Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 04.08.1966, Blaðsíða 28

Atuagagdliutit - 04.08.1966, Blaðsíða 28
 MERARTAVTINUT Danmarkimut atuariartorneK månåkut OKalugtuariniarpara Ka- låtdlit-nunånit Danmarkiliarnera. su- le Nungme hotelime sulivdlunga uv- dlut ardlåne atuartitsissup OKarfigå- nga unugo oKaloKatiginiardlunga. av- dlatume ajornaKaoK, tåssa unukut or- nigpara. tauva OKarfigileriatdlarau- nga imatut: „Danmarkiliarusugpit? u- kiordlo atauseK atuardlutit." avdlatu- me ajornaKaoK, angerpara. ansøgninge imersoriaravtigo tåssa inerpoK. tåssa- lo una kisime aperKutaulerpoK Dan- markiliåsanersunga imalunit Kalåt- dlit-nunånisanerdlunga. Kåumatit ingerdlåput, uvdlut ardlå- ne tusaleriatdlartunga Danmarkiliar- tugssångortunga, ila isumaga iluåt- dlak, tåssame oKalugtuagssaKalerama. inuit ilavta sule tusarsimångisånik. tåssalo tatdlimångornikut autdlartug- ssauvdluta helikopterimut ilauvdluta Nungmit Kangerdlugssuarmut. årime tatdlimångorneruinaKaoK uvalikutdlo mardlunut mitarfingmérérsugssauv- dluta. mitarfingmut pigavta utaridvu- gut, ila sivisungajagkame 1 time siv- nerdlugo utarKigavta, kisiåne tamåna ajoKutåungilaK. pingasut Kångerå aut- dlarpugut. Kalåtdlit-nunåt naggati- ngajangmik Kimalerdlugo kisiånile ti- kerKigkumårdlugo ukioK Kångiuti- ngitsoK. KåKat ingagdlutik alianåisi- gångamik, asulume taimanikut sern- nerdlune silalo nuånerdlune, kiap tåu- na puigusavå? ingerdlagavta Kanger- dlugssuarmut pivugut. niugavta hote- limut iserpugut, iseravta arnaK taku- varput tåussuma tåssa suliagssarilerå Danmarkimut ingerdlanigssarput, tåu- nalo Danmarkimut ingerdlanigssaK a- Kago arKanermut pissugssauvoK. inig- ssavtinut pigavta pigissavut ileriar- dlugit anivugut ardlånut angalaorni- ardluta. ingerdlagavta cafeteriamut iserpu- gut, tåssalo dollaringortitsiniardluta tåssalo amerikarmiuinaussut. uninar- pugut, unigtugutdlo KavdlunåK agger- poK oKardlunilo suniarnersugut, aki- varput dollaringortitsiniardluta. ta- mavta dollaringortitseriardluta ccla- sivugut, imeravtigit sivitsortoK anivu- gut. ingerdlagavta takuvarput buse aggersoK, unigteriardlugo ikivugut nå- mik akilivoK. hotelip erKånut pigavta Vælg den driftssikre, moderne hjemmefryser ATLAS CRYSTAL FREEZER 175 Atlas garanterer kvaliteten, og det betyder: brugsrigtig indret- ning, driftssikker teknik, elegant design. Crystal Freezer 175 rum- mer 175 liter og måler: højde 101,5 cm inklusive top, bredde 80 cm, dybde 62 cm. Kineruk isumangnatt'OK Kerififsivik moderneussoK ATLAS CRYSTAL FREEZER 175 Atlas pitsauvdluinåssutsimut KulamavérKutauvoK, imåipor- dlo: iluarsartunera atorneKar- nigssånut ernortOK, ingerdlanera isumangnaitsoK, kussanartumik ilusilik. Crystal Freezer 175 ima- KarsinauvoK 175 literinik ukulo ugtutigalugit: portussusia: 101,5 cm, nua ilångutdlugo, silissusia 80 cm, itissusia 62 cm. ATLAS ER BEDRE! LEVERANDØR Tit DET KGL. DMISKE HOF niuvugut ilavut niviarsiancat isersi- massut anisimanatik. uvdloK suka- KaoK. unukut filmeriarniaraluaravta itigartitauvugut, avdlatume ajorna- KaoK. inaravta siningneK ajulerpugut, ila siningneK ajulivigkavta taimåito- Karsinåungingmat nigdlertumik uv- farpugut Lars Tikiléraic ilagalugo u- vangalo. tåunaKame åma atdlarutinik anaortautilerpugut, ila igdlarnaKaoic. taimaitdluta åma unigpugut inantig- dlutalo. KulivnitoK oKarpoK: godnat agsut ilumorsårdlune. tamavta kingu- lerigsårdluta akivarput, naggaterdler- sarput oKartordlo åma igdlalerpoK, avdlatume ajornaKaoK åma uvagut igdlalerpugut. sivitsortoK kisame sini- lerpugut. ilavut tåmaivavut aKaguane iteriatdlaravta sisamat Kångerai, sunauvfa nalunaerKutåraK unigsimassoK, niviarsiarartavut Ka- ngale nererérsimavdlutigdlo makerér- simassut. atissalersoriardluta ermeré- ravtalo aterpugut neriartordluta. ne- reréravta inivtinut majuarpugut pi- gissavut arKiiniardlugit, tåssame er- ninaK Danmarkimut autdlarniaravta. Kulit Kångerå ilavut pingasut tåmai- vavut. arKaningulersoK uvagut iser- pugut tingmissartumut ilauvfigssavti- nut, tåssame minutit tatdlimat Kångi- ugpata autdlartugssaugavta. motoré autdlartineKarput, hotelivdlo Kulånut Kiviaravta takuvavut nukagpiarKat mardluk arpangåramik. Kanigdliput sule arpagdlutik, atauseK ikivoK åipå- lo mato matulerålo ikivoK. ikissordlo åma matuvå sule atautsimik amigau- teKartugut. autdlalersugutdlo amigau- terput tikiupoK, kisiånile ikisinaunane inortuerérame. taimane arpagdlutik aggermata ila igdlaKaugut. tåssalo Danmarkimut tingivugut. ila suka- gavta. erninaK Danmarkimut pivugut. nal. ak. 4 minutitdlo 15-it. å, ila erKaimar- piångilara taimane nalunaerKutaK ta- kugavko iterKåninermik. åmame av- Kutå tamangajåt sinigkama. niugavta angut KanoK ateKarnersoK ilagivar- put. ingerdlagavta kisame kuffertivut tigoriåinéngordlugit utarKilerpugut. utarKinerane åma frimærkiseriaravta åmame automat OKåtårumalerdlugo. 1 kronimik ikissigavta åtataussardlo na- Kitdlugo frimærkit nåkarput. kuffer- tivut tigoréravtigit anivugut tåssame ingerdlarKingniaravta unuivfigssavti- nut. tåunaKame ingerdlalerpugut, ilå- nilo chaufførerput tåmangajagtardlu- ne, kisame arKanermut KiterKutiler- sok aitsåt unuivfigssavtinut pivugut. landbohøjskolime taimanime Københavnimut unilår- pugut, ilame inugpagssuit angalaortut, ilait tamåne aulakortut. åma ingerdla- neK ajungajaleraluarpugut inuit a- ngatdlåtut ajoKutigalugit. tåuna unu- ivfigssarput ateKarpoK: Borrevejle Vig, tåssa aitsåt nuånersoK. uvdlut mardluk tåssanitugssauvugut. sapåme tåssa aKagumut autdlartugssauvdluta Tunimut, åma Kavdlunåvararpagssuit lejrskoleKartut tikiput, hå, amerdla- gamik. ilame tåuna najugaK ungana- runaK naggorigkame. asulume uvdlut tamaisa sigssame nalugkumagåine a- jornarane. åmame tåssane igdlarpu- gut, uvangalo Lårsilo Kristiåtdlo sig- ssamut aterpugut, uvagut Lårsilo ti- ngissarfianut KaKivugut tamarme au- lagame erninaK aterpugut. pingajor- put Kristiåt kisime KaKivoK, KaKissor- dlo åma tåssane nangiarsålerparput. agsut nangiarame uvagut Kitugtiler- dluta, pingajorput Kåvanut natdlar- dlune nivdliassoK tamåna soKutigina- go tåssa nangiarsårparput avdlamik alikutagssaKånginavta. aKaguane årime autdlarpugut Tu- ne Landboskolemut. ingerdlagavta Roskildemut pivugut sule 12 km-it i- ngerdlassugssauvdlugit. nalugtarfia takoriaravtigo sunauvfa nalungner- mik iliniarfigssarput, ilame nuåneru- narame. ingerdlarKigkavta atuarfig- ssavtinut pivugut, ila angigame. Tune Landboskolemut iserpugut pi- gissavut tigumiardlugit, tauvalo inig- ssavtinut iserpugut. uvanga kisimipu- nga, åmame arfinilinaugavta sule ti- kiutoKarsimånginame. atuartitsissoK kalåleK ilagivarput tauvalo kursusle- dere. tåssa unukut Kulit Kångerå iser- pugut inivtinut tåssame siningniarav- ta. aKaguane iteravta tåssalo anerKU- ssaunata avKusineK Kångerdlugo, uva- likut amigautivut pisiariniardlugit a- nivugut atuartitsissoK ilagalugo. i- ngerdlagavta ila nuån’! naggorigkame nerssussuit anértut, tamåkulo ipilit orpingne nivingassut ila mamarunat. sunauvfale avKUsinermut anerKussau- leruvta nangmivtinik nungusagagssa- vut. sule ingerdlarKilåravta Brugseni- mut iserpugut, pisiagssavutdlo pisia- reriardlugit angerdlamut sågpugut. i- seravta pisiaKardluta iluåtdlak, pujor- ssuardliuna kisime isersimaleravta. tauvalo uvdloK ingerdlagame inarfig- ssarput nagdlerpoK. pulukit nårtussorssuit aKaguane iterpugut arfineK-pinga- sut KerKa, tauvalo nerivugut. nereré- ravta avdlamik suliagssaKånginavta nerssutausivingmukarpuvut KanoK i- liornersut påsiniardlugit. nueriatdla- ravtigo angutit mardluk pårssissut pu- luke anisisimariardlugo isertineK aju- leråt. pulukerssuaK nivdliagame, timi- narssuatigut isingmikångamiko, kisa- me iserteKåt. isermata maligpavut, ta- kuleriatdlaravtigit pulukerpagssuit nivdliangåramik, åmalo nerssussuar- pagssuit. pulukit ingmikut inigdlit si- samat nårtussorssuit. åma takoriarav- tigit kisiåne ila isencårdlugo tipe. ki- siånime sungiutarmåssuk åma uvagut sungiuparput. uvdlut ardlagdlit Kå- ngiungmata takuvavut ernisimassut, pulukip atautsip piantat 15-it migsså- niput. aKaguane atuartut ilagssavut tikiu- put, kisiåne nukagpiarKat mardluk ni- viarsiarardlo atauseK. nukagpiarKat tåuko mardluk Arne Ernérardlo, ni- viarsiarardlo Johanne, tamarmik Ke- Kertarssuarmiut. ilaKaleravta iluåt- årdluarssuif silafårujugssuput inungnifdlo sungiusarneKarångamik ilikajaKalutik, agdlåme imame ilisimaiut misigssuineråne ikiortigineKarfardlutik. unale tåssa arferit sungiusarneKarsimassut sujugdlersåt, sungiusaissualo 32-nik ukiulik Eddie Aspers fugdlusimaKaoK, arfeK 4 meterinik takissusilik 500 kg-nigdlo OKimåissusilik KimugserfigineKarsinångordlugo sungiusarsimagamiuk. diak, use åma Råmo, Kimagtinikuv- dlune aitsåt tikeKatigigai. uvdlut ar- dlagdlit Kångiungmata tamåkingajag- dlutik tikiput, tunumiut sisamåungi- kunik tatdlimat amigautigalugit. atua- lerérdluta aitsåt amigautigissavut ti- kiput. arfiningorneK sujugdleK unukut su- ssoKåsanersoK naluvdlugo, unukut ki- tatisangarugtortut sussoKångitsorpoK, asule pisangarujugssuarput. tåssalo arfiningorneK tåuna avKUsinermut a- nerKussaulerpugut. tåssa kalåliaricat angatdlatilermata atautsikungajag- ssuaK anigamik Kulitdlunit sivneKå- ngitdlat angerdlarsimalersut, tåssale anérusungåravta. taimame ilimanara- mik ipilinik tigorKailerérput. åmåkulo pærit orpingne ingagdlutik mamangå- ramik. uvagut avdlåkut ingerdlagav- ta, sujugdlermik Grevemut ingerdla- riardluta, tauva Kildebrandemut. tat- dlimat Kångerå angerdlamut apupu- gut. Københanimui takornariarneK årime tatdlimångorneK nagdliupoK Københavnimut takornariarfigssarput. uvdlåkut arfineK-mardlunut autdlar- pugut takornariarfigssavut ornigdlu- git. sujugdlermik Domkirkemut iser- pugut Kulingiluat-KerKa Kångerå, tå- ssane takornarniartugssauvdluta. ili- verssuit takoriardlugit arnamik OKa- lugtulerdluta, oKartordlo akisuangå- ngame. tugsiaKataoriaravta åmalo Ki- noréravta anivugut ingerdlarKisav- dluta. anigavta nipe bilerpalugssuaK, tamåkulo knallertit nipeKaramik. inuit angatdlåtut, tåssamigoK tatdlimångor-. neK. ingerdlagavta Daells Varehusip erKånut pivugut åma ilua takussug- ssauvdlugo KanoK inersoK. iserpugut arnaK åsimiåsit arnaK ingerdlatitsisso- ralugo imalunit sujulerssortoralugo. takuleriatdlaravtigit atissarpagssuit nivingassut gange tamangajåt uliv- kårdlugo. init Kulerit sisamat tamar- migdlo atissanik ulivkårdlutik. tupi- gusorujugssuaréravta Kåvanut KaKi- vugut, åmut Kiviardlune tasama, ta- sama. tåssa OKalugtutilerpåtigut, er- Kaimajungnaeravko KanoK amerdlati- gissunik nagsitsivigssanik nagsiussi- ssarnersut, kisiåne amerdlagunaKaut imaKa 650.000 sivneKartarput. åssili- seriardluta atuartitsissut ilagalugit ki- siåne atuartitsissoK kalåleK åssilise- rusunginame KanoK isumaKarsimane- rame imalunit perrortoK. ilaisa piga- luaramiko saperpåt. Kåvanit aterpugut cafeteriamut su- toriartordluta. iserpugut nerriviliorsi- magamik wienerbrødit sodavanditdlo, agdlagfigssarputdlo ilångusimavdlugo. use, sule isernata tusålerparput nipe ambullance, sukagame atautinardluta ingerdlagame sumungnarnerpoK. so- davanditoréravta agdlarérdlutalo o- Karfigåtigut agdlagkavut katerssor- Kuvdlugit, nangmingneroK frimærkili- sagamikik. tigorérmagit anivugut sule åma ingerdlarKingniaravta. silatåne utarKivugut åmame OKarfigineKaravta uningagatdlåsassugut. atuartugssat tamavse inuvdluaritse. tåssauvunga: Ttkiléraic Nielsen, Grejsdalens Ungdomsskole, pr. Vejle. Penneven søges Dorthe Andersen, 12 år, Spanager pr. LI. Skensved. In- teresser: Læse bøger, spejder, sport. Ønske: Dreng eller pige fra Grøn- land. Kirsten Rygaard Hansen, 12 år, Elletoften 18, Lyngby. Interes- ser: Alt. Ønske: Dreng eller pige på samme alder. Kirsten Ørum Rasmussen, 12‘A år, Søbakken 4, Pøl pr. Nordborg, Als. Interesser: Dans, pop, Cliff, Beat- les o. m. a. Ønske: Dreng på samme alder. Bente Sanhof, 13 år, Gåseholmvej 89, Herlev. Interes- ser: Dans, klassisk musik, sprog, klaverspil og svømning. Ønske: Pige eller dreng på samme alder. (Skriver engelsk). Pia Jespersen, 13 år, Kassemosevej 32, Farum. In- teresser: Alt. Ønske: Dreng eller pige på samme alder. Jeg har længe ønsket at få en grøn- landsk penneven for om muligt at få noget at vide om forholdene i Grøn- land. Det skal helst være en grøn- lænder af ægte grønlandsk afstam- ning i alderen 14—15 år, interesser er underordnede. Den, som eventuelt vil skrive til mig, skal kunne pennevenne enten på dansk eller engelsk. Henning E. Kristensen, Simmelkær Museum pr. Sunds. FERD’NAND S) Vinterudstyr (S ukiutdlarmat OKorsausinaKaoK 28

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.