Atuagagdliutit - 14.12.1961, Síða 10

erKartussissarnermut tungassut nu-
tåt atulersitaunerisigut aperineicara-
ma Upernaviup erKåmioKarfiane
kredsdommeritut atorfinigtitaunig-
ssavnut akuerssisinaunersunga någgå-
rusungnerusimagaluarpunga, tusarpa-
rale sågfigingnissut matuminga tu-
ngaveKartineKartoK tåssa taimane pi-
ukunarsinaussunit issigineKarsimaga-
ma kalåtdlit tarnikut pissusinut er-
Karsartausiånutdlo ilisarisimangning-
nerpaussutut; tauva eritarsarfigssa-
Katsiarsinardlunga angerpunga, suli-
agssardlo tamåna Kavsérpagssuartigut
soKutiginartOK tigusimagavko permg-
simingilanga.
suliagssat suliarineKartut sujugdlit
ilagåt angut inusugtoK putumavdlune
nulé aitsåt sujugdlermérdlune nårtu-
ssok ima silatusångitsigalune unatar-
simangmago unatarneKarnine pivdlu-
go maunåinaK ernissariaKarsimavdlu-
ne.
miserratigissaKångilaK, politiune-
ruvdlo unerdlussissutut sujunersutigå
akilisineKarKUvdlugo ukiuvdlo åipå
KerKa imigagssartorKussaujungnaer-
Kuvdlugo.
unerdlutigissaussordle ilisarisima-
vara imersimatinane inussoK isuma-
gigdluinartoK amalo nalunago åiparit
Kitornarsi'artårsimassut nangmingneK
Kitornavingmigsut pissamingnik
nangmingneK KitornaKarsinaunigssa-
mingnik neriutaerutileramik. taimåi-
tumik ilungersordlunga OKalugfigåra
tamåna inungmut tåssunga erssitsu-
mik mérKanik nuénarissaKartumut
KanoK ajortigissoK taima iliorsimav-
dlune, tåssa taimaisivdlune kigsauti-
ginartinerpaussama encunigssaralua
aserorsimangmago.
tauva KarsordluinarpoK nipinilo sa-
jugtitdlugo Kuvdlilivdlunilo akivdlu-
ne: ilumordluinarputit. encartuneKar-
nigssara ima avdlångortisinaunerpar-
se ukiup åipå KerKanut taorsiutdlugo
inunera tamåt atassugssamik imigag-
ssartorKujungnaersitdlunga?
KavdlunåK politiuneK issåinavnik a-
perigavne ileKimisårtorpoK taimaing-
matdlo akissariaKardlunga: någga,
Anders pinerdlungnerit taima sualug-
tigingilaK. månale neriutiginiartigo u-
kiup åipå KerKa imigagssartornavér-
sårsimaguvit aulakorusungningnut i-
ma agtigissumik akiusinaulersimåsa-
ssutit sujunigssame ilingnut nålagker-
smaulersimåsavdlutit.
encartussineK inerårsoK politip tu-
pigusugdlune encartuneKartup iliorne-
ranut pissutaussumik aperingmanga
Kalåtdlit-nunane
kredsdommerip
sulinera
agdlagtoK
Andreas Lund-Drosvad
navsuiåutariaKarpara Anders imerKU-
sårniarneKarnigssaminut imertiniar-
neKarnigssaminutdlunit isumangnait-
dlisarumasimagaluartOK. tåssame i-
merKussåunginerme nalåne imertine-
Karaluarune inatsisit maligdlugit i-
mertitsissut nangmingneK unerdluti-
gineKarsinaungmata.
— encartussinerup tamatuma ki-
ngorna ukiut sisamat Kångiutut Di-
skobugtime angalavunga. tauvalo A-
ndersimut kujåmut nugtunut ilausi-
massumut månalo igdlume nutåme
pårivdluagkamilo igdloKartumut kav-
fisoriartorKuneKarpunga. aulisartutut
ingerdlavdluarpoK, åiparitdlo nuå-
nårdlutik panigtik pingasunik ukiulik
pulårnera pivdlugo sapåtisiutiminik
kussanarnerpånik åssugkersorsima-
ssok uvavnut takutitdlugo. ukiut pe-
rérsimassut erKartorneKångitdlat, o-
Kautsitdlume ama pissariaKångitdlat.
tigdlingniarnerit mardluk
erKartussissumutdlo nujåssut
suliagssame avdlame pineKarpoK a-
ngut inusugtoK nuliaKångitsoK iga-
lårtåkut aserorsimassukut nålagauv-
fiup agdlagfiutaisa ilånut isersima-
ssok tåssanilo aningausserissup ani-
ngaussivia angmardlugo aningausså-
lungnik tigdligsimavdlune.
pissussoK navssåriniarneK ajornå-
den bedste
appelsindrik
ngilaK ilåtigut igalårtamut kilersi-
mangmat, erninardlo unerdlutigine-
KarpoK. igdlersuissuata OKalugtuarai
pissutsit avångunartut nukagpiaraKap
agdliartornermine igdlume atorsima-
ssai angajorKåve tamarmik imerajug-
torujugssuvdlutik — tamåkulo tama-
nit naluneKångitdlat. inuk tåuna
nangmineK imingernavérsårtuvoK,
agdlåt peKatigigfingmut aningausseri-
ssuvdlune; ilimanarsinauvordle ani-
ngaussanit pårissanit amigartorutit
300 kr.-ussut påsineKarsimassut tig-
dlingniarnermigut matuniarssariniar-
simagaluarai. uniorpatdlåsagunångi-
laK ilimagisavdlugo aningaussat ami-
gautaussut angajorKåvisa imigagssar-
siutiginiardlugit tigdligsimagait måssa
Kristiåp tamåna miserratigigaluarå
taimåingitsutiniarssaralugulo.
måna tikitdlugo tusåmaneKarnera
ajungitsåsimavoK, sulisitsissualo ma-
lugissaKartarsimångilaK inup tåussu-
ma torersungineranik, taimåitumik
pinerdlorKigkune aitsåt encartune-
Kartugssångordlune aniguivoK, Uper-
navingmilo inuit ajungisårtut ernger-
dlutik Blå-Korsimut 300 kr. katerssu-
patdlagpait peKatigigfik tåuna inå-
sugtunerussunik ilaussortauvfigine-
KartoK suliniarnermine pingårutiling-
me kigailaKUteKarKunago.
Kéumatit pingasut Kångiutut nuna-
Karfiup atuarfiane tigdlingniartoKar-
simavoK. tåssane aningaussat atuag-
kanik tuniniainikut pigssarsiarine-
Karsimassut aningaussivingmitut ta-
marmik tigdlingneKarsimavdlutik.
tigdlingniaK atuarfiup Kaliane piuku-
nartumik såkugssarsisimavoK taimai-
sivdlunilo igalårtaK pérsinaulersi-
mavdlugo tigdlitanilo Kimarnutinagit
igalårtaK IkuterKigsinausimavdlugo.
tigdlingniarneK pilerssårusiordlua-
gauvdlunilo nåmagsineKarnera iluar-
sartutdluagaungårmat kinalunit er-
ngerdlune pasigdligauslnausimångi-
laK. tauvale påsinarsivoK ajoKiuneK
SOLGRYN nerissåkit
nukigtungorumaguvit
spis SOLGRYN og bliv stærk
'y^<>
yy
»'-T
nerlssagssat InOssutigssatut nalerKutQsagunik perKingnartOsagu-
nigdlo lnOssutigssartaKartarlaKarput mérKanut lnersimassanutdlo
nalerKiitunlk, taimåitumik SOLGRYN uvdlut tamaisa nerissåkit,
tåssame SOLGRYN akOKarmata måniup kakortortåta lnilssutig-
ssartarpagssuinik kalkimlgdlo kisalo akugalugltaoK Jern, fosfor
åma B-vltamlner.
Rigtig ernæring skal være sund og indeholde de ting, der er nød-
vendige for både børn og voksne, derfor skal De servere SOL-
GRYN hver dag, for SOLGRYN Indeholder en rigdom af protein
og kalk samt Jern, fosfor og B-vltaminer.
p&rtap tunuane dssiliartauudlutik iput tltartagkat pisanganartut
nangendtårtut xiortagagssat, indidnerit, sdkutttt nut&migdlo nu-
napssarsiortut.
Spændende udklipsserie med flotte indianere, soldater og nybyg-
gere på bagsiden.
Andreas Lund-Drosvad
kredsdommeritut
Kimugsimik angala-
SSOK
atuagkat tuniniarneKarnerine pissor-
taussoK. ilimagineKarane ilerKoringi-
såinagkaminigdlo, aningaussat påpia-
rat aningaussivingmitut tamarmik
normuinik agdlagtuisimassoK, amalo
aningaussat amerdlåssusé nalingilo.
nalunaerssugkat issertutdlugit han-
delip pisiniarfiutåne pissortaussumut
tuniuneKarput, sivitsungitsordlo ani-
ngaussat påpiarat maKaissineKartut
tåkussulerput. tauva amerdlanerssait
åssiglngitsunik pisiniutauvdlutik Kri-
stiåp ikingutånit arnamit, Katångu-
tainit ilaKutainitdlo avdlanit atorne-
Karmata påsissorneKarpoK kingumut-
dlo erKartussissunut savssartineKar-
dlune.
tamatumane ilungersunarnerussu-
mik suliarineKarpoK, issertuneKångi-
lardlo ilimanautit suliarineKarnerane
sujugdlerme inungmut tåssunga tu-
niuneKarsimassut inup tåussuma
nangminérdlune aserorsimagai. er-
KartussineK inerneKarpoK erKåmio-
Karfingme kujatdliunerussume pini-
artorssuarme pisinauvdluartume a-
tarKissauvdluartumilo ukiup åipå
KerKa pingitsailissauvdlune sungiu-
sarneKåsavdlune.
Kristiåt politiunerup KimugseKatå-
nut ilauvdlune Omånap tungånut aut-
dlartordlo nalautsordlunga åma uva-
nga Kimugserpunga sikuinarmilo Ka-
ngerssuatsåp Sdr. Upernaviuvdlo a-
kornåne nåmagtordlugit. ikigtungua-
nik OKauseKardlune Kimugsersune u-
nerKUvå tauvalo ornigdlunga agssav-
kut eKitdlunga. KujanaK! oKarpoK. tå-
ssalo kisime. kisiåne silarssuarme su-
milunit taima pisimassoKarsimaner-
dlune erKartussaussoK aggerdlune er-
Kartussissuminut Kujavdlune.
pingitsailissauvdlune
autdlartitauneK
ukiut ardlåne martsime KavdlunåK
politiuneK kalålerdlo politiussoK OKa-
lugtaussordlo ilagalugit erKåmioKar-
fik Kimugsimik angalavfigåra. inger-
dlaornivtine suliagssat nunaKarfingne
kommunefogedinit sarKtimiuneKartut
suliarissarpavut. pissarnertut amer-
dlanerssait atåtagssarsiuineruput.
nunaKarfitdle avangnardlersåne
Kuvdlorssuarme tigdlingniarnermut
tungassumik sarKiimiussivigineKarpu-
gut påsivdluarneKarsimassutut itu-
mik. tåssalo nunaKarfingme arnat i-
nusugtut ilåta niorKutigssanik uni-
ngatitsivingme igalårtaK kitiariardlu-
go pérdlugo cigaretinik ilissivingml-
tunik tigusiniarsinaulersimangmat. a-
måtaoK nunarKatime igdluine pulår-
titdlune angnikitsualungnik tigdling-
niartarsimavoK.
katitdlutik suarssuinåuput; Kavdlu-
nårdlo politiunerussoK suliagssane ta-
mane unerdlussissussartoK Danmark-
ime soruna avdlauvdluinartunik ang-
nertussusilingnik suliagssaKartarsi-
magame unerdlussinigssaraluane tai-
maitinarusungnerugaluarpå.
manale nalunaerutaussartunit tai-
maingajagtunit ilisimavara påsiniai-
nerit aperssuiniarneritdlo ilåne KanoK
ajornakusortartigissut, amalo ersser-
Kigsumik uparuarneKarpoK suliagssap
sarKumiuneKarneranut pissutauginar-
toK tåssa niviarsiap Katångutaisa
kommunefogedivdlunit misiligtaralu-
ardlugo nålagkersorneK sapersimang-
måssuk iluarnerussumutdlunit kiv-
dligsinaunago. kommunefogedivdle
Kavdlunåtut påsisinausimassup poli-
tip oKausisa tunulerissåt påsisimav-
dlugo periusigssaerututut itdlune å-
male Kinorpalugtumik Kiviarmanga
nunarKatiga KavdlunåK navsuiåutari-
aKarpara Kåumaterpagssuarne tiki-
nigssarput utarKineKarsimatitdlugo
taimåitunik pisimassOKartitdlugo pi-
ngitsorata pissugssaugavta nunaKar-
fingne avingarusimassune kommune-
fogedit tapersersusavdlugit anusi-
ngorsautigssaussumigdlo pitdlaissari-
aKardluta.
niviarsiarme KanoK iliuseKarfiger-
Kuniarpiuk? pinerdlugtailisitsissoK
periusigssaerututut såpiluivoK.
kisiåne Kåumatine pingasune pi-
ngitsailissauvdlune sulisitagssatut nu-
naKarfingme Kaningnerme sulisitag-
sséngordlugo erKartutdlugo. tauva er-
ninaK uvagut ilagisinauvarput ukioK
måna avKUtigssaK kingugdliugatdlå-
sagavta. pitdlarneKarnine atoréruniuk
siko sule KajangnaitsoK uterKigsinau-
vok. suliagsså iméisaoK Nugssuarme
niuvertoruseK Kinuvigisavdlutigo pit-
dlagar suliserKUvdlugo nåpartanik
erruinermik, punik iluarsåussinernik
taimaeKatåinigdlo sujunersutima u-
matit ajungitsoK aliasugtigpago tug-
patdlersarsinauvagit nunaKarfingmut
angnerussumut angalanigssaK arna-
mut tåssunga ima isassoK sordlo Jyl-
landip avangnåne arnaK pinersoK
Løgstørimit Aalborgimut tikerågina-
kasitdlartoK. amalo uvdlut tamaisa a-
jungitsunik nerissåsaoK igdlusima-
vigssai sulinermine akigssarsiaisa i-
låinik akilerneKartartugssaungmata.
amalo kaussarfingmiugssånguaminik
pigssaKartåsagunarpoK pitdlagauner-
me nalåne tigdlingniarnigssamut u-
ssernartorsiornavérKutigssaminik.
kujåmut autdlaravta niviarsiaK po-
litip pujortuléråta anugfiane kiagtu-
mlpoK. pivdluarpalugtutut issikoKar-
neruvoK Kimataminutdlo aulateriv-
dluaKalune. nåpertuivdluartumigdle
i'liortoKarpoK, pitdlartariaKartoK pit-
dlarneKarpoK, kommunefogedilo av-
dlåusimavdlune ajugausimarpalug-
dlunilo sigssap Kåungugdlip KånlpoK.
atatagssarsiuinerit
tigdlingniarnerit nåmaleKaut måssa
sule avdlanik OKautigissagssaKarsi-
naugaluartoK. taimåitordle atåtag-
ssarsiuinerit pivfigssamik atuinarner-
pausimåput magpersigarssuarnilo i-
nigssamik atuineruvdlutik.
aulajangersimassumik maligtari-
ssagssauvoK nakorsaK nunaKarfingni-
lunit ernisugsiortussut kredsdommer-
imut nalunaertartugssauvdlutik arnaK
uveKångitsoK nårtunermine Kåumati-
nik tatdlimigpat, maligagssiaK tåuna
pitsaussoK ima kinguneKarajugtarpoK
mérKap angutåta akiliutigsså kingusi-
nårane iluarsåuneKarsinaussardlune,
påsiniainerdlo ima pilertortigisfnau-
ssardlune nårtulerfiup naligisinaussai
uvdlutdlo ernivigssausinausorinartut
påsineKarsinaussardlutik puiortoKar-
sinauleriartinago.
uvanga nangmineK påsiniaineK tai-
måitoK sapingisamik angnikitdlisar-
niartarpara tåssa KaerKuneKartut er-
sserKigsaiviginiartaravkit tamåna
perKuserdlungnerunanilo pinerdlung-
nerungitsoK, månale pineKarnerussoK
tåssa méraK agdliartornermine ani-
ngaussagssaKartariaKartoK, tåukulo
soruname atåtaussumit pineKartaria-
Kartut atåtaussup arnaK nulissiutig-
ssamångigpago. navsuiaineK taimåi-
tOK iluamik akerdlilerneK ajornartar-
poK akerdlilerneKångisåinardlunilo.
taima torKarneKarsimassoK isuma-
KatiglssuteKarfigigångavko atåtåussu-
sia pivdlugo amalo akiliutigssåta a-
kigssarsiånut nalerKiitumik angissusi-
lernigsså tauva nalunaerut atsiugag-
ssaK kalåtdlisut agdlagkajugtarpara
kingorna agssortorneKarsinaujung-
naerdlugo. taimaisiortarneK nåmagi-
nartumik ingerdlasimavoK, ilånile pi-
simassunut KaKutigortunut pissutau-
ssarsinaussardlune.