Atuagagdliutit - 14.12.1961, Qupperneq 27

kungip umiarssuaisa
nunavtmukartarnerat
KavdlunåtsiaKarnerata kingorna umiarssuarpagssuit Kalåtdlit-nunånukar-
tincKartarsimaput, ukiufdle 1700 ingerdlatilernerafa tunganut kingunexar-
patdlångitsumik. måne OKaiugpalårineKarpoK KavdlunåtsiaKarneranit
Hans Egedep tikinerafa tunganut nunavta umiarssuaKartarnera
ukiut 1200-t nåjartulerneråne Kalåt-
dlit-nunåne Kavdlunåtsiånit nunag-
ssivfigineKarsimassut ardlalingnik a-
jornartorsiuteKalersimåput. nunap tu-
nuane ukiume sikussarnera Kanganit
sualungnerulersimanasugineKarpoK u-
kiutdlo 1300-t ingerdlatilernerane ka-
låtdlit nunamut tåkusimåput Kavdlu-
nåtsiaitdlo nunaKarfe såssutalerdlugit
aserortertardlugitdlo ukiut 100-t tug-
dlit ingerdlaneråne Kavdlunåtsiait
Nup erKåne nunaKarfe tamaisa nungu-
simavdlugit.
nunap nangmineK inuniarfigiumi-
nåissusianut såssuneKartarnernutdlo
nåmagtumik isumakulutigssaKaréra-
luartoK sule pissutsit ajornartorsior-
narnerulersimåput ukiut 1300-t nåjar-
tulerneråne nuname åtavigissame ku-
ngiussup Kalåtdlit-nunånut niuverneK
tamåt kisermautilermago. tamatuma
kinguneranik niuvertut nangminer-
ssortut tamarmik Kalåtdlit-nunånut
niuverniarKunagit inerterneKalerput.
ajornerussordle tåssa kungip niuver-
niartitagaisa Kalåtdlit-nunånut atå-
ssuteKarnigssaK tamåkerdlugo isuma-
gisinéungingmåssuk taimalo Kavdlu-
nåtsiait nunavingmingnit pissariaKa-
gait nåmagtitdlugit pigssaKartisinau-
nagit. ukioK 1410-me sivisorssuarmik
atåssuteKartoKarsimanane kisame u-
miarssuaK Kalåtdlit-nunånisimavdlu-
ne uterdlune tikipoK. taimåikaluartor-
dle ukioK 1425 tikitdlugo kungip tu-
ngånit ersserKigsarneKartuarpoK niu-
vertut inuinait Kalåtdlit-nunånut a-
tåssuteKåsångitsut.
tauvale nunamut tagpavunga atå-
ssuteKarneK ukiorpagssuarne uningati-
neKarérsimassoK danskit norskitdlo a-
tautsimortumik kungisa nuna ujarter-
Kingnialeramiko tupingnångitsumik
kungip umiarssuautai atorneKartug-
ssångortisimavait.
portugalimiut ukiut 1400-t ingerdla-
neråne ilisimassagssarsiornerup tu-
ngåtigut suliniarsimaKissut avKutig-
ssanigdlo nutånik navssårniartuartut
danskit kungianut ardlaleriardlutik
sågfigingnissuteKartarsimagaluarput
nunamut nutåmut ilisimassagssarsior-
Vinterens
hobby—
RYA-
TÆPPERNE
morer he|e
familien
Fyld vinteren med mange fornøjelige timer, mens De knytter de smukke,
fine Rya-tæpper. Med sin oprindelse i den gamle fjeldboers almue-kultur -
står Rya-tæpperne i dag som et bevis på, at gammelt og nyt kan forenes på
den smukkeste måde. Rya-tæpper passer i ethvert rum - stort eller lille, og
knyttes direkte på håndvævet bund, som rekvireres i den størrelse, som
ønskes. Med skønne farver i de inspirerende almuemønstre, skaber man tæp-
per, der holder i generationer. Det stærke, gode ASBO-RYA-vævegarn
mister aldrig sin styrke, hverken i farver eller bærekraft. Deres RYA-TÆPPE
vil stå smukt altid. Tag familien med i den fælles glæde - at skabe sammen
- eller lad slægtens gamle knytte et varigt minde om en festlig dag eller
begivenhed. Start i dag med at skrive efter den nye RYA-bog, som med
sine mange smukke mønstre og sin glimrende tekst ganske enkelt og tydeligt
fortæller alt om, hvor let det er at knytte RYA-TÆPPERNE. De mange
smukke mønstre, som RYA-bogen viser, er skabt af de dygtige unge på
Kunsthåndværkerskolen i København. Ud-
fyld blot medfølgende kupon og send
3,50 kr. i grønlandske frimærker og vi sen-
der med det samme RYA-bogen til Dem
tillige med prisliste over materialer. De sparer
10% i told og statsafgift, når De lader os
tilsende Dem alt tilbehøret til Deres RYA-
tæppe - direkte fra København til Grønland.
Bliv Deres egen kunsthåndværker
- indsend kuponen i dag!
C. U.M. Rømersgade 5, København K.
Navn
Adr.
By
SKRIV MED BLOKBOGSTAVER
G. P.
nerme suleKatigigkumavdlutik, portu-
galimiutdlume uteriserneratigut Chri-
stiåp sujugdliata ilisimassagssarsior-
tugssat sujugdlit autdlartipai 1475-ip
erKåne „avangnåne nunanik KeKerta-
nigdlo nutånik navssårniartugssat."
Tunuliarfut 1475-ime
ilisimassagssarsiornerme umiarssuit
ardlagdlit atorneKarput nålagaKardlu-
tik Didrik Pining åma Hans Porthorst
umiarssuitdlo sikusioraluaKalutik i-
luagtitdlutik tunumut nuniput. anga-
lanerdle tamåna iluagtitumik oKauti-
gissariaKaraluartoK anginerussumik
kinguneKångitsorpoK.
Christiåt åipåt Kalåtdlit-nunåta a-
ngatdlavigerKingneKalernigssånik pi-
morusserKårtuvoK. aussame 1519 aula-
jangersimavoK umiarssuarminut nå-
lagkame ilisimaneKarnerssåt Søren
Nordby ardlalingnik umiarssualerdlu-
go autdlartiniardlugo Kavdlunåt nuna-
Karfiåne kujatdlerme igdloKarfik Gar-
dar tigussarendngniåsavdlugo „åmalo
Indiap tungånut avKumik nutåmik
navssårniarKuvdlugit." Søren Nordby
piarérsalerpoK upernåkut 1521-me
autdlarnigssaminut. kisiåne sule aut-
dlariéngitsut danskit svenskitdlo sor-
ssutilerput nålagagssaraluatdlo avdla-
mik isumagissagssfneKarpoK.
Frederik åipåt 1568-ime Kalåtdlit-
nunånukartitsinialeraluarpoK umiar-
ssuitdle angalanigssamut sule piarive-
riångitsut åma sorssungnigssamut a-
tortugssångortineKarput, tauvale tuluk
ilisimassagssarsiortartoK Martin Fro-
bisher 1578-ime Kalåtdlit-nunåta ku-
jasigsuane nunamut pisimariarmat
kungip skotlandimioK James Allday
pigssarsiarisimavå Kalåtdlit-nunånut
angalasinåusagunardlune neriorssui-
SSOK.
kungip skotlandimioK tåuna umiar-
ssuarnut nålagångortipå mardlungnig-
dlo umiarssualerdlugo 1579-ime aut-
dlartitdlugo Island avangnaræutdlugo
avangnarpartertugssat. august nåjar-
tulersoK ardlaleriardlune nunamut
KanigdlissaraluarpoK sikutdle atitor-
ssungikaluit nunamut pivingnigssara-
luanik akornusertardlugo. anorerssua-
lermat avalancigsimåput tamatumale
migssåne unuartusivdlune puerKorta-
leréKingmat utimut såginarsimavdlu-
tik anguniagartik angunago.
ukioK 1581-ime savalingmiormioK
Mogens Heinesen Bergenimit kimut
autdlarpoK Alldayitut Island avang-
narKUtdlugo ingerdlåsavdlune. tåussu-
måtaoK Kalåtdlit-nunåta kangia er-
ssersimagaluarpå sikorssuarnutdle ti-
kisinausimanago.
Kilerssordlugit avalåussat
Christiåt sisamåt angumisutdle Ka-
låtdlit-nunåta navssårerKingnigssånik
agsut pingårtitaKarpoK pimorutdlugu-
lume tåussuma ujartencingnialerdlu-
go. ukioK 1605-ime umiarssuit pinga-
sut Københavnimit autdlartineKarput
skotlandimiumik danskitdlo umiar-
ssuaine nålagaussumit John Cunning-
hamimit nålagkersorneKartitdlugit. u-
miarssuaK „Trost“ nålagkersorpå su-
mlssusersiortoralugo James Hall ukiu-
ne sujuline Kalåtdlit-nunåliartarérsi-
massoK. umiarssuit avdlat mardluk
„Den røde løve“ åmalo umiarssuåraK
„Marekatten" Kavdlunåmik Godske
Lindenowimik skotlandimiumigdlo
John Knightimik nålagkersorneKarput.
umiarssuit tamarmik angisujungit-
dlat sikusiutigssatutdle nautsorssu-
tauvdlutik majivdlo sisamåne Køben-
havnimit autdlardlutik. Davidsstræde-
mut pivdlutigdlo sikusiuleramik Lin-
denow ilaminit avigsåncusimavoK ku-
larnångitsumik tuluitdlo isumaKatigig-
kungnaersimavdlutik sinerissamutdlo
ångusimavdlune K’eKartarssuatsiåp
Nåvdlo akornånut. tikivfingmine ka-
låtdlinik sujumuisimavoK mardlugdlo
tiguvdlugit. kalåtdlit tåuko tigunexar-
tut agsut pinaisersimagaluarput åipå-
talo panaK ingminermingnut sujoraså-
rutaussoK tigugaluarsimavdlugo. uv-
dlut taimanikut perKarnisernernik i-
laKartaKaut, kalåtdlitdlo tigussaussut
“KilerssorneKarput pulukitut" Køben-
havnimukåuneKardlutigdlo julip 28-
åne aputdlutik ilagsivdluarneKaKalu-
tik.
umiarssuitdle ardlaisa mardluk a-
ngusimassait sule soKutiginarneruput.
Lindenow avigsårKungmat „Trost"
„Marekatten“ilo avangnamut inger-
dlarKigsimåput Itivdlivdlo kanger-
dluanut pulasimavdlutik taisimavdlu-
go kungip Christiåp kangerdluanik.
kangerdlungme tåssane umiarssuit
tåuko ingmingnut avigsårsimåput.
tauvale „Marekatten" kiserngorutitsi-
åinartoK eskimut såssusimavåt pisigsi-
nunavtlne umiartorncrme månamut akor- En af de værste hindringer for Grønlands-
nutaunerpåt sikorssuit ilagait umiarssuit sejladsen er den dag i dag storisen. Man-
tingerdlautåinagdlit ikingercissut ukiut i- ge sejlskibe havde i årenes løb mødt
ngerdlaneråne sikorssuarne umiussarsi- deres skæbne på storisen. Denne tegning
måput. una titartagaK 1787-imlngånérsu- stammer fra 1787.
VOK.
nik ujarKanigdlo, umiarssuårardlo Ki-
måssariaKalersimavoK Tunungassu-
mut umiarssualivigssitdlune. tåssångå-
nit angalassarpoK nuna åssiliordlugo
Diskobugt agdlåt tikisimavdlugo. tå-
sséngånit nuna åssiliortorérdlugo
Danmarkshavnimut utersimåput tå-
ssanilo umiarssuaK ardlarissartik su-
jumorsimavdlugo, tauva angerdlamut
autdlarput augustilo autdlartisimaler-
sok Københavnimut apusimavdlutik.
isumaKarnarpoK umiarssuit tåuko
apusimalersutdlo aitsåt isumagssarsi-
ssoKarsimassoK nuna tagpavna ilumut
tåssaussoK Kavdlunåtsiait nunagisi-
massåt. umiarssuit angussaKardluarsi-
manerat nuånårutigineKaKaoK nunav-
dlo tagpavane tåvanitup iluaKutigi-
niarneKarnigsså KilanårineKaKalune,
kisiåne isumavdlualernerugaluaK ki-
nguneKångitsorsimavoK.
ukioK anigormat umiarssuit tatdli-
mat kungimit piarérsartineKalerput
Godske Lindenowimit nålagkersorne-
Kartugssat, tåssalo Trost, Den røde
Løve, Ørnen, The Gilliflowre åma Ma-
rekatten.
KivdlakiåinaK naleKångitsoK
umiarssuit tåuko perssuarsioKalutik
angalagamik julip 27-åne sineriak kit-
dleK erssersimavåt månåkut Sisimiut
erKåt. umiarssuit tåuko suliagssaisa i-
lagisimavåt sølvigssaK sujornaungmat
Hallip navssårinasugisimasså usiler-
sutisavdlugo. umiarssuit ujarak tamå-
na avatangerdlugo kisardlutigdlo usi-
lersorsimåput saniatigutdlo kalåtdlinut
niuverniardlutik kisalo kangerdluit
pulassardlugit misigssordlugit. anger-
dlaramigdle pakatserujugssuarput, tå-
ssame sølvigssaunasugalugo usilersu-
simassåt tåssauginarsimavoK Kivdla-
kiak naleKångitdluinartoK.
taimatut angalassaraluarnerne Kav-
dlunåtsiainut tungassumik malugissa-
Kångitdluinarsimagamik isumaKarne-
rulersimåput tamåko Tunumisimåsa-
ssut. tauva ukioK 1607-ime ilisimassag-
ssarsiortugssat nutåmik piarérsarne-
Kalerput Carsten Richardsonimit su-
julerssorneKartugssat umiarssuarisav-
dlugitdlo „Trost" Hall sumissusersior-
toralugo åmalo umiarssuåraK avdla
Barken Guttorm Nielsenimit nålaga-
KartoK perKuneKarsimavdlutigdlo Tu-
numukåsassut Eriup kangerdlua uja-
riartordlugo. sikusioKalutik avangnar-
parteraluarput avangnarpasissuseK 63
grader anguvdlugo nunamutdle talisi-
naunatik taimalo utinartariaKarsimav-
dlutik nåmagsissaKångitsordlutik.
angalassarnerne kingugdlerne James
Hall OKautigineKarérsutut ilaussarsi-
mavoK ilisimassortauvdlune. ukioK
1612-ime angalanerme sisamagssånik
naggatåmigdlo Kalåtdlit-nunånukar-
poK. angalanigssåt tamåna tuluit niu-
vertorssuit aningaussalersimavåt su-
junertarineKarmat kalåtdlit niuverfi-
gineKalernigssåt. angalaneruvdle ang-
nerpåmik sujunertarisimavå sølvig-
ssaunasugissaK iluamik misigssorne-
Kartiniardlugo ujaragsiortumigdlume
ilaussoKarput. kisiåne ilisimatup tåu-
ssuma misigssuinermigut påsissai åma
pakatsinartuinéuput, tåssa ersserKig-
sumik påsis'imangmago ujaraK tamåna
ilumut KivdlakiaussoK naleKångitsoK.
taimatut pakatsinerme kingorna Hall
sinerssorKigpoK nuna åssiliortordlugo,
uvdlutdlo ilåne umiatsiåmik kanger-
dlungmut pulangmat kalåtdlit ■ ilåta
pisigsimik toKusimavå Kularnångitsu-
mik sujornatigut KanoK iliorsimanera-
nut akiniutitut.
ukioK 1615-ime Christiåt sisamåta
sékutut imårsiortut pikoringnerssåt
autdlartisimavå Gabriel Kruse mar-
dlungnik umiarssualerdlugo sujuner-
taralugulo umiarssuit nunat avdlamiut
sinerissame aulisartut akilerårtitar-
niardlugit, angalanerdle tåuna piv-
dlugo avdlamik ilisimassaKångilavut.
tamatuma kingorna sivisumik „ku-
ngip" umiarssuautainik tagpavungar-
tOKarsimångilaK, ukiordle 1636-me Kø-
benhavnime niuveKatigiliortoKarsima-
vok umiarssuitdlo mardluk autdlartit-
dlugit arfangniartugssat kalåtdlinut-
dlo niuverdlutik. kisiåne sussaersimå-
put avdlamigdlo useKaratik tikitdlu-
tik siorKat Kivdlertut guldiunasugalu-
git, kisiåne påsinarsivoK sølviusanga-
titaugaluatutdle soKutåungitsigissoK.
KungusutariaK
Frederik pingajuata ukioK 1652-ime
akileråruserissoK Henrik Muller pisi-
nautisimavå ukiune 30-ne Kalåtdlit-
nunånukartarsinautitdlugo arfang-
niardlune nunavdlo inuinut niuver-
niardlune. ukiut tugdlit pingasut i-
ngerdlaneråne såkutut imårsiortut nå-
lagaisa ilånik nålagaKartitdlugit u-
miarssuit autdlartitarsimagaluarpai
kisiåne aningaussarsiaKångingårsima-
game ukiut pingasut Kångiutinartut
taimaitisimavå.
såkutut nålagåt tåuna David Ur-
banus sujugdlermérame mardlungnik
umiarssuaKarsimavoK sikunigdlo a-
kornuteKarpatdlårsimånginamik 8.
maj autdlaramik 2. juni nuna ersse-
rérsimavåt tikivigsimanagule sikunik
akornuteKalersordlutik tauva utimut
kangimut ingerdlarKigsimavoK nunav-
dlo kujatåta tunua sinerdlugo Kap
Farvelimut uiarusimavdlune kanger-
dluit tarKavanitut pulassardlugit ka-
låtdlinik niuveKateKartardlune. ute-
riarnialerame misilerKigdlugo tunu-
mukariarsimagaluarpoK tikingajagka-
luardlugule åma sikunik unigtinarta-
riaKarsimavdlugo.
ukioK tugdleK kingumut tagpavu-
ngarKigpoK sujugdlermérame umiar-
ssuane „Jacob" atordlugo, pingajug-
ssånéramilo sujugdlermérnermisut
mardlungnik umiarssuaKarpoK. taima-
ne ingerdlåinavigdlutik nunalisinåu-
nginamik avalagdlutik aulisarsimåput.
aulisartitdlutik oKalugtuarnerat malig-
dlugo takusimavåt „KungusutariaK i-
singassunik nujalik agsutdlo kussanar-
tOK".
tåssa sordlo takuneKarsinaussoK u-
kiorparujugssuitdle matuma sujorna-
gut kungip inuinaitdlo akiligéinik Ka-
låtdlit-nunåliartitsissoKartarsimavoK,
aitsåtdle ukiut 1700-t ingerdlatilerma-
ta Kalåtdlit-nunånut atåssuteKarneK
pimorutdlugo ingerdlåneKalerpoK tai-
malo danskit nålagauvfiata kalåtdlit-
dlo nangmingneK iluaKutigssait inger-
dlåneKarnerulerdlutik.
Kalåtdlit-nunåta sineriåne arfangniarnen, Hvalfangst ved Grønlands kyst, efter et
hollandimiut 1723-me Kalipagåt nåpertor- hollandsk maleri fra 1723.
dlugo.
28