Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 07.04.1961, Blaðsíða 7

Atuagagdliutit - 07.04.1961, Blaðsíða 7
Pivdlugit maligtarissagssaK atorung- naersitariaKarpoK kalåtdlitdlo iliniar- titsissut inerérsimassut tamaisa maungnartitdlugit. sume tamane ami- gautigåvut. ilarpagssuisa A-klassene atuartitsineK ajoicit taorserdlugit ti- SussariaKarpåt tåssa mérKat tåuko a- tuarfingmit anigunik Kalåtdlit-nunå- ne inussutigssarsiutit pingårnerssåt, sulinen, ingerdlåtugssaungmåssuk. i- nusugtunik asulértitsisinåungilagut. tassame inuit avigsåriartornigssåt (A- ne B-nilo atuartut) årdlerinauteKar- Pok mérKat atuarfik Kimagpåssuk. i- maKa inusugtut tåuko ineriartorner- aaingne B-klassene atuartunut uso- Bigtuarsinåuput, suleKatigiumanagit 1• i!' —, sordlo uvagut kalåtdlit Dan- markime iliniarsimassugut inuit pasi- aerdlugtardlutalo nakeringitaråtigut. tavut sånginerussut amerdlasut aku- liutinardlutik malungnarungnaertar- Put. suliarisavdlugit nuånarinerpau- ssait tåssåuput atorfigssaKångitsor- Pagssuamik nugterineK! nugterinerup iluaKutåussuseKar- nera nugterineK KaKUgo iluaKutåussuse- Karpa? kalåtdlinut iliniutaussumik manåkutdlo pingåruteKartumik ima- Karune. Mads Lidegårdip oicalugiautai Pusagssuit inuiaKatigit ajornartorsiu- aitdlo pivdlugit, Jørgen Chemnitzip ussanavigsumik silagsorigsumigdlo augtertagai, iluatingnartut ikigtut i- agait. malugineK ajornångilaK inuk i- dngersortumik erKarsartoK pingåru- amgnik sarKumiussissoK Kalåtdlit- nunåne uvdlumikut pingårtitagssav- ,nérKanut B-mitunut piutserneK Kavdlunåtumit kalåtdlisumut nug- rinerme avdlamik ajornartorsiute- K3rPQK. OKautsit tåuko mardluk åssi- gingissusiat pissutauvdlune ilane Kav- Unåtumit kalåtdlisumut nugterineK alornardlulnartarpoK. Kavdlunåt o- ^ausine OKauserpagssuit OKautsitdlo vdléngorarnerinut nugterutigssar- Pagssuit amigautigåvut. OKariartautsit rKarsautåinarnut tungassut amerdla- ut kalåtdlisut OKautigineK sapertar- Pavut. OKalugtualiat ajornéngitsut su- ^miarneK ajornångitdlat sordlo ”'Jonte Christome greveussoK". John ainbeckip Sigurd Hoelivdlunlt atu- Skiait kalåtdlit nugterisimassut atu- araluarugkit Steinbeckip Hoelivdlunlt agkiai ilisarinaviéngikaluarpati t. Rautsit kussanåssusiat, avdlångorar- ^erit Kuiasårutitdlunit takugssåuså- gitdlat. taimågdlåt téssauginåsaoK kua mardluk issuarniapalåraluar- ^OKarnerat. Kavdlunåtue atuartaria- ,fput. tauva pigssarsiat mardloriåu- angnerusåput. R,'jlJ^urnikut iliniartitsissut angajor- a dio mernanut B-klassenitunut pi- serput. mérKat A-klassenitut sumi- ^■narneKarput. tamåna inussutigssar- mut aulisarnermut ineriartorneru- k.? navianartoK. aulisartungortugssat ..Ussumik ima isumaKalisångitdlat ti^lsarnei'ungitsumut atorfigssaKara- . kalåtdlit månltut Danmarkimilo „ niartut ingmingnut ataicatigigtaria- sufPut. tauva inuit tåuko åssiglngit- tit rnar^^uk suleKatigingnerat ineri- ji ^PPdluarnerullsaoK. tamåna atuar- ^ SPailo uvagut iliniartitsisut sulissu- »ssariwarparput. oKautigineitarér- ardi kalåtdlit iliniartitsissut ilini- Uarsimassut amigautigåvut. tai- tari*1^1113^ uk*ul Kulit pivdlugit malig- ssagssaK atorungnaertariaKarpoK! ai°rnartorsiutit oKatdlisigineKar- nigssat imalunit eritigsivdlune sulinigssaK? artualUgtUaK una nalungilisiuk ilini- ao SlssuP mérKanut nipiliortunut su- ni era Pivdlugo: sulinivne erKigsisi- dlun 1?ga‘ tauvalo katederime siniler- laim& Uvciluvtine Kalåtdlit-nunåne dlun" pissOKartarpoK. kalåtdlit Kav- matuanUt tatigingningnerujugssuat ta- nga .Paane pissunerpoK? isumaKarpu- na Uarnik påsineKarsimångitsoK su- atuaefKor*'Pss°K sunalo kukussussoK. tauvrrtllngne manåkut pissutsit erssiu- ilisim111™ Pissutsit KanoK Issusinut ners assaklssutsimut. atuartitsissoK iPitsum£Kart?rujugssuaK Gam kliku' nåuss • • naleKångitsunigdlunit pigi- tamå issigineK ajornaKaoK. kisié 3 ,taussuma pissussutigingilå, ftfungm såkutuisa, tåssa iliniartitsissut Ntånsm6 aajugaKångitsut. tåssame Hinia t*e .^Piartitsissut, pingårtumik gagssr ltsissut kalåtdlit, radiome atu- njik sur^ nugterinermik sulingåra- ninr>I?/ili3mik Pmgårnerssånut issiging- hister' langitdlat- kisiåne Gamip mi- KalåtrU g°rnera ajungitdluarsoråra. saune lt-nunånut ministerimik pit- ngilaEru,ssumik uvdlumikut sugssaKå- Mariu11* tamåna Pavia Mogensenip UV(j,S ^belsenivdlo påsissariaKarpåt. aKam Umikut ajornartorsiuterpagssu- pm °K' ^améko oKatdlisigineKåså- sårtumKi?tdlisigineKasaputdl° perKig- kalåtdr ^amanuidlo angmassumik. Pasis ^ iuuinait eKérsartariaKarput. dlåt S^laKarpåt »Kavdlunårssuit“ ag- ukusinaussut kalåtdlit OKausé imiapalaK sunauna? Tønnes Olsen OKalugpalårtoK nunavtine imiortarnerup inger- dlasimaneranik nalugamikik. ministerielo kalåtdlimut kimutdlunit ingerdlatsinerminut i- ssornartorsiuissumut nålaortariaKar- poK. Danmark Kalåtdlit-nunånut nungneK ajornaKaoK. tåssångåinardlo sujumut pigsingneK ajornaKaoK. su- mume iluaKutauva mérKat 3. klasse- mitut atuagkanik 5. klassemut naut- sorssussanik tunisavdlugit. iliniartitsi- ssup kialunit nalungilå taimaisiorneK ajornartoK. kalåtdlit uvagut ministe- riemut issornartorsiuissusaugut sunik pissariaKarnerput kisivta naliinginav- tigo. igdloKarfit ilåine inussutigssar- siut aulisarneK kingusingårame ami- lårnåinarpoK. pissutaussoK: sujuler- ssuissut atorsinåungitsut erKigsivdlu- nilo sulineK! sume tamane malung- narnerssåuput soKutigissaKångineK, i- lisimaitsuneK pikordlussuserdlo. nu- naKarfingne avisérKat ilait imagssai- leKiput måssa igdloKarfit ajornartor- siutinik ulivkårtut. radiop autdlakåti- tarpai nugtigkat soKUtåungitsorpag- ssuit kalåtdlinutdlo sinigdluarKUssiv- dlune OKalugtuarpagssuit. nunaKar- fingne amerdlasune kalåtdlit kulturi- ånut soKUtigingningneK agdliartorpoK, „AtuagagdliutitorKat Kuperarpavut" taimaeKataitdlo. tamåna ersserKigpoit tåssausson: '„Kavdlunångorsagauner- mut“ sianissuseKarpiångitsumut suju- nertaKarpiångitsumutdlo akerdlilineK. atorfeKarfingne åssigingitsune suniar- neK ilisimarKigsåmeKartariaKarpoK. ersserKigsunik pilerssåruteKartaria- KarpoK, ineriartornermilo avdloriar- nigssamut tugdliutumut piarérsima- jumavdlune sujumut påsingnigdluar- tariaKarpoK. tamåna aitsåt nåmagsi- neKarsinauvoK uvagut kalåtdlit issi- gingnåginarata ikiukuvta. påsissaria- Karparput kronet millionerpagssuit Kalåtdlit-nunane sanaortornermut -:i- torneKårtartut Kavdlunånit tamanit — Kavsérpagssuartigut uvavtinik soKUti- gingningitsunit agdlåt — pineKartar- mata. ingmivtinut atarKinigssarput pivdlugo piårnerpåmik nangminer- ssornigssarput iliniartariaKarparput. taimaisiorsinauvugut nangminerssor- dlutik inussutigssarsiortut, aulisartut, ikiordlugit. Kalåtdlit-nunanime auli- sagkat amigautigingilavut! kalåtdlinut iliniartunut Kalåtdlit-nunåne iliniartitsissug- ssaileKineK ilungersunaKaoK. nuna- Karfingne amerdlasune Kavdlunåt ili- niartitsissut inusugtuararssuit Kalåt- dlit-nunåne pissutsinik påsisimassa- Kångitsut niuvertoruseKarfingne ang- nerussune ivertineKartarput avdlanik sugssaKångingmat. ersserKigsunik ma- lingniagagssaKaratigdlo atuagkanik i- liniutinik pitsaussunik peKångitdlat. ukiut mardluk månérérdlutik anger- dlartarput kinguneKarpiångitsumik sulisimavdlutik akigssarsivdluarsi- mavdlutigdle. tauva Kalåtdlit-nunåt Katsutarpåt. ilait suliagssamit ilunger- sunartumit tiguarneKartarput uninar- dlutigdlo. ikingutit Danmarkimituse maungnarniaritse! måne amigautigåv- se. uterKigkuvse ånilåmigssarse siani- giniarsiuk. autdlaravse kingoma uki- une Kångiutune sujuangårsimångila- gut. nalungilavse Kalåtdlit-nunåt ag- sut erKaimassarigse. suliagssamut nu- ånaringnigdlusilo nukigssaKardluar- puse. sujunivsimput ajornartorsiutit angnertoKissut soKutigissaKånginer- tut, ilisimaitsunertut pitsussutsitutdlo pissusigdlit. sujunigssame sulinigssav- sinut piarérsarniaritse entarsardluar- nigssamut Karatsase sungiusardlugit. Kavdlunåtut piginåussutsit pingårne- rungitdlat. takutiniarsiuk avdlanit pi- koringnerunerse ilungersortumik aju- ngitsumigdlo sulinikut. erKarsautige- Kinasiuk utorKait ilivsinit pikoringne- russut utorKaugamik.politikimut soku- tigingnigpatdlårase. Kalåtdlit-nunåne påsisimångikaluardlugit nålagkersui- nermut tungassunik OKalugtut amer- dlavatdlåréKaut. atuarfingme suliner- se pingårnerutiniarsiuk. ilivse måne ineriartornermut akissugssaussug- ssauvuse inusugtunit pikoringnersiu- gauvdluse Danmarkime iliniarKing- nigssamut Kinigausimagavse. soKuti- gingningnerup tamatuma pissugssåu- ssuseKalersipåse. ajornartorsiutit nå- pikångavsigik nikatdlortarase. erKai- maniarsiuk ajornartorsiutit ajugauv- f iginiagagssaungmata! Kalåtdlit-nu- nåta oKalugtuarissaunerane inusugtut aitsåt taima nagdlersusinåussuseKar- tigilerput. taimaingmat angerdlardlu- se suliniaritse! K’aKortoK den 12/3 1961 ApolloraK Mogensen matuma sujornagut — isumaga ma- ligdlugo — påtsivérukaluarnikuput. aperKutit imaiginalivigkaluarput, i- miaK sunauna? imiapalåK sunauna? kivisitaK sunauna? silarssuarme sumilunit pasigdliga- jugtoKartarpoK. aperKUtitdlume uko pingasut taiméitoKartarnera ugper- narsarsinauvåt. aperKutinut tåukunu- nga erKortumik akisagåine 1920 sujor- Kutdlugo inusimassariaKarpoK, åmame sinerissap ilarssua ilisarisimassaKar- figissariaKarpoK. åmåtaoK akissiniar- toK avångangåtsiaK Kavungåtsiardlo kalåleKatausimassariaKarpoK. naitsu- mik OKautigalugo: taimane tamåko perugtulermata. piumartuvatdlangikatdlarmata atorfigdlit mingnerit sujugdliuvdlu- tik kigdlilingmik pisiagssaKartitaor- Kårput. tamåko imiortarsimåput imi- agssat humlit Kapugdlo (sungarnitsug- ssat) sioraussat imerdlo. puiaussat a- kugtugatdlarmata nåpartårKanut portorneKartarsimavoK, unialo ma- Kiternera KuianartoKartartoK. taimane iliortarneK maligdlugo migssiliussisi- nauvugut puiaussanut nalilerdlugit: 2—3—4 kg imiagssat imaleréine pui- aussat 40—60—90 migss. sordlikiarme akutigssålo Kapuk Kajutånguamut i- merpalassumik. puiaussanut nugterér- dlugo uvdlut Kulit uningatikåine pui- aussaK simérdlugulo serKutdlåsoK, pi- ngårtumik nutånik simigdlit. simér- dlugo tigssalugtikumångikåine puiau- ssaK imertariaKarpoK tordluata tuviu- sså tikisinago. imiugkap taimåitup i- miorfingme KåperneKarérdlune Kapua nitdlikåssarpoK, tåunalo KaluneKar- tarpoK tamatuma nalåne taigorneKar- tardlune KalussaK. tamåna unigpat o- Kautigerigkavtut puiaussanut nugter- neKartarpoK. uninganera sivitsorpat nerrisigalugo siméråine serKoruloriar- dlune taimågdlåt KaKortumik pujua- lårune Kapugdlo KaKortOK Kagfakåv- dlune unigtaraoK. inuit piumartuvat- dlångikatdlarmata taima sanåK aula- korniutigineKartitdlugo takuneK ajor- narpoK. åmame taimane inussut akor- nåne aulakortoKarniarsimagaluarpat amilårineKåsaKaoK. taimanikutdlo ni- pisiagssaKångilaK imiartorsimassunut pasigdlinermik.imialiap taimåitup tai- mane kigdleKardlune atorneKarnera ajortumik OKausigssaKarfigineKångi- laK. aulakorutigissalerpåt taimaitdlutik igdlume nålagaussut tatigissagssaussut pisisinautitaulerput. (susa ukiut sussut tainagit naluneKå- ngitdlat). maligtinangajagdlugo igdlu- me nålagaussutut arnanuiåssåt pisi- sinautitaulerputaoK tåukunatutdle 1 V2 kg-mut icåumamut. sujugdlermik sananeKartarneratut ingerdlalertorsi- nardlutik navssårniatdlarKigsortaisa maluginiartalemerpåt. ilatsaisuiler- put. atåssuteKaKatigigtaleriånguar- dlutik (KaisaeKåtåutaleriånguardlutik) påseKatigigkiartulerput Kanoriliordlu- tik OKatdlugtinarnera angusinaulisa- gigtik. tamåkulo torratdlainerusori- ssartagkatik nersualårtaleriånguar- dlugit ikunagtinalerujait. imiagssat suame tåssa, sukut (sioraussat) kåkåk, Kapuk agsså. sungarnitsugssatdlo. årit OKatdlorigsinåtdlak. tåinaKame imi- agssakut KalaterKigtajulerpait. aju- ngitaraut. uvfale sujugdlermik atau- siåinardlugit Kalagtagkat. ila kime- KarsimagaluaKaut. tåssa aulakorutigi- ssalerpait. pasigdlissartutdlo taissaler- simagunarpåt „imiapalå“-mik, naug- dle akugssat tåukorpait atorneKaralu- artut. tåssame atorneKarnera kama- naitdligalugtuinarmat. måssame nalu- ngilarput sunalunit ingmine ajortu- ngikaluartoK inuit atuinermikut ajor- tungortisinaussaråt ilåtigut seKitagti- vigdlugo. åmalo ajoraluartOK inuit a- tuinermikut iluarsartutdluinartaråt a- j ungitdluinartungordlugo. pissutsit tåuko mardluk ugtutinut ikiguvtigik KanoK aulajangerneickmigssåt taku- neK ajornarungnaerumårpoK. atornerdluissut ajoraluaKaoK pigssaK perKingnartoK inuit atuinermikut kångunardluinar- tumik atsemeKartingmåssuk. OKause- runa „imiapalåK" tusardlugo agsut a- jortoK tusåinardlugo narrunartoK. pi- ssutåungila kalåtdlit sanasimangmå- ssuk? Kanordle taineKarsinåusåpat i- migagssat nakussupilorujugssuit ag- sorssuardlo aulakorutaussartut „ta- manit" atorneKartartut imiapalåmik taigugkamit nakuneroKissut? tusardli- utartut mamianaKissut ilagåt imiaK sorajungnik akorneKartartoK. ima sia- nitsigissoKarsinauva pasigdliuteKåsav- dlune imiaK paugssanik akugaK? a- ngutip arnavdlumme silaKartup nalu- ngitdluinarpå paugssat isugutsersima- ssut sumutdlunit atorfigssaerutdlui- nartartut kisiåne iginardlugit. neriug- sinauvalo imiap imiugkap iluanitdlu- tik pissaunertik ilisimaneKartoK tigor- Kigsinaugåt? sunalo sujunertaralugo imiamut akuliuneKåsåpat? tamåko i- långutariaKarsimavåka OKautsit imi- ortarnerme OKausiussartut ajortor- ssuit pérsitdluinarniardlugit. imiug- kap perKingnartutut kalåliussuvtine sananeKartarnigsså Kavsitigut atuar- tarparput iluatingnaKaoK. tamåkuni- nga atornerdluissartut igdloKarfingne nunaKarfingnilo ersserKigdluinarput ingmikortineK ajornalåratik. atorner- dluissartut tåukuinaussut (tåukorpiau- ssut) pissutiginardlugit kalåtdlit ta- maisa arsårneK ajomaKaut. avdlatut OKautigalugo: imiamik perKingnartu- mik sungiussisimassut atuiumasutdlo piaivfigisavdlugit mamianåsaoK. Kav- dlunåt ilåta tikiutereåp aperinikuvå- nga: „kalåtdlit imiapalåK Kanoriliv- dlugo sanassarpåt?" akivara: „imiag- ssanit imermit humlinit Kapungmit si- oraussanitdlo". akeraigpoK: „tåssa i- miaK taima sananeKartarpoK." kivisitaK sunaliuna kivisitaK? ilåne isersi- mavfivne aperineKarpunga, — aitsåt avangnånit kujavarKåmertunga. — a- vangnåne kivisitaK KanoK sanassarne- råt, tåvanigoK tusåmagamik kivisita- liortartut. akivara: „tåssa måssåkut ivdlit kivisitaK imerpat". misiardlui- narpoK, taimåitumingoK nangmingneK imiorneK nalugamik. imiartorfianitoK takuvara taimatordluinaK sanåjussoK. OKarfigåra: imiorfingme Kapuk nitdli- kångikångat tåssa narKane tåssa ki- verKagångat taineKartarpoK kivisitaK. téssalo måssåkut ivdlit kivisitartorpu- tit. agssortueriarKingilaK tåssame i- miorfiata narKane Kapuk kivitdluarsi- mangmat. tåssunåtaoK påsigujara åma avdlatordluinaK OKauseK kivisitaK i- sumaKarfigineKartarsimassoK, måssale avdlatut isumaKaraluartune taimåitoK atugauvdlune, tusåmaneKarneralo å- ma ajortusimagaluardlune. OKauseK „kivisitaK" imiamut taigu- siuneKarsimassoK pivdlugo sujunersi- uilårsimavunga. OKalugtuneKarpunga- lo lluliarmiut ningitagkanik Kalera- lingniarnermik Upemivingme enråni- lo misilisitat aulisartut tåvane OKa- luasårsimassut imiap taimåitup KanoK sananeKarnigssånik. tåssalo kivisitali- omeK Ilulissanit pingortusorineKar- talersimavoK uvnit autdlarKautånit taima taigomeKångikaluaK. akue tåu- kugaluarput sioraussatdle amerdlane- russut Kapugdlo angnerussoK (OKimåi- nerusimaKigame nitdlikameK ajorsi- massoK). inuit mardluk piårinaitsordlutik tai- måitumik oKåtårKårsimassut OKalug- tuarsivåka, agsut nårdlutigilertorsi- mavåt nauk åipåta imiartorfik atau- slnaK OKåtårsimagaluardlugo, åipåta- le kingugdlermik OKåtårtaleramiuk nårdlorKigsimångilaK. tåssa avangnåne kujatånilo imior- dlutik imiorfingmingne Kapungmik nitdlikartitsingitsortut kivisitaliorsi- måput, nangmingnerdlunit OKaralua- runik taimåitumik imiorneK naluv- dlutik. imiagssakut puissip Kajuanik akuv- dlugit Kingminut neruvkautigalugit a- jungeKaut Kimanardlutigdlo. åmame imiartorsimassut Kue alugtortarsima- vait. åma Kingmit imingersukulag- ssusimåput. Tønnes Olsen Holsteinsborg Grønlandske frimærker købes kontant. Send tilbud til A/S DANSTAMP Sølvgade 30 — København K Den bedste De / ^ J kan vælge va.u- . . en HMV pladespiller Få den demonstreret hos vore forhandlere SKANDINAVISK GRAMMOPHON AKTIESELSKAB SF fra Grønland til Troperne Kalåtdlit nunånit nunanut kiangnerpånut Evinrude er resultatet af 52 års teknisk erfaring: startsikker under alle vejr- og tempera- turforhold, vandtæt indkaps- ling og lydløs gang. Den ideelle motor til jagt, fi- skeri og transport. 3—51/2—10—18—40—75 hk Evinrude ukiune 52-ine teknikikut misiligtagkat avKutigalugit sanauvoK: sila silåinardlo KanoK ikaluarpata nåme autdlångitsorpoK, sivtertortug- ssåungitsoK perpaluisagtoK. autdlainiåsagåine, aulisåsagåine agssartusagåini- lunit motorigssaK pitsak. 3—5V2—10—18—40—75 hk. 3 hk, 2 cyl. kun kr. 1.050,— 3 hk, mardlungnik cylinderilik 1.050 kroninaicarpoK Skriv efter brochure agdlagartainik åssinginigdlo piniarniarit Specialfirmaet i bådmotorer gennem 50 år ^ ^ ukiune 50-ine umiatsiat motorinik ingmikut niorKuteKarérsimassoK JT JOHS. THORNAM HAVNEGADE 11 — KØBENHAVN K rite Stort udvalg FOTO - KINO Skriv efter brochurer om kamera og tilbehør åssillssutinut atortugssainutdlo agdlagtitsivigssaK piniaruk HILDING FOTO Vesterbrogade 6 E København V Tlgr.- adrs.: Hilding Foto 7

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.