Atuagagdliutit - 02.01.1964, Side 7
Islandime nunautilmgnut
nålagauvfik ikiuteKaKaoK
nunautit nutåt naggorigsarneKarnigssåt pivdlugo KutdlersaKar-
fiup nunautit nutåt 820 Kimatausimassutdlo 176 1947-mit 1963-
imut pilersitdlugitdlo inunigterKigsimavai ★ taimåikaluartoK
ukiune tåukunane nunautit 140 migssiliortunik ikileriarsimå-
put ir nunautit inuernerit mana 1776-iuput
Islandime nunarpagssuame avdlanisutdle inuit nunåinarme najugagdlit
igdloKarfingnut nunasiortortorujugssuput. igdlonarfingne sulissugssat a-
migautigine-Karput, pingårtumik igdlonarfit pingårnerssåne Reykjaviki-
me, nunap imuisa agfaisa najugarissåne. sulissugssåme ima amigautigine-
Kartigaut sulisitsissut akisunerpåmik akiliniardlutik sulissugssarsiortartut
ingmingnut Kångemiutinartalerdlutik. igdlune ilaKutaringnutdlo inigssia-
ne nutåliaussune atortulersordluagkane najugaKarusugtut igdloKarfing-
nut nugtemiartarput. tamatuma kingunerå mdna Islandime naussorigsai-
ssut igdluisa katitdlutik 1776-it najornérusimanerat.
agdl. åssil.: Hans Janussen
Det er ikke alle gårde, der har moderne stalde og udhuse. Men bonden er begyndt at
modernisere. På grund at arbejdskraftmangel sker udbygningen af gårdene etapevis
mange stedere
nunautit tamarmik nutålianik igdlutakaratigdlo inautcKarfiunek ajorput. naussorigsai-
ssordle nutångortitcrilersimavok. sulissugssailekinek pissutigalugo nunautit pitsångorsar-
nekarnere amerdlakissune atautsikut suliarinek ajornartarput.
nunap naggorigsarneKarneranut
ukiumut 6,5 mili. atortarput
— pissutsit måna taimåiput, nauk
ukiut ardlalingnik Kuligdlit kingug-
dlit ingerdlaneråne nunautigdlit atu-
garigsårnerulernigssåt sulissutigisima-
galuarigput, Pålmi Einarsson, nunau-
tit naggorigsarneKarnigssåt pivdlugo
nålagauvfiup KutdlersaKarfiane is-
landimiutut Landnåmrikisins-imik
taineKartartume pissortaussoK oKarpoK
nangigdlunilo: — Islandime nunau-
teKarneK pivdlugo inatsisine agdlagsi-
mavoK nunautit ikiorserneKarsinau-
ssugssat 25 hektarit sivnerdlugit nau-
titsiviusinaussunik nunauteKésassut
15 hektarinigdlo nautitsiviusimassunik
narssauteKåsassut. Islandime nunau-
tit 1963-ime 5929-uput, tåuko ilait
5207 kisermautdlugit piginenardlutik
722-tdlo atautsimorutdlugit ingerdla-
tauvdlutik. nunautit angissusé åssi-
gingisitårput, 200 hektarinit 500 hek-
tarinut. ilaitdle 2000 hektarit sivner-
dlugit angissuseKartarput — KéKat i-
långukåine.
— Islandime nunauteuamikut i-
ngerdlatsineK ikiorserniardlugo
nålagauvfik sivnerdlugo Landnåm-
rikisins nunautit nutåt pilersine-
Karnerine aningaussanik tapissute-
KartarpoK, taimalo ikiorsiniarner-
me ukiumut islandimiut aningau-
ssait 6,5 miil. kr. atorneKartarput.
aningaussat tåuko atordlugit nu-
nautigssat pitsångorsameKartar-
put ivigkanigdlo nautitsiviujuartug-
ssat nunåume atautsime 15 hekta-
rit tikitdlugit naggorigsameKartar-
dlutik. tamatuma saniatigut nåla-
gauvfik ukiumut to miil. kr-nik
nunåumutdlumt atautsimut 50.000
kr-nik tapissuteKartarpoK nunau-
tigdlit igdlugssåinik sanaortorner-
me atugagssanik.
igdlo inautitdlo taorsigag-
ssarsivdlune sananenartarput
— nunautit amerdlanerit pilersine-
Kartarput nunautit nangminerssortu-
nit pigineKartut ilaisa nunautiliorfigi-
neKarnerisigut. Kitornat åipanigkå-
ngata angajorKåt nunautimik ilåinik
tunisssigajugput nunautiliorfigssanik.
Landnamsrikisins åma nunaminikut-
dlagssuarnik pisissarpoK pingasunit
Kulit anguvdlugit nunauteKarfiulersi-
naussunik, KutdlersaKarfiuvdlo tåu-
ssuma isumagissarpai nunap pitså-
ngorsarneKarnera, avKusiniorneK, i-
meKarfiliorneK nunautivdlo ilåta nag-
gorigsarneKarnera. nunautilik igdlug-
ssamik sananigssånut tamatuma sa-
niatigut nunautigdlit aningaussaute-
Karfiånit 100.000 kr-nik umassutinut-
dlo inautigssame sananigssåinut tåuko
akisa 40—60 procentinik taorsigag-
ssarsisinaussarpoK. igdluliornigssaK
pivdlugo taorsigagssarsiat seks pro-
centimik erniaKartineKartartut ukiut
42 • ingerdlaneråne taorsersugagssau-
ssarput umassutinutdlo inåutigssanik
sananigssaK pivdlugo taorsigagssarsiat
6 V2 procentimik erniaKartineKartar-
tut ukiune 20-ne taorsersugagssau-
ssarput. narssautit 15 hektarit iviga-
Karfiussut naggorigsarneKarnerat
Landnåmrikisins-imit isumagineKå-
ngikångat nunautip nutåp pilersine-
Karnerane nålagauvfik 60.000 kr-nik
tunissuteKartarpoK.
inuernerit naggorigsariiitat
— nunautit najomérusimassut nag-
gorigsarneKarKingnere åma nålagauv-
fiup isumagissagssarai, nunautitdlo
pisoruat inoKaréraluardlutik 15 hek-
tarit inordlugit naggorigsarsimassunik
nunautigdlit narssautaisa agdlilerne-
k arnerine tapissuteicartugssauvdlune.
tapissut tåuna hektarimut atautsimut
2500 kr-nik angissuseuartarpoK, Is-
landimilo naussorigsaissut pexatigig-
fisa atautsimut kåtuvfiat åma tapi-
ssuteKartarmat nunautit pisoruat nag-
gorigsarneKarKingnerine aningau-
ssartutit agfaisa migssinge nålagauv-
fingmit tapissutigineuartarput. suju-
nertamut tamatumunga ukiut tamai-
sa seks mili. kr. nålagauvfingmit a-
kuerssissutigineKartarput.
— aningaussat tåuko ilåinit igdlup
nunautilingmit najugarineKartup pit-
sångorsarneKarnera tapissuteKarfigi-
neKarsinauvoK — nunaut inuinit Ki-
måneKånginiåsangmat igdlo pitså-
ngorsartariaKarångat. ukiut kingug-
dlit sisamat ingerdlaneråne, nunautit
301 pitsångorsaivigineKarsimåput. tai-
måikaluartoK nunauterpagssuit inung-
mingnit Kimagarneirarsimåput, inuit
nunautine najugaKarumaneK ajorma-
ta nunautit avKusineKéngikångata,
telefoneKaratik avdlanigdlunit ator-
tunik nutålianik atortoKångikångata.
Eriup augpalugtup nunautikua
„Eriksstad" inuerneruvortaoK
— nålagauvfiup tapissuteKartar-
nera pissutigalugo 1947-mit 1963-i-
mut nunautit nutåt 820 pilersine-
Karput Kimatausimagaluitdlo 176
kingumut najorneKalerdlutik. tai-
måikaluartoK ukiut taineuartut i-
ngerdlaneråne nunautit 140 mig-
ssiliortunik ikileriarput; nunautig-
dlitdle niorKutigssiarissartagait i-
kileriaratik. nunautigdlit niorKu-
tigssiarissartagait amerdliartorsi-
måput amerdliartortuardlutigdlo,
inuit ukiumut to procentimik a-
merdleriartaraluartut malingnaugi-
nardlutik.
— umassutinit niorKutigssiat nu-
navtine nerineKartartut tamaisa nang-
mineK nunavtine pigssarsiarissarpa-
vut, nunautigdlitdlo pigssarsiait 1962-
ime nunanut avdlanut tunineKartut
280 miil. kr. migssiliordlugit naleKar-
put. nunautigdlit pigssarsiait tamar-
miussut ukiumut 1400—-1600 miil. kr.-
nik naleKarsorineKarput. nunautigdlit
avguaKatigigsitdlugit nunåumit a-
tautsimit pigssarsiarineKartartut
250.000 kr. migssiliortunik naleKar-
tarput iluanårutitdlo 120.000 kr. mig-
ssiliortardlugit.
— OKautigisinauvara Eriup augpa-
lugtup nunautigisimasså „Eriksstad",
Islandip kitå’tungånitoK, måna inuer-
nerussoK.
100.000—300.000 kr.
autdlarKausiutaussarput
Peter Motzfeldt: — nunautilik aut-
dlartisagångame autdlaricausiutigssa-
minik KanoK amerdlatigissunik ani-
ngaussauteKartariaKarpa?
— .nunautinit nutålianit 820-ussu-
nit 700 migssiliortut pilersineuarput
ilagissat nunautaisa ilamerngisa nag-
gorigsarneKarnerisigut. taima pisso-
Karångat nunautilingortup narssauti-
ne amerdlanertigut akeKångitsumik
pissarpai. tauva narssautinik naggo-
rigsailertarpugut. umassutit inait nu-
nautigdlivdlo igdlue åma sanassarpa-
vut, nunautigdlit nangminérdlutik sa-
nångikångatigik. nunauteKarfik nutåK
ukiut arfinigdlit-arfineK-mardluk i-
ngerdlaneråne suliarineKartarpoK.
nunautilingorniartup autdlarniutigssa-
misut aningaussat pigissariaKagai
100.000 kr-nit 300.000 kr-nut amerdlå-
ssuseKartariaKartarput, nunautigdliv-
dlo nangminérdlune umassutigssane
pisiarissariaKartarpai.
— nunautilingordlåt uanou agtigi-
ssumik ikiorsemeKartamersut åsser-
sume uvane takuneKarsinauvou: nar-
ssautit fem hektarit naggorigsameKar-
Kårtut Landndmrikisinsimit akilerne-
k artarput. narssautit nag gorigsarne-
uartut tugdliussut 10 hektarit naggo-
rigsarneKarnerine aningaussartutit
agfait nunautigdlip nangmineu aki-
lertarpai. ilaKutarit igdluata nalinga-
ta 60 procentia taorsigagssarsiarine-
uartarpoK, igdluvdlo akiata sivnerata
55 procentia migssiliortoK tåssauga-
jugpoK igdlup sananenamerane suli-
ssut akigssar.,larissartagåt. nunautig-
dlip igdlo nangminérdlune sanagajug-
på sorunalume ilaKutaminit ikiorne-
Kartardlune. taimailiorångame nang-
minek igdlugssame sananera akigssar-
sissutigissarpå. igdlup sananeKame-
rane atortut igdlup akiata sivnerata
45 procenterigajugpai taorsigagssarsi-
arineKarsinaussutaoK. maskinarsisa-
gune 40.000 kr. anguvdlugit åma taor-
sigagssarsisinauvoK. åssersutitut tai-
neuarsinauvoK traktor atauseu 100.000
kr. migssiliordlugit akexartoK.
savanut 20-nut een hektar
nautitsivigissariaicartarpoK
— nunautilik KanoK amerdlatigi-
ssunik aningaussauteKåsava nunauti-
ne ukiut mardluk-pi-ngasut inger-
dlaneråne inerdlugo suliarisaguniuk?
— 400.000 kr-nit 600.000 kr-nut. nu-
nautit 1960-ime avguaKatigigsineKar-
neråne nunaut inerivigsimassumik 15
hektarinik nautsivigtalik enhedinigdlo
25-nik umassuteKarfiussoK 1 V2 miil.
kr. migssiliordlugit akeKarpoK, tåssa
maskinat nunauteKarnerme atugag-
ssat ilångutdlugit; månalo to miil. kr.
migssiliordlugit akeKåsavdlune.
— umassutit enhed atauseK savå-
ngoråine savat Kavsiusåpat?
— arnavissat erniortut 20.
— narssautit nautitsivit 15 hektarit
nunautilingmut atautsimut nåmåpat?
— någga, amigarput. umassutinut
enhedimut atautsimut hektar atauseK
nautitsivigissariaKarpoK.
— ilaKutarit inuvdluardlutik inusa-
gunik umassutit enhedit Kavsit pigi-
ssariaKarpait?
— enhedit 35.
— nunautigdlit nerssussuauteKaru-
manerussarput savauteKarumaneru-
ssarpatdlunit?
— ilait nerssussuauteKarwmane-
russarput, ilaitdlo savauteKaruma-
nerussardlutik. nunaut misiligauv-
fik nålagauvfiup pigisså savanik
erniortunik 780-inik pigissaKartoK
1960-ime 190.000 kr-nik iluanåru-
teKarfigårput. nunautdle Islandime
pitsaunerpåt ilagåt ukiume taine-
Kartume 1100-nik sav år angnagfiu-
game.
444 km-isut takitigissunik
ukiumut kugssiortoKartarpoK
— nutåmik kugssiugarpagssuit tu-
pigusutigissarpavut. suliaK nålagauv-
fiup nunautigdlitdlunit isumagissa-
råt?
— nålagauvfik Islandimilo nunau-
tigdlit peKatigigfisa atautsimut kå-
tuvfiat kugssiutinik maskinauteKar-
put. ilåne maskinat 30—50 atautsikut
kugssiutigineKartarput. Landnåmri-
kisins åma maskinauteKarpoK kug-
ssiutinik nunamigdlo nautitsiniarner-
me atortartunik avdlanik. maskinat
tåuko angnermik atorneKartarput,
naussorigsaissut nangmingneK kug-
ssiorajugdlutik.
— nunautigdlit peKatigigfisa kåtuv-
fé åma ingmikortortaKarput ardla-
lingnik, téukulo ilagåt sulisitsinermik
isumagingnigfik nunap naggorigsar-
neKarnerane atortartunik maskinauti-
lik. ingmikortortaKarfiup maskinauti-
ne naussorigsaissunut åtartortitarpai
suliagssatdlunit nangmineK suliariti-
tardlugit. kugssiortiterneK akkorter-
dlune ingerdlåneKartarpoK. aningau-
ssartutit 65 procenté nålagauvfing-
mit tapIssutigineKartarput. kugssiorti-
ternermilo aningaussartutit 20 procen-
ts taorsigagssarsiatigut nunautiling-
mit akilerneKarsinaungmata autdlar-
Kåumut naussorigsaissoK aningaussar-
tutit 15 procentinåinik akilisinaussar-
POK.
— kugsserngit kilometerit Kavsit
ukiumut agssangneKartarpat?
— kugssiame kilometeritut atautsi-
tut takitigissume nuna 90.000 rumme-
teriussarpoK, ukiumutdlo nunap 40
millioner rummeter imalunit kugssiat
444 kilometerit migssiliordlugit taki-
ssusigdlit agssangneKartarput. tai-
marssuaK kugssiortitertariaKarpugut
masarsuk parKimisiniaraluardlugo,
aitsåtdlo ukiune kingugdliunerussune
maskinat atomeKardlualemerine nu-
namik pitsångorsainerput iluamik i-
ngerdldneKalerpoK.
Kristin Kristinsdottir i islandsk nationaldragt. Hun og hendes mand var een af dem, der
inviterede de grønlandske fåre holdere hjem, for at de kan se, hvordan de bor, og de
bød på kaffe med masser af brød.
Kristin Kristinsdottir islandimiut arnartaisa inuiåussutsimingne atissaisut atortok. tåu-
ssuma uviatalo kalåtdlit savautigdlit igdlumingnut pularsarpait igdlortigdlo issigingnår-
titdlugo, sorunalume kavfisortitsivdlutik igdlugssallckisitsinguaratik.
Når der ydes lån til bygning af beboelseshuse eller stalde på bondegårdene, er det en
betingelse, at tegningerne udarbejdes eller godkendes af Landbrugets tegnekontor, der
sorterer under Landbrugsbanken. På billedet ses bl. a. en silo til ensilage af plastic, der
skal være lige så god som en betonsilo.
nunautigdlit igdlugssait inautigssaitdlunit sananekåsatitdlugit taorsigagssarsissokarangat
pingitsorane piumassarinekartarpoK sanagssat titartarnere nunautigdlit igdlugssåinik
inautigssåinigdlunit titartaissarfingmit suliarinekåsassut, titartagkatdlo inersimagpata tå-
ssånga akuerinekåsassut. titartaissarfik nunautigdlit aningausseriviata ingmikortortarå.
åssilissame takunckarsinauvok umassunut neruvkautigssanut panersernagit aserorterdlu-
git asiunavérsagkanut inigssiak plastikimit sanåk cementimit sanatut pitsautigissorok.
7