Atuagagdliutit - 08.06.1967, Blaðsíða 21

roangisåinartunut ilitsersuissugssanik,
amalo sulissartut sujulerssuissutdlo
akornåne akunermiliutugssanik.
sisamanit atauseK peKatigigfing-
mut ilaussortaussarpoK
„atéssuteKartitsineK pingårutileru-
jugssuvoK," taima OKarpoK fabrikip
Pissortå, „uvavnutdlo ikiutaussorujug-
ssuvok fabrikip agdlagfiata pissortå,
Ulrik Mathiassen, kalåtdlisut Kavdlu-
nåtutdlo oKalugtarmat."
„tåssame åssigingitsut akornåne a-
tassuteKarniarneK aj ornartorsiornarto-
rujugssuvoK,“ Ib Olsen taima nangig-
Pok. „aulisartut penatigit OKaloKatigi-
Sangavkit nautsorssutigissariaKarpara
PeKatigigfik tåuna aulisartut 'U -inai-
sa sivnissorigåt. sivnere peKatigigfing-
mut ilaussortåungitdlat.
Pissutsit taimåitut atutitdlugit ili-
magineKarsinåungilaK tunissat piv-
dlugit patsisigissagssat avdlatdlo au-
Usartunit tamanit maleruarneKarnig-
ssat. tamanit takuneicarsmaussume
agdlagarsissariaKartarpunga neriutigi-
marångavko aulisartut tamarmik a-
nguneKarnigssåt, taimaisiornerdlo atå-
ssuteKarniarnermut periausiuvoK ig-
dluinarsiorpatdlårtoK. KanortoK-uko
PeKatigigfingmut ilaussortaulerniar-
dlit. — taimåitariaKarputaoK fabriki-
me sulissut.“
„sulisitsissup OKauserissai erKumi-
ginarpatdlangitdlat? “
„ilerKussartunik påsingnigtarneK
maligdlugo erKumiginarsinaugaluar-
Put. kisiåne nåmaginartunik angussa-
KarneK ajornaKaoK inuit atausiåkåt
imaKa 50-iussut OKaloKatiginartardlu-
git.
tillidsmandeKarnigssamik iluarsar-
tussineK pilersiniaraluésavarput ..
„kåmagtutigalugo ..
„åp, sulissartut soruname tillids-
mandeKåsåput. kisiåne sulissartunit
su j ulerssuissunut atåssutaussuinartut
sulisångitdlat, åma sujulerssuissunit
sulissartunut atåssutaussugssåuput.
tåussuma saniatigut ingerdlavdluale-
ruvta fabrike aviseKartitdlugo misi-
lingniarparput — inugtigut atåssute-
KarnigssaK pivdlugutaoK. åma naut-
sorssutigårput fabrikime klub-imik
pilersitsissoKarumårtoK, nerissarfigdlo
atugagssångortikumårparput nagdliu-
torsiualårtarnigssanut."
inusugtunut 100-nut inigssiaK
„sulissorineKartut nerissaKartitau-
ssugssaugamik? “
„nerissarfik mikissuarånguamik i-
gavfeKarpoK avdlanigdlo tunissaKar-
sinaunane taimågdlåt kavfe, té ama
sodavand, igfiat Kagdlersugamininguit
kingusingnerussukutdlo imaKa åma
nerissagssat kissartut sordlo pølsit
kartoffelsalatitdlo. kissartunik neri-
ssagssaKartitsiniåsaguvta igavfik ag-
dlissariaKåsaoK, agdlineKarnaviarunå-
ngilardlo fabrike agdlineKartinago.
GTO isumaKatiglssuteKarfigigatdlar-
simavarput sulissartuvta ilait GTO-p
nerissarfiutåne nerissarKuvdlugit."
„sulissartunut nunanarfingnit av-
dlanit pissunut igdlugssaKarpa?"
„fabrike igdluteKångilaK, kisiåne'
1969-ime igdloKarfingme suliarineKar-
tugssauvoK inusugtunut inigssiaK, inu-
sugtut angutit arnatdlo 100 inigssåt,
taimåtaoK fabrikime sulissunut nuna-
Karfingnit avdlanit pissunut inigssaK.
månåkut nautsorssutigårput sulissug-
Gfønlands største salteri ligger kun få
Skridt fra fabrikken i en næsten 100
meter lang bygning. Salteriet skal fore-
løbig holdes i gang, men må senere
Vl9e pladsen for en fiskemelsfabrik.
Kalåtdlit-nunåne tarajorterivit angner-
ssåt sulivfigssQp erKaralånguanttoK 100
meteringajangnik taklssuseKarpoK. tara-
jorterivik atorneKaratdlåsaoK, kingornale
aulisagkanit KajOssausiorfingmik taor-
serneKarumårdlune.
ssat pissariaKartut igdloKarfingmiunit
pisinåusavdlugit."
„arnat sulissartut Kitomait inigssa-
KartineKarpat? “
„mérårKanik paondngnigtarfik su-
liarineKarpoK. Red Barnet-ip børne-
havea ulivkårsimavoK, nalunaertutdlo
ukiune mardlungajangne utanuvfig-
ssaKartarput, kisiåne igdloKarfingme
ningiut peKatigit aningaussagssarsior-
put børnehavep privatiussup pilersi-
neKarnigssånut."
imaKa ukiut 10 Kångiugpata
niorKutigssat inerigkat
„niorKUtigssat inerigkat tunissag-
ssiarisinauvigit?“
„taimaisiornigssamut fabrike iluar-
sartuneKarsimångilaK. imaKa taimai-
siorniarnigssaK erKortusinauvoK, ki-
siåne ukiut 10 imaKa ingerdlarérpata
aitsåt sårugdlit nerpinik inerigkanik
portugkanik niorKutigssiorsinaulisau-
gut måna 14 pound-iutitdlugit Keriti-
tagssiarissartagkavtinut Amerikame
niorKutigssiorfigssuarnut suliarineKar-
Kitagssatut tunissarissartagkavtinut
taorsiutdlugit.
kisiåne sivisusaoK tuniniaissarfivta
ima piorsarneKarnigssånut, niorKutig-
ssat inerigkat atugagssångordlugit
torKåinaussumik tuniniarneKarsinau-
nigssåt ingminut akilersinaulerdlune.
Danmarkime fabrike nalungilara ner-
pingnik Kerititanik tunissaKartartoK
åssigingitsunik 60-inik portuteKartit-
dlugit pisissartut tamåna piumassa-
ringmåssuk. tamatuma ajornakusorti-
lersarpå iluarsartutdluagkamik ilua-
nårnartumigdlo niorKutigssiornigssaK.
tåssame portutigssat amerdlasorpag-
ssuit pigissariaKartarput, åmalo ma-
skinat akulikitsunik avdlångortitaria-
Kartarput.
taimditumik ilausmaugundngilagut
Kerititagssiat ima iluarsartuneKarérti-
nagit portugkat åssigingitsut 5—6
amerdlanerpåmik tunissarisinangor-
dlugit.
kisalo niorKutigssat inerigkat tamå-
ko Amerikame tuniniaissarfingnut tu-
nisinaulernaviarunångilavut. Ameri-
kame tuniniaissarfingne OKartugssau-
titåuput pigingneKatigigssuit, tåukulo
niorKutigssanik inerigkanik unang-
migdlileraluaruvtigik niorKusiarissar-
tagkavtfnik pisissartut ånaiginartug-
ssauvavut. Kularnakulugporme nåla-
gauvfiup sutdliviutigingmatigut tuni-
niaissarnerme OKimaikulugtunik ator-
toKardluta unangmigdlersinaunigssar-
put tunissagssiornermut årKigssut-
dluagkamut isumaminérdluinartumig-
dlo ingerdlatitamut.
isumavdlutigssatuarårput Europame
tuniniaissarfik, tåssanilo Kerititsivi-
lersorneK pisissartut pitsaussunik pi-
sissarnigssånik KularnaitdlisaissoK su-
le nåmagtumik piorsagausimångivig-
poK.“
pissat pitsåussusigssåt
ajornartorsiutauvoK
Kerititsiviusinaussup ilå atorsinau-
viuk aulisagkat suliarineKångitsut Ke-
ritineKarnigssånut tunissagssiomeK å-
ssigiårnerussoK angujumavdlugo?"
„nautsorssutigåra sivitsorpatdlångit-
sok aulisagkat suliarineKångitsut Ke-
ritisinaulisavdlutigik, kisiåne Keritit-
siviup namagsisinaussai nåmåsanersut
nalornivåka. taimaisiornigssardle pi-
ssariaKåsagunångikatdlarpoK. tarajor-
terivik isumavdlusiutdlugo sårugdlig-
pagssuit tunissagssiarismauvavut.
sårugdlit suliarineKångitsut Keriti-
neKartarnerat kingoma augtitagsså-
ngordlugit niorKutigssiagssångordlu-
gitdlo, Norgeme atorneKaleralugtui-
nartoK, piumassaKarportaoK aulisag-
kat pitsauvdluartunigssånut. pissatdlo
pitsåussuseKartarnerat måne Påmiune
ajornartorsiutaorérpoK. pitsauneruli-
sagunarpoK julip 1-iata erKåne siku-
liorfigssarput atuleruvtigo. tauva au-
lisartut sikunik akeKéngitsunik tuni-
ssåsavavut pissaitdlo sikulersugkat ki-
lumut 2 øremik angnerussumik akiler-
tardlugit aulisagkanit sikulersorneKå-
ngitsuningarnit. aulisagkat pitsauv-
dluartut 47 øremik akeKåsåput ajor-
nerussutdlo 37 øremik.“
autdlartinigssaK kingusigsortoK
„KaKugo tunissagssiomeK autdlarti-
saviuk?"
„junip 10-ata erKåne. sujunertarine-
KarsimagaluarpoK majip autdlarKau-
tåta erKåne autdlartisassugut, kisiåne
nigdlatårtitsivik Kerititsivigdlo sule
iluarsineKarsimångitdlat. tunissaKar-
tut, Katångutigit Gram-ikut Vojens-
ime, tunissagssiorfigssap angissusig-
sså kukussumik nautsorssorsimavåt
ikussuissartordlo atausinaK autdlarti-
simavdlugo pivfigssat aulajangerne-
Karsimassut erKordlugit inersinåu-
ngitsoK, måssa uvdlut unuitdlo tamai-
sa suliuaraluardlune fabrikimilo sinig-
tardlune madras nagsatane natdlavi-
galugo. ikussuissartoK avdla Kanger-
dlugssuarme „unigtorsimavoK11 NOng-
me helikopterip nåkarnera pissutiga-
lugo. kisiåne kikut tamarmik ilunger-
sorsimåput fabrike inerniardlugo. tå-
ssunga tungåssuteKartut akornåne ki-
kut tamarmik pitsauvdluinartumik
suleKatigigsimåput."
Gavlen med fabrikkens indgang. Pro-
duktionshallerne ligger nede i hele
bredden, øverst er der kantine, kon-
torer etc.
igdlorssQp isuata igdlua sulivfigssuar-
mut isåriartalik. niorKutigssiorfit atdliå-
put igdlorssQp silfssusia tamåkersimav-
dlugo, Kutdliuput nerissarfik, agdlagflt
il. il.
imigagssartorpatdlåt
peKatigigfeKalisassut
inuit imigagssamit aserorneKarsima-
ssut kingumut inugtut inulernigssåt
anguniardlugo Danmarkime tamarme
peKatigigfik Lænken ukiumortumik
atautsimlsimavoK, autdlartitatdlo isu-
maKatiglssutigalugo OKauserissane nu-
navtine imigagssap ajornartorsiutigi-
titai iléngutdlugitiaoK taineKarput.
„Fyns Stiftstidende“p ukiumortumik
atautsimineK pivdlugo agdlautigisså i-
ma ilaKarpoK:
Kalåtdlit-nunåne imigagssap ajor-
nartorsiortitsinera agdliartortoK upa-
ruarniarneKarpoK. isumarput malig-
dlugo ajornartorsiut tamåna imigag-
ssat akisa Kagfangnerisigut sujuner-
sutigineKartutigut imalunit imiortar-
nerup inerterKutigineKarneragut aki-
orneKarsinåungilaK. ikiorsissarnikut i-
ngerdlatsinerup Kalåtdlit-nunåne ag-
dliartortineKarneranut atatitdlugo pi-
ssariaKartineKarpoK Kalåtdlit-nunåne
imigagssap ajornartorsiutigititaisa a-
kiorneKarnerine KanoK iliutsit avdlat
suniuteKarnerussut atugaulernigssåt.
nuna tamåkerdlugo peKatigigfiup
kåtuvfiane sujuligtaissoK Harry Mor-
tensen OKarsimavoK imigagssartorpat-
dlålersimassut ikiorneKartarnerat Ka-
låtdlit-nunåne sule iluamik ingerdlå-
neKångitsoK, upernårdlo isumaKati-
gingniarnerme peKatigigfik ilisimatit-
sisimassoK nåparsimassut peKatigigfi-
nik Kalåtdlit-nunåne pilersitsiortor-
nigssame peKataujumavdlune. isuma-
KartOKarpoK peKatigigfit taimåitut i-
luaKutaujumårtut, ingerdlatsinerat pi-
ssutsinut nalerKUtungorsåinaråine. pe-
Katigigfit pilersiniardlugit sulineK na-
ngineKartugssauvoK.
PETERSEN, MØLLER & HOPPE
EDSVORNE SKIBSMÆGLERE
Etableret 1797
Indehavere: P. Fabrldus & J. Lemkow
Bredgade S4, København K.
Befragtning . Klarering angatdléssineK pajugtuinerdlo
Generalagenter for Hamburg-Amerika Linie
Generalagenter for Contrans, Hamburg — Containerudlejnlng.
apancuHgiuélniklt
Ilt pltsaunerslugkal
SINGALWATTE
THE
morsø
olieovn
iæ3
Morsø olieovn 1003 er
forsynet med en luftkon-
troller. Brændstof: Gasolie eller
petroleum. Farve: Olivengrøn med perle-
grå forplade. Højde 92 cm. bredde 54 cm.
dybde 40 cm. Ydelse: 6000 cal./t.
MORSØ STØBEGODS
St. Kongensgade 63 — København K.
21