Atuagagdliutit - 22.07.1965, Síða 33

fa
(nangitaK)
Jlai tamarmik Katigagtumingnit ar-
Kaput sujornatungånilo navsuiautigi-
neratut Kinuvdlutik. muamåkussoK
uvdlormut tatdlimariardlune Kinussar-
^ugssauvoK inåssutigineKartututdlo
'gdluminlkune puilassuitsumilunit a-
agalagune siorKanik imermigdlunit
^agiartortarniardlune.
Kinunertik ineramiko Katigagtu-
^ingnut KaKerKigput autdlarKigdlu-
ttgdlo. takornartaK tamatumuna ig-
siåutamine igsiåinarpoK. KinoKatigi-
Rgilai — europamiutdlo taimailiorta-
raluartut — nasåingilardlunit, ilaisa-
11:16 taimailiornigsså ilimagingilåtdlu-
nlt.
nunane kujasigsune seidneK tarri-
tordlo tårseriatårtartorujugssuvoK. A-
Vangnånisut tårsiarssårtarnera nalu-
Vat- taimaingmat „atåtap sisamanik i-
ssjgdlip“ angalaKatine nukingisårpai.
ahngåriarnatik avangnamingne id-
mugsersorpåluit takulerpait avKutig-
ssartik napivdluavigdlugo kujåmut i-
ngerdlaortut. tåssauna djelaba — niu-
verniat ingerdlåt, kisiåne issikumikut
a§sut takuvsunartut.
sngutit arfineK-pingasuput kussa-
nartorssuarnik hesteKångitsut, niutd-
nigdlunit KatigagtoKångitsut, ajomer-
Pånigdlunime usissautinik Katigagto-
Kangitsut. kisiåne nerssutautit tamar-
rnik suvdluånginerpårtåine — siutitfl-
ne .—. igsiapalårput.
tåssa sudanimiuvit niuverniat i-
ngerdlåt, issiginere nagdlingnarner-
Pat- sudanimiut naluneKångitdlat su-
‘iurnatorssungitsut. sudanimioK ma-
trositut, tjeneritut avdlamigdlunit si-
Vlkitsuinarmik sulinermigut aningau-
ssarsilarsimagune siutitumik pisisaoK
niuvertungordlunilo. tauva mardlung-
nik amernik porsisaoK niorKutigssau-
sivigssaminik siutitup sanerainut ig-
^lugtut nivingatitagssaminik. nioritu-
tajt kussanarsautigssaussarput encu-
P'Jtsut sudanimiut pinersautigissarta-
gait, tauvalo taratsut nunane tamåku-
nane KaKutigoirissut, kåpormitit mer-
Kutitdlo ånoråmernitdlo avdlatdlo ni-
trit niviarsiartaisa pigisavdlugit inu-
nermingne pivdluarnarnerpausori-
Ssait. niuvertOK igdlersdtigssaminik
S11galuamigdlunit ersinartumik såkug-
SsarsissarpoK, panaK, igdluinarssuti-
toicaK sérsugssalik (aumåjuitsulik) i-
P^aKalunime autdlait ingnagtautilik
Piginåussuserpagssuarme ajungitsut
avdlat saniatigut nersomautigigå Ka-
n°rdlunit paugssanik imertigigaluar-
dlugo kissarssumutdlo aumåinarmut
Riangiikaluardlugo autdlarsinåungina-
me.
niuvertut tamåkua ilarpagssue Su-
danimut tivfarterujugssuarsinaussar-
Put ukiutdlo ardlagdlit Kångiunerisi-
Sut uterångamik pisungorsimassar-
dlutik. ilånguakasé nagdlingnartumik
naggateKåinartarsimåput, påsineKå-
ngisåinarputdlo tåussuma siutitflatalo
Saum'nguakasé sume asfngarsemersut.
sudanimiut niuverniat ingerdlåt tai-
niåituput ingerdlåt ivkua nåpitait.
tåuko arabiamiunut akungnagtårutau-
ssorujugssuput, nålagåtalume Katima-
^ugdlune perdlorKuvai. kisiåne inuit
tåuko takornartamut tikitdluarxunar-
torujugssuput. Kimugserdlune nåpi-
kiartorpai suaortardlunilo inugsiami-
sårfigaiugit ilagsivdlugit aperalugit-
„sumungnarnerpisime? seKineK
tarrerérpoK. tangmårniånginavse?“
tikerKåt atissalugtupilugssuput. a-
merdlanerssait ugpateKutåinaicarput,
kisiåne tamarmik nuånårpalugput
Piuverdluarsimassututdlo issikoKar-
dlutik. inuiait tamalåjuput. Kerner-
tunik ama ilaKarput. sujugdlersaråt a-
PgutérånguaK tuagtoK — uvdluvdlo
Kaurnalåmeranut takusinaugåine —
^lnå iterssaruartoK kåkivissamigut
sukut tamauna Kumut sangusagkanik
nrnilik. tåuna KardleKarpoK avdla-
^igdle atissaKarnane. autdlåissuaicar-
nangmautserdlugo nangmatami-
nik. niancukut atissanarneK atorfig-
ssaKartisimagunångivigpå, nujaime
torssoKalutik Katigåtigut nivingåput.
takornartap ilagsingningnera akivdlu-
§° OKalulerpoK: „Dar Takelehmit ag-
Serpugut aKagulo Fashodamisavdluta.
dnuamut Bir Aslaniminiarpugut."
„åma uvagut tåssungnarpugut. tau-
vame ingerdlaKatigiginarniarta."
„nålagaK, uvagut niuvertut inger-
dlåt pitsut KanoK-ilivdluta anersår-
tornerpit tivka naimaniarsinauvar-
put?. uvagut alivdluta tangmåsaugut,
kisiåne uvagut nangmineK nerssutau-
tivutdlo iminguamik tunilåginartigut."
„inuit tamarmik Allahmut åssigig-
put. Bir Aslanime sineitatigisavavti-
gut. tamåna kigsautigåra."
aulajangivigdlune taima OKarpoK,
kisiåne niuvertOK angalassoK pitsoK
agssortuivoK: „mitagkivtigununa, nå-
lagaK?"
„nåmik. ilumuvigpunga. tikitdlua-
ritse.“
„ukume ilatit KanoK OKåsåpat?“
„Kanorme åma OKésagamik —?“
„araberiuvuse,“ nålagåt ilailo såg-
dlugit niuvertOK OKarpoK. „aperisi-
naunerdlunga nagguveKatigit klkå-
ssuse?“
„homsimiuvugut."
„Allah kerihm — Gute såimauvoK.
angutit homsimiut taimåineK ajorput.
akueriguvtigut nigorsimåsavavse."
„sok?“
„tatigineK saperavse.“
takornartaK åma homsimiusorå isu-
maKardlunilume agdlåt araberit su-
julerssortigigåt. taimailiorame sapi-
sertorujugssuvoK isumane erKordlugo
OKautigigamiuk. europamiut akivå:
„tigdligtutipisigut?"
„shillukit nunånipugut, angutitdlo
homsimiut shillukit akerarait," niu-
vertOK kissingnane utorKatsivoK. Ka-
noK piatdlagkunik sorssuteratåinåu-
put, tauva uvagut ajunginerutiparput
najungikuvtigik.“
„umativit sapitsugunångissusia. Ka-
noK ateKarpit?“
angut tuagtoK igsiåutamine nåparig-
sarpoK akivdlunilo: „ersisujuguma er-
sisujungikumalunit ivdlit susångilar-
ma. atera ' tusarumagugko tauva ar-
Karit maungalo aivdlugo." taima OKa-
riardlune siutituminit pigsigpoK, aut-
dlåine igipå savinilo amuvdlugo. tai-
mailiornerane araberit ingerdlarKig-
put. niuvertOK angalassoK iniminit su-
le nikingilaK. tununguane angut åma
taima mikitigissoK KeKarpoK ajorne-
russumigdlo iliulernigssåt ersigi-
nguatsiardlugo. taimailiulernigssåt a-
kornuserniarpå taimåitumigdlo OKar-
dlune: „nålagaK, isumåkérfigiuk. a-
ngununa tåuna timikitsungugaluar-
dlune OKå angisupilugssuaK. påsisi-
massaKångilaK. uvagut taissarparput
Ibn-el-djidri, imåipoK „kupit ernerat"
imalunit Abu-el-hadasjt sjarin, „atå-
taK arKanilingnik merKulik.“
„hm. sok kingugdlertut taima ate-
Kartipisiuk?“
„umé nujat arKaniliungmata. tai-
måitordle perrorutigissupilorujugssu-
vai. negerip arnap nunautiminik kar-
rinut nautitsivingminik påssussissar-
neranit sule perKigsåruneruvdlugit
påssutarissarpai."
taimailiordlune sujorasårunerat ku-
ianartungortiniarssarigaluarpå, per-
Kajångilaile, tåssame åipane kama-
vigdlune suaormat: „nipangerit, iv-
dlit sianissutsip atåtå! uvanga umika
ivdlit niancomit tamarmit hundrede-
riardlutik pingårneruput. ivdlinuna o-
Katdlortorssussutit. nagguvitit usor-
ssitsårutigissarpatit, kisiåne kiavdlu-
nit ugperingilåtit!“
tamåna åipåta ajuatdlautigissupilo-
rujugssuvå. kamavigdlune akivå:
„nagguvika ivdlit sumit ilisimavigit!
ivdlit atitit KanoK nipeKaramik, uva-
ngalo ativka?“ takomartardlo såriar-
dlugo OKaloricilerpoK: „nålagaK, Ka-
noK ateKartunga ilingnut OKautigila-
ra. ateKarpunga Hadji Ali ben Hadji
Ibn Hadji Otabja Abu’l Asher Abd’
Allah el Sandjaki."
arabiamiup arKe tagdliartordlutik
inuanut nuånersigalugtuinartarput
sujulime pingajuisa sisamaisalo ance
ilångussortaramigit. Hadji Alip isu-
mavdluarpalugdlune takornartaK issi-
gå neriugdlune aterpagssuane tupigu-
sutigisaKigai.
„tåssa Hadji Alimik ateKarputit?"
takornartaK aperivoK. „atåtatdlo Had-
ji Ibn Hadji Otajbamik?"
„åp, tåuna tusåmaviuk?"
„nåmik. åtatdlo tåssa Hadji Otaj-
ba?“
„åp åp. nalungiliuk?"
„åma nåmik. åtarKiutitdlo Asher
Tbd’ Allah el Sandjakimik ateKar-
dlune?"
„tåssardluinaK. tåuname tusåmasi-
måsavat?" 1V
„ateK tåuna atuarsimavara. angut
tåuna sapinerartarpåt.“
„sapitsorssuaK, sapitsorssuaK eri-
narssutivtine sule pigissarput!" Alip
peroKalune ugpemarsarpå.
„kisiåne tåussuma ivdlit sugingit-
dluinarpåtit!" niuvertup sujugdliuv-
dlune oKalugtup akomuserpå. „ateK
tåuna pinavigsimavat!“
„tamåkuninga OKalungnak. uvanga
nalunginerpauvara kikut nagguviga-
lugit.“
„åmame Hadjimik ingminut taisi-
nåungilatitdlunit. Hadjimik ingminut
taissartup ilerfiardlune Mekka tike-
rårsimassariaKarpå. ivdlit taimailiu-
ngisåinarputit."
„imaKame ivdlit taimailioravit?“
„nåmik. uvangame tamåna usorssit-
sautigingilaralunit. uvanga sagdluneK
ajorpunga."
„åmame ivdlit ilerfiamermik usor-
ssitsårutigssaKalernaviångilatitdlunit
kristumiugavit, kristumiutdlo toKumik
pitdlautigssaKardlutik Mekkaliarnig-
ssamingnut inertigåuput."
„KanoK-å? ivdlit kristumiflvit?" ta-
kornartaK aperivoK.
„åp, nålagaK," niuvertOK sujugdleK
akivoK. „tamåna issertungisåinarpara
ajortuliaungmat ugpemine miserrati-
gisavdlugo. kristumiuvunga, tOKUg-
ssaralo tikitdlugo taimåituarumavu-
nga.“
„atåtap sisamanik issigdlip" nipa-
nglnardlune uko onråtut tusarnårpai
icuiasutigalugitdlo. ikingutigigdluaru-
naKalutigdlo ingmingnut malerssu-
kungnaemeK ajorunarput. månale tå-
ssångåinaK ilungersorpalulerpoK, nipi-
nilo ilungersorpalugtitdlugo OKarpoK:
„ilumorputit. kristumiup ugperissane
miserratigingisåinåsavå. taimailiomeK
anersåmut iluartumut ajortuliomeru-
vok, bibililo OKarpoK taimailiomeK i-
luarsineKarsinåungitsoK."
„anersåmut iluartumut ajortulior-
neK?“ niuvertOK angalassoK tupåt-
dlagdlune aperivoK. „tamåna tusarsi-
maviuk?"
„åp, tusarsimavara."
„agdlagkatdlo iluartut — åma tåuko
nalungiligit?"
„åp, ingmånguaK."
„muamåkuvdlutitdlo sujunersomi-
arpinga ugperissara aulajangiuter-
Kuvdlugo?"
(nangitagssa-K.)
CODAN
4 ideelle CODAN-modeller
til den grønlandske sommer
Fra Danmarks største gummifabrik CODAN kommer disse
GULDSEGL-kvalitetsmodeller til glade sommerdages leg og
sport.
CODANip skoliai sisamat
aussarsiutigssarKivigsut
Danmarkime gummiliorfit angnerssanit CODANimit skut
uko pitsavigssuit aussaunerane pinguautigssat timerssutig-
ssatdlo piput.
Dessin 210S:
Codan „Sprint" sort, blå eller hvid lærressko med slidstærk, trans-
parent sål. Solid, robust, tåforstærket, skridsikker, ventileret. — den
helt rigtige til leg og sport. Fås i størrelserne 24—48.
Dessin 2105:
Codan „Sprint" skilt Kemcrtut, tungujortut KaKortutdlflnit ånoråmi-
niussut, nungujaeKissunik alugdlit. Kaj angnaltsut, nde KaleKutslgkat,
Kuåinångitsut, silélnarlgsarligdllt. — aitsåt tåssa pinguautigssat ti-
merssdtlgssatdlo. angiss. 24—48.
Dessin 518:
Brun skindsandal — fodformet. Meget stærk og ideel sandal til som-
merens friluftsliv. Fås i størrelserne 28—47.
Dessin 516:
sandalit åmit kajortut — isigkatut ilusigdlit. aserujaltsorujugssuit
aussame anerusigssancivigsut. angiss.: 28—47.
En gros forhandling gennem Den Kongelige Grønlandske Handel.
Den Kongelige Grønlandske Handel avKutigalugo pisiagsséupuf.
Dessin 452:
Blå og rød børne-sandalsko. Nem og praktisk legesko til de aller-
mindste. Fås i størrelserne 20—35.
Dessin 452:
mérKat sandalS tungujortut augpalugtutdlo. mlngnerpSnut pfnguar-
titdlune atoruminavigsut. angiss.: 20—35.
Dessin 705:
Codan „Blue Boy“ blå eller hvid lærredssko. Praktisk og solid uden-
dørssko til arbejde og sport. Fås 1 størrelserne 24—47.
Dessin 705:
Codan „Blue Boy“ skilt ånoråmernit tungujortut KaKortutdlunit.
silame sutdllslt timerssCtltdlflnit atoruminartut Kajangnaltsutdlo.
angiss.: 24—47.
KVALITETS PRODUKTER
33