Atuagagdliutit - 04.08.1966, Blaðsíða 7

Kalåtdlit-nunåt påsiumagåine
— takussariaKarpoK
nunavtfne tiker arner mine påsissaminik statsminister Jens Otto
Krag agdlagpoK avxsime „B. T.“-me:
statsministerip Kalåtdlit-nunanut
tikerårnerine sujugdlerne statsmini-
stere Kalåtdlit-nunanut ministeriuti-
gissarsimavoK. sordlo Stauning 1930-
kune, Hans Hedtoft 1948-me Erik E-
riksen-ilo 1953-ime. H. C. Hansen
1958-ime Kalåtdlit-nunånukardlune
autdlaraluardlune utinartariaKarsima-
vok AsiårKame erKigseKatigigung-
naerneK pissutigalugo.
tupingnångilaK Kalåtdlit-nunanut
ministere tåssaungmat Kalåtdlit-nu-
nånukakulårneruvdlunilo nunaKar-
fi ngnik aj ornartorsiuteKarfiunerussu-
nik takusaissartoK. ukioK månale ti-
kerårnivne påsissara unauvoK stats-
ministere månåkornit akuliklneru-
ssumik Kalåtdlit-nunånukartariaKara-
luartoK. erKarsautigssissutigisimassa-
ra unauvoK ukiune nålagkersuiner-
mik tigumissaKarfiussune statsmini-
stere pingitsorane atausiardlune Ka-
létdlit-nunanukartariaKaraluartoK.
sujugdlermik pissutigalugo Kalåt-
dlit-nunåta nålagauvfiup ilainut av-
dlanut naligititaussariaKarnera — ta-
matuma tungåtigutaoK — pingårtu-
migdle nålagkersuissut Kalåtdlit-nu-
nåt pivdlugo aulajanginiåsagunik
nangmingnérdlutik takusimassaming-
nik tungaveKartariaKardluinaraluar-
mata. aperKutit Kalåtdlit-nunanut tu-
ngassut soruname sapingisaK tamå-
kerdlugo påsiniarneKarsimasinåuput
(åmalume tamatumunga tungassunik
pitsavingnik atuagagssarpagssuaicar-
<ÉS
NALUNAERUTIT
„pIssutigssaKardlunga ilisimatltsissutigl-
savara inatsislp Inuit atinut tungassup nr.
140-p majip 17-iåne 1961-imérsup Kalåtdlit-
nunåne januarip autdlarKautåne 1965-imit
atortdlerneratigut ilaKutarit naggatåt Ini-
mingnerneKarsinaunginat agdlagkatigut
justitsmmisteriamut nalunaeruteKarnlkut.
KALATDLIT-NUNANE POLITIMESTERE
Ndk, den 2. juli 1966.
pernautaussumik måna nunavta
sermerssua napivdlugo Kivdlerisso-
KarpoK atåne kuk au anguvdlugo. ame-
rikamiut Pitugfingme såkutoKarfing-
miut taimatut iluagtitsisimåput, 1400
meterisut ititigissume KaersoK aking-
narsimavdlugo. påsineKaratdlartut nå-
pertordlugit tasamane KaersoK nunap
atånut KerrusimasimavoK.
ukiut Kavsingortut amerikamiut
sermerssuarme misigssuisimåput. u-
kiut Kulit matuma sujornagut 305 me-
terisut ititigissoK anguneKarsimavoK,
åipåguanilo 411 meterisut ititigissoK
anguneicarsimavdlune, tåssa aput Erik
Augpalårtup nalåne nåkartoK angu-
neKarsimavdlune.
Pok), påsingningnerdle piviussoK ait-
såt pineKarsinauvoK nuna nangmi-
nérdlune takusimagåine.
tugdlianik akulikinerussunik ti-
kerårtarnikut pitsaunerussumik år-
KigssussissarneK anguneKarsinauvoK.
akugtuvatdlårtumingme tikerårtOKar-
tartitdlugo angalanigssame igdloKar-
fit takusagagssat amerdlavatdlåler-
sarput. akulikinerussunik tikerår-
tcKartalerpat nunaKarfit ikingneru-
ssut pimorussaunerussumik najorne-
Kartalersinåuput. tåssa nålagauvfing-
mit autdlartitatut tikerårnerup sania-
tigut OKaloKateKarnerit nangminer-
ssordlunilo misigssuinerit amerdlane-
russut anguneKarsinaulisåput. åma
nunap ingmikortuisa aussaK måna ti-
kerårnivne angungisama takusarne-
Karnigssåt soruname pilerssårutinut
ilaussariaKarpoK.
kilometerit tusintit mardlugsuit i-
ngerd lavigisimavdlugitdlo nunaKarfit
Kulit migssåinitut åssigingisitårtut ti-
kerårsimavdlugit takussat pingårne-
russortait imaisitsiåinaK OKautigiumi-
naitsuput. Kalåtdlit-nunånime 'nunap
pissusiatigut, silåinåkut åmalo inutig-
ssarsiutitigut nunanarfitdlo inuisigut
éssigingissutit ardlaKarput, måssa å-
ssigissutit ardlagdlit åma taineKarsi-
naugaluartut.
sumutdlunit pigåine Danmarkilo a-
taKatigigkumanermik kigsautit tusa-
gagssåuput. tamatuma tungåtigut i-
natsisit tungaviussut 1953-imérsut au-
lajangissuput. Danmarkip ilåtut nali-
gititaussutut pineKarnigssaK nautsor-
ssutigineKarpoK. åma tamatuma Dan-
markime tamanit isumaKatigineKar-
nera KularutigssaugunångilaK. taimåi-
kaluartordle encasutigssat tåkutarput.
téukua ilåt tåssauvoK nunap ilaine
tåukunane mardlungne inunerme atu-
garissatigut nikingåssutit migdliler-
neKarnigssåt, åmame tamånarpiauvoK
ukiune måkunane ineriartortitsiniar-
dlune suliarujugssup sujunertå.
kalåtdlit nangmingneK ineriartor-
nerme tamatumane peKatauvdluinar-
nigssåt pingårtuvoK. nålagkersuine-
rup tungåtigut nuånårutigingitsugag-
ssåungitsumik pissonalerpoK. kalåt-
dlit kommunalbestyrelsé sujuligtai-
ssuilo nåpitdlugit nuånångitsorfiungi-
laK. inuput tungavigssaKardluartunik
aulajangiussissartut. kigsautigissanik
sarKumiussagssairarput, ilarpagssuisa-
månale aitsåt Kivdlerinikut sermip
atåne KaersoK angunenarpoK. måna-
mut sermip atåne pissutsit taimågdlåt
erKoriarneKarsinaussarsimåput, tasav-
na Kaersortå sunersoK påsineKångisåi-
narsimavdlune.
Kivdlerinikut taimatut angussaKar-
toKarérmat ilimanauteKalerpoK tasa-
många Kaersumit misiligutigssamik
KaKitsissoKarsinaunigsså, tamånalume
ilisimatut soKutiginarteKåt. måna ti-
kitdlugo ilisimaneKarsimångivigpoK
sermip aterpiå KanoK pisoKautiginer-
sok, månale neriunauteKalerpoK påsi-
neKarsinaulerumårtoK tasamane ser-
moK KanoK pisoKåussuseKartOK, ser-
mivdlo atåne nigdlissuseK sukumissu-
mik misigssorneKarsinaulisavdlune.
le ersserKigsartarpåt Kalåtdlit-nunå-
te danskit nålagauvfiata aningaussau-
teKarfianit atugagsslssutéinarnik isu-
mavdluteKarsinåungitsoK. nangmineK
åma pigdliuteKartariaKarpoK, pissut-
sit nangminérdlune ingerdlaterKing-
niartariaKarput akissugssåussuserdlo
nangminérdlune tigumiartariaKardlu-
ne. åma landsrådip sujuligtaissuata
KinemeKartalernigsså nålagkersuiner-
mut pinarnane erKarsartautsimut uv-
dluinarnilo inunermut pingåruteKar-
poK.
åma aningaussauteKarnermut inu-
tigssarsiornermutdlo tungassut erKar-
sautigigåine taimak OKartariaKarpoK.
iliniarsimaneK angnerussoK, umiar-
ssuit atortutdlo amerdlanerussut pit-
saunerussutdlo, sulivfigssuit niuver-
tarfitdlo kisalo kalåtdlit tamåkunati-
gut nagdlersusinaunerat angnerussoK
— tåssa åma nangminerssordlune inu-
tigssarsiutinik ingerdlatsissutut —
tauva Kalåtdlit-nunåta sujunigsså
pitsaunerussugssauvoK.
tamåkua tungaisigut sujuariartor-
ne-K Hans Hedtoft-ip 1948-me tike-
rårnerata kingornatigut ingerdlavdlu-
alersimassutut OKautigineKarsinaugu-
narpoK. tamatuma kingunerai Grøn-
landskommissionerssuaK tauvalo Ka-
låtdlit-nunåt pivdlugo inatsisit 1950-
imérsut. tamatuma kingornatigut su-
juariarsimanerit kimitdlunit miserra-
tigineKångitdlat. kisitsisit taigornagit
avisiliortup Kalåtdlit-nunåt pivdlugo
påsisimassaKardluartup Palle
Brandt-ip ukiune 8-ne Kalåtdlit-nu-
nåt Kimåsimarérdlugo takusinauso-
rissai issuardlåka (tåssa issuarneKar-
put 25. juni 1966-ime FREDERIKS-
BORG AMTS AVIS-ime agdlagaK):
„ukiune arfineK-pingasune Kalåt-
dlit-nunåt Kimåsimarérsimavdlugo
takorKigdlugo påsissat pingårnerussut
tauva supat?
kalåtdlit uvdluinarne mikigissag-
ssåungitsumik atugarigsårnerulersi-
måput.
perKingnigssap inuitdlume atugari-
ssaisa tungaisigut sujuariarneKarsi-
mavoK.
kalåtdlit ingmingnut tatigineruler-
simåput, oicauseK tåuna issorissag-
ssartaKéngitsumik påsivdlugo.
igdloKarneK pitsaunerulerdlune av-
dlångorsimavoK. igdlut portusuliat i-
laKutaringnutdlo ardlaligssuarnut i-
neKarfigssiat igdloKarfingne igdlu-
nguit Kalipautigigsårtut akornåne ta-
kussagssaulersimåput, avKusernitdlo
nutåt igdloKarfit ingmikortuinik nu-
tårdluinarnik pilersitsisimavdlutik.
der er
mere tobak
i BAT
Den er rullet anderledes, den
er mere kompakt. Det giver
Dem en lidt mindre cerut med
en stor ceruts fulde tobaks-
nydelse.
BAT tupataKarneruvoK
avdlaunerussumik imussauvoK.
imaKarneruvoK. cerutiuvoK ming-
.nerulårtoK kisiéne ceruterujug-
ssuartut tupatugagssartalik.
Kierens, kst.‘
sermerssuaK putuneKartoK
amerikamiut måna iluagiitsivdlufik sermerssuaK napivdlugo Kivdlerissut
atåne KaersoK anguvdlugo.
motorit Kalåtdlit-nunåt tigussarisi-
mavåt — pingårtumigdlo igdloKarfit
pingårnerssåt Nuk, måna 6000-inga-
jangnik inoKalersimassoK. umiarssua-
liviup avKutåne pisuinarnigssaK åni-
långanarsiussarsimavoK tåssale taxat
inuinaitdlo bilé amerdlangårmata —
sordlule inuit tamatuminga ånilånga-
teKarpiaratik!
atåssuteKarniarneK pitsauneruli-
ngårsimangmat migssingiussinerdl fi-
nit ajornarpoK. ukiut arfineK-pinga-
sut matuma sujornatigut umiarssup
sinerssortup pingasungornikut sisa-
mångornikutdlunit autdlarnigsså på-
sineK ajornangajagtarpoK, agdlagkat-
dlo iluagtitsigåine uvdlut 8—10 ator-
dlugit ingerdlassardlutik, tåssa Dan-
markimit. uvdlumikut sinerssorneK
nalunaerKutaK nålagarivdluinardlugo
ingerdlavoK, tingmissartutdlo atugau-
lersimagatdlartitdlugit danskit avisi-
sa Københavnimérsut ilånik uvdlåkut
sarKumersimassumik unukut Nungme
atuarnigssaK ajornavigkungnaersima-
VOK.“
Palle Brandt-ip OKautsine ima nait-
sumik imaKarnersiorpai: „ajungitsu-
mik autdlartitaK — sulile inerKajå-
ngitsoK." isumaKarpunga taimak oxa-
rame ilumortoK.
pissariaKardluinarpoK angnertumik
il iniartitsivdlunilo inutigssarsiutinik
aulisarnermik pingårnerssaKartugssa-
nik piorsainigssaK. åma augtitagssar-
siorneK takornariartitsinerdlo suju-
nigssame isumavdlutausinåusagunar-
put. takornariartitsinerup tungåtigut
igdlusissarfit avKutigssaKartitsiniar-
nerdlo aperKutaussugssåuput. Kalåt-
dlit-nunåt ardlaligssuarnik ilaKarpox
silarssuarme takussagssat kussanar-
nerssaisa ilåitut OKautigineKarsinau-
ssunik, sordlo Ilulissane sermerssuaK
igartartoK tupingnåinartoK kisalo ka-
ngerdlorujugssuit kussanaKissut ar-
dlagdlit.
tamatuma saniatigut Kalåtdlit-nu-
nåt inungnik atugarigsårtitsiniarner-
me eKiterfilingmik ingerdlåssivfiu-
ssariaKarpoK. socialimume tungassut
pissortaKarfingnut åssigingitsunut av-
gulungneKésagaluarpata tamatuma
påtsivéruneK kingunerlnartugssauvå.
åmauna Kalåtdlit-nunåne fjernsy-
neKalemigssamik aperKut sarKumiu-
neKartalersoK. aperKut tamåna misig-
ssorneKåsaoK, ilångutdlugo akigssai-
autit periarfigssatdlo radiup angner-
tunerussumik iluaKutiginiarneKarne-
ranut migssingiuneKardlutik. Kularu-
tigsséungilaK Kalåtdlit-nunåt oxaut-
sitigut ajornartorsiuvfiugaluaKissoK
fjernsyn taimåitoK angnertumik su-
niuteKarsinåusassoK.
anguniagagssatdle amerdlaKaut. Ka-
låtdlit-nunånisaoK pilerssårusiorne-
rup pissariaKarssusia åma tåssauvoK
torKartuinigssap pissariaKarssusia.
Bliv smukkere med
DUBARRY, den dejlige
serie af cremer, skin-
tonics og modens nyeste
make-upl
pinernerulerumaguvit DUBARRY
atoruk, cremet pitsagssuit,
imerpalassok amermut
saligut kTnamutdlo pinersautit
pitsaunerpåt.
ANGLI ilugdleK pitsaussoK
Hundested Motoren
DEN MEST LYDSVAGE MOTOR
mofdre nipikinerpåK
16—375 HK
FÅ DEN LEVERET MED
3-BLADET OMSTYRBAR
SKRUE, som er specielf
egnet til jagt på hvaler,
sæler og andre havpatte-
dyr.
Isskrueblade i alumini-
umsbronze er nu stan-
dardudstyr, kan også på
bestilling leveres med ud-
vendigt gummisføtteleje
omkring forenden at skruehovedet. Dette giver en lydsvag gang af
skrueakslen samtidig mod, at denne understøttes ved kørsel i is
pingasunik uluferneicarsmaussunik ulungnalingnik sarpiierdlugo piniar-
niaruk, tauva arfangniarnerme, puissmiarnerme milumassunigdlo imarmiu-
nik avdlanik piniarnerme afordluarslnaussangnik motoreKalisautit.
ulungnat sikusiutif aluminiumsbronzeussut måna sanaorfugkane aforne-
Karput, ingmikuidlo piniarneKartitdlugit sarplt niaKUSsåta sujumut isuata'-
iungågut silatimikut gumminik lejigdlil pineicarsméuput. sarpit taiméitut
akselé nipikitsuararssupuf sikusiortitdlunilo gummit lejit akselimut igdler-
sutåuput.
A/s Hundested Motorfabrik
Hundested — Telegramadresse: Propelmotor
7