Atuagagdliutit - 04.08.1966, Blaðsíða 2

atuartartut
agdlagait
naligigsitaunigssap piumassarå
åssigingmik ilmiartitaunigssaK
taimatutdle naligigsitåusagåine kalåtdlit kulturianut pingårute-
Kartut sumigmarneKåsångitdlat
A/G nr. ll-ime 26. maj 1966 sarKU-
mersume soicutiginartunik ardlaling-
nik ilångutaKartoKarpoK, atuarfit
pivdlugit inatsisigssamut isumavnut
atassunik.
ilångutat tåuko navsuiauteKarfigi-
lersinagit nutsaviginiarpåka skolele-
der Knud Breum ilångutånut A/G nr.
10-me. agdlagå tamåt isumaKatigi-
ngilara, ajornartorsiutinigdle såkor-
tumik sarKumersitsinera ajungilaic.
tåussuma takutipå atuartitsissunut av-
dlanutdlo Kanon ajornakusortigissoK
nunavtine iluamérsumik atuartitseri-
auseKarnigssaK naniniåsavdlugo.
skoleleder Sigurd Gudiksen K’ut-
dligssanmganérsoK A/G nr. ll-ime i-
léngussamine KuleKutaKartume „uki-
umortumik nagdliutorsiorneme ona-
lugiartarnerit atuarfigtigutdlo inger-
dlatsineK“ taissaKarsimavoK K’utdlig-
ssat aviséråne K’utdlerme agdlause-
rissane agsut såkukitdlisitdlugo na-
ngitdlugo. A/G-me atuartut amer-
dlanerit tåuna takusimagunånging-
måssuk A/G-me agdlagå najorKuta-
risavara.
Hr. Gudiksen ilumordluinarpoK ag-
dlagkame kalåtdlit Kavdlunåtdlo nali-
gxgsitaunigsså isumaKatigisimagiga
sulilo isumaKatigivdluinariga. peKati-
galugo Gudiksenip isumavnik soKuti-
gingnigdluinarunartup ilisimassaria-
Karaluarpå, ersserKigsartuartarsima-
giga, taimatut naligititaunigssan ait-
såt piviussungortineKarsinaussoK, ta-
matumane aperKutaussut nåmagsine-
Karsimalerpata, naligigsitaunigssamilo
tamatumane kalåtdlit kulturianut pi-
ngåruteKartut sumiginarneKåsångig-
pata. kalåtdlimut pingårnerpaoK tåssa
kalåtdlit OKausé. tamåna hr. Gudik-
senip påsisinåungikuniuk tamåna
nangmineK kukunerisavå, agsutdlo
ajussårutigigaluarpara.
seminariap ukiumortumik nagdliu-
torsiornerane oxalugiarnivne iliniar-
titsissungornianut realskolimilo atu-
artunut påsitiniarsimavara nunavtine
atuartitseriauseK nalenrutoK KanoK
itussariaKartOK. tamåna angusavdlugo
månåkut såriarfigssaKångikatdlarpu-
gut. taimaingmat børnehaveklassit
angnertumik erKartorsimavåka mér-
Kat atualernigssamut nåmalernigsså-
nut pingåruteKardluinarmata.
Danmarkime børnehaveklassinut
tungatitdlugo hr. Gudiksenip taivå
tåuko sule misilinertut OKautigissaria-
Kartut! tupingnarpoK KavdlunåK ilini-
artitsissoK Danmarkime atuarfingnut
tungassunik malingnausinaugunå-
ngingmat. ukioK måna folketingip a-
tautsiminerisa ilåne inatsisigssaK a-
kuerssissutigineKarpoK, tåssane onau-
tigineKardlune børnehaveklassit mi-
siligutitut, OKautigissariaKarungnaer-
tut.
Hr. Gudiksen isumanarame misili-
gutitut atuartitsinerme kalåtdlit mé-
rartait atuarfiup tungåtigut danskit
mérartaisut issigineKartariaKartut,
kukuvdluinarpoK. nunavtine atuar-
figtigut påsisimassaKarnerpåtdlunit
miserratigingilåt sule ukiorpagssuarne
kalåtdlit mérartaisa artusagait inatsi-
sigssanut sujunersume atualerdlånut
tungatitdlugit piumassarinenartut. i-
noKatigigtigut kulturikutdlo tunga-
vigssat åssigingipatdlårput. tåssa a-
perKutip åipå, avdlalo imåinåungitsoK
tåssa Danmarkime atuartitsinikut
angnertoKissumik suj uarérsimaneitar-
tugssaussoK, inatsisigssatut sujuner-
sume piumassarineKartut måne nå-
magsisinauleriångikivut. månåkut su-
junersuteKartoKartalerérpoK Dan-
markime mémat atuarfine atuartitse-
riauseK avdlångortineKarKuvdlugo. å-
måtaordle Danmarkime iliniartitsi-
ssugssat piumavfigineKarnerat ang-
nertuneru j ar tuinarpoK. Danmarkime
iliniartitsissungorniartut amerdlaner-
påt uvdlumikut studentiorKårsima-
ssugssåuput. taimatut sule ukiorpag-
ssuarne nunavtine piumavfigingnigsi-
nåungilagut. tamåkuluko tungaviga-
lugit kalåtdlinut iliniartitsissungor-
nianut OKalugsimassunga, tåssalo å-
ma angneruniångivigdlunga isumav-
nik nivtaivfigisimagiga inatsisigssa-
tut sujunersume kalåtdlit OKausisa i-
Kangerdluarssorutsime Centraltankanlæget i Færingehavn
oliausivit Pingårnersåt
DET GRØNLANDSKE
OLIEAKTIESELSKAB
Kalåtdlit-nunåne
oliamik pigingneqatigit
nigssiniagaunerat. sok nalungikaluar-
dlugo kalåtdlit mérKat inoKatigit kul-
turivdlo tungaisigut tungavigssaKå-
ngitsut taima angnertutigissunik piu-
mavfiginiåsavavut? amigautit tåuko
mérKat angajorKåtdlunit pissussuti-
gingilait, aperKutaussordliuna ineriar-
tornerme åssigingitsunik angussanar-
simaneK. puigortariaKångilartaordle
kalåtdlit onausisa kukussumik inig-
ssineKarnerat ukiune aggersune imåi-
nåungitsorujugssuarmik kinguneKar-
tugssaungmat. ajornartinago kalåtdlit
danskitdlo OKausé naligigsineKåsag-
pata, tamåna Kavdlunåtut atuartitsi-
nermut ima kinguarsautautiginaviå-
ngilaK, tamatumuna akornuserneKå-
savdlune kalåtdlit mérnat ukiune ki-
ngugdlernisut Kavdlunåtut ilikartigi-
ssarnerat.
A/G nr. 12-ime iliniartitsissoK Er-
ling Mors Nielsen, Nuk, agdlagpoK
KuleKutserdlugo „sapiserneruvatdlår-
pa?“ oKautigissariaKarpara iliniartit-
sissoK KavdlunåK sule ukioK atauser-
dlunit nunavtinisimångitsoK OKautsit
pivdlugit OKatdlinermut kagdlutisav-
dlune saperugtåisimavatdlåKingmat
tupigigiga.
påsisinåungilara suna tungavigalu-
go tåussuma OKauseringisardluinåka
uvavnut tugtiniarsimangmagit. Hr.
Nielsen soKutiginartune OKauserisima-
ssavnigoK issuaisimanerarpoK, tåuku-
lo sumit pisimagaluagkane tungavi-
galugit, nangångivigdlune nalunaer-
poK sapiserneruvatdlårtOK folketing-
imut ilaussortap Kinersissine ilisi-
maitsutut OKautigisagpagit!
KaKUtigortumik OKauserisimassanik
eKutitsinermik taima angnertutigissu-
mik sujumugagssaKartarpoK. isuma-
Karpunga inuit pissortanik atancing-
nigtarnerånik OKauserissåka hr. Niel-
senip piumassardluinarminik navsui-
arsimagai. pissortanut atarKingnig-
tarnermik oKauserissara silåinarmit
nigsitåungilaK, isumaKarpungalo utor-
Kaunerugåine sivisunerussumigdlo
nunavtinisimagåine tamåna pivdlugo
OKauserissåka aitsåt iluamik påsine-
Karsinaussut. nunavtine pissortat u-
kiut ingerdlaneråne inuit misigissu-
seKalersisimavait pissortat kukujuit-
sussut, pissortatdlo taimailiorsinausi-
måput kalåtdlinit iliniagartuneruner-
tik pissutigalugo. neriugpugutdle u-
kiut ingerdlaneråne nungutisinauju-
mårdlugo tamåna pissortanik ugpe-
ringnipatdlårneK.
åmåtaordle hr. Nielsen OKarfiginå-
savara oKatdlinerme tungaveKartutut
peKatåusagéine iluanutaussångitsoK
avdlat OKauserisimassåinik eKutitsi-
neK.
A/G nr. tåssane ama palase Chr.
Lynge, K’eKertarssuaK, agdlagaxar-
poK KuleKutserdlugo" kalåtdlit OKausé
navianartorsiortineKångitdlat misiliv-
dlune atuartitsinermit."
misilivdlune atuartitsinerup atorsi-
nåussusia åssigingitsunik isumaitar-
figigaluardlutigo nuånårutigåra Chr.
Lyngep isumaKatigivdluinarmanga
kalåtdlit OKausé igdlersortariaKartut.
ajussårnarpordle apencutip pingår-
tortavia tungavigalugo onatdlinigssap
Frederiksberg Hotel
Hotel - Restaurant - Bar
Hyggelige selskabslokaler
Åboulevarden 29 . København F.
Tlf. 35 62 62
palasip saperunarmago. ajoraluartu-
mingme uvangånguåkuluk ilaKutav-
nutdlo tungassut ilångusimavai. avor-
Kårånga mérara KavdlunåtuinaK oKa-
lungmat, uvangalo angerdlarsimav-
fivtine KavdlunåtuinaK OKalugkama.
taimailiusavdlune sianitsorpatdlang-
neruvoK, palasiå. palasip ilumutdle
iluamérsumik erKarsarsinaugune Kut-
savigissariaKaraluarpånga, folketing-
ime erssericigsarniartaravko kalåtdlit
OKausisa tunugdliuneKånginigssåt. ta-
måna uvavnut, nuliavnut panivtinui-
nardlo tungassugpat soKutigisimåså-
ngikaluarpara, uvagume Kavdlunåt
avdlatdlunit OKausé atordlugit OKalu-
sagaluaruvta angerdlarsimavfivtine
pingårnerungingmat, ilaKutarinime o-
Kautsit tåukunungåinaK tungåput. u-
vanga icavdlunåmik nuliaKarpunga,
paniga Danmarkime perorsarpon ar-
namilo OKausé, Kavdlunåt OKausé, o-
Kauserai.
oKaluserissarputdle tåssa kalåleit
méran nunavtinitoK perorsarneKåså-
ngitsoK inungutsimine OKautsine
mingnerutilisavdlugit. atuarfit piv-
dlugit inatsisigssatut sujunersut av-
dlångortinago akuerisaguvtigo, tai-
matut misigisimanermik pilersitsisi-
nauvugut. iliniagagssan susupagine-
icartoK avdlatutdle pingårtineKalersi-
nåungilaK. isumanångilanga kalåtdlip
kiavdlunit sonutigisagå mérKat nu-
navtine perorsarneKarnigssåt kalåt-
dlit OKausinik inimigissaKånginigssa-
mut.
juli 1966
Knud Hertling.
nålaortartut
kigsautigissainut
radiukut inuvdluarKussutit (nålaor-
tartut kigsautait) tamavta imaKa tu-
sarnårdlugit nuånarissaKågut, Kular-
nångitsumigdlo nangmineK inuvdluar-
Kussisimaguvta autdlartinigsså piså-
ngatigalugo tusarnårusugtardlutigo.
kisiånile nangmineK inuvdluarKu-
ssut autdlartineKartOK tusarnåraluar-
dlugo inuvdluarKussutiginiagaK tåu-
nåungitsoK åmalo OKausertai tamar-
mik peKaratik, måssalo OKautsit ta-
marmik akeKardlutik. tåunale akia pi-
nerunago isumaga OKautigilara: anå-
naK utorKarssuaK toKukut ånaisimav-
dlugo imånak misigissaKarfigingårsi-
mavdlugo, ilissaunerane ikiusimassu-
nut naussortarpagssuarnutdlo Kujav-
dlunga erKarsautikut OKiliatdlagku-
mavdlunga kigsauteKarsimavunga.
kisiånile inuvdluarKussut autdlarti-
neKartOK tusarnåraluardlugo åsit av-
dlamik taorserneKarsimassoK nanerti-
simanera angnerulersinardlugo sor-
dlulunit Kamuna kapineKardlunga.
pakatsinerup angissusia sordlulunit
igtuatdlagdlunga. ilivse KanoK isuma-
Karnerpuse? . . nalungilara tusartar-
dlungalo inuvdluarKussumingnik av-
dlat åma taimatut pineKartartut. ku-
larnångitsumigdlo sinerissame Kav-
sérpagssuit taimatut inuvdluarKussu-
timingnut pakatsissarsimåsassut. ki-
siåniliuko åma aningaussamik tamar-
mik nalenaraluartut. tamånalo inuv-
dluarKussissartunut (kigsauteKartar-
tunut) uverisaissungitdluinarpoK. o-
KausigssaKaraluaKalunga tamaunga
någinarpåka, neriugpunga akinenå-
savdlunga, tamavse inuvdluaritse.
Benedikte Olsen,
Kangåmiut.
2