Kalåt-
dlit-nunåne pissutsinik påsisimassa-
Kångitsut niuvertoruseKarfingne ang-
nerussune ivertineKartarput avdlanik
sugssaKångingmat. ersserKigsunik ma-
lingniagagssaKaratigdlo atuagkanik i-
liniutinik pitsaussunik peKångitdlat.
ukiut mardluk månérérdlutik anger-
dlartarput kinguneKarpiångitsumik
sulisimavdlutik akigssarsivdluarsi-
mavdlutigdle. tauva Kalåtdlit-nunåt
Katsutarpåt. ilait suliagssamit ilunger-
sunartumit tiguarneKartarput uninar-
dlutigdlo. ikingutit Danmarkimituse
maungnarniaritse! måne amigautigåv-
se. uterKigkuvse ånilåmigssarse siani-
giniarsiuk. autdlaravse kingoma uki-
une Kångiutune sujuangårsimångila-
gut. nalungilavse Kalåtdlit-nunåt ag-
sut erKaimassarigse. suliagssamut nu-
ånaringnigdlusilo nukigssaKardluar-
puse. sujunivsimput ajornartorsiutit
angnertoKissut soKutigissaKånginer-
tut, ilisimaitsunertut pitsussutsitutdlo
pissusigdlit. sujunigssame sulinigssav-
sinut piarérsarniaritse entarsardluar-
nigssamut Karatsase sungiusardlugit.
Kavdlunåtut piginåussutsit pingårne-
rungitdlat. takutiniarsiuk avdlanit pi-
koringnerunerse ilungersortumik aju-
ngitsumigdlo sulinikut. erKarsautige-
Kinasiuk utorKait ilivsinit pikoringne-
russut utorKaugamik.politikimut soku-
tigingnigpatdlårase. Kalåtdlit-nunåne
påsisimångikaluardlugit nålagkersui-
nermut tungassunik OKalugtut amer-
dlavatdlåréKaut. atuarfingme suliner-
se pingårnerutiniarsiuk. ilivse måne
ineriartornermut akissugssaussug-
ssauvuse inusugtunit pikoringnersiu-
gauvdluse Danmarkime iliniarKing-
nigssamut Kinigausimagavse. soKuti-
gingningnerup tamatuma pissugssåu-
ssuseKalersipåse. ajornartorsiutit nå-
pikångavsigik nikatdlortarase. erKai-
maniarsiuk ajornartorsiutit ajugauv-
f iginiagagssaungmata! Kalåtdlit-nu-
nåta oKalugtuarissaunerane inusugtut
aitsåt taima nagdlersusinåussuseKar-
tigilerput. taimaingmat angerdlardlu-
se suliniaritse!
K’aKortoK den 12/3 1961
ApolloraK Mogensen
matuma sujornagut — isumaga ma-
ligdlugo — påtsivérukaluarnikuput.
aperKutit imaiginalivigkaluarput, i-
miaK sunauna? imiapalåK sunauna?
kivisitaK sunauna?
silarssuarme sumilunit pasigdliga-
jugtoKartarpoK. aperKUtitdlume uko
pingasut taiméitoKartarnera ugper-
narsarsinauvåt. aperKutinut tåukunu-
nga erKortumik akisagåine 1920 sujor-
Kutdlugo inusimassariaKarpoK, åmame
sinerissap ilarssua ilisarisimassaKar-
figissariaKarpoK. åmåtaoK akissiniar-
toK avångangåtsiaK Kavungåtsiardlo
kalåleKatausimassariaKarpoK. naitsu-
mik OKautigalugo: taimane tamåko
perugtulermata.
piumartuvatdlangikatdlarmata
atorfigdlit mingnerit sujugdliuvdlu-
tik kigdlilingmik pisiagssaKartitaor-
Kårput. tamåko imiortarsimåput imi-
agssat humlit Kapugdlo (sungarnitsug-
ssat) sioraussat imerdlo. puiaussat a-
kugtugatdlarmata nåpartårKanut
portorneKartarsimavoK, unialo ma-
Kiternera KuianartoKartartoK. taimane
iliortarneK maligdlugo migssiliussisi-
nauvugut puiaussanut nalilerdlugit:
2—3—4 kg imiagssat imaleréine pui-
aussat 40—60—90 migss. sordlikiarme
akutigssålo Kapuk Kajutånguamut i-
merpalassumik. puiaussanut nugterér-
dlugo uvdlut Kulit uningatikåine pui-
aussaK simérdlugulo serKutdlåsoK, pi-
ngårtumik nutånik simigdlit. simér-
dlugo tigssalugtikumångikåine puiau-
ssaK imertariaKarpoK tordluata tuviu-
sså tikisinago. imiugkap taimåitup i-
miorfingme KåperneKarérdlune Kapua
nitdlikåssarpoK, tåunalo KaluneKar-
tarpoK tamatuma nalåne taigorneKar-
tardlune KalussaK. tamåna unigpat o-
Kautigerigkavtut puiaussanut nugter-
neKartarpoK. uninganera sivitsorpat
nerrisigalugo siméråine serKoruloriar-
dlune taimågdlåt KaKortumik pujua-
lårune Kapugdlo KaKortOK Kagfakåv-
dlune unigtaraoK. inuit piumartuvat-
dlångikatdlarmata taima sanåK aula-
korniutigineKartitdlugo takuneK ajor-
narpoK. åmame taimane inussut akor-
nåne aulakortoKarniarsimagaluarpat
amilårineKåsaKaoK. taimanikutdlo ni-
pisiagssaKångilaK imiartorsimassunut
pasigdlinermik.imialiap taimåitup tai-
mane kigdleKardlune atorneKarnera
ajortumik OKausigssaKarfigineKångi-
laK.
aulakorutigissalerpåt
taimaitdlutik igdlume nålagaussut
tatigissagssaussut pisisinautitaulerput.
(susa ukiut sussut tainagit naluneKå-
ngitdlat). maligtinangajagdlugo igdlu-
me nålagaussutut arnanuiåssåt pisi-
sinautitaulerputaoK tåukunatutdle 1
V2 kg-mut icåumamut. sujugdlermik
sananeKartarneratut ingerdlalertorsi-
nardlutik navssårniatdlarKigsortaisa
maluginiartalemerpåt. ilatsaisuiler-
put. atåssuteKaKatigigtaleriånguar-
dlutik (KaisaeKåtåutaleriånguardlutik)
påseKatigigkiartulerput Kanoriliordlu-
tik OKatdlugtinarnera angusinaulisa-
gigtik. tamåkulo torratdlainerusori-
ssartagkatik nersualårtaleriånguar-
dlugit ikunagtinalerujait. imiagssat
suame tåssa, sukut (sioraussat) kåkåk,
Kapuk agsså. sungarnitsugssatdlo. årit
OKatdlorigsinåtdlak. tåinaKame imi-
agssakut KalaterKigtajulerpait. aju-
ngitaraut. uvfale sujugdlermik atau-
siåinardlugit Kalagtagkat. ila kime-
KarsimagaluaKaut. tåssa aulakorutigi-
ssalerpait. pasigdlissartutdlo taissaler-
simagunarpåt „imiapalå“-mik, naug-
dle akugssat tåukorpait atorneKaralu-
artut. tåssame atorneKarnera kama-
naitdligalugtuinarmat. måssame nalu-
ngilarput sunalunit ingmine ajortu-
ngikaluartoK inuit atuinermikut ajor-
tungortisinaussaråt ilåtigut seKitagti-
vigdlugo. åmalo ajoraluartOK inuit a-
tuinermikut iluarsartutdluinartaråt a-
j ungitdluinartungordlugo. pissutsit
tåuko mardluk ugtutinut ikiguvtigik
KanoK aulajangerneickmigssåt taku-
neK ajornarungnaerumårpoK.
atornerdluissut
ajoraluaKaoK pigssaK perKingnartoK
inuit atuinermikut kångunardluinar-
tumik atsemeKartingmåssuk. OKause-
runa „imiapalåK" tusardlugo agsut a-
jortoK tusåinardlugo narrunartoK. pi-
ssutåungila kalåtdlit sanasimangmå-
ssuk? Kanordle taineKarsinåusåpat i-
migagssat nakussupilorujugssuit ag-
sorssuardlo aulakorutaussartut „ta-
manit" atorneKartartut imiapalåmik
taigugkamit nakuneroKissut? tusardli-
utartut mamianaKissut ilagåt imiaK
sorajungnik akorneKartartoK. ima sia-
nitsigissoKarsinauva pasigdliuteKåsav-
dlune imiaK paugssanik akugaK? a-
ngutip arnavdlumme silaKartup nalu-
ngitdluinarpå paugssat isugutsersima-
ssut sumutdlunit atorfigssaerutdlui-
nartartut kisiåne iginardlugit. neriug-
sinauvalo imiap imiugkap iluanitdlu-
tik pissaunertik ilisimaneKartoK tigor-
Kigsinaugåt? sunalo sujunertaralugo
imiamut akuliuneKåsåpat? tamåko i-
långutariaKarsimavåka OKautsit imi-
ortarnerme OKausiussartut ajortor-
ssuit pérsitdluinarniardlugit. imiug-
kap perKingnartutut kalåliussuvtine
sananeKartarnigsså Kavsitigut atuar-
tarparput iluatingnaKaoK. tamåkuni-
nga atornerdluissartut igdloKarfingne
nunaKarfingnilo ersserKigdluinarput
ingmikortineK ajornalåratik. atorner-
dluissartut tåukuinaussut (tåukorpiau-
ssut) pissutiginardlugit kalåtdlit ta-
maisa arsårneK ajomaKaut. avdlatut
OKautigalugo: imiamik perKingnartu-
mik sungiussisimassut atuiumasutdlo
piaivfigisavdlugit mamianåsaoK. Kav-
dlunåt ilåta tikiutereåp aperinikuvå-
nga: „kalåtdlit imiapalåK Kanoriliv-
dlugo sanassarpåt?" akivara: „imiag-
ssanit imermit humlinit Kapungmit si-
oraussanitdlo". akeraigpoK: „tåssa i-
miaK taima sananeKartarpoK."
kivisitaK
sunaliuna kivisitaK? ilåne isersi-
mavfivne aperineKarpunga, — aitsåt
avangnånit kujavarKåmertunga. — a-
vangnåne kivisitaK KanoK sanassarne-
råt, tåvanigoK tusåmagamik kivisita-
liortartut. akivara: „tåssa måssåkut
ivdlit kivisitaK imerpat". misiardlui-
narpoK, taimåitumingoK nangmingneK
imiorneK nalugamik. imiartorfianitoK
takuvara taimatordluinaK sanåjussoK.
OKarfigåra: imiorfingme Kapuk nitdli-
kångikångat tåssa narKane tåssa ki-
verKagångat taineKartarpoK kivisitaK.
téssalo måssåkut ivdlit kivisitartorpu-
tit. agssortueriarKingilaK tåssame i-
miorfiata narKane Kapuk kivitdluarsi-
mangmat. tåssunåtaoK påsigujara åma
avdlatordluinaK OKauseK kivisitaK i-
sumaKarfigineKartarsimassoK, måssale
avdlatut isumaKaraluartune taimåitoK
atugauvdlune, tusåmaneKarneralo å-
ma ajortusimagaluardlune.
OKauseK „kivisitaK" imiamut taigu-
siuneKarsimassoK pivdlugo sujunersi-
uilårsimavunga. OKalugtuneKarpunga-
lo lluliarmiut ningitagkanik Kalera-
lingniarnermik Upemivingme enråni-
lo misilisitat aulisartut tåvane OKa-
luasårsimassut imiap taimåitup KanoK
sananeKarnigssånik. tåssalo kivisitali-
omeK Ilulissanit pingortusorineKar-
talersimavoK uvnit autdlarKautånit
taima taigomeKångikaluaK. akue tåu-
kugaluarput sioraussatdle amerdlane-
russut Kapugdlo angnerussoK (OKimåi-
nerusimaKigame nitdlikameK ajorsi-
massoK).
inuit mardluk piårinaitsordlutik tai-
måitumik oKåtårKårsimassut OKalug-
tuarsivåka, agsut nårdlutigilertorsi-
mavåt nauk åipåta imiartorfik atau-
slnaK OKåtårsimagaluardlugo, åipåta-
le kingugdlermik OKåtårtaleramiuk
nårdlorKigsimångilaK.
tåssa avangnåne kujatånilo imior-
dlutik imiorfingmingne Kapungmik
nitdlikartitsingitsortut kivisitaliorsi-
måput, nangmingnerdlunit OKaralua-
runik taimåitumik imiorneK naluv-
dlutik.
imiagssakut puissip Kajuanik akuv-
dlugit Kingminut neruvkautigalugit a-
jungeKaut Kimanardlutigdlo. åmame
imiartorsimassut Kue alugtortarsima-
vait. åma Kingmit imingersukulag-
ssusimåput.
Tønnes Olsen
Holsteinsborg
Grønlandske
frimærker
købes kontant.
Send tilbud til
A/S DANSTAMP
Sølvgade 30 — København K
Den bedste
De / ^ J
kan vælge va.u-
. . en
HMV
pladespiller
Få den demonstreret
hos vore forhandlere
SKANDINAVISK GRAMMOPHON AKTIESELSKAB SF
fra Grønland til Troperne
Kalåtdlit nunånit nunanut kiangnerpånut
Evinrude er resultatet af 52 års
teknisk erfaring: startsikker
under alle vejr- og tempera-
turforhold, vandtæt indkaps-
ling og lydløs gang.
Den ideelle motor til jagt, fi-
skeri og transport.
3—51/2—10—18—40—75 hk
Evinrude ukiune 52-ine teknikikut misiligtagkat
avKutigalugit sanauvoK: sila silåinardlo KanoK
ikaluarpata nåme autdlångitsorpoK, sivtertortug-
ssåungitsoK perpaluisagtoK.
autdlainiåsagåine, aulisåsagåine agssartusagåini-
lunit motorigssaK pitsak.
3—5V2—10—18—40—75 hk.
3 hk, 2 cyl. kun kr. 1.050,—
3 hk, mardlungnik cylinderilik 1.050 kroninaicarpoK
Skriv efter brochure
agdlagartainik åssinginigdlo piniarniarit
Specialfirmaet i bådmotorer gennem 50 år
^ ^ ukiune 50-ine umiatsiat motorinik ingmikut niorKuteKarérsimassoK
JT JOHS. THORNAM
HAVNEGADE 11 — KØBENHAVN K
rite
Stort udvalg
FOTO - KINO
Skriv efter brochurer om
kamera og tilbehør
åssillssutinut atortugssainutdlo
agdlagtitsivigssaK piniaruk
HILDING FOTO
Vesterbrogade 6 E København V
Tlgr.- adrs.: Hilding Foto
7