Atuagagdliutit - 07.04.1961, Blaðsíða 6

atuarfingne åridgssussineK mana atutOK pivdlugo
kalåtdlit tung anit issornartorsiuineK sakortOK
iliniartitsissut angajoiKatdlo mérKanut B-klassenltunut piutser-
patdlårput, A-klassenitutdle sumiginarneKarput, Kalåtdlit-nu-
nane inuit A-nut B-nutdlo avgornenariartulerput. taima isuma-
KarpoK iliniartitsissoK kalaliussoK
A/G-me nr. 4-me Erik Erngårdip i-
långutagssiå „Kalåtdlit-nunane atuar-
flt“ atuaravko erKarsautit pingårtoru-
jugssuit Kavsit nåmagtorpåka. pingfir-
tumik uko: „ukiune måkunane ikår-
sålerfiussune, atuartitsinikut årKig-
ssussinermik nutåmik pissonartinago
isumaliorKutigissariaKarpoK Dan-
markime atuartitsineK maligtarineKå-
sanersoK imalunit nutåmik avKutig-
ssarsiortoKåsanersoK suliagssanut tu-
ngassumik atuartitsineK Danmarkimi-
ngamit pingårtineruvdlugo, angner-
migdlo sujunigssame Kalåtdlit-nuna-
ne pissusiulerumårtut inusugtut inuv-
figissagssait erKarsautigalugit u-
nalo: „ .. sumut iluanutåusava mér-
Kat tulugtut tyskisutdlo ilinialårsima-
galuarpata, maskinet atordlugit nior-
Kutigssiornermut ukiut mardlugsuit
Kångiugpata pingitsailissauvdlutik i-
nuvfigiligagssamingnut sungiusarsi-
mångigpata .. “
agsut erKarsautigissarsimavara a-
tuarfigtigut åncigssussineK måna atu-
toK nalomissortumik misiligaussumig-
dlo pissusilik Kalåtdlit-nunane ineri-
artornermut ajoKutausinauvdlunilo
kinguarsautausinaunersoK. isumaKar-
punga Kalåtdlit-nunane atuarfit ku-
kussumik ånrigssussaussut suniutiki-
luatsiardlutigdlo. suna pivdlugo tai-
måinersoK kinguline erssersiniaraluå-
savara.
atuartitsinermut pilerssårusiat
nalivtinut nalerKutut
atuartitsinermut pilerssårusiaK uv-
dlumikut atugarput nalivtinut naler-
KupiångilaK — såkukitsumik OKauti-
galugo. atuartitsinermut pilerssårusia-
mik iluamérsumik pigissaKångikåine
atuarfingmut sugaluamut ajoKutau-
ngårtugssauvoK. nalunångilaK Kalåt-
dlit-nunåne atuarfit Kavdlunåt atuar-
finut issuaitineKarsinåungitsut måna
pivdlugo Kalåtdlit-nunane atuarfit
Kavdlunåt atuarfiningarnit avdlaune-
russumik suliagssaKarmata. tauvame
atuarfit sut suliagssarait? tåssa mér-
Kat Kalåtdlit-nunane sujunigssame i-
nunigssamut piarérsåsavdlugit. kalåt-
dlimut Kavdlunåmutdlo inuniarner-
mut tungaviussut nunane mardlungne
tåukunane uvdlumikut åssiglngingåt-
siarmata påsissariaKarpoK Kavdlunåt
nunane atuarfingne pilerssårusiaK Ka-
låtdlit-nunåne måne atorsinåungitsoK.
uvdlumikume atuarfingne KanoK i-
ngerdlaneKarpa ilumortumik OKåsa-
gåine atorsinåungitsumik atuartitsi-
nermut pilerssårusiaKarmat? iliniar-
titsissut nunalisitat akomåne nalorni-
ssornerujugssuarmik pilersitsivoK, å-
malo atuarfit sujulerssuissuine ajoKi-
nilo inusungnerussune. pingårtumik
ajordluinåsaoK iliniartitsissunut Kav-
dlunånut nunalisitanut inusugdluinar-
tunut tikinerme påsivdlugo atuartitsi-
nermut pilerssårusiaK atugagssartik
atomeKarsinaujungnaersimassoK. ta-
kordlflisinåussuseicalåråine tamatuma
kingunera påsinei-c ajornångilaK!
uvdlumikut inugpagssuaKarpoK o-
Kautsimik „påsissaKarnerulernigssaK" -
mik atuiuartunik. atagume Kavdlunåp
iliniartitsissup uvdlut ilåne Kavdlunå-
tårtitsivingmine tåssångåinaK „ilini-
artitane påsissaKarnerulersikumat-
dlerpagit" uvdlorissanik uningassunik
oKalugtutdlugit? iliniartitsissuvdlunit
tåussuma kisitsisitsivigssane åssilissa-
nik Kåumartitanik issigingnårtitsiner-
mut atusagpagit imalunit ajOKip ka-
låtdlisortitsivine åssilissanik Kåumar-
titanik takutitsinermut atusagpagit i-
liniartitane påsissaKamerulersiniar-
dlugit? radiovdlunit nugtigkat soku-
tauvdluångitsut tamaisa iluarinarpa-
git una anguniagaralugo: kalåtdlit på-
sissaKarnerulersiniarpavut? tåuna
,,-gpat“ taorserneKåinarsinauvoK i-
måitumik „-ngmagit". åssersiltit ku-
låne taineKartut Kalåtdlit-nunane pi-
ssarsimåput. takuvat ineriartornerup
tamatuma navianåssusia! ineriartor-
nerme pilerssåruteKartariaKarpoK!
atuarfingnut tungassutigut piårner-
påmik atorsinaussumik atuartitsiner-
mut pilerssårusiortariaKarpoK. tamé-
na atuarfit igdlutåinit nutånit kussa-
nartorssuarnitdlo pingårneruvoK. ta-
matuma suliarinigssåne kalåtdlit ili-
niartitsissut amerdlasut peKatautine-
KartariaKarput. kisalo Kalåtdlit-nuna-
ne inussutigssarsiutit pingårnerssåinit
autdlartitat sujunersuissugssatut ilau-
ssariaKarput.
atuagkanik iliniutinik amigaute-
KarneK ilungersunartoK
isumagiuaravko Kalåtdlit-nunane
atuarfit suliagssait Kavdlunåt-nunåne
atuarfit suliagssåinit avdlaunerussut
soruname tamatuma kingunerisavå a-
tuagkat iliniutit Kavdlunåt-nunåne a-
tomeKartut Kalåtdlit-nunane atuar-
fingne atorneKarsinåungingmata, tå-
ssa Danmarkime ilinianrigtugssåu-
ngitsunut. mårKat atuarfik Kimékå-
ngamiko amerdlanerssait Kalåtdlit-
nunaniginartarput. atuagkat iliniutit
amerdlaKissut kalåtdlisut amigautigå-
vut. tåssåuput nunalerutit, umassunik
iliniutit, pingårnerpåmigdle amigauti-
gåvut kalåtdlit OKausinik iliniutit, ta-
månalo pissutaunerpauvoK kalåler-
pagssuit OKautsitik iluamik agdlagsi-
nåungingmatigik —, åma Kavdlunåt o-
Kausinik iliniutit, sumume iluaKutau-
va Thuleme najugagdlit mérKat eri-
narssortåsagpata „Jeg en gård mig
bygge vil“ (naussorigsaissup igdluanik
sananiarpunga) — kisitsisinik, inussu-
tigssarsiomeK pivdlugo atuartitsiner-
mut, inuiaKatigit ingerdlatitaunerånut
il il. uvdlumikut pissutsit taimåiput.
taimåitordle kalåtdlit iliniartitsissut
Kavdlunåt-nunåne iliniarsimassut i-
larpagssue nugtigkanik soKutåungit-
sunik, sordlo „kungip Salomup er-
dlingnartutai" sulissarput!
atuagkat iliniutit kalåtdlisut ikigtu-
nguit måna pigineKartut pisoKalisimå-
put atorsinaunatigdlo. kalåtdlit OKau-
sinik atuartitsineK uvdlumikut inger-
dlåneKartoK Kimerdloriartigo. atuarfit
iléine mérKat Kavdlunåt OKausé ka-
låtdlit OKausinit pitsaunerussumik ag-
dlagsinauvait. isumaKalersineKarnavi-
ångilanga tamatumunga pissutaussoK
kalåtdlit OKausisa ajornarnerunerat.
taimåipordle kalåtdlit OKausinik ilini-
artitsineir ajornerussumik ingerdlati-
neKarmat. sorme taimåipa? pissutau-
vok kalåtdlisut agdlagtariarssorner-
mik iliniutigssaKångingajangmat. ili-
niartitsissup kialunit ilisimavå atuar-
titsissumik sumigdlunit atuartitsineK
pitsaulernaviångitsoK mérKat iliniar-
titsissordlo iliniutinik pitsaussunik
klassenut åssigingitsunut tamanut na-
lerKutungorsardlugit årKigssutdlua-
gaussunik pigissaKångigpata. Kavdlu-
nåt OKausinik iliniartitsinerme klasset
åssigingitsut tamangajangmik agdlag-
tariarssomermik naj orKutagssaKarput
klassenut tamanut nalencutungorsag-
kanik. kalåtdlisortitsinerme ajOKer-
pagssuit atuagkat kalåtdlisåt sugalu-
artutdlunit agdlagtariarssortitsiner-
mingne atortarpait. ilarpagssue ikior-
neKamigssamik norKaigaluarput mér-
Kat kalåtdlit OKausisa iliniarnigsså-
nik soKutigissaenikalugtuinamerat
pivdlugo. tamånalo erKumiginångilaK.
mérKat atuartitsissiimik sugaluartu-
migdlunit atuartinerdliomeKarunik a-
tuartitsissut tåuna soKutigiungnaer-
tarpåt! åmalume imåipoK iliniartitsi-
ssut Kavdlunåt-nunåne iliniarsimassut
årKigssutdluagaunerussumik atuartit-
sinermut iliniardluarsimanerussardlu-
tik. mérKat atuarfiåne OKautsinik atu-
artitsineK malitagssaKarérsumik atu-
artitsineruvoK atuagkianik atuartitsi-
neK tåisångikåine. inussarssuitdlunit
maskineliauvdlutik ingerdlassut o-
Kautsinik atuartitsisineKalersinåuput.
Danmarkime seminariene iliniarsima-
ssugut tamåna nalungilarput. atuag-
kamik iliniumik pitsaussumik peKa-
råine suliap agfå inemeKarértarpoK.
tamånalo pissutauvoK Kavdlunåt ili-
niartitsissut OKautsinik ajomartorsiu-
teKaraluardlutik angussaKartitsivdlu-
artarmata. pencigsårdluamertigdle
pivdlugo nersortariaKarput taimåi-
ngigpat taima pitsautigissumik angu-
ssaKartitsissarnaviångikaluarmata!
avdlardluinauvordle mérKanut A-
klassemiunik taineKartartunut pitsau-
ssunik iliniusiornigssaK. mérKat tåu-
ko angnerussumik iliniarKingnigssa-
mut ilimanauteKångingajagput. tai-
måitumik sapingisamik pitsaussumik
atuartineKartariaKarput aulisartutut
nangminerssordlutigdlo inussutigssar-
siortutut Kalåtdlit-nunåta aningau-
ssarsiorneranik ingerdlatsiniartug-
ssaugamik. Kavdlunåtut iliniutit tåu-
kununga nalerKutut amigautigåvut
tåssa Kavdlunåtåt iliniutit måna pigi-
neKartut Kavdlunånut atuartunut
nautsorssussaungmata. iliniut atuagaK
pitsauvigsoK tåukununga nalerKiitoK
atauseK kisiat takusimavara. tåssa
Schwærter-ip sanåva „Dansk arbejs-
bog“ 6. klassemut. kisame atuagaK
kalåtdlit mérartåinut soKUtiginartoK!
tåussuma imarai uvdluvtine Kalåt-
dlit-nunåne uvdluinarne pissartut. a-
sulo OKausertai ajornångingåramik
méncap kialunit pissusigssamisut po-
KissuseKartup malingnaivigisinauvå.
mérKat uvangalo nuånareKårput. Hr.
Schwærter, 4 åma 5. klassenut ator-
tugssamik åma iliniusiorsinåungilatit
taimaisiornigssamut piginåussuseKar-
dluånguatsiaravit?
atuartitsinermut pilerssårusiumut
tugdliutitdlugo atuagkat iliniutit na-
livtinut nalerKutut sananeKarnigssåt
pingårnerusoråra. iliniutinik pigissa-
Kångikåine atuartitsineK ajornaKaoK.
iliniuterpagssuit mérKat A-klassenitut
atortariaKagait kalåtdlit OKausé ator-
dlugit sananeirartariaKarput kalåtdli-
nit mérKat klassene téukunanitut
Kavdlunåt OKausinik iliniarnermut pi"
sinåunginerugunarmata. kalåtdlit ib"
niartitsissussugut nugterinerssuaK tai-
maitiniartigo. pivfigssaKångilagut!
Kavdlunat OKausinik iliniartitsi-
nen kiserdluinarme iluanutig-
ssauva?
uvdlumikut Kalåtdlit-nunane atu-
arfingne angnerussune atuartitsineK
A-mut B-mutdlo avgorsimavoK. åma
C-KarnigssaK amigautaoKaoK. mérKat
B-me atuartut Kavdlunåt oKausinut
pikoringneruput. atuartitsissutinut ta-
manut Kavdlunåt okausé atordlugit
atuartitsisutigineKartunut ajorpatdlå'
ngitsumik malingnaisinåuput. taimåi-
tumik iliniartitsissut iliniardluarsima-
nerussut (ima isumaKångilaK peror-
saitdlarKingnerussut!) iliniartitsissigi"
ssarpait, tåssa iliniartitsissut Kavdlu-
nåt nunalisitat. tåuko ima isumaKara-
jugtarput kalåtdlit kikutdlunit Kav-
dlunåtut OKalugsinaussut avdlanit pi'
koringnerussut. taimåingitdluinarpor-
dle! naluneirångilaK silarssuarme si-
lagssorissuseKartut mardlungmata, o-
Kautsinut tungassunut kisitsisinutdlo
tungassunut. kingugdlit iluarineruva-
ka. kalåtdlit pikoringnerpåt Kavsit
nåpitarsimavåka Kavdlunåtut oKat-
dlordlugtut. efterskolene pikoringner-
påt Kavdlunåt OKausinut pikoringner-
påungitdlat. tåssa ersserKigdluinarpoK
OKautsitigut piginåussuseKarnerit na-
jorautaralugit mérKap silagssorissusia
CigtorneKarsinåungitsoK. imåisinau-
vorme méraK pissussuteKångitsoK
klassene atdliussune iliniartitsissulug-
simagame. erKarsautigeriarungme u-
vagut kalåtdlit Kavdlunåt nunalisitat
kalåtdlit oicausinik iliniarsinaunerat
najonrutaralugo misiligtåsagaluaruv-
tigik? Kavsimitauva pissusigssamigsut
pikorissusilingnik taiumåsagaluarpa"
vut?
tauvalo Kimerdloriartigo uvdluiW'
kut Kalåtdlit-nunane atuarfingne Ka-
noK ingerdlaneKartoK. uvdlumikut a-
tuartineKarput kinguårit tugdliutut
sujulerssuissugssait B-klassene. kla-
senut tåukununga piumåneKartunut
atuartugssat aulajangerneKarput Pj"
ngårtumik Kavdlunåt OKausinik pig1'
nåussuseKamere najorKutaralugit °"
KautigineKarérsutut klassene tåukU'
nane atuartitsineK KavdlunåtuinaK i'
ngerdlåneKarmat. taimaisivdlune nav-
dlunåtut iliniartitsissoK amerdlanerti-
gut mérKap OKautsinik atugainik på'
singningneK sapersoK mérKap suju-
nigssånut angnerpåmik aulajangissug-
ssångortineKartarpoK tåssa mérKat
Kavdlunåt OKausinik piginauneKarne-
russut iliniarKingnigssamut tiguneKa-
rajugtarmata. Kavdlunåt iliniartitsi-
ssut amerdlanerssait ukiut mardlui'
nait Kalåtdlit-nunanitarmata erKor-
tumik OKåsagåine taimatut aulajangi'
ssugssångortisavdlugit igdlersoriarfig'
ssaKångilaK.
mérKat A-klassenitut ilarpagssue
tåssaussarput pitsunik inuinarnitdlo
pissut atuarnermik avatåne Kavdlu-
nåt OKausinik tusagaKångisåinartut.
ilarpagssue niuvertoruseKarfingmiU'
put Kavdlunåt OKausinik iliniartine-
Karsinåungitsut. ånilårdlunga entai-
ssarpara Kanga niuvertoruseKarfing-
miusimagama. uvdlumikut mérKanut
akugaluaruma mérKanut igdloKar-
fingmiunut nagdlersusinaunaviångi'
kaluarpunga, kalåtdlinitdlo amerdla-
nernit nikanamerussutut ingminut i-
ssigaunga.
inuit avigsartorput
mérKat A-klassenitut atuartitaune-
rat uvdlumikut ajoKigame? åp, nag-
dlingnåinarpoK. ajoKit amerdlasut a-
tuartitsinerat åssigingitsitårdlunilo a-
jungårame atuaKatigit pissuserigsår-
nigssanut Kavsérpagssuartigut ajoKU-
tauvoK. suname tamatumunga pissu-
va? atuartitsinermut pilerssårusiaK i"
luamérsoK atuagkatdlo iliniutit ilua-
mérsut atuartitsinermingne amigauti-
gait. uvdlumikut kalåtdlit iliniartitsi-
ssut iliniardluarsimassut amerdlasåt
amigautigåvut. taimåitordle ukiut kU-
lit pivdlugit aulajangersagaKarpoK-
uvanga ukiut arfinigdlit Nungme ajo-
Kigssatut iliniarsimagama Danmarki-
milo seminarierne ukiut tatdlimat ilf"
niardlunga isumaKaraluarpunga Ka-
låtdlit-nunåne atuartitsinermut pis1"
nåussuseKamerusavdlunga Kavdlunå-
mit seminarierne ilmiarsimavdlune i'
nerdlåmit. piårnerpåmik ukiut iculit
Ribena - den dejlige C-vitaminrige sundhedsdrik
Hele året har børn og voksne behov for C-vitaminer,
derfor skal De give familien RIBENA — den dejlige
C-vitaminrige sundhedsdrik. RIBENA
er ren solbærsaft og den
smager herligt — børnene
kan lide den. Husk RIBENA
til hele familien hverdag!
Tjf VITAMIN C
‘Ribena
Vor tids bedste naturlige sundhedsdrik
' P°RILAND.CE aTFmT®
f 0PfyWer ri9e,i^ "onnarnes krav
- *

RAPID-CE/AENT , '
[ til betonarbejder, der skal være ^J[£fcfrd,9e
SUPER-RAPID-CEMENT
I- ' fil forspændt beton -
J tli befonarbejder, der haster, og til støbning i koldt vejr.
HAVVAND-CEMENT
ondbygningscement, der modpar sullolongreb ^ * p
* !°rener Si0r ^ med blændende hvidhed !
I em^9ende til/l,e dekorative formål
FARVET cement
leveres i ni forver og bruges ligeledes
.f,| de^rotive^fomna^ ^
CEMPEXO MURFARVE
i l fT, "“T"’ ^' “ h0Wk“r «"'«»•». S
! *”* lo,slening,moling pS t„„ :
, ° PORTL“t>.CEMENT, ,™,,„ m „ 1
I " I H. ft, i 8 d.b.i
rafive farver samt i hvid.
A/s DANSK CEMENT CENTRAL
CHRISTIANS BRYGGE S

FORHANDLERE OVER HELE LANDET
6