Atuagagdliutit - 23.04.1964, Page 23

Kalåfdlit-nunavta
erKåne sikuerut-
dlunilo iluliaeru-
tugssauvoK rusit
pilerssårutait pi-
viussungortfne-
Kåsagpata.
åssilissame uvane
takuneKarsinau-
vok „UmånaK1'
Narssap erKåne
kagssuit akornå-
mtoK.
☆ ☆ ☆
Isen langs Grøn-
lands kysi for-
svinder, hvis de
russiske klima-
planer gennem-
føres. —
Her ses grøn-
landsskibef
Umanak i Nar-
ssaK-fjordens
ismasser.
sikua sermialo
rusinit augtiniagauvoK
sikuiuitsup avangnardliup avdlångordlumarnigssa pilerssåruti-
gineKartoK pujoralangmik Kutsigsorssuarmltumik ikiorteKarni-
kut amalo Beringip ikerasågut sapusiornikut ^ pilerssårutit
piviussungortineKåsagpata nunarssup agfåne avangnardlerme
avdlångornerujugssuaKasaoK
rusit ilisimatuisa W. Apollowip, 1. M. Soskinip suleuataisalo, rusit ilisima-
tuisa Moskvame KutdlersaKarfiåne sulissut, påsisimavåt ukiune kingugdleme
Det kaspiske Havip imartå dparujugssuarsimassoK sulilo dpariartortoK. seuer-
nup milaKartamera imap taineKartup k agfartarneranut dpartarneranutdlo
PissutausorineKaraluarpoK, taimdikunaranile. senineK milaerutingajagkaluar-
rnat agdlåt Det kaspiske Havip imartå KagfariartulerunangilaK.
ervngup åparujugssuarnera
Det kaspiske Havip imartå 1929-
mit manamut 2V2 meteringajangnik
apariarpoK. misigssuinertigut kingug-
dlertigut påsineKarsimavoK imap å-
Pariartorneranut pissutaussoK imap
erKåne nunap iluane ervngup Kanga-
nit épasingnerussumllersimanera. ta-
wiatuima samiiiaitigut sionKat Kartateu-
raip iinoKajuitsuanit perisiorineKiarujug-
ssuartarnerisigut Det kaspiske Havip
avangnå’tungå ikaliartuinarpoK, sior-
Kat kiviorartut ilåtigut nuiorangaja-
lerdlutik.
Det kaspiske Hav nunarssuarme ta-
singortat pingåruteKarnerssaråt Sov-
jetunionimilo inutigssarsiorfingnut pi-
ngårutenarnerpånut ilauvdlune. tå-
ssane umassut ilagait aulisagkat stø-
rinik Kavdlunåtut taineKartartut. tåu-
ko suait rusit piumavdluagarait ka-
viariliarissaramikik. umiarssuit olia-
mik agssartortut Bakumit avangna-
mut tastngortarssuåkut umiartortar-
Put, Kissuit sagfiugkatdlo avangnånit
kujåmut agssartorneKartardlutik. ta-
singortavdle avangnamut sineriåne
umiarssualivit amerdlaKissut ima i-
kalitigiput angatdlatinit torKigsunik
natilingnit taimågdlåt tikineKarsi-
naulerdlutik.
kuit iman ånautisavåt
imap apariartuinarnera siorKanit-
dlo ikalisineKariartuinarnera unigti-
niardlugo rusit ilisimatue ukiune ki-
Pgugdlerne åssigingitsunik ardlaling-
nik pilerssårusiortarsimåput. autdlar-
Kåumut pilerssårutigineKaraluarpoK
imaK napivdlugo sapusiornigssaK i-
irnap pingårnerus'SO'rtå — avamgnå’tu-
ngå — KagfarterKingneKarniåsangmat,
kuj atå’tungåle parKivigkiartorniå-
sangmat. pilerssårutdle tåuna taimai-
tinarneKarpoK.
ingnåtdlagialiorfit sanaortorne-
Karnerånik isumagingnigfiup mi-
nisteriaKarfiussup pilerssårusior-
tarfiata mana sarKiimiusimavå pi-
lerssårut avdla. tåuna piviussu-
ngortineKåsagpat kuit Petschora a-
ma Wytschegda kugssuarmut Vol-
gamut kugtineKalisåput, imertait
avangnamut kugkungnaerdlutik
Det kaspiske Havimut kulemiå-
sangmata.
nuna 700 mili. tons
nugtemeicagssamårpoK
pilerssårutigineKartut maligdlugit
nuna 700 mili. tons nugterneKåsaoK.
nuna nugterneKartugssaK ima ang-
nertutigaoK Ægyptenime kungit ili-
verssue angnerit 500 imemeKarsinau-
galuardlutik. sapusiat kuit ervngisa
avangnamut kungnigssaraluinik kuit-
dlo sanguvdlutik avdlåkut kugfeita-
lernigssaraluinik akornusissugssat av-
guaKatigigsitsinerme 80 meterinik
portussusexasåput 19 kilometeritdlo
tikitdlugit silissuseKåsavdlutik.
kuit Karnap Volgavdlo Det kaspiske
Havimut kugtut ervnge angnertupilo-
rujugssussut ingnåtdlagialiorfingnik
sanaortorfigineKalersinåusåput, tai-
malo pissoKarpat Petschorame erKå-
nilo aumarssuarnik piaineK agssar-
tornerdlo ajornénginerussumik inger-
dlåneKarsinaulisåput. orpigpagssua-
rujugssuitaoK tamånitut iluaKutigine-
Karsinaulisåput. Petschorap kugfigi-
ssåne orpigpagssuit 800 mili. kubik-
meterit migssiliortut piariåinåuput.
pilerssårutigineKartut maligdlugit
Petschoramit Wytschegdamitdlo ike-
rasaliat sapusiatdlo sujugdlit 1965-i-
me atorneKalerérsimanigssait neriuti-
gineKarpoK.
sila kiangnerulisaoK
suliarigssamågaK angnertupiloru-
jugssussoK ama igdlua’tungeKarpoK.
avdlångortiterinikut silap kiåssusia
åma avdlångortineKåsagunarpoK nu-
navtinutaoK malungniutugssamik.
nunanut kommunistiungitsunut pit-
sdungitsumik suniuteKarsinaussut ru-
sit ilisimatuisa pilerssårutait tåssa
Sovjetunionip avangnå’tungåne silap
kiåssusiata avdlångortineKardluinar-
nigssait. Sovjetunionip imartai tamar-
mik ukiunerane sikussarput. kduma-
tine Kulingajangne imaK sikuiuitsu-
mut avangnardlermut sinerissap enca-
nltoK sikunit umiartorfigineK ajomar-
tarpoK, nunavdlo avangnå’tungåne
kuit tamarmik ama sikussarput. nuna
10 mili. kvadratkilometer Kerrusima-
juarpoK naggorigsameKarsinaunanilo.
kinguneKapilugsinåuput
tamåna pissutigalugo rusit ilisima-
tue pilerssårusiorsimåput piviussu-
ngortineKarunik silap kiåssusianik
avdlångortitsivdluinarsinaussunik. na-
ngånarnerpåK tåssa Nordpolime nu-
navdlo issigtortåne sikup sermivdlo
atomip kisså atordlugo augtinigssånik
pilerssårut. erKarsautigineKaraluarpoK
ZINKTRYK
LVSTHVK
PHOTOST AT
maskinskrivning
ATELIER
GLEKim
KOMPAGNISTRÆDE 22
KOBENHAVN - MINERVA 4222*
igdlugssat taimaeKataisalo titarta-
gartait zinkimit naKitat.
igdlugssat taimaeKataisalo titarta-
gartait igalåminermit naKitat.
atuagkat sutdlo naKitigkat åssiliv-
dlugit naKitat.
maskinamik agdlagagssat.
brintimik Kaertartuliat 500 sikuling-
me sermilingmilo KaertineKåsassut.
taimailiornikut siko sermerdlo tamar-
me augtineKarnaviångikaluarput,
augtineKartutdle ima angnertutigisav-
dlutik Sibiriap avangnå’tungåne, Sve-
rigime, Norgime, Finlandime, Alaska-
me Kalåtdlit-nunånilo sila avdlångo-
rujugssuasavdlune. nautsorssorneKar-
simavoK brintimik Kaertartuliap aitaut-
sip 20 kvadratkilometerit 10 mete-
rinik ivssutigissumik augtitåsagå.
Kaertartutdle taimåitut atorneKarne-
risigut augtitsinerme Kingornerit u-
lorianartut pingortugssat navianar-
torsiortitsissugssåusangmata pilersså-
rut taimaitineKarsimavoK.
pilerssårutigineKarsimagaluartoK tai-
maitineKarsimassortaordle avdla tå-
issa atomip nukinganik pilersitsissar-
fit pugtassut inugtaKångitsut ungasi-
narssuarmit „nålagkerneKarsinau-
ssut“ sikuiuitsume sikumik augtitsi-
ssutigssat.
pujoralaup sermeK sikulo
augtikiartugagssarisavai
rusit ilisimatuisa angnertoKissumik
OKatdlisigisimavåt nunamingne silap
kiangnerulersineKarnigssånik piler-
ssårusiaK, piviussungortineKardluar-
sinaussoK. pilerssårusiortoK rusiuvoK
ingeniøre inusugtoK Valentin Tsche-
renkowimik atilik. pilerssårusiane
navsuiardlugo agdlautigisimavå taisi-
mavdlugo „silap kiåssusiata avdlå-
ngortineKarnigsså nunavdlo ilarujug-
ssuanik KåumarsainigssaK pujoralår-
Kat nunarssup avatånitdlutik nunar-
ssuarmik kåvigtut iluaKutigalugit".
Valentin Tscherenkowip sujuner-
sutigå pujoralak 500 kilomcterit
migssiliordlugit siligtigissoK 1000
kilometeritdlo migssiliordlugit Kut-
sigtigissumut KutdlartineKåsassoK,
nunarssuaK kaujatdlagdlugo Kulå-
gut pujoralaKalersineKåsavdlune.
pujoralait tagpavanerssuaK sekun-
timut 8 kilometerit migssiliordlu-
git sukåssuseuardlutik kåvisåput,
silåinarssuarme tarrarssutitut su-
niuteKåsavdlutik. ingeniørip naut-
sorssuinera maligdlugo „tarrar-
ssut“ip seKernup Kinguai eKiter-
neruvdlugit såkortunerussungor-
dlugitdlo nunarssuarmut ingerdla-
terKigtåsavai.
ilisimatup nautsorssorsimavå pujo-
ralait atausiåkåt 0,3 mikroninik sili-
ssusigdlit et kilomik oKimåissusigdlit
5000 kvadratkilometerit migssiliortu-
tut angnertutigissume siagsimassut
kiak 2400 kilowatit migssiliortunik så-
kortussusilik Kingornerisagåt. pujo-
ralak 1000 kilometerinik silissuseKa-
raluarune 2700 milliarder kilowatinik
såkortussusilingnik KingorneKåsaga-
luarpoK.
pilerssårut taimåitoK piviussungor-
tlneKarsinaussoK amerikamiut ugper-
narsivåt „Project West Ford“ kångu-
såraatdlo 1961-ime nunarssup avatå-
nut siaruagkatik atordlugit. silåinaup
nunarssuarmut Kanigtup „ajortungor-
tineKarnigsså" uvdloriarsiortartut i-
nuiaKatigingnit ardlaligssuarnit pissut
peKatigigfisa kåtuvfiånit akerdlerine-
KaraluarpoK, kåtuvfiuvdlo nålagauv-
fit taimaingajagtunik pilerssåruteKar-
tut Kinuvigai misilinigssat tamaisa
suj orKutdlugit perKigsårdluartumik
misigssorneKartarKuvdlugo misilinig-
ssat ajortumik kinguneKåsénginersut.
uvdloriarsiortut inuiaKatigingnit ta-
malånit pissut peKatigigfisa kåtuv-
fiåne sujuligtaissoK tåssauvoK rusen,
ilisimatoK, dr. V. A. Ambartsumian.
sarfaK kissarton seninerdlo
atautsikut augtitsiartusåput
pilerssårutit angussaKarfiuvdluar-
nerpaunigssånik neriunauteKartoK tå-
ssa issigtup sikuata sermiatalo sarfa-
mit kissartumit augtineKagssamårne-
rat. pilerssårutiginenarpoK Beringip
ikeraså sapusernenåsassoK, saputit
angmartartuisigut imaK issigtumér-
sok Maneragssuarmut kugtineKartå-
saoK tinigtarnera iluagtitdlugo. sapu-
tit matue tinigkiartornerane angmar-
neKartåsåput, imerujugssuardlo ti-
ningnermit saputit matuinik avnuså-
rerérångat matut nangminérdlutik
matussåsavdlutik tiningnerane imaK
BESKYT DEM —
Brug kun
ABIS kondomer.
I hver pakke indlagt
vejledning på dansk og
grønlandsk.
Føres i „Handelen“s
butikker.
Forlang blot 3 stk.
grøn eller guld
med isbjørnen.
ilingnuf uvgQtlgssior-
navérsårniarit —
ABISip pujutai kisisa
atortåkit.
portat tamarmik Kav-
dlunåtut kalåtdlisutdlo
ilitsersåtitanarput.
handelip pisiniarfine
pisiarineKarsinåuput.
pisiniarångavit OKåinar-
tdsautit „nanortalingnik
pingasunik —
Korsungnik imaluntt
sung år tunik".
ånainenartoK imamit Atlantikumitu-
mit Skandinaviap Kalåtdlit-nunåtalo
akornånitumit taorserneKartåsaon. i-
man AtlantikumitoK angnerpån sar-
famit kissartumit pissuvoK, pilersså-
rutdlo piviussungortinenåsagpat iman
kissarnerulersugssauvoK. tauva siko
sermerdlo augkiartulisåput, imardlo
sikoKångitsoK agdliartortitdlugo se-
Kernup Kinguaisa imånik kissagtitsi-
nerat angnertusiartusaoK. sarfap ki-
ssartup augkiartornermik autdlarni-
nera senernup nangitagssarå. tama-
tumunga peKatigititdlugo sarfap ki-
ssartup ilå Europap avangnåne kitå’
tungånit Kimagutugssauvon.
sikuiuitsoK avangnardleK uk.
Kuline sikueruterérsimåsaoK
rusit isumauarput pilerssårutertik
piviussungortineKdsagpat nunarujug-
ssuarmik ernå tamarme ukiut Kulit
ing er dianer ane sikuerusimåsassoK. ili-
magåt sikuiuitsume avangnardlerme
nunarssuvdlo avangnarpasingneru-
ssortaine sila 30—35 gradit migssilior-
tunik kiangnerulerumårtoK. sila ima
kiagseriartigisimåsaoK New York,
Berlin Moskvalo januarime månarnit
kiangnerungåtsialisavdlutik. sila kiag-
sinerugpat sildinaK isugutanerulisaoK,
siagdlemerussalerpatdlo narssarssuit
panertut naggorigsorssuångusdput.
pilerssårut piviussungortineKåsagu-
ne Sovjetunioninåungitsumut nuna-
nutdle avdlarpagssuarnut ama suniu-
tugssauvoK. erKartorneKartutut ilior-
toKarnigssånut amerikamiut ilisima-
tuat dr. Edward Teller ukiut ardlag-
dlit matuma sujornagutdle mianer-
ssorKusserérpoK, udvalgime ilaussor-
tauvfigissamine ima nalunaerame:
— erKarsautigeriaruk rusit nuna-
mingne sialup nåkartartup angnertu-
ssusia avdléngortiniaråt taimalo au-
lajangersinaulerdlugo Amerikame Ka-
non angnertutigissumik siagdlertar-
nigsså!
(Copyright IDAG)
Junckers Parketgulve anvendes 1 ca. 80"/»
af det danske boligbyggeri på grund af
deres prisbillighed og kvalitet. Fremstilles
i bræddeform, og derfor lette at nedlægge.
Parketbræddernes udformning og lave
fugtighedsindhold gør dem særlig velegne-
de til grønlandske forhold.
Junckerip natiliagssautai klparigsuaråkd-
tårtut danskit igdluliaisa 80"/o-isa migssåine
atorneKartarput akikinertik pitsåussuser-
tigdlo pissutigalugit. Kissugtut ilusilerdlu-
git sananekartarput, taimåitumigdlo iver-
tissoruminardlutik.
natiliagssat ilusilersugaunerata isugutaKå-
ngineratalo Kalåtdlit-nunane pissutsinut
ingmikut piukunåssusekalerslpai.
JUNCKERS SAVVÆRK A/S
Sankt Annæ Plads 3
København K.
ÆVSCHUI7
salonrifler
Det førende mærke
i Europa
-----til disse rifler anbefales ICI patroner
KorortuarKat
— Korortuarnanut tåukununga ICI patronit nalerKuneruput
Europame sananeKartartut pitsaunerssait
23