Atuagagdliutit - 03.03.1966, Qupperneq 13

Kununguamik filmiliaK misigissaK angison
filme erininéngitsukut nunavfinui éngufisagunarpoK fikisamine nuånårnermik pilersitsivdlune, sordlume KununguaK Kanga taimåisimassoK.
HER ER DEN!
téuna auna
Knud Rasmussen mellem ArnarulunguaK og K'åvigarssuaK
de to Thule-eskimoer, der ledsagede ham på den lange
slæderejse fra 1921—25.
KununguaK eKisimårdlugit ArnarulunguaK åma K'åvigar-
ssuaK, Kimugsimik Sibiriap avangnå tikifdlugo 1921—25
angalatdlarame iiagissane.
Kunungup inuneranik filmiliaK
inugtånik åssilissat filmiliausimassut-
dlo atordlugit, angnertumik misigissa-
Karfiuvdlunilo Danmarkime avisinit
nersualårneKangårpoK. filmiliarine-
KarsimavoK Jørgen Rossimit, ukiut 25
ingerdlaneråne erKortumik tungave-
Kardlune filmiliortarnermigut tuså-
maneKalersimassumit, åncigssuissu-
vordlo Ingolf Boisen, privatimik fil-
miliortitseKatigit „Nunafilm" tunule-
Kutaralugit. OKausertai suliarineKarsi-
måput Palle Kochimit, filmilo eri-
niorneKardlune Ole Schmidtimit. fil-
me 30 minutinik sivisussuseKarpoK ta-
kutineKardlunilo filmertarfigssuarme
Palladiumime Københavnime ingmi-
kut KaerKUssanut, tåssa Kununguamik
ilisarisimangnigsimassunut sule inu-
ssunut avdlarpagssuarnutdlo tåussu-
minga soKutigingnilersimassunut.
filmip autdlarKautigai agdlagfiup
Kåne åssilissat, uvdlorsiuterpagssuit,
agdlagarsiat nalunaerssuivfigpagssuit-
dlo, tauvale filme nunavtinut sango-
riassårpoK Kimugsit sikukut inger-
dlavdluaKissut takutineKardlutik. sor-
dlume tåssa nangmineK KimugseKa-
tauginardlune ornitaK pilerinartulig-
ssuaK nalunago nuånårneK misigisi-
mavdlugo.
☆
KularissariaKångilaK Jørgen Rossip
nuånårutigisimagå uvdlorsiutitoncat,
agdlagkat Knud Rasmussenivdlo ila-
rejet icaleruait
nunanut avdlanut
Sæbyme aulisagkanik nioncutig-
ssiorfiup 1 miil. kr. misilissarnerme
atugagssångortisimavai nautsorssuti-
galugulo februarime rejet Kaleruait
manamut naleKångitsutut issigineKar-
tut niorKutigssiarissalerumårdlugit,
taimalo akilersitdluardlugit nunanut
avdlanut tunissalerumårdlugit, auli-
sagkanik niorKutigssiorfiup pissortai
nalunaerput.
rejet Kaleruåinik misilivdlune nior-
Kutigssiorfigssame Vendsysselime su-
liarineKartume nioncutigssiagssat si-
låinartaKångitsume panerserdlugit
aserorterneicartåsåput. taimailiornikut
Kaleruat Kalipautåt augpalugtoK pigi-
narneKartarpoK, exaluitdlo ardlari-
ssait tasiliane nerdlersordlugit agdli-
sarneKartartut rejet Kaleruåinik tai-
neKartunik nerdlersorneKarångamik
nerpé augpilassungortarput, kapisig-
dlit nerpinut erKainarsissardlutik,
„Dansk Fiskeritidende“ agdlagpoK.
akilisitaussoK
■angatdlåmik tigsiartåumik ikiortau-
ssumik motorilingmik (aulisariumik)
pigingnigtoK tåssanilo nålagaussoK 150
kr.-nik akilinigssaminut akuerssisi-
mavoic akilisimavdlunilo niuverner-
mik ministeriaKarfiup nalunaerutaine
umiarssuit sananeKartamere atortuilo
il. il. pivdlugit najorKutagssanik au-
laj angersagausimassunik unioncutitsi-
sim agame.
erKartorneKartup angatdlåme å-
nangniutå gummi putdlagtagaK piu-
massarineKartut maligdlugit ming-
nerpåmik Kåumatit antaneK-åipagsså-
ne ånangniut niorioitigssiortuanut
tåukuningalunit iluarsaissartugssatut
akuerineKarsimassumut misigssorti-
ngitsorsimagå „Dansk Fiskeritidende“
agdlagpoK.
Kutainik ikingutainigdlo OKaloKati-
gingnigtarnine avKUtigalugit filmiliag-
ssane isumagssarsiorfigisimagamiuk.
filme takutitsivortaoK Kunungup inu-
nera sunersimaneKartoK nunavtinut
Danmarkimutdlo atassutut misigisi-
maneranik. Kavdlunåmingme atåta-
KarpoK, kalåtdlimik arnaKardlune, nu-
navtine agdliartordlune angutitutdlo
sulinine autdlarnerdlugo Danmarki-
mingånit. taimåitumik ardlaleriardlu-
ne tåkutarpoK Københavnimut uter-
toK umiarssuatorKat måna Kangångo-
rérsut ilauvfigalugit, angnertoKissu-
mik ilagsineKartoK, atarKiniardlugo
ikumatitanik tigumiartunik inger-
dlaortoKartoK, oKalugiarfigineKartoK,
sarKarmiulerneKartoK nererssuartine-
Kartordlo, åmåtaordle erssertarpoK
Hundestedime igdlumine igsiassoK er-
Karsarpalugdlune, Kularnångitsumik
tugdligssånik ilisimassagssarsiornig-
ssamine kiserdliornigssane isumalior-
Kutigigå.
tåssångåinardle issigissat avdlå-
ngortaraut angalanerup pisanganar-
tua nivtarneKardlune, iperautaK sulo-
råtdlagtitardlugo Kamutine Kunii'
nguaK nuånarssalerugtorångat.
filmip torratdlataoKutå tåssa åssili-
ssat tamåko Kanganitsat umåssuseKa-
lersutut Jørgen Rossip ilersisinausi-
mangmagit, éssilissåinait nalivtinilo
filmiliat imatut akulerigsisimavdlugit,
tamarmik manåkorpiaK pissutut issi-
koKalersitdlugit. Kunungup angalaKa-
tåta amissup Harald Moltkip titarta-
gai avanerssuarmiunik eriKumitsu-
migtaoK umåssuseKarpalugtungortine-
Karsimåput, nangmineK tåuko akor-
nåne inoKataulersutut isumaKarnajå-
narsissardlune.
☆
Knud Rasmussen toKuvoK 1933-me,
taimanernitdlo ukiut taima amerdla-
tigissut Kångiutut inunera OKalugtua-
liåinartut itordlusoK filmiliarineKar-
mat tamåna ajornaitsusimångeKaoK.
angnertorujugssuarmik misigssuissa-
riaKarsimavoK agdlagkanik åssilissa-
nigdlo, Kununguvdlo nipånik OKalug-
tartutorKamut ImiussaK ujarneKarsi-
magaluarpox nanineKarsimananile.
KularnångilaK erininarsingitsoK fil-
mip tåussuma torratdlataoKissup nu-
tinere nunavtinut ångusinaujumårtut,
filmertarfingmitdlo filmertarfingmut
ingerdlajumårtut tikisamingne nuå-
nårnermik nagdliutorsiornermigdlo
pilersitsivdlutik, sordlume KununguaK
Kanga taimåisimassoK.
filmip takutencårneKarnerane ku-
ngikut prinsesse Benediktilo najuput,
taimatutaoK nunavtinut ministere
Carl P. Jensen, ilagigtigut ministere
Bodil Koch, kulturikut ministere Hans
Sølvhøj, folketingip formandia Julius
Bomholt, viceadmiral A. H. Vedel,
professor Erik Holtved, Grønlandske
Selskabime formande Mikael Garn,
departementschefit Eske Brun åma
Erik Hesselbjerg, landshøvding N. O.
Christensen avdlarpagssuitdlo.
professor P. V. Glob, nålagauvfiup
katerssugausivigssuane KutdlersaK ti-
kitdluarKussivoK ilåtigut OKardlune,
åssilissat takutineKartut piviussussut,
taimågdlåtdle tugdlerigsinerat piuma-
ssarssutaussoK.
— taimåitumik angussuaK Knud
Rasmussen, amerdlaKissut nåpisima-
ssåt sulile amerdlanerit sulineragut
nalungisåt erKortumik takutisinå-
ngorsimavarput. sulile amerdlanero-
Kissut filme av.KUtigalugo ilisarisinå-
ngusavåt, tåssalume sujunertarineKar-
tOK.
☆
Knud Rasmussenip pania fru Inge
Thorborg filme pivdlugo Kujåssute-
KarpoK, ilåtigut oicardlune:
— kisame uvdloK nagdliupoK sivi-
sumik Kilanårisimassarput, atåtamik
filmiliap takutineKarKårfigsså ikingu-
tigisimassåinut. tupigusutigårput Jør-
gen Ross taima malartaisersimati-
gingmat suliagssane nåmagsiniardlu-
go, ajornartorsiutigssatdlo tamaisa
Kångersinausimangmagit. Knud Ras-
mussenimik filme atordlugo OKalug-
palåK pilersisinausimavå, taimailior-
sinausimavordlo inugtånut tungåssu-
teKartut sule pigineKartut tamaisa
misigssuatårsimagamigit. uvangåtaon
ikiuniartarsimavunga agdlagkatigut
oKaloKatigigtarnertigutdlo. Kujåssuti-
gåra påsissutigssat ingmingnut atug-
kiuneKartut Ingolf Boisenip Jørgen
Rossivdlo Kajagssuartumik atorsi-
mangmatigik.
tamåko tamarmik pissariaKarsimå-
put filmiliarineKartup inugtå erKortu-
mik erssersikumavdlugo. ussemartor-
siorKajånarunaraluaKaoK inup tama-
nit nuånårtorissaussup takutiniarnig-
sså, sordlume amerdlanerit Knud
Rasmussen taimatut isumaKarfigissa-
råt, atåtamale tusåmassaunera plnar-
nago filmiliortut takutisinausimavå-
taoK ikingutine najordlugit nuånår-
tarnera, sulisitdlune ilungersorpasig-
sumik pissuseKartarnera akimassutdlo
pissusilersutåinik pingårtitsinginera
kisalo atissamigut perruatårumassar-
nera. åmåtaordle erssersisinångorsi-
mavåt ingminut sagdliutiniartångine-
ra. Katångutikalo KutsavigeKåvut iki-
ngutit ajungitsut tamaisa, filmip uma
pilersineKarnerane peKatausimassut.
sic.
PRÆCIS HVAD DE HAR BRUG FOR!
Trans-Arena PA 13/FM
bølgelængderne: LB, MB, KB, FB fima FM. 13-inlk transistoril ik, 5-nlk
diodellk, radlovdlo anglsåp pltsaoKUtal tamaisa plgalugit oKlmalssusUlk
iUVSCHUTZ
salonrifler
Det førende mærke
i Europa
-----fil disse rifler anbefales ICI pafroner
KorortuarKat
KdrortOaricanut tåukununga ICI patronit nalerKuneruput
Europame sananeKartartut pitsaunerssait
SIMRAD’s
NYE RADIOTELEFON
SIMRADIp radiotelefonlutå
nutåK
portussusia = 46 cm
silissusia = 36 cm
tukimornera = 24 cm
60 w. (12 v.) krystalit 4 ilångut-
dlugit............... kr. 7600,-
80 w. (24 v.) krjTstallt 4 ilångut-
dlugit............... kr. 8650,-
Højde = 46 cm
Bredde = 36 cm
Dybde = 24 cm
60 w. (12 v.) incl. 4
80 w. (24 v.) incl. 4
krystaller
Kr. 7600,-
krystaller
Kr. 8650,-
tamarme afautsimuf pQgax
(sitsiuitsumik Silumin-imik)
angatdlatinut mlklssunut fima
piukunartOK.
modulatore sarfalersOtdlo a-
ngatdlåtagkat.
sarfa tornikitsut.
atoruminartut.
ALT I EET KABINET!
(Aj søvandsbestandigt Silumin.)
Velegnet også i mindre både.
Transistoriseret modulator og
strømforsyning.
Lavt strømforbrug.
Let at betjene.
autdlakdllfslssut:
1605—3800 kc/s 12-inik kanalllik
Kagdlerautlnardlune OKaldssisI-
naussoK.
malungnamera 100 pct-imU 10
pet-imut nikerartoK.
kalerrisårutinik nangminérdlu-
ne tigusissartOK.
SENDER:
1605—3800 kc/s i 12 kanaler.
Simplex og duplex.
Omskifter mellem 100 pet og
10 pct. udgangseffekt.
Automatisk alarmsignalgiver.
naiaorut:
4-nik båndilik = 150- 370 kc/s
525- 1600 „
1600- 4400 „
4400-13200 „
150—370 kc/s sumlssusersiniar-
nerme atomeKarsInauvoK.
ujardliutå ersserKigsoK malug-
ssarigsorujugssOvoK.
nålaorutip malugtarissusiata
nangminértungordlugulo suliarl-
nerata kalerrisårutit. såkukitsut
såkortOtdlo åssigingmik tigu-
ssarpai.
højttalere angisdK nipigigsoK 4
wattiussoK.
MODTAGER:
4 bånd = 150— 370 kc/s.
525— 1600 „
1600— 4400 „
4400—13200 „
150—370 kc/s kan anvendes til
consolpejling.
Den tydelige lineal-skala har
stor indstillingsnøj agtighed.
Modtagerens følsomhed og auto-
matik er valgt, så den klarer
såvel svage som kraftige sig-
naler godt.
4 watt lydeffekt i stor højttaler.
Importør:
tiklsltslssartoic:
Ewald Steensen
HJØRRING — DANMARK
RADIO SERVICE
H. Rasmussen
Julianehéb
RADIO SERVICE
Ole Winstedt
Godthåb
Radiotekniker Burnæs
Egedesminde
13