Atuagagdliutit - 02.01.1964, Blaðsíða 4
inuit isumanik sarKumisinaussut
akissugssaunertigdle sianigalugo
taimatut misigisimassut tamånalo nåpertordlugo iliorniartut,
isumaKarpunga kikunitdlunit akuerssorneKarsinaussut, lands-
høvding N. O. Christensen ukiortåme OKausenarpoK
ukioK 1963 KaKutigordluinartumik
pisimassorpagssuaKarsimavoK.
Kalåtdlit-nunåne ardlaKaKissunik,
ilame amerdlavatdlårtunik ajunårne-
KartarsimavoK inup inuneranik ake-
KartariaKartarsimassunik, ukiormåna-
lo kingumut ajunårnerssuarmik er-
KorneKarsimavugut såkutut tingmi-
ssartuat catalina inungnik ancaneK-
mardlungnik ilaussoKardlune augustip
Kulingåne Kujatåne KåKamut aporsi-
mangmat. manalo ukiup nikinerane i-
■nuit ajunårnertigut åssigingitsutigut
inunermingnik ånaissaKarsimassut er-
Kainiarpavut. erKarsautigåvut Kima-
taussut amerdlaKissut asassamingnit
Kimataunermikut artornaKissumik
taorserneKarsinåungitsunigdlo ånai-
ssaKarsimassut.
tingmissartukut ajunårnerssuarmut
taineKartumut tungatitdlugo oKauti-
giumagaluarpara måne Kalåtdlit-nu-
nanitut tåmarmik ilisimangmåssuk
■såkutune sulissussut KanoK agtigissu-
mik KujåssutigssaKarfigigivut, tåssa
tingmissartune, imåtigut angatdlatine
Grønnedalimilo såkutoKarfingme su-
■linermikut inåKatigingnik kivfartu-
ssinerat pissutigalugo. såkutune su-
lissut ajornartorsioKalutik amerdla-
nertigutdlo navianantorsioKalutik su-
liagssamingnik åssigingitsunik namag-
siniaissarput. ingmikut Kujåssutige-
rusugpara såkutoKarfiup perKingnig-
ssap tungåtigut suliniarnermut kivfar-
tussissarnera, tåssa nåparsimassunik
angatdlåssissarnikut. taissariaKarso-
råråtaoK aulisartunik nåkutigdlisso-
KarneK kalåtdlit inutigssarsiornerå-
nut pingåruteKaKissoK, nuånårutigår-
putdlo umiarssuaK nåkutigdlissut nu-
tåK „Ingolf" itakusimangmat, nåku-
tigdlinermik pitsångor.titsisinaussoK
ånåussiniartarnermilo mikingitsumik
isumavdlutigisinaussarput.
ukiup ingerdlanerane kalåtdline 1-
lagit akornåne pingåruteKartumik nu-
tårsiagssaKalersimavoK, tåssa ilagit
sivnissutitaKarfiånik pilersitsissoKar-
neratigut. tamatuma sujunertarisså
tåssauvoK kigsautiginartineKarmat i-
lagit ilagit-akornåne sulinermut ang-
nertunerussumik peKatautineKalisa-
ssut tamatumanilo akissugssaoKatau-
lersitdlugit. Kalåtdlit-nunåne ilagit
sivnissutitait aningaussat tungaisigut
palasitutdlo atorfit kikunik inugtaler-
neKarnigssånik aulajangéKataunigssa-
mut Danmarkime ilagit rådinut na-
lerKiutdlutik piginautitaunerat angni-
kineruvdlune avdlåussutaugaluartoK,
taimåitoK sivnissutitaKalerneK tamå-
na mikingitsumik pingåruteaalisa-
ssok ilimasutigissariaKarpoK, sordlo
åssersutigalugo ilagit sulivfigineKar-
neråne, ilagingnut tungassutigut sa-
naortugagssatigut ilagitdlume inger-
dlatitaunerat ’tarnåt erKarsautigalugo.
umiartortut igdluat
ungdomsklubitdlo
, faineKarsinauvoK ilagingnut avdla-
nutdlume amerdlaKissunut pakatsi-
nartusimangmat Sisimiune umiartor-
tunut angerdlarsimavfigssap pissa-
riaKartinaraluaKissup sananeaarsi-
naunigsså sule piviussungortineKarsi-
■nausimångingmat, måssa landsrådip
upernåK ingmikut itumik atautsimi-
nermine aperKut tamåna ingmikut
uvdlormut OKaluserissagssångordlugo
ilånguisimagalu'arå, isumaKatigigdluni-
lo sujunersutigisimagaluardlugo su-
liagssaa tamåna nukingiuniarneKar-
Kuvdlugo. Danmarkime umiartortunik
sulivfigingningniaKatigit ukiutdle ar-
dlaligssuit matuma sujornatigut Dan-
markime ilagigtigut suliniarfit uvku-
tigalugit aningaussanik ikigissagsséu-
ngitsunilk katerssuisitsisimåput Sisi-
miune umiartortunut angerdlarsi-
mavfigssaK takornartat kalåtdlitdlo
aulisartuinut iluaKutaussugssaa sana-
tiniarniardlugo. neriutigissariaKarpoK
suliagssame tamatumane taimak pi-
ngårtinartigissume aporfigssat piår-
nerpåmik anigorneKarsinaujumårtut,
taimailiornikut suliagssat tåussuma
åssinge Kalåtdlit-nunåne igdlcacar-
fingne avdlanisaoK sulissutiginiarne-
KarsinaulerKUvdlugit.
tamatumunga tungatitdlugo pissa-
riaKarsoråra ingmikut tåisavdlugit
ungdomsklubit. ukiup 1963-ip inger-
dlanerane ungdomsklubit avKutigalu-
git suliniarneK sujumukartuinarsima-
vok, månamutdlo klubit arKanigdlit
ingerdlatarineKalersimåput — tåuku-
nånga tatdlimat 1963-ime autdlarner-
neKarsinausimavdlutik. 1964-ime
klubit taimåitut mardluk autdlartine-
Kagssamårput, ukiumilo autdlartitume
ungdomklubine pissortanik pilerKånik
sungiussilårérsunigdlo kursuseKartit-
sineKagssamårdlune.
inusugtut 14-it 19-itdlo akornåne u-
kioKartut ungdomsklubine ilaussortå-
ngorsinautitåuput, téukunanilo ukiup
Kåumataine ar.fineK-mardlungne inu-
sugtut sapåtip akuneranut unuit pi-
ngasut, sisamat tatdlimatdlunit sang-
missagssaKartiniarneKartardlutik.
nautsorssutigårput Kalåtdlit-nunåne
inusugtut taineKartunik ukiugdlit ta-
marmik 15 procentisa migssait, ima-
lunit katitdlutik inusugtut 600 mig-
ssait, ukiume Kångiutume ungdoms-
klubinut ilaussortausimåsassut. ung-
domsklubit tamåko inusugtut akornå-
ne soKutigineKartorujugssuput, initdlo
atugausinaussut tungåsigut atortorig-
sårnerussugaluaruvta inusugtut sule
amerdlanerujugssuit tamatumane i-
laorKusimasinaugaluardlutik. sanig-
dliussissutitut taineKarsinauvoK Kø-
benhavnime erKånilo inusugtut 14-i-
nit 19-inut ukiugdlit ilait 35-nit 40
°/o-isa migssait ungdomsklubimut ilau-
ssortaungmata.
ungdomsklubeKångivigsut tåssa Ma-
nitsoK, Nanortalik, CimånaK Angmag-
ssaligdlo, ungdomsklubeKarneruvdlo
tungåtigut Nungme Påmiunilo pissut-
sit pitsåungeKalutik, Nungmime ima
pitsåungitsigaut igdloKarfiup angi-
ssusia erKarsautigisagåine OKartaria-
Kardlunilunit igdloKarfik tåuna ung-
domsklubeKångivingnerardlugo.
igdloKarfingne angnerne pissutsit
KanoK iliartorsimanerat erKarsautiga-
lugo — tusartåinaravtigime umiar-
ssualiviup arnai inusugtutdlo akornå-
ne pinerdlungniartarnerup angnertu-
siartornera — isumaKarpunga ung-
domsklubit — imalunit taiginarsinau-
vavut inusugtut akornåne suliniarfit
— igdlutagssaisa sanaortonraigssåt sag-
dliutiniåsavdlugo pissariaKardluina-
lersimassoK. påsinarsisimavorme suli-
niarfit ungdomsklubitut itut inusug-
tunit kajungerineKardluartut, påsinar-
sisimavdlunilume utorKaunerumårtut
suliniarnerme tamatumane pissortau-
nigssamut suliniarusussuseKardluar-
tut. nuånersuvoK påsinarmat kalåt-
dlit inusugtut suliniarnerme tamatu-
mane inuit akornåne pingåruteKaKi-
ssume suleKataorusussuseKarmata. su-
liagssap tamatuma pingåruteKarnera
DanmarkimisaoK påsineKalersimavoK,
suliniarneKalersimavordlume privatit
avKutigalugit aningaussat tamatuma-
ne atorfigssaKartineKartut pigssarsia-
riniarssaralugit. måne Kalåtdlit-nu-
nånitussugut suliniarneK tamåna tug-
patdliutigissariaKarparput, taimåi’ka-
luartordle åma nalungilarput suliniar-
nerme tamatumane pingåruteKaKi-
ssume nålagkersuissut tungånisaoK ,su-
leKatauni'arneKartariaKartoK.
ikiuissarnermut tungassut
Kalåtdlit-nunane pissutsit Dan-
markime avisitigut, radiukut radiu-
kutdlo issigingnårutitigut erKartorne-
KartaKalutigdlo sangmissarineKartar-
simåput, tamatumanilo ikiuissarner-
mut tungassut issornartorsiorneKar-
tarsimavdlutik.
måna tikitdlugo pingårtineKarsima-
galuarpoK kalåtdline ikiuissarnermut
tungassut Kalåtdlit-nunåninavik au-
lajangissåtitardlugo, tamatumanilume
aningaussartutaussartut amerdlaner-
ssait landskassimit aningaussagssaKar-
titardlugit. påsinarsisimavordle ikiui-
ssarnerme sulineK angnertusarneKå-
sagpat, tåssa ilåtigut sordlo åssersu-
tigalugit mérKanik timimikut ajoKu-
teKartunik isumagingningnerme suli-
niarfiussunik pissariaKarneratutdle
sanaortorneKåsagpat, aningaussartute-
Karnigssap pissariaKalersisagå avdla-
tut iliordlune angnertunerussumik a-
ningaussagssaKartitsiniarnigssaK. ta-
matumane nålagauvfiup aningaussag-
ssalinigsså pissariaKalersinauvoK, tai-
måitordle åma privatit tun-gånit sule-
KatauniarnigssaK pissariaKartinarpoK,
tamanitdlo nuånårutigissariaKångitsu-
ngilaK påsinarmat suliniarneK tamé-
na tapersersordluarniarneKartoK.
Danmarkime suliniarfeKarfit, peKati-
gigfit aningaussauteKarfitdlo kalåt-
dline inoKatigit akornåne suliniarnig-
ssamut piumåssutsimik piginauner-
migdlo erssersitaKarsimåput. ikiui-
niarnigssamutdlume pissariaKartitsi-
neKaKaoK. ajoraluarnerartariaKartor-
dle tåssa Kalåtdlit-nunåne sanaortor-
neK taimak pissariutigalunilo akisuti-
gingmat, måssalo Danmarkime taor-
sigagssarsiviusinaussartut tamatuma-
ne ikiortiserisinaunigssånut periarfig-
ssaKartitsineKéngitsoK.
KularnångilaK inungnut amerdlaKi-
ssunut pakatsxssutausimassoK ikiui-
ssarnermik landsrådip ilerKorerKu-
ssaisa nutar.terdlugit avdlånguteKarti-
neKarnigssåt 1962-ime radiukut avi-
sitigutdlo ilimasårutigineKarsimassoK
måna tikitdlugo sule piviussungorti-
neKarsinausimångingmat. tamatuma-
ne, aperKutinilume avdlane amerdla-
Kissune, avdlatut ajornartumik nav-
suerutigissariaKarsimavarput pissor-
taKarnikut nutarterinigssat tamåko i-
liniardluarsimassunik ardlaKarneru-
ssunik sulissugssaKarnigssåkut tai-
malo agdlagfit agdlilertariaKarnerisa
atorfilingnutdlo igdlugssat amerdliler-
tariaKarnerisa tungaisigut piumassa-
rissat tamatumane akingmisåruteKå-
ngitsumik ineriartortitsinigssaugaluaK
kigailaKutigssaKalersisimagåt.
taimåikaluartordle ikiuissarnermik
ilerKorerKussat .månamut atortussut
landsrådimit misigssuatårtineKarsi-
måput, tamatumalo kingunerisimavå
ukiume Kångiutume landsrådip ataut-
simlnerane avdlångutigssat ardlaaar-
tut akuerssissutigineKarsimangmata,
tåssa ilerKorerKussat periarfigssaKar-
titsinerat pitsånguteKartitdlugo ani-
ngaussatdlo pissartagagssarititaussut
uvdlumimit Kagfåtdlagtugssångordlu-
git. utorKalinersiutit uvdlumimingånit
15 0/o-imik KagfarneKarput, ikiuissar-
nermilo avdlatigut aningaussat pi-
ssagssarititaussut åma procentit tåu-
kua migssånik pitsångoriåsassut ili-
magineKarpoK. ukiume Kångiutume
KagfåtdlautaussoK niorKutigssat akit-
sorsimanerånut malingnaisitsinerung-
mat månåkut Kagfariaut Kagfariauti-
vigtut issigissariaKarpoK, Kagfariaut-
dlo tamåna sulissartut akigssarsiaisa
15 °/o-ip migssånik Kagfariarsimane-
rånut kingusingnerussukut uterfiger-
Kigkumågkavnut nåpertupoK. lainds-
rådip tungånit isuma måna pigine-
KarpoK, taimatut Kagfainlkut angu-
niagaK tåssa anguneKarsimångitsoK,
sordlule taineKarérsoK landsrådip tai-
matut aulajangigatdlarnermine lands-
kassip aningaussagssaKartitsismaune-
ra avdlatut ajornartumik tungavigi-
ssariaKarsimavå.
akilingitsoratdlarnigssaK
1963-ime silap pissusia perKutauv-
dlune inutigssarsiorniarneK agsut a-
kingmisårutigssaKarsimavoK. aulisar-
neK rejerniarnerdlo agsut pakatsisit-
sisimåput, upernårdlume savåndor-
•nerup nalåne upernarivigsoK aperKig-
simariarmat savautigdlit savårKat tu-
ngaisigut ånaissaKarsimavdlutik.
tamåko pissutigalugit aulisartut sa-
vautigdlitdlo eKérsimårtut pikorigsut-
dlo amerdlaKissut boligstøttemut er-
hvervsstøttemutdlo akiligagssat tu-
ngaisigut pissugssauvfingmingnik isu-
magingningnigssamingnut ajornar-
torsiutigssaKalersimariarmata aussaK
landsråde Kalåtdlit-nunanut ministe-
rimut sujunersuteKarsimavoK taorsi-
gagssarsianik akilingitsoratdlarnigssa-
mik årKigssuisitsiniarKuvdlugo. suju-
nersume tamatumane pingårnerussu-
tigut pineKartOK tåssa inutigssarsior-
tut ingassangmik ajornartorsiutigssa-
Kalersimassut 1963-ime akiligagssara-
luamingnik akilingitsoratdlartineKar-
sinåusassut, taimailiornikut akiligag-
ssamikut kinguåutorutigssait ingmi-
kut ernialerneKartugssaujungnaerdlu-
git. sujunersutigineKarsimångilardle
tamatumane akiligagssaraluamingnik
isumåkérfigineKåinåsassut; tåssalo ta-
matumane akilingitsugkat kingusing-
nerussukut akiligagssaussugssåuput.
minister Gamip måna nalunaerfi-
gånga aulajangersimanerardlune
landsrådip sujunersutåta tamatuma
piviussungortineKarnigssånut inatsisi-
tigut tungavigssaKarnigssaK aningau-
ssanut ingmikut itumik akuerssissu-
tigitiniagagssanut ilångutdlugo suju-
.nersutiginiardlugo. ajoraluartumigdle
tamåna .aitsåt upernåmut akuerssissu-
tigineKarsinauvoK, tåssalo uvdlume
sule OKarnøK ajornaratdlardlune su-
junersut pineKartOK folketingip a-
kuerssissutigiumårnerå. sujunersutip
folketingimut sarKumiuneKarnigsså
måna nalunaerutigineKarérmat tama-
tuma kingunerissariaKåsavå bolig-
støtteudvalge erhvervsstøtteudvalgilo
taorsigagssarsisimassunut 1963-ime
pissutsit ingmikut itut perKutigalugit
ukiume tåssane akiligagssamikut ki-
nguåutoruteKartariaKalersimassunut
assagtussiniardlutigdlo sukangasårna-
vérsåsangmata. taimåikaluartordle
pisinaussut tamarmik akiligagssa-
mingnik sapingisamingnik akilersui-
niartariaKarput. erKaimaniarsiuk aki-
ligagssanik isumåkérfigineKarnigssaK
pinane kinguartitsigatdlarnigssardle
kisime sujunersutigineKarmat. kingu-
artikatdlagagssat pingitsoratik ki-
ngusingnerussukut akiligagssaujumår-
put, taorsigagssarsianik akilersuinig-
ssame pivfigssaritineKartup sivitsor-
neKarneratigut imalunit kingusingne-
russukut akilersutigssat KagfarneKar-
nerisigut. tåssame åma sujunersut pi-
neKartOK akuerssissutigineKångitso-
ratarsinauvoK.
G-60-ip sujunersutå
ukioK 1963 G-60 sangmissarineKar-
simaKaoK. ukiut ardlitdlardlugit OKa-
iloKatigigtarérinikut, ilåtigutdlume i-
laussortat kalålersaisa Danmarkime
ukissariaKarérsimaneratigut Grøn-
landsudvalgip 1960-imérsup aningau-
ssarsiat inutigssarsiutinigdlo inger-
dlat.sinerup tungaisigut maleruarnia-
gagssatut pingårnerussutut sujunersu-
taugatdlartoK, taineKarajungnerussoK
akigssarsiat pivdlugit sujunersut, sar-
Kumiupå.
sujunersut tåuna sujuligtaissumit
Ebbe Groesimit 1963-ime martse Kåu-
mataugå Nungme inugpålugssuarnut
sarKumiuneKarpoK. tamatumane
landsrådip Kalåtdlit-nunånilo peKati-
gigfit ikétuvfitdlo sivnissue peKatauti-
neKarput. sujunersusiaK perKigsåru-
ssamik misigssuatårneKarpoK, tama-
tumalo kingor.na ingmikut atautsimé-
KatigiortorneKardlutik aulisartut pi-
niartutdlo kåtuvfiat, „KNAPP", Ka-
låtdlit-nunåne sulissartut kåtuvfiat,
„GAS“, Kalåtdlit-nunåne niuvertut
sulissartutigdlitdlo kåtuvfiat, bestil-
lingsmandit peKatigigfiat, „KAP“,
tjenestemandit nunalisitåungitsut siv-
nissue kisalo landsrådip forretnings-
udvalgia. aperKutit perKigsårussamik
isumaliorKutigineKarérnerisigut peKa-
tigigfit kåtuvfitdlo OKaloKatigingnig-
sinautitaussut tamarmik landsrådiv-
dlo forretningsudvalgia sujunersumut
akuerssiput, tamatumalo kingunerile-
rå 1963-ime april Kåumat sujunersut
tåuna Grønlandsudvalgimit akuerssi-
ssutigineKardlune.
1963-ime måje Kåumataugå lands-
rådip ingmikut itumik atautsiminera-
ne rådimut tamarmiussumut sujuner-
sut tåuna sarKumiuneKarpoK, perKig-
sårussamigdlo OKaluserineKarérdlune
akuerssissutigineKardlune. tamatumu-
nga ilångutdlugo landsrådip isumaKa-
tigissutigå sujunersusiap tåussuma pi-
viussungortiniarnigsså sapingisamik
nukingiuniartariaKartOK. taimåitumig-
dlo landsrådip akuerssårutigå inatsi-
sigssatut sujunersutigssat nukinginar-
nerussortait landsrådimut sarKumiu-
terKångikaluardlugit folketingimut
sarKumiuneKéinarsinåusassut. lands-
rådip taimatut aulajangernermine tu-
ngavigisså tåssauvoK sujunersusiame
maligagssat aulajangersimavdluinar-
tut navsuiardluarneKarérsimassut, tai-
mågdlåtdlo ingmikualugtutiguinaK
avdlångutigssanik landsråde sujuner-
suteKarumasinaussoK, nauk sujuner-
susiaK akuerssissutigerérsimagaluar-
dlugo.
tåssalo malitagssat måna kalåtdlit
akornåne issornartorsiorneKangåtsia-
lersimassut tåssåuput 1963-ime suli-
ssartut inutigssarsiutigdlitdlo kåtuv-
fiat sujunersumit agtorneKartugssanit
tamanit, kisalo kalåtdlit sivnissugssa-
tut Kinigånit, tåssa landsrådimit, a-
kuerssissutigineKarérsimassut.
isumaKarpunga pissusigssamisortu-
ssok uvdlume er»artutsiåsaguvkit i-
sumat sut sujunersusiamut tungaviu-
tineKarsimassut sunalo tungavigalugo
kalåtdlit nålagkersuinermik suliaKar-
tue kåtuvfilo sujunersumut akuer-
ssårsimanersut.
tamavta nalungilarput aperKutit a-
kigssarsianut tungåssuteKartut G-60
atautsimilerKårniariarmaitdle sangmi-
ssarineKalersimangmata, åmalo ukiu-
me sujugdlerme atautsimitarnerane i-
laussortat kalålersaisa tamarmiuvdlu-
tik isumaKatigiumasinaussånik suju-
nersusiorneKarsinausimanane.
aitsåtdle sujunersut 1963-ime uper-
nåkut sarKumiuneKartoK ilaussortat
kalålersaisa tamarmiuvdlutik akuer-
ssårsinaussåt sarKumiuneKarsinauler-
simavoK. tamatumunga pissutaussut
ardlaKarput.
sujugdlermik kalåtdlit nålagkersui-
nermik suliaKartuisa erKortusoråt Ka-
låtdlit-nunåne najugaKartut tamar-
mik åssigingmik nangmagagssaKarta-
riaKartut, taimailiornikut aningau-
ssarsiat periauseK atauseK atordlugo
aulajangersarneKartalersinaorKuv-
dlugit, tåssa piniartut aulisartutdlu-
nit, GAS-imik isumaKatigissutit ma-
ligdlugit atorfeKartut tjenestemandit-
dlunit tamatumane pineKaraluarpata
åssigingmik. tugdlerititdlugulo isu-
maKartOKarpoK inuiaKatigingne av-
dlanisutdle nunap inuisa aningaussar-
siornerup tungåtigut nåmagsisinau-
ssait isertitarissartagaitdlo ingming-
nut ataKatigigtariaKartut. tamåna i-
matut påsineKåsaoK aningaussatigut
isertitagssat aulajangersarneKarsinåu-
ngitsu't sulivfit niorKutigssiorfiussut
aningaussatigut KanoK angussaKarfiu-
ssarnere nautsorssutigerKårtinagit.
taimailivdlune nunap inuisa nang-
mingnérdlutik nåmagsissaKarsinåu-
ssusiat aulajangissugsséngusaoK, ani-
ngaussarsiatdlo pitsånguatdlagsinau-
nerånut periarfigssaKarsinaunigssa-
mut nunap inue akissugssaoKatauli-
savdlutik.
■aulisartut piniartutdlo isertitagssai-
sa åmalume GAS-imik isumaKatigl-
ssutit maligdlugit akigssarsiat aula-
jangerniartarnerinut tunissagssiorner-
me inernerit nautsorssutigineKartuåi-
narput. tjenestemanditdle danskine
tjenestemandit pivdlugit inatsisit ma-
ligdlugit atorfeKartussut kisimik Dan-
markime tamatumane maligtarissag-
ssat maligdlugit akigssauserneKartar-
simåpu't, taimåitumigdlo isertitari-
ssartagait Kalåtdlit-nunåmiunut av-
dlanut nalerKiutdlutik Kagfasingneru-
ngåtsiarsimavdlutik. tåssa tamåna tai-
måipoK nunalisitat kisisa erKarsauti-
ginagit, åmale tjenestemandit nunali-
sitåungitsut erKarsautigalugit, måssa
taineKartut kingugdlit 20 °/o-imik i-
långaivfigineKartaraluartut. Grøn-
landsudvalgip 1960-imérsup Kalåt-
dlit-nunane inuit Lngmikortukutåt å-
ssigiåmik pineKarnigssåt pingårtika-
miuk tamatumunga peKatigititdlugo
sujunersutigisimavå Kalåtdlit-nunåne
tjenestemandit tamarmik sujunigssa-
me Kalåtdlit-nunåne tjenestemandit
pivdlugit ingmikut inatsit maligdlugo
a'torfinigtitausimassariaKartut, tåssalo
erKarsautigineKardlune inatsisigssaK
pineKartOK tjenøstemandinut Kalåt-
dlit-inunåne najugaKavigsunut tjene-
.stemandinutdlo nunalisitanut åssi-
gingmik atortutineKåsassoK.
akigssautit pitsångorsautigssait
isuma't tåuko taigorneKartut kingu-
nerisimavåt akigssarsiat aningaussar-
■siatdlo Danmarkime KanoK Kagfasig-
tigissusiat Kalåtdlit-nuinåne akigssar-
sia-nut isertitanutdlo aulajangissussar-
nigssånik isuma KimåneKarsimang-
mat.
navsuerutigissariaKarmat ineriartor-
neK kigaitdlagsartineKangåséngigpat
nunali'sitanik sulissoKarnigssaK pissa-
riaKartuåsassoK, åmalo navsuerutigi-
ssariaKardlune inuit Danmarkimérsut
akilerdluarniar.tinagit Kalåtdlit-nu-
nånut aggersineKarsinåungitsut, suju-
nersutigineKarsimavoK nunalisitat Ka-
låtdlit-nunåninermut ingmikut tapi-
siaKartineKåsassut. tapisiagssaK tåuna
KanoK agtlgisanersoK sule ilisimane-
KångilaK. kikut tamatuminga tapisia-
KartineKésanersut kikutdlo tapisia-
Kåsånginersut aperKutit ajomakusor-
tut llagingmåssuk piumassarineKarsi-
naugunångilaK uvdlume tamåna er-
Kartuivfigisagiga.
nauk isumaKatiglssutigineKaréralu-
artoK sujunigssame isertitat Kagfa-
riartarnigssånut tunissagssiornerme
angussat aulajangissussåsassut, tai-
méitOK G-60-ime isumaKatiglssutigi-
neKarsimavoK taimailiorneKalersinago
kalåtdlit aningaussarsiarissartagait
ardlaligtigut pitsångorsaivigineKar-
KårtariaKartut. isertitatigut pitsångo-
riautigssat tamåko pissugssautineKar-
put akigssarsiat tunissatdlo akisa
KagfarneKarnerisigut, ilåtigutdlo mé-
raKarnermut tapisiaKartitaylernikut,
tåssalo mérKanut tapisiat tåuko ani-
ngaussartagssait sujugdlit ukiup nu-
tåp au'tdlarKautåta tungåtigut akiliu-
tigineKartalersugssåuput. tåukua sa-
niatigut ama sujunersutigineKarsima-
vok boligstøttemut akilersutinut tapl-
ssutaussartoK KagfarneKåsassoK, ta-
matumanile maleruarKussagssat sule
suliarineKéngitdlat.
akigssarsiat pivdlugit sujunersusiap
akuerssissutiginøKarnerata kingornati-
gut månamut ardlalingnik KanoK iliu-
seKartoKarérsimavoK.
sujugdlermik 1963-ime septembere
Kåumataugå Kalåtdlit-nunåne suli-
ssartut kåtuvfiata nålagauvfiuvdlo a-
kornåne sulissartut, .niuvernerme ag-
dlagfingmilo sulivfeKartut umiartor-
tutdlo akigssarsiait pivdlugit nutåmik
isumaKatigingniuteKarsimavoK, oKalo-
Katigingnernilo tåukunane isumaKati-
gissutit .nutåt 1964-ime aprilip aut-
dlarKautånit atulersugsat aulajanger-
sarneKarsimavdlutik.
isumaKatigissutit tåuko akigssar-
siat pivdlugit sujunersusiame isuma-
Katigissutaorérsimassut malerKigsår-
dlugit aulajangersarnøKarsimåput, té-
ssallo tamatumane pineKartut akig-
ssarsiaisigut pitsånguatdlautinik ki-
nguneKartugssauvdlutik. akigssarsia-
tigut Kagfariautit tamatumane pine-
Kartut avguaKatigigsikåine Kagfariaut
15 °/o-ip migssånitugssauvoK, nåla-
gauvfiuvdlo aningaussartutaisa amer-
dleriautigssait ukiumu't 5 miil. kr.
migssåinisassut nautsorssutigineKar-
(Kup. 11-me nangisaoK)
*
{
4