Atuagagdliutit - 22.07.1965, Side 17

atuartartut
agdlagait
Grønlandsfly uvdlut nutåt
nålag
arssuarne
Kanga
kivfat atugardliutait
Atuagagdliutine aprilip 29-åne sar-
Kurnersune akigssautit pivdlugit Jens
ynaonsenip oKauserissai Kangalo ator-
eRarsimassut erKartoramigit OKautsit
yugaisa ilai uvavnut ukiunik tamå-
Kuninga atuisimassumut erKordluinå-
^■Smgmata atuartunitdlo påsiner-
dlungneKarsinaungmata oKauseKarfi-
Silasavåka.
aPerssorneKartOK onarame ilumor-
Pok Kangarssuardle atortut maligdlu-
glt akigssausersugaussugut. uvanga
autdlarterKårama ukiumut 202 kr-
^arpunga, 16 kr. Kåumåmusiaralugit.
a'e Katångutiminik anånaminigdlo i-
WorsiniartugssaK! taimanikut igdlu-
arfiniliuvugut, nukagpiarKat mar-
dliik mérartaralugit. taimåitumik på-
smeK ajornångerérpoK atorfeKarnivti-
atugarigsåmaviångitsugut. 1911-
1921-mut akigssarsiarisimavåka
2572 kr.
QKartoKarsinauvoK taimanikut nior-
ytigssat akikitsut. åp, taimåipoK, a-
ygssarsiavtale saniatigut avdlamik
P'ssagssaKartineicångilagut. Kanor-
asuaK Kångiutoraluaruvta akeKångi-
laK. aningaussamik takussutigssaK tå-
®sa KåumåmusiamininguaK kisime.
tarnåko atorérsimassavut erKarsauti-
Sititdlugit tupigissarpara akigssarsiat
akigssautitdlo pivdlugit suliartortitau-
Ssartut soraernerussutisiat erKainer-
Qlunit ajormatigik, tåukume atugka-
Aukut ama pitsångorsaivigissariaKar-
tfluinaleraluarmata.
Kangarssuardle pissutsit taimak ili-
simatigalugit agdlåt atuagagssiatigut
°Kautigisinauvdlugit sok ajungineru-
ssumik pineKarnigssåinik sulissuniå-
ngilait, erKartugkamingme ilait sule
Pensionersimavdlutik avdlamigdlo pe-
i'iusigssaKarnatik tunineKarnigssartik
kisiat utaraigåt ilisimagaluarnerpait?
aperssorneKartup ilångutdlugo tai-
sirnavå kalåtdlit atorfigdlit akigssau-
jakipatdlårnertik pivdlugo sapåtip a-
Eåneranut uvdlormik atautsimik aut-
dlarfigssaKartitaussut, akigssauti-
yingnut tapertaKarKuvdlugit autdlai-
^iartineKartarmata aulisariartineKar-
yrdlutigdlunit. tåuna atuardlugo u-
kioK kaujatdlagdlugo taimatut pivfig-
ssaKartitåuput. kisiåne uvavtinut tai-
PaåingilaK. autdlarfigssaKalertarpugut
Povemberime umiatsiait tamarmik a-
PauneKarnerisa kingorna, Kåumatinilo
sisamane — ukiunerane — taimatut
pisinautitaussarpugut. martsime uv-
dlåkut arfinermut sulissalertarpugut,
autdlartarnerdlo ajornarsissarpoK.
aperssorneKardlune OKartOK aperi-
niarpara OKautsit taissane sumit pig-
ssarsiarisimanerai, tusagåinarisimane-
rai imalunit atorfigdlit maligtarissag-
ssåinit pigssarsiarisimanerai? atorfig-
dlit maligtarissagssåinit pigssarsiari-
simagpagit taimanikut pineKarnerput
ajortoK ajorseriarKisangmat.
ama erKartorpå taimailiornigssaK
måna igdloKarfingne ajornaKissoK uv-
dlut tamaisa sulerKussaugamik. uva-
nga taimak OKarnigssaK ingassagåra
månåkut pissusiulersut erKarsautiga-
lugit, sordlo måko: sapåtip akunerane
arfiningornerit tamaisa uvdlup agfåi-
nå sulissalersut amalo feriaKartaler-
sut. ila atorfilinguit pivdluartut! uva-
gut taimane autdlamiåsaguvta kisiå-
ne niuvertumut OKariartorKårdluta.
sok pinerpoK ilåne itigartarpugut. u-
vanga isumaga maligdlugo manåkut
pissusiulersut taimane pissutsinut na-
lerKiussomeK ajornavigput.
manåkut OKaluserineKartut tusar-
nårtardlugit ukiut Kångiuterérsut pig-
ssarsiagssartait tuniuneKartalersut, i-
la taimak pineKartut usomåssusé! —
uvagume åma suleréraluarpugut.
måko encaileravkit OKautsit tåuko
atorpåka: manåkut atorfeKartut ukiut
25 sulisimagunik amalo sulinerming-
ne ukiut 40 angusimagunikik ani-
ngaussanik ima amerdlatigissunik tu-
nineKartalersut. ila ajungissusia! uva-
gutdle tamåko sujorKutdlugit ukiunik
tåukuninga angussisimassugut tuså-
måinarpugut, 1915 sujoncutdlugo a-
torfinigsimassugut tamåkuninga åma
minitåunguarujugut.
Adolf J. A. Holm.
taimatut KuleKutserdlugo
imåitumik:
Kåumat nåmagtingajalerpoK Kitåne
helikopterit angalassarnigssatik aut-
dlartingmatigit, pivfigssångorsimagu-
narpordlo ingerdlasimanerat takor-
dlutsiåsavdlugo.
sungiutinarsimavarput atassuina-
nga j angmik tingmissartoKartardluta,
„Kalåtdlit-nunåne tingmissartortitse-
Katigit" nalunaerutigingmåssuk nu-
navtine tingmissartortitsinerme heli-
kopterit atugaulisassut kalerrisårineK
kingornagutdlo tingmissartut ilima'
sugfiuvdlualersimaKaut. tamatumale
suna kingunerå?
nalunaerutigineKarpoK autdlarKåu-
mut ajomartorsiornartaratdlarumår-
toK tamånalume nautsorssutigineKa-
rérpoK. kisiånile tingmissartortitseKa-
tigingnut nutåjujungnaerunarpoK isu-
maKartoKalermat puigugausimassunik
.. imalunit imaKa igdlaruautigssåinå-
ngorsimassunik.
matuma igdloKarfit K’asigiånguit
Ilulissatdlo tingmissartukut atåssu-
taerusimassut erKarsautigineKarput.
ottere catalinalo angerdlartitåuput
tingmissartortitseKatigit nunitarfig-
ssanik ingmikut akuerssissutigineKar-
simångitsunik mivfigerKuneKångine-
rånik nalunaerut tutsiusimalerérsor-
dlo. tamåna tingmissartortitseKati-
gingnit tusångilarput umiarssuamut-
dlo ilauvdlutik mauna tikitunit må-
ngånit tingmissartukut ingerdlancig-
tugssaugaluanit. Ilulissanit radioavi-
sikut aperissoKarpoK autdlarKåumut
sok otterilunit åtartornera sivitsome-
KarsinåunginersOK tingmissartortitsi-
ssarnerup pissusigssavingmisut inger-
dlalersinaunerata tungånut imalunit
nunaKarfingmut helikopterit mitaler-
sinaunigssåta tungånut, tingmissartor-
titseKatigitdle akissuteKångitdlat. o-
KartoKarsinåungmguatsiaraluarporme
tingmissartortitseKatigit mikrofonikut
OKauseKarnigssamingnut ersissuteKar-
tut. sorme akissuteKångitdlat?
Ilulissat apericuteKarKigput amalo
tamatumunåkut akissuteKartoKångi-
laK. taimåitordle tingmissartortitsi-
nerme pissortaussoK „soKutiginartune"
ajornartorsiutaussunik OKauseKarpoK
sordlo sila pivdlugo ajornartorsiutau-
ssut .. tingmissartornermilo pissor-
taussoK tåuna piginautititausimångi-
nguatsiarpoK Ilulissat aperKutigisi-
massåinut akissuteKåsavdlune.
Ausiait avisiåne ilångussaKarpoK
tamatuma nalerpiåne Kalåtdlit-nu-
nåne igdloKarfingme avdlane uvdlut
nutångulerf iussut su j uariarneru j ug-
ssuardlo OKatdlisigineKardlualerérsi-
måput. tingmissartortitseKatigit ting-
missartue atsersorneKardlutik avdlat
pingåruteKartut radiiikut tutsiutami-
ardlutik, tåssa måssåkut Nuk silar-
ssuavta ingerdlatitaunerane pingåru-
teKardlualersoK. OKartugssauniångi-
vigpugut niarKuvutdle aulatipavut i-
ingnåtdlagissap akia
G-60-ip kigsautigissai maligdlugit
ingnåtdlagissap akia aprilip autdlar-
Kautånit 1964-imit kilowattimut 10
ørimik akitsorneKarpoK. akitsuinikut
anguniarneKarpoK ingnåtdlagissap a-
tugauvatdlårnerata migdlilerneKar-
nigsså — taimalo ingnåtdlagialiorfit
mérKap inunerata
nalinga: 1000 kr.
Upernaviup pigissåne ikiuissarnermut udvalgimut issornartor-
siut
Uperøiviup pigissåne niuvertoruse-
Karfingme angajorKåt 1000 kr-nik a-
kilissugssångortineKartut, nåkutigine-
Kartugssångortut sivisussusigssålo
au-lajangersimångitsumik imigagssar-
toricussaujungnaertut, ernertik pinga-
sunik ukiulik pårinerdlugdlugo tOKU-
ssorsimangmåssuk, Uperniviup avisia-
ne .,K’imugseK“me Knud Jørringimit
ilåtigut imatut agdlautigineKarpoK:
erKartussut tåuna Kalåtdlit-mmåne
erKartussissarnerpalårpoK, Kulamå-
■agitsumigdlo måne Danmarkip ilagi-
ssåne pårssinerdlungnermut erKartu-
ssissarnerne anguniarneKartugssatut
KigsautigineKartutut ikaluarpoK. ta-
månale erKortuliornertut issigisinau-
Varput? sordle niuvertoruseKarfing-
sumiginåinarsimavåt ajordlui-
^artumik någdliugtitsineK? ilisimang-
aigtut aperssorneKarnerat maligdlugo
KanoK pissoKartoK ilisimaneKarsi-
^angmat. sok politinut, nakorsamut
ikiuissarnermilunit udvalgimut må-
laoruteKarsimångitdlat?
ikiuissarnerme udvalgime niuverto-
ruseKarfingmitoK nukagpiarKap toKU-
llera Kåumatinik ardlalingnik sujor-
Kutdlugo pisimassumik erKartuisima-
Saluarput, ilaussortatdlo igdlo pulår-
Slmagaluarpåt angajorKåtdlo ersser-
Klgsaivigisimagaluardlugit méraK nå-
^agtumik nerisineKartåsassoK. tal-
Aiaitordle någdliugtitsinerit ingerdla-
tinarneKarsimåput. soK-una ikiuissar-
nermut udvalgip suliagssaK suliarer-
Kigsimångikå? sok isumagineKångila
mérKap angajorKåminit Kimagutine-
Karnigsså? erKartuneKarame angutå
OKiliatdlagtutut Kungujoriardlune a-
kiliutigssamingnik atautsikut akiliu-
mavoK, aningaussåme nåmagtut pigi-
gamigit. KanoK ilivdlime aningaussar-
siarisimavai? tåssauna suliagssaK po-
litinit suliarineKartitdlugo angutå U-
pernavingme isertitsissarfingme iser-
simatineKartoK, Kalåtdlit-nunånile i-
nuit isertitsivingnitineKartut pingitso-
ratik suliagssaKartiniarneKartarmata
KGH-me sulisitausimassoK isertitsi-
vingmitineKarnerminilo 1000 kr. ani-
ngaussarsiarisimavdlugit. isertitsi-
vingmititdlunilo nerissane ineKarnini-
lo akiligagssarmgilai.
Knud Jørringip agdlagkane ima
naggaserpå: Kalåtdlit-nunåne Kitor-
narsiarpagssuaKarpoK, ilisimavarput-
dlo tåuko ilarpagssue atugarigsånge-
Kissut. erKartussinerme aulajangine-
rup ikiuissarnerme udvalgip méntanik
atugarigsåmerulersitsiniarnera ilali-
ngangilå. mérarissap någdliugtitdlugo
toKunera isertitsivingmitdlime ani-
ngaussarsianik 1000 kr-Inarnik ake-
Karpat, tauva pårssinerdlugtarnerit
tåssånga ingassånginerussut KanoK pi-
neKartarpat? tamatumunga tungassu-
mik avdlat isumåt tusarusungnartisa-
galuaKåra.
LARSEN og RATHJEs
MASKINFABRIK
„Lille Skagen"
ilevKårnartoK
isumangnaitsoK
akikitsoK
7—25 HK.
„Lille Skagen"
Økonomisk
Driftsikker
Billig
Fra 7—25 HK.
SKAGEN
sumaliordlutalo sormiuna ottere sivi-
sunerussumik tigumineKamiångikat-
dlartordlunit, K’asigiånguit Ilulissat-
dlo tingmissartunik atåssuteKarfiuler-
nigssåta trmgånut.
akissuteKångituamermutdlo tingmi-
ssartortitseKatigingnit suna pissutigi-
neKartOK nalunaerutigineKångituarsi-
narpoK, taimatutaoK nalunaerutigine-
Kångivigdlune „uvdlut Kangatut" Ka-
Kugo nagdlersinaunerivut Diskobugti-
lo tingmissartorfigilersinaulerdlugo.
måssåkut taima ingerdlatitdlugo i-
sumaKartoKarsinåunginguatsiarpoK
diskobugtimiut apencuteKarfigisav-
dlugit sujuariarnerujugssuaK OKatdli-
sigineKaKissordlo KanoK påsissaria-
KarnersoK. Dines Pontoppidan.
‘ Kimugsertitdlune kagdlersiortoK
A. Lund Petersen,
overingeniør, cand.
nakorsaK
Ilulissat,
polyt. Berthel Thomasenimut
ima agdlagpon:
Atuagagdliutine 11/6-65-ime sancu-
mersune agdlautigissat: Kalåtdlit-nu-
nåne kagdlertarnera pivdlugo ima na-
lunaerutigssaKarpunga: 63-ime (62—i-
me?) ukiékut Ilulissat avangnåne 5—6
km-inik ungasigtigissume Kimugser-
titdlunga kagdlersorujugssuvoK anor-
dleKalune, nivtailaKalime amalo agsut
natarKornardlune. sangmiviga eminaK
påtsivérupara, Kingmit nangminértit-
dlugit angerdlartilerdlugit. sujunerfi-
ga tunusimavara. tauva silåinarme
ivsuligtumik nipilik tusarpara, nipilo
Kåumåtdlangnerujugssuarmit tåunalo
åma Kaertitsinermut erKainartumik
kagdlerup „serKomeranik" maligte-
Karput. KåumåtdlangneK sivisujårpoK
nuna ersserKarigserujugssuardlime.
Kingmit serKomermik Kaertitsiner-
migdlunit ersigissånguaKameK ajor-
tut ersilerput sanileriårtiterdlutik su-
j uleringa j agdlutik (arfinoK-pingasu-
ssut) aKugdlårtututdlo ilivdlutik —
kagdlerungnaemiariarmatdlo sapingi-
sånguartik tamåt angerdlamut aut-
dlardlutik.
kagdlersitdlugo KimugserneK KaKU-
tigortorujugssuvoK. Kimugsertartutor-
Kat OKaloKatiginikuvåka, tåukulo ilåt
atausinardlunit kagdlersume Kimug-
sersimångilaK.
ikingutingnersumik inuvdluancu-
ssivdlunga
A. Lund Petersen,
nakorsaK, Ilulissat.
kagdlermik nåmagtugaKarsimaguvit
uvavtinut agdlagit, agdlagkatit over-
ingeniørimut ingerdlaterKigkumårpa-
vut.
agdlilerneKarnigssaisa pissariaKångi-
nerulernigssåt — kisalo ingnåtdlagia-
liorfit ingerdlåneKarnerine aningau-
ssartutit matuneKarnerusinaulemig-
ssåt.
taimanikomit anguniarneKarpoK
ingnåtdlagissap akiatigut ingnåtdla-
gialiorfit ingmingnut akilersinångorti-
niarnigssåt. januarivdle autdlancautå-
nit 1965-imit solarolie sulivfeKarfit pi-
ssagssåt literimut 34 ørirnit 25'/2 øri-
mut akikitdleriarpoK, ikumatigssanut-
dlo aningaussartutit 25 °/o-imik mig-
dleriarnerat ingnåtdlagissiorfit ani-
ngaussatigut ingerdlatsinerånut åma
angnertumik suniuteKartugssaungmat
aperiumagaluarpunga GTO-me aula-
jangerniarneKarnersoK ingnåtdlagi-
ssap akiata migdleriarnigsså.
ilisimavara aprihp autdlarKautånit
1964-imit aningaussartutit agdleriarsi-
måsassut ingnåtdlagissiorfit aningau-
ssatigut ingerdlatsinerånut suniute-
Kartugssat, ilimagårale tåuko agdle-
riarsimagaluarpatalunit ingnåtdlagiak
kilowattimut akikitdlineKarsinaussoK
ingnåtdlagissiorfit ingmingnut akiler-
sinaunerånut suniuteKångitsumik.
Peder Bjerrum,
Angmagssalik.
HI-FI båndoptager 1001
stationær,. “
det belt FTYE design, der radikalt
bryder med det traditionelle !
1001 har ny automatisk lysmar-
kering for ind- og afspilning •
automatisk sikring mod fejlslet-
ning • 3 hastigheder • store
spoler (18 cm) • båndtæller •
mixer • medhør • uafhængige
bas-og diskantkontroller • rigtig
rørforstærker • stor frontalt ind-
bygget højttaler fordirekte kvali-
tetsgeng.og 6 Watt PUSH-PULL.
Kr. 865;
Ind. long playing bånd og tom spole.
Leveres I teak og palisander. Merpris
for palisander kr. 10,-.
ELTRA dynamisk mikrofon har de fineste optage-egenskaber -
kr. 65,- ind. bordstativ og bæresnor.
i IW-fs..
II
z w
Ovenstående pris er incl. OMS og gælder kun i det sydlige
Danmark. Angående pris i Grønland indhent venligst tilbud.
A/S ELTRA, Mælkevej, Kbhv. F. Tlgadresse: ELTRAFACT
ELTRA
HI-FI Imlusslssut 1001
ilissartOK . . . angatdlåtariaK
fifartarnera nufårdluinarmik ilusiligaK pisorKanit
avdiauvdluinariumik.
1001 automatiskimik lysmarkeringeKarpoK. kukuvdlune nu-
nguterinigssamut automatiskimik pinavérsårissoKardlune. pi-
ngasunik sukåssuseKarpoK, 18 cm-itut nigartutigissunik imu-
ssiveKardlune, Katitue Katåinerilo ingmikut iluarsissauteKar-
dlutik, iluamérsumik nipigtortauteicarpoK, sujornanut iku-
ssamik angisumik højttalereKardlune, nipigigdluinartuvdlu-
nilo.
bånde angisoK imussivigssardlo imaKångitsoK ilångutdlugit,
pineKarsinåuput teakimik palisanderimigdlo Kågdlit. pali-
sanderimik Kålit 10 kr.-mik akisuneravoK.
EITRA dynamisk mikrofon imiussinermut pitsauvdluinartå-
vok. kr. 65,-, niussai ledningialo ilångutdlugit.
Kulåne taineKartoK akia akitsuteKartineKarpoK Danmarki-
narmilo atortugssauvdlune. Kalåtdlit-nunånit pisiariniarug-
ko nalunaerutigilåruk påsiniardlugo KanoK akeKarumårner-
SOK.
17