Atuagagdliutit - 03.03.1966, Blaðsíða 33

mugsiau
agdlKarl May
gssar
nugt.: Peter Nielsen
(nanffitaK)
Schwartz nalaussårfingmut ingipoK
Katånguminitdlo agdlagarsiane atua-
lerdlugit. Katångutå Sansibarimit Vic-
toriap-tasianut tåssångånitdlo Alber-
tip-tasianut tåunalo Kångeramiuk
Bahr el Ghasalip-pullassuinut inger-
dlavdluarsimavoK, Niam-Niamimilo
Katångune utarKiniarpå. Sansibarime
umassunik ilisinjassagssarsiortumik
nåpitsisimavoK, tingmissanik ilisima-
ssaxardluartoK Katångutånutdlo anga-
laKataulersimassoK. bayemimiuvoK,
assiglngitsunigdlo erKuméKuteKara-
luardlune angutauvoK angalaKatiku-
minartoK, sapitsoK KunugissaKångit-
sordlo. mardluvdlutik angalanenming-
he ilisimatusautigssanik pigssarsiv-
dluarsimåput, månalo uningaulersi-
måput katerssugkatik suliarerxigsår-
niardlugit. Ben Wafa, negereK, suju-
lerssuissugssauvoK pitsaunerpåK, su-
nalo tamåt tåussumunga isumagiti-
narsinauvå.
Schwartzip agdlagkat atuardlugit
nåniariarai slovakeK iseratarpoK.
»akornusersimåsaguvkit utorKatser-
punga, kisiåne kigsautigissaKaravta
OKarfigiumagaluarpavtigit."
„uvagut? — tåssa isumaKarpit iv-
dlit nangmineK niuvertutdlo angala-
ssut avdlat?“
„tåssa Hadji Ali uvangalo — uva-
gut mardluvdluta."
„å, tauvame sumik?“
„mudirip OKaloKatigåtigut oKardlu-
nilo tikerårisavdluta igdluanilo ineKå-
sassugut. kisiåne åma OKalugtupåtigut
ivdlit mångånit agsut autdlajårusug-
tutit såkutunigdlo ilaKartugssaussutit.
kisiåne Hadji Ali uvangalo måne uni-
naruméngilagut. Niam-Niamimut ila-
gerusugkaluarpavtigit iluagtitdlugo
tarKavane niuvemiarslnåusagavta. er-
Karsautigårput måne Fashodame nior-
Kutigssavtinik pisiortorniardluta tar-
Kavane niuverdluåsagunaKigavta ape-
riumagaluarpavkit ajungisårfigaluta
uvanga Alilo ilagiumåsanerivtigut?“
„sorme? uvavnut tugdluardluinar-
poK. ilivse inuit periatårtartuvuse,
taimåitutdlo uvanga amerdlagilerna-
viångilåka."
„tauvame tåssa perKuvavtigut? ila
nuåneK. ilumut nuånångårama. uva-
nga negerit oKausé sapingilåka OKa-
lugtigisinauvarmalo. navssårtorujug-
ssuåsaugut, navssånik ilisimatusar-
nermut atortugssanik, åma tusåmasså-
ngusaugut, tusåmassarssuamik ateKa-
lisaugut. Hadji Ali ornigkasuamiar-
para OKalugtutdlugulo Kinutivta ang-
nerpårtåt nåmagsineKartoK.“
kapitalit arfernat
pilerssårutipalåt
kup Bahr el Ghasalip — Gazelle-
flodip — kongonegerit nunånut pula-
nerane kup sinå talerpigdleK sukut
tamauna palminik orpeKarpoK. pilu-
tait Korsuit tårtut anorimik aulatålår-
put. — kup sinå såmerdleK kup imå
tikivigdlugo nunap naggordlugtup
naussuinik orpigaKarpoK.
kup KerKinåniput ivigarssuit umå-
rigsut toKuliornikutdlo katagarnikut
KeKertaorusimassut, tåukualo akornat
siligtumik isorartumigdlo sukugssiag-
ssanik måninaK naussartunik nauvfi-
gisimavoK kup kugtå silingeréKissoK
sule atikinerulersitdlugo.
sukugssiagssat portusut akornåni-
poK noqere atauseK, umiarssuårånguit
tingerdlautåinagdlit Nilip tivfasig-
suane nalungisaoKissut ilåt. nåparutå
angneK arKarsimavoK, nåparutålume
mingneK sujuanitoK åma taimailisi-
mavdlune, umiarssuårardlo sukugssi-
agssat akornånut issertorsimagame
takulertugagssåungilaK. tåssaninera i-
lisimaringikåine takungivigdlugo Kå-
nginartariauvoK. umiarssuåraK tor-
KordluarsimassussåvigkaluarpoK, tai-
måitordle iluane sulissunik inugpålo-
KarpoK. inugsiat arnat tatdlimat arfi-
nigdlitdlunit sanileriårdlutik sérKu-
mersimavdlutik ujarKanik mardlung-
nik iluaKuserdlutik ivigkanik Kaju-
ssaliaussartunik aserorteriput. suliaK
piuminaitsuvoK, naussutdlo Kajusså-
ngorniagkatik ningusut taimalo ini-
lugtigalutik taimalo Kasunartigissu-
mik sérKumersimavdlutik aserorter-
niaussårdlugit inugsiat arnat tamavi-
årnermik kinait kiangmik kugtuinåu-
put.
taimatut KajussånguaK Sudanime
nerissaussartunut ilåungitsoK ajorpoK.
ujarKanut saviminermutdlunit såtu-
kujussumut utauvdlune kisrahmik tai-
neKartarpoK, igfiugaK såtukujoK ka-
jortoK augpalussartoK nunane tamå-
kunane soruname nerissarineKartOK.
imermut utauvdlune buddingiliaussar-
poK luqmahmik taineKardlune euro-
pamiut Kardluinut nivdliumissårutig-
ssåungivigsoK. kisrah Kåumaterpag-
ssuit angalanerme taicuarmeKarsinau-
vok. imermut arrorsameKarsinauvoK
taimalo merissahliaussardlune, imi-
gagssaK sérnalårtoK agsut atorneKar-
tartoK.
umiarssuårKap aKuaniput negerit
mardluk palmit ipåinik agdlunaussi-
ordlutik ingmingnut alikusersutigalu-
tik. sulitigalutik inugsiat arnat malu-
gitinavérsårdlutik Kiviatdlåvait OKa-
lunertik tusartikusugunångivigdlugo.
Kemertut tåuko mardluk ulussami-
kut igdlugtut tamarmik putdlanga-
ssorssuarnik KileroKarput nalunara-
tik inugsiatut autdlarussaunikussut. i-
nugsiautigssarsiorneK iluagtitdluarsi-
magångat inugsiat inusungnerussut
taimatut takuvsunarsautigssånik iti-
sumik pilangneKartarput inugsiångor-
nerånut någssåungitsumik nalunaer-
Kutsiutdlugo. iké Kasilitsunik, taratsu-
nik arssanigdlo tagiartondgsårneKar-
tarput sivisupilorujugssuarmik mami-
kiartortugssångordlugit, taimalo Kag-
tusupilugssuarnik KileroKalersarput.
ugpateKutitik atissatuarait. nujait
nipinerKusersordlugit ulamertungor-
sagåuput portusumik KåungussaKå-
ngitsumik nasalingmut enKainartoru-
jugssuångordlutik. belandanegeritut
oKalugput arabiamiut OKausinik aku-
nipilorujugssuarnik. Sudanime oxaut-
sit atorneKartut taimåikajugtorujug-
ssuput. ilerKussoK maligdlugo oKauseK
„uvanga" atortoringilåt, tamatigutdle
nangmingneK atermingnik ingmingnut
taissardlutik.
„Lobop tamåna ajorå, agsorssuaK a-
jorå!" åipå isuvssugpoK. „Lobo åma
malugitisångilaK tamåna ajorigamiuk.
„Tolop tamåna åma ajorå Lobomi-
ngarnit ajorinerujugssuvå," åipåta å-
ma isuvssugdlune akivå. „Lobo Tololo
autdlarussaungmata ilaKutait tamaisa
Abu el Motip toKupai, kisiåne Tolop a-
tåtå anånålo anigulput, tåuko sule i-
nuput. Tolokulungup takorKingnavér-
pai. taimåitumik tamåna ilingnit ajo-
rinerujugssuvå."
„sok Lobop tamåna mingnerussumik
ajorisavå?" sujugdliup aperå. tåussu-
ma angajorKåve Katångutailo toKU-
tåuput, tauva Lobo Tolomingamit
någdliungneruvoK. amalo —“ nipikit-
dlerKigpoK, „belanda KanoK-iliusava
angutip KaKortup ilaKutane toKusi-
magpagit?"
Tolop mianerssuvigdlune inugsiat
arnat Kiviarpai uisorersautigalunilo
åipane akivdlugo: akiniåisaoK! Abu el
Mot toKusavå."
„åp, taimåitariaKarpoK, kisiåne susa
OKaluserinago! “
ikingutiminut Tolomut tamåna o-
Kautigisinauvå. Tolop kigdlutiginaviå-
ngilå, kisiåne savingmik Karssumig-
dlunit toKunartuligkamik ikiusavå."
„kisiåne iperartordluta tOKåsavåti-
gut.“
„nåmilo. Kimåsaugut."
„KimåneK ajornaKaoK. KaKortut
Kingmilissardlutik malerssusavåtigut.
pingitsornatik nanisavåtigut."
„tauva Tolo ingminut toKusaoK. To-
lo iperartortikumångilaK, Tolo åma i-
nujumångilaK atåtane anånanilo pe-
Katigisinåungikunigit. KaKortut isuma-
Karput angutit Kernertut umateKå-
ngitsut, kisiåne angut KernertoK ara-
berimit ajunginermik umateKarpoK.
angutip Kernertup atåtane anånanilo
asavai najorumavdlugitdlo toKusav-
dlunilunit. måne angutip KaKortup
inugsiaråtigut, piumåumerunilo toKU-
savåtigut. inugsiautigssarsiulerune pi-
ngitsailivdluta ilagisavåtigut nangmi-
neK Katångutivtinut sorssugtisavdluta.
kisiåne Tolop Katångutine Kernertut
tigussarisångilai, åma inugsiautingor-
tisångilai!"
„isumaKarpit inugsiautigssarsiorni-
artoK?"
„Kanorme isumaKartipiuk arnat uv-
dlorpagssuångormatigik durrhalior-
dlutik (Kajussaliordlutik)? påsingiligit
kisrahliortut? aitsåt taima amerdlati-
gissunik kisrahliortarput arabereK i-
nugsiautigssarsiomigssaminut taKuag-
ssaminik katerssilerångat."
Lobo Kuarsårnermik agssane patig-
pai OKardlunilo: „Lobop tamåna er-
Karsautigisimångilå. Lobo isumaKar-
Pok Abu el Motip uternigsså utand-
sagåt."
(nangisaoK)
Gennem de sidste 15 år er vogne fra SMC blevet solgt overalt I Gren-
land. De har arbejdet upåvirket af de vanskelige grønlandske forhold —
og hvad der er mindst lige så vigtigt — værkstederne er kendt med
vognene og er meget velforsynede med reservedele. SMC's vogne
dækker ethvert kørselsbehov, og vi kan tilbyde et væld af udstyr spe-
cielt beregnet for Grønland.
uklut kingugdltf 15-1! xamutlt SMC-mlt pissut Kalåtdllt-nunSnut tamarmut
funlneKarfarsImåput. Kalåfdllt-nunåne pissutslnlt a|ornakusdrfunit sunerne-
Karatlk sullssarslméput — talmatutdlo plngårtlgaoK — lluarsalssarftf aa-
mullt lllsarlsimangmatlglk klngorårtigssanlgdlo agsut pilersordluagauv-
dlutlk. SMC-p Kamutal angatdlåsslnermut sumutdlOnlt nåmagslngnlgsl-
néuput, pIsatsersQtlgssarpagssuitdlo kajumlgsårutiglsinauvavut Kalåtdllt-
nunSnut Ingmlkut nautsorssQssat.
agdlagflglnlartlgut akitdlo agdiagartåt plslarlnlagkaldlo nagsluterKuklt.
SKANDINAVISK MOTOR CO. A/S
ØSTERBROGADE 13S - KØBENHAVN 0
fire esser i Grønland
RVEDELE
33