Atuagagdliutit - 08.06.1967, Blaðsíða 17

frimærkinik katerssilersunut
sujunersutit ilitsersutitdlo
nunat åssigingitsut inuisa agdlagai-
sa frimærké måne Kalåtdlit-nunane
PigssarsiarineKarsinaussut amerdlå-
ngikaluartut kalåtdlit frimærké taor-
serautigisavdlugit pitsaoKingmata tai-
niailiornerinåkut angnertujånik kater-
ssugauteKalerneK ajornångilaK.
agdlagkat pue nangmineK pigissat
kisalo ikingutit ilisarisimassatdlo ag-
dlagaisa pue Kiortainikut frimærker-
taiagagssat katerssoréråine (frimærkit
nusuinarneKåsångitdlat! Kiornerinilo
angataisigut angnertumik påpiararta-
lertariaKarput). erKaimajuk ingmikut
dunik naidssusigkat (særstempler) fri-
mærkitdlo sarKumerKåmerine naKi-
ssusigkat ajornartinago agdlagkat pu-
anut aserorneKångitsumut atatlnarta-
rtaKarmata. frimærkit Kiortainikut
piaréråine påpiarartåinit kångararti-
neKåsåput; tamånalo taimågdlåt pisi-
nauvoK imerme kissalårtume kinine-
risigut. imeK kissarpatdlårpat frimær-
kit Kalipautait ajortungortineKarsi-
nåuput, nigdlerpatdlårpatdlo ilaisa ni-
PmeKutait sivisumik arroriartortar-
Put.
erKaimajuk Kiortagkane påpiarat
Kalipautiligtait tamaisa piarKårdlugit
aitsåt arrorsigagssatit imermut ikisa-
gagkit. frimærkit påpiaranut Kalipau-
tilingnut nipitineKarsimagpata, tåuko
ingmikortitdlugit arrorsåsavatit. ama
sianiguk pilike nutåliaK imermitdlune
arrulertortartoK, frimærkit masagtut
Kalipautåinik avdlångortitsisinaussoK!
frimærkit åssiliårKanut nipitineKar-
simagpata (taimåitut jutdlimutdlo tu-
Pgatitdlugo åssiliårKat agdlagfigine-
kartartut pisorKat pitsavingnik fri-
mærkejcarstnaupMt) åssiliårKat åssili-
artait ajortungortingikaluardlugit fri-
mærkertai ajortungortinagit pérne-
Karsinåuput. savingmik ipigtumik uv-
ngiautivdlunit savigssånik frimærke
centimeterip agfå migssiliordlugo a-
varKutdlugo perKigsårdlune kigarne-
Kalåtdlit-nunavtine iliniartitsissut
PeKatigigfiåne sujuligtaissoK vicein-
spektør John Lindstrøm. peKatigigfiup
atuagagssiåne sarKumersume kingug-
dlerme ilåtigut ima agdlagpoK: 1965-
!me iliniartitsissut kalåtdlit sisamat
Punamingnut uterput, tåuko ilait pi-
ngasut ingmikut akuerineKardlutik
Kavdlunåtut pineKarput. 1966-ime ili-
niartitsissut kalåtdlit arfinigdlit nuna-
iiput, tåukule ilait mardluinait ingmi-
kut akuerineKardlutik akigssautimikut
avdlatigutdlo Kavdlunåtut pineKarput.
Kavdlunåtut kalåtdlisutdlunit pine-
Karnigssamik ingmikut aulajangissar-
tutitaussut aulajanginerine tamane
°KautigineKartarpoK pineKartut ta-
■’Paisa atautsimut issigalugit aulaja-
ngineKartarsimassoK. uvagut peKati-
gigfiup sujulerssuissue kalåtdlit ilini-
artitsissut nunalisineKarsimassut må-
de najugaKartut atautsiméKatigåvut
Påsiniardlugo ingmikut aulajangissar-
tutitat suna tungavigalugo aulajangi-
ssarnersut påsiniardlugo, isumaKarne-
rulerpugutdle Kavdlunåtut pineKar-
digssamik akuerssissuteKartarneK piå-
ritsornerinangajaussartoK. tamåna å-
ssersutigineKartune ukunane sisama-
de erssersineKarsinauvoK:
iliniartitsissoK A. iliniartitsissutut
soraerumérnerme kingorna ukiune
tatdlimane DanmarkimipoK, Dan-
diarkime atorfingmine sulingivfeKa-
ratdlarumavdlune akuerineKarnerme
kingorna inigissane peKånginermine
avdlanut åtartorteriardlugo nunalipoK,
duliaKångilaK, Kalåtdlit-nunåta mini-
stereKarfianit taorsigagssarsisimavoK,
nkiune mardlugatdlartune Kavdlunå-
tut pineKartugssatut akuerineKarsi-
diavoK.
iliniartitsissoK B. iliniartitsissutut
soraerumérnerme kingunitsiångua nu-
nalipoK, Danmarkime atorfingmine
sulingivfeKaratdlarumavdlune Kinute-
KarsimångilaK, inigissane taimaitisi-
mavå, kalåtdlimik åipaKarpoK, anger-
dlarsimavfiåne kalåtdlit OKausé ator-
deKarput, mardlungnik méraKarput,
Kalatdlit-nunåta ministereKarfianit
laorsigagssarsisimångilaK iliniarnera
Ungdommens uddannelsesfondimit a-
kilerneKarsimangmat, ukiune mar-
dlungne Kavdlunåtut pineKartugssatut
akuerineKarsimavoK.
iliniartitsissoK C. iliniartitsissutut
soraerumérnerme kingorna ukiune ar-
milingne DanmarkimipoK, Danmark-
dde atorfingminit soraerniarsimavoK,
anmarkime igdlumik pigissaKarpoir,
anskimik åipaKarpoK, angerdlarsi-
diavfingme Kavdlunåtut OKalugput,
diardlungnik méraKarput, Kalåtdlit-
KåsaoK, taimailioréråinilo påpiarartå
KagdleK iléngutdlugo pérneKåsavdlu-
ne.
frimærkit masagtut tunue Kagdli-
ngordlugit avisimut iliorarneKåsåput
tåssanisavdlutigdlo panernigssartik ti-
kitdlugo.
arrorsigagssanik amerdlasunik fri-
mærkiuteKaråine imatut iliomeK ilua-
KutausinauvoK:
arrorsivigssap angisup (igavfingme
nerriviussap erruivigtåta) narKanut
pisiniardlune porineKartartoK nyloni-
ussok ilineKåsaoK, arrorsaivigssavdlo
narKanut kivisineKåsavdlune OKimai-
lutalersordlugo. frimærkit påpiararta-
mingnit kångarångamik imerdlo aula-
tilårtaråine kivissåsåput, påpiarartait-
dle pugtåinartåsavdlutik taimalo ajor-
nartorsiutiginagit piarneKarsinauvdlu-
tik. erKaimaniarugdle frimærkit ta-
mardluinaisa misigssorKigsåsagagkit.
taimailiungikuvit maungåinartut a-
merdlavatdlåsaKaut! imeK sipårnago
atoråine frimærkitdlo nipinerKutait
tamåkivigdlutik pérpata tauva nylon-
net kivinartariaKarpoK frimærkitdlo
tåssanitinardlugit panerserdlugit. tå-
ssame frimærkit nangminérdlutik si-
årdluartitisåput nettimutdlo niperå-
sanatik. (imerdle arrorsarfiat ming-
nårsimagåine frimærkit ingmingnut
nipeKétåsåput, tauvalo avdlatut ilior-
neK ajornésaKaoK: kisiat arrorsarKig-
dlugit!)
frimærkinik imermiterigkanik pa-
nerserigkanigdlo ingmikortiterinerme
suliagssamut tugdliutume pincet (pu-
sugutéraK) atortariaKarpoK frimærkit
inussanit ipertunit simertiterneKar-
Kunagit kigdlavårnerilunit naperKU-
nagit. frimærkit åssigiåt amerdlagå-
ngata arrorsartinagit ingmikortiteriar-
dlugit atautsikut suliarigåine pitsau-
neruvoK. taimailioråine suliat suner-
sut nalunånginerussarput; åmalo åssi-
nunåta ministereKarfianit taorsigag-
ssarsisimavoK, Kavdlunåtut pineKar-
nigssamik akuerineKarsimångilaK.
iliniartitsissoK D. Kalåtdlit-nunane
Danmarkimilo iliniartitsissutut sorae-
rumérsimavoK, soraerumérnerme ki-
nguningua nunalisimavoK, Danmark-
ime aulajangersimassumik najugaKar-
poK, Kavdlunåmik åipaKarpoK, anger-
dlarsimavfingme Kavdlunåtut OKalug-
put, mardlungnik méraKarput, iliniar-
nine nangmineK akilersimavå, Kav-
dlunåtut pineKarnigssamik akuerine-
KarsimångilaK.
sume inungorsimaneK maligdlugo
akilersorneKarneK autdlartitat ang-
nertumik Kalåtdlit-nunane sulissori-
neKartariaKartitdlugit atorneKarat-
dlartugssatut tamanit issigineKarpoK
— åmalo akilerårutit atorneKalersina-
git. tamånale kalåtdlinut angnerussu-
mik iliniardlutik Danmarkimisima-
nertik pissutigalugo ingmikut akueri-
neKarnigssamik KinuteKartariaKartu-
nut tamåna iluardluångilaK.
kalåtdlit iliniartitsissut taimatut ki-
nuteKartugssat ikigtuinåuput, semina-
ria NungmitoK 1964-ime Danmarkime
seminarianut naligitineKalermat. tai-
maingmat matuma kingorna iliniar-
titsissungorniartut danskit semina-
riåinut autdlartitariaeruput. påsiniai-
nikutdlo påsineKarpoK iliniartitsissut
20 sivneKångitsut akigssarsiaKartitau-
nerat aulajanginiarfigssaussoK.
Kalåtdlit-nunane atuarfit ukiune
måkunane ajornartorsiortorujugssu-
put. tamanit kigsautigineKarpoK Ka-
låtdlit-nunåne atuartitaunerup ang-
nertunerulersineKarnigsså, åmalo kig-
sautigineKardlune kalåtdlit OKausisa
angnerussumik iliniartitsissutigine-
Karnigssåt. Kalåtdlit-nunane atuarfe-
KarneK pivdlugo inatsisigssap inatsi-
ssartune OKatdlisigineKamerane ar-
dlaleriardlune taineKartarpoK ajor-
nartorsiutit angnerit ilagigåt iliniar-
titsissunik kalåtdlinik pingårtumik
Kavdlunåtut kalåtdlisutdlo OKalugsi-
naussunik amigauteKarpatdlårneK. tai-
maingmat OKartariaKarpoK kalåtdlinut
pingåruteKartorujugssussoK kalåtdlit
iliniartitsissut Danmarkime iliniarsi-
massut ikigtungussut Kalåtdlit-nunå-
ne suliumanigssåt, danskitdlo ilumut
isumaKarpata iliniartitauneK pitsau-
nerulertariaKartoK isumaKarnaraluar-
poK kalåtdlit iliniartitsissut 20 mig-
ssiliortut Nungme seminaria Dan-
markime seminarianut naligitineKé-
ngikatdlarmat Danmarkimut iliniari-
artorsimassut KaKugumut atassugssa-
mik Kavdlunåtut pineKalernigssåt.
giåt atautsimortitdlugit arrorsarumi-
narnerussarput.
frimærkit ingmikortiterneKarsima-
ssut agdlagkat pugssåinitineKarsinåu-
put, ajornångigpat akia erssitune ima-
lunit „igalålingne“. åma atuagaussa-
mitineKarsinåuput frimærkinut ikuv-
figssalingme.
frimærkinik katerssineK iluamik
pigssarsissutigisagåine, OKautigineKå-
saordlo pissariaKardluinartoK frimær-
kit aserorneKarsimassut tamarmik a-
jornångigpat arrorsaitinane piartaria-
Karput, tåssa frimærkit nalinginaussut
Kupinigdlit, peKineKarsimassut ima-
lunit kigdlavåmingnik atausinarmig-
dlunit amigautigdlit naleKångingmata.
åma ersserKigpatdlåmik naKissusersi-
massariaKångitdlat (naKissusernerat
tunuane erssisångilaK). taineKarérsu-
tut frimærkinik katerssineK iluamik
pigssarsissutigisagåine agsut iluaKu-
taussartoK katalogiuteKarneK, tåssane
takuneKarsinaussarmat pigineKartut
sunersut, sut amigautigineKarnersut,
åmalo katalogime takuneKarsinaung-
mata frimærkinik katerssinermut tu-
ngåssuteKartunik agdlautigissat avdlat
iluaKutaussut amerdlaKissut. kataloge
najorKutaralugo påsineK ajornarneK
ajorpoK sut katerssortariaKarnersut.
inåssutigissariaKarpordle angnertumik
katerssuinigssaK utarKissutilårKuvdlu-
go. iluaKutaussarporme aulajangerti-
nane angnerulårtumik ilisimåsavdlu-
go ingerdlåniagaK KanoK itunersoK.
katalogit pivdlugit ajoraluartumik
OKartariaKarpoK silarssuarmut tamar-
mut tungassunik påsissutigssartaling-
nik akikitsunik peKångitsoK. danskit
OKausé atordlugit suliarineKarsima-
ssut ilagait frimærkit Europame sar-
Kumertartut nalunaerssorneKarfiat av-
dlalo téssénga mingnerussoK nunane
avangnardlerne frimærkinut tamanut
åmalo inuiaKatigit peKatigit (De for-
enede Nationit) frimærkiliéinut påsi-
ssutigssanik imalik. katerssuilerKåv-
dle kataloge nutaunerpåK pigingika-
luaruniuk soKutåungilaK, kataloge u-
kiup sujulianérsugune nåmagpoK, åma
akisuvatdlångilaK. frimærkit silarssu-
arme tamarme sarKumertartut (sar-
Kumersimassutdlo) nalunaerssugauvfé
tulugtut, franskisutdlo OKausertaler-
dlugit naKineKartarput.
frimærkit sordlit aulajangersima-
ssumik katerssusanerdlugit aulaja-
ngertinane frimærkealbum pigssar-
siarissariaKarpoK, amerdlanertigutdlo
inåssutigissariaKarpoK fortryksalbum-
imik taineKartartOK autdlarniutiger-
Kuvdlugo. tåssa tåuna katalogilo pigi-
gåine katerssuinialersumit takuneK a-
jornarungnaertarpoK frimærkit sut
nunanit sordlernit sanatineKarsima-
nersut frimærkitdlo KanoK issikoKar-
nersut. albumile mikissoK, akikitsoK
autdlarKautigissariaKarpoK!
mauna sujunersutigineKartut ma-
lingneKarpata katerssugautit kingu-
singnerussukut angnertunerussumik
pitsaunerussumigdlo ingerdlatagsså-
ngordlugit nungneKarnigssåt ajornå-
nginerussarpoK.
album pigssarsiarineKarpat tugdli-
utdlugo isumagissagssatut sujunersu-
tigssaK tugdleK pingårnerpaugunar-
tordlo tåssa: frimærkit albumip ku-
pernerinut nipititingisdindkit, frimær-
kitdle „Kiversartuat" (frimærkehæng-
sel) atordlugo albumimut årKigssut-
dlugit ilioråsavatit, imalunit frimær-
kehængsel pineK ajornarpat frimærkit
arkime ilivitsumitdlutik sinåkutåt ni-
pinerKutitalik atusavat. tåunale ajor-
nartordluinarnerme aitsåt atortaria-
KarpoK, albumit Kupemere frimærkit-
dlo ajortungortinagit frimærkit pér-
tarnerine sujugdliutdlugo taineKartoK
atoruminarnerungmat.
albumimut inigssineKartugssat tå-
ssatuaussariaKarput kussanartut ili-
vitsutdlo (ilångarneKångitsut). fri-
mærkit akisunerussut kisimik kussa-
nånginerugaluartut albumimitikat-
dlartariaKarput, taimåitutdle kussa-
narnerussunik taorsernigssåt anguni-
artuarneKartarpoK. frimærkit piso-
Kaunerpåt KaKutigortutdlo ajOKuteKå-
ngitdluinartut sornguname KaKutigor-
ssuåinaK nåmagtugagssaussarput. tai-
maingmat katerssuissut amerdlaner-
påt pigssarsiarisinaussatik nåmagi-
nartariaKartarpait.
frimærkinik åssigingnik ai’dlaling-
nik peKaråine ilait katerssuissunut av-
dlanut taorserneKarsinåuput frimær-
kit amerdlåssusé akilunit katalogime
nalunaersimassut najorKutaralugit. i-
nuiaKatigit ardlaliussut frimærkinik
taortigigtarnerme peKatigigfeKarput
ardlalingnik. tåukununga ilaussortau-
gåine ukiumut akiliutaussartOK ang-
nertungitsoK akilertariaKartarpoK i-
laussortatdlo taorseraivfigerusutat ag-
dlagtorsimavfiat sume najugaKarneri-
nik sunigdlo taorsiumanerinik nalu-
naerssuivfiusimassoK pigssarsiarineK
ajornångilaK. aperKutaussarpordle ag-
dlaKåtårnerme agdlagtup akissugssav-
dlo OKautsit atugkatik påsisinaunerait.
åma peKatigigfeKarpoK frimærkit
pigissat åssiglngitsukutåt åssinginik
ilaussortanut nagsitsissartunik tigo-
raissunik.
agdlautigissåkut avdlåkut — soku-
tigineKésagpat — sut pingårneruvdlu-
git katerssorneKarsinaunerinik, fri-
mærkit åssiliartait najorKutaralugit
katerssuissoKarsinauvortaoK, åma fri-
mærkit kigdlavårneKångitsut, kigdla-
vårnigdlit putugkat, naKineKarner-
mingne ilisarnautait Kaumanermut na-
lerKiutdlugo aitsåt takuneKarsinaussut
il. il. ingmikut katerssorneKarsinåu-
put. frimærkinik katerssuineK suki-
saersautitut atorneKartorujugssuvoK,
taimatut katerssuissut amerdlaKissu-
nik nuånårutigssineKarsinaussardlu-
tik; åmalo inungnut avdlanut nunane
ungasigsune najugalingnut atåssute-
KautauvdluartarpoK, nauk inuit ilait
oKartaraluartut „katerssuiumatussu-
seK ipermik tipipilungmigdlo nagsata-
KartartoK!"
H. -H.W.
ASSERBOHUS KOSTSKOLE
HOVEDSKOLE — REALEKSAMEN — 2-ARIGT STATSANERK. KURSUS
8. Og 9. KL. — STATSKTRL. AFGANGSPRØVE
Drenge og piger fra 7—17 år
Program tilsendes.
Henvendelse om optagelse til efter sommerferien må ske snarest.
FORSTANDER J. FRIIS, ASSERBO PR. FREDERIKSVÆK
Tlf. Liseleje 533
msummitoPMFD
»Mim nkullr vroro blæksprutte« linr Do nikker! til unskot nur Do hav-
de brun for okntrnhjn'lp. lntcrmilionnl Hnrvostors alsidige entrepre-
iiormnskinor or naturligvis ikke bliekspruticr, mon deres lynhurtige
arbejdsgang givor indtryk af at do or 8 olier 10 armet. Eln III loader
loser Deres jordopgaver fra det ojeblik De sætter starteren til. In-
gen tidsspilde vod forvarmning, do koror med dot samme og hele
dagen. Overbevis Dem ved en demonstration om at ingen kan hamle
op med disse skovlmaskiner.
Forlang venligst prospekt og katalogmateriale.
D-85 LOADER.
40 HK
0,573 m'
B-100 LOADER.
50 HK
0,765 m*
175 LOADER
120 HK
6-cyl., 1,520 m:
I. H.-mærket har gennem generationer overalt på kloden vieret garanti for højeste kvalitet og service
m INTERNATIONAL HÅRMESTER
HORSENS KØBENHAVN
Ringsted Arhus c
dieselmotåre nutåliaK ingerdlapilugtungitsoK
OKinerpåK
ikussorneKarnera nåinerpåK
takutlneKartoK
3-cyl. 165/183 HK GRENAA DIESEL
ilisimaneKardluartutut 70 HK-ligtut takfssuseKarpoK. 90
HK-lingmitdlo 2-nik cylinderilingmit GRENAAMOTOR-
imit OKfneruvdlune
åma 4-nik 6-nigdlo cylinderileKarpoK
påsfssutigssanik piniarit
Den moderne langsomtgående dieselmotor
Mindste vægt
Korteste installationslængde
Den viste
3-cyl. 165/183 HK GRENAA DIESEL
har samme længde som vor kendte 70 hk og vejer
mindre end vor 90 hk 2-cylindrede „Grenaamotor11
Også 4- og 6-cylindrede Indhent oplysninger
DEN NYE
GRCNM Dtesce
A/S GRENAA MOTORFABRIK - TLF. (063) 2 06 66
ingmikut akuerineKartarneK
KanoK ingerdlåneicartarpa?
17