Atuagagdliutit - 14.12.1961, Blaðsíða 44

MERARTAVTINUT
[™^ua#agdé,>jM pisiniarfik eKarissaKangitsoK
pisiniarfigssuaK mérKat kigsauligisinaussånik tamanik pilik, amaie narrujumisitsisimassoK
aputeKangitsume jutdle
kalåliarKanut Danmarkime perxigsardlutik jutdlimut piarérsarfunut
pulårneK
manåkutaoK jutdlilernerane kalå-
liarKat ikingeKissut Danmarkime nå-
parsimavingne åssigingitsune perKig-
sarput, ilait ilaKutatik angajorKåtig-
dlo aitsåt taima ungasigtigissumut Ki-
magsimavdlugit jutdlisiorKåsavdlutik,
aputeKarane siagdlertartorssuaK jut-
dlilernera ugperinagulunit issimik'så-
nititualerdlugo avanerssuaK nuna, jut-
dlime aputeKartuåinartoK.
sujornåginarssuaK, kalåliarKat nu-
kigdlårnermik nåpauteKardlutik Sjæl-
landip avangnåne Hornbækime per-
Kigsartut, pulårnikuvåka erKaimav-
dluaKåralo inimut atuarfigissartaga-
nut jutdlimut pinersausiordlutik ula-
pårfiånut isilerdlunga tusarnåravkit
Kimassumik tugsiartut „Kujavdluse
Kaigitse" atordlugo. mérKat amerdla-
nerssait Danmarkime inunermik su-
ngiussivdluinarérsimåput, ilait ukiut
mardluk sivnerdlugitdlunit perKigsar-
fingmisimagamik, danskisut OKatdlo-
rigsivigsimavdlutik, måko mingnerit
kalåtdlisut OKalungniardlutik danski-
sumut sangutinartardlugo.
aput maKaissexåra
atuartut nukardlersåt Lars, akunår-
mio, icåKat perKåunago aputitalersor-
dlugit titartaerssuårtOK tiguartisi-
mangårame sianigingilålunit kalåle-
Kåminik pulårtoKarmat.
— imaKauna AkunåK titartarit?
kalåtdlisut aperineKarame agsut tu-
kumåtdlagdlune KiviarpoK akivdlu-
nilo:
— asukiaK, imåitoK, titartai-
ssungauna..
— uvanga åma avangnåmiuvunga,
ivdlit nunangnit sule avangnarpasing-
nerussume.
— å, sunauvfa, Kungujorujugssuar-
dlune akivoK.
— måna jutdlilernerane suna ma-
Kaissinerpauviuk? aperåra.
nivdleranilo sigssamut Karårtuinar-
mut ukissilerpoK, ilame sila nunavti-
ne jutdlilerneranut erKainångitdlui-
narmat. orpit pilutaKångitsut plnagit
KéKaKarsimassugpat avdlaunaviångi-
kaluarpoK nunavtine ukiaK.
anersåmerdloriardlune takordluer-
pasigsumik Kiviarpånga nakimaitsu-
migdlo onardlune:
— aput! — tåssalo titartagkane
nangitdlugo ulapitorujggssuångor-
dlune.
nåmingoK angerdlarsingilaroK, åma-
goK danskit nerissagssautait sungiut-
dluarpai, kisalunlngoK kalåtdlit neri-
ssagssautait erKåisaerpai, åmamigoK
kingugdlermik kalåliminertoramik
nårdlorujugssuaKigame. sujornagoK
åma tamåne jutdlisiorame, månalugOK
KilanåKaoK ineKånilo Hendrik akutå-
raK, jutdlisiorKisagamik. — uvfa Hen-
drik aperigaluartartoK KaKugo Larsip
titartagke inisagå neriartusagamingoK.
— nåmingoK angerdlarsingilaroK, ti-
tartaiginartororuna..
arnamut tunissutigssax
tåssanitut ilåt téssa niviarsiaraK
eKérsimårdluinartoK 14-inik ukiulik
Dora Starch, agdluitsup påmio. OKar-
poK kinguliaKune „ch“-lerdlugo ag-
dlagtaråt, sussordlo agdlagtaivika alå-
karterai iluamik agdlangneriga påsi-
niardlugo. jutdlimut tunissutigssami-
nik åssilissamik plastikimik igalåler-
dlugo sinilersimassaminik portuissoK
aperåra:
— imaKa anånangnut tunissutigssat?
— någga, anånamut, angajumut ar-
Kaluartåmutdlo tunissutigssåka nag-
siuterérpåka — atåta Kangale toKuga-
me.. tunissutigssåka nangmineK mer-
ssoravkit, neriugpunga sule jutdlingit-
sok tigusagait. — unauna — å, OKaut-
sika tamaisa avisimut ilångutisavigit?
— tauvame ajungineruvoK oKångiku-
ma — tåssauna una måne arnamut tu-
nissutigssara. — ila arnaK tåuna pit-
saoKaoK.
— jutdlimut kalåliminertusavise?
Dora aperåra.
— ilivsime?
— uvagut kalåtdlit igdluåne nexi-
torniarpugungoK, akivara.
— imaKame kalåtdlit igdluanlkéine!
Dora anersårulugpoK, nipåimersoriar-
dlunilo Kimåtdlariardlune nangig-
dlune:
— Kavdlunånuko nerissagssautait
ama asigssuinagagssåungitsut — ilå?
silarssuarme pisiniarfit erKumlner-
ssaisa ilåt, Stanley Medeirosip pisi-
niarfiutå, Amerikap kitåne igdloKar-
fingme filmiliortarfigssuarmlpoK Hol-
lywoodime. niuvertarfik tåuna inger-
dlavdluaKaoK filmertitartut pivfigssai-
suanerat iluaKutsiutdlugo.
filmertitartut pivfigssaisuavatdlåle-
riardlutik sumik pissagssaxarångamik
Medeiros kalerrinåraut, tåussumalo
KaerKussinigssat tunissutigssatdlo isu-
magissarpai, filmertitartut åssigingit-
tamåssåsit silarssup ilaine åssigingitsune
niuvertarfigssuit jutdlimut piner sar ug tor -
put alutornarnerKisautdlutik. auna New
Yorkime niuvertarferujugssuaK Kåvatigut
orpiliaussarssuarmik Kutdlilersugkamik pi-
nersausigaK ungasinarssuarm.it takuneuar-
sinaussumik. isertariåniput orpiliarssuit
tatdlimat nanerusersugkat.
juleferiame alikutagssaic
akigssarsiagssat pingasuput: 25 kr. 15 kr. åma 10 kr. inernera nalu-
naeKUtserdlugo „Krydsord" A/G-p årKigssuissoKarfianut Nungmut
nagsiuneKåsaoK kingusingnerpåmik .idnip autdlarKautåne 1962.
sanimukartut:
1. erinarssut jutdlisiut
11. arnap arKa
12. ersinaK! (OKarKarniut)
13. imertagaK
14. sordlait nautitat
16. niperujorut
20. angutip ateKUså
24. KalerualérKat
25. arnap arKa
26. taralugtuaK
28. aput (Kavdlunåtut)
29. ineKupoK
30. Danmarkime igdlo-
Karfik
31. Atuagagdliutit
32. sule atorneKångitsoK
35. imarKortussutsimut
ugtut
36. kalerriartorit
42. åssigit mardluk
43. åssigit mardluk
44. anånane ilagalugo
45. akiussut (Kavdlunåtut)
48. angutip arKa
51. Karl Isaksen
52. niuverniarput
54. påtautine
57. mardluk
58. uparuartorniut
59. Atuagagdliutit
61. kaperdlak
62. sanimukart. 12-ip åssi-
nga
63. kåkak OKimåikunåssusia
65. niviarsiarautå
67. tunumiutut ateK naggat
69. Rasmus Truelsen
70. kivigslnåunginaKå
72. nålagauvfik
74. angutip arKa
78. sflsupagå
80. savåussåraK (Kavdl.)
81. Kanigdliartugkamik
83. nakutiniarpå
85. 1000 gram
86. Gidion Karlsen
87. Kamut agssakåssulik
88. aserKukoK (Kavdlunåtut)
90. aulisagaK (Kavdlunåtut)
91. pingasut
93. KarasaKarfiga
96. Kulautdlugo (Kavdlunå-
tut)
97. piniagarssuit (imarmiut)
99. nerssut
101. atåtavit arnå
104. pujortaut (Kavdlunåtut)
105. Erik Rasmussen
107. arnap atisså
109. Kalatå
110. pukinerssaK
111. nuvfit pisataisa ilåt
112. mardluk
113. KUjanaK
åmukartut:
1. nuna iluartume igdlOKarfiup
2. arnap arKa
3. uvdlua (Kavdlunåtut)
4. igdlOKat
5. pinguaKatå
6. pilerpoK
7. niperujorut
8. angutip arKa
9. Adam Tønnesen
10. ugperissaK (Kavdlunåtut)
12. atauseK
15. siggartarpoK
17. Kunik!
18. Amerikame kujatdlerme igdlOKarfig-
ssuaK
19. ilisarisimångisaK
21. angutip arKa
22. nunaKarfikoK
23. atauseK
27. Sara Andersen
32. umassoK nunamiOK
33. nalunaeKUtaK (Kavdlunåtut)
34. Kilalugkap piarå
37. aua ajorpoK
38. Katigå
39. aso!
40. Richard
41. mardluk
43. auvartut nangmagtuat
46. åssigit mardluk
47. angutip arKa
48. Marie Rasmussen
49. pajugutigå
50. Aron Truelsen
53. anånå
55. peKut
56. inussat ilåt
57. Kimatuliai
60. atåtama arnå
64. iluanut putdlavigå
66. Kujagissamut ilagsiAt
68. nålaorutånut
71. inussama ilåt
73. UvdloriånguaK Kristiansen
75. normoro
76. igsariarneK (Kavdlunåtut)
77. angutip arKa
79. nivtåipoK
82. angutip arKa
84. arnap atisså
89. nalunaeKUtaK (Kavdlunåtut)
92. erKigsineK (Kavdlunåtut)
93. Limfjordime igdlOKarfik
94. iter
95. kisalo
96. aningaussaK
98. fik
100. aso!
102. aso!
103. KujanaK
106. erKigsineK (Kavdlunåtut)
108. mardluk
NB: K-k-lo åssigingmik atorneKarput.
sorpagssuarnik pissagssaKardlutik ula-
pårtitdlugit.
amerdlanertigut Medeiros piumavfi-
gineKartaraoK sujornatigut takusima-
neKångisåinartumik sumigdlunit nav-
ssårniarKuvdlugo, taimailiornigssar-
dlume ajornakusoraluaKissoK sågfi-
gingnigtartut iluasårutdlugit niuver-
tarfiup piniartarpai piumassait nå-
magsiniartardlugit.
filmertitartup tusåmassaussup erne-
ra Kanigtukut arfinilingnik ukioKaler-
dlune inuvigsiortugssångormat, angu-
tå KaerKussinialersimavoK, Kåumater-
pagssuit Afrikame filmertitdlune erne
Kimatugisimagamiuk tugpatdlersaru-
sulerdlugo, pisiniarfingmutdlo nalu-
naersimavoK ilåinå piungnaerdlugo
KaerKussisitserKuvdlugo, tåssalo Me-
deiros sujunersuisimavdlune KaerKu-
ssat nordpolimitussårtmeKåsassut.
Californiap sineriå seKinersuåinar-
toK apissångerugtortoK, filmertitartup
igdluata nautsivia apusersorneKarpoK,
nånut amé imigkat tamaunga inigssi-
titerneKardlutik, sikorujugssuardlume
iluliaussårtitagssaK Medeirosip niu-
vertarfiutåne KeritineKardlune.
iluliaussårtitagssaK tåuna angivat-
dlårdlune matukut sukutdlunit anit-
dlagslnåungingmat Medeirosip avgor-
tipå, bilimigdlo filmertitartup naut-
siviane nalugtarfingmukautiteriardlu-
go katerssortipå, arKartartunutdlo na-
lugtarfiup narKanut Kajangnaerssor-
titdlugo.
Alfred Steele ungasingitsukut issi-
gingnårtitsissartumut arnamut tuså-
massaussumut Joan Ceawfordimut ka-
titugssångorame, tåussuma mérarsiai
tatdlimat uivssumisikumatdlerdlugit
Medeirosip niuvertarfiutånut aperKu-
tigdliartorsimavoK. taimaeriarmat Ma-
deiros inugtut agtigissunik pisugtar-
tunik kaninaussarssualiortitsivoK, tåu-
kulo kaninaussat tamarmik sukulåti-
nik portånik tigumiardlutik pigsigsår-
tut sujuleralugit Steele nuliagssaminut
iseriartordlune.
taimåikaluartordle åma Madeiros
narrujumisitsissarsimavoK, oKalug-
tuartarpordlo puigorsinaunago niviar-
siarånguaK orpingmik tupingnåinar-
mik pinersarsimassumik tunigaluar-
dlugo ajuatdlaisimagamiuk, niviarsia-
rånguardlo tåuna kiautigalune Kimår-
ssuatårsimavdlunej tåssamigoK orpi-
liagssane nangminérdlune pinersar-
niardlugo Kilanårsimagaluarnermit..
kigdleKarfigssuarmiut
Beringstrædime KCKertånguit Sagdlit nagguvenativta najugaisa
akornåniput avigsarutit imåinaungenissut mardluk
imaKa tusåmångilarse inotcarviat
kilometerit ardlaKarujugssuångitsut
ingmingnut ungasissuseKaraluardlu-
tik atautsikut jutdlisiortangitsunik.
inuit tduko nagguvekatigåvut eskimut
påsisinauvdluagkavtinik oxalugtut,
ikerme Sibiriap Alaskavdlo akornd-
nitume najugagdlit, Keuertane Dio-
medes Jslandinik tulugtut, rusisutdlo
Ostronova Gvozdeva taineuartartu-
nik. Kenertatdle tduko avdhatut atser-
neKdngikatdlarmata oKautsivtinik
taiguteuarsirndput „Sagdlit", ing-
mingnutdlo erssinaraluartut akornat
kigdlexarfigssuvoK imaKa nunar-
ssuarme ]nlaligssaKdngitsumik. Keuer-
tånguit tduko akornatigorpoK kitdlit
kangigdlitdlo, tdssa rusit amerika-
miutdlo kigdleuarfiat amaie kigdle-
Karfik avdla sule erKuminerussoK td-
ssa Datolinien, uvdlormik atautsimik
avigsårut.
akunerit 24 nikingassut
tusåmåsavarse nunarssup ilaine
åssigingitsune nalunaeKutat nikinga-
ssumik ingerdlangmata sordlo nunav-
tine nalunaeKUtaK uvdlakut arfineK
pingasungorångat Danmarkime uv-
dlup KerKartardlune, månåkutdlo
tingmissartorssuarnik jetinik nunav-
tinut avKutå nal. akunere sisamåinait
ingerdlaneKartalermat KUianartumik
agdlåt nalunaeKUtaK nikingitsoK Dan-
markimit nunavtinut aputoKarsinau-
lerdlune, tåssa Danmarkime uvdlakut
arfineK pingasungortoK autdlaråine
åma arfineK pingasut uvdlakut erKor-
dlugo Kangerdlugssuarmut aputdlune,
nunarssuvdle ilaine nalunaeKiitap
åssinglngissutå sule angnertuneruvoK,
sordlo KeKertånguit Sagdlit erKartor-
neKartut nalunaeKutat akunernik 24-
nik nikingåssuteKardlune, tåssa uv-
dlormik ilivitsumik. åssersutitutdlo
taineKåsaoK KeKertap åipåne angner-
me rusit pigissane nagguveKativut
jutdlisiortarmata erKardlitik, ameri-
kamiut pigissånltut aitsåt jutdlimut
aKagutut.
erKardlerit takussångitsut
avigsårut tåuna angnertugaluaKi-
ssok sule kitdlit kangigdlitdlo avig-
sårtitsinerat angnertuneruvoK 1947-p
kingornagut erKardlerit KeKertane
tåukunanltut ingmingnut takusimana-
tigdlunit. kontorchef Bornemannip
sujorna tasamunga angalanermine
nåpisimårsimavå KeKertame amerika-
miut pigissane najugaKartut ilåt,
tåuna OKalugpalårsimavdlune 1947-
me rusit tigussarisimagaluaråne.
nagguveKativut Sagdlerne najuga-
Kartut Kangatut piniarnermik inu-
ssuteKarput pingårtumik aorfit pinia-
garivdluardlugit, igdluilo KeKertap
sivingarnanltut tugssanik torKaveKar-
titeriardlutik aorrup agdlunårssuinik
napertugauvdlutik tingerKunagit, ikeK
tamåna anordlerajugssungmat. amaie
nujuitsunik tugtuteKarput akungnag-
sigångat iluaKutigivdluartagkaming-
nik, sulilo itsartut inugamik tivassar-
torssuvdlutik.
Julut.
ilisimaviuk?
uiluvik 9 milliuninik suaKartarmat.
imeK 1 liter kuseriarnernik 20.400-
nik imaKarmat.
rusat uliåt gulditut akisutigingmat.
sapangalingnik uiloKarfit Ceyloni-
mitut ukioK 600 Kristusip sujornagut
agdlautigineKarérsimangmata, taima-
nernit månamut tamåkorniarnerme
periauseK avdlångorsimanane.
silarssuarme tagpitsut 12.7500.000-
ungmata, tåukunånga 9 mili. sivner-
dlugit Asiamitdlutik.
Kåumat nunarssuarmit avguaKati-
gigsitdlugo 384.000 km-nik ungasi-
ssuseKarmat, Kaumarnguvdle Kåumå-
mit nunarssuarmut sekunde sivnilår-
dlugo ingerdlassardlugo.
*
pingxissat kroninik milliarder-
pagssuarnik akigdlit decem-
berime niorKUtigineKartug-
ssduput. pingussiorfigssuarne
Tysklandime Japanimilo ukiut
tamaisa nutdrsiagssanik sar-
KiimersoKartarpoK pilerina-
ridinartartunik. tdssa biliaraK
batteritortOK bilivigtut tuker-
dlugo autdlartitautilik.
45