Atuagagdliutit - 08.06.1967, Blaðsíða 28

MERARTAVTINUT

nunaKarfitOKaK inuerutOK
★
*
★
Sisimiuntt åsseK una nagsiu-
ssarsiarårput ilåtigut ima
oKausertalik: ernivta Lars
Olsenip mardlungnik ukiug-
dlip åssinga, Kimugsimik au-
varugtulerfiup nalåne åssili-
ssaK.
najaginguit
Akvilas Lundbladimit
Kangåtsian
méraunivnit inersimassungornivnut
nunagisimassavnik OKalugtutisavavse.
uvanga Aulatsivik, asimioKarfinguaK
nipaitsoK 40—50 migssiliordlugit ino-
KartuåinangajagtoK agdliartorfigåra.
sornguname mérKat inussaraluarput,
åmale loKussoKartarame inuit amer-
dlineK ajorput. atåtaga ajoKiungmat
inuit arKinik agdlagtuilerångat issi-
gingnårtaravko inuit igdlutdlo amer-
dlåssusé erKaimavdluarpåka. igdlut
arfiniliugajugput, ilitsoraungalo arfi-
niliussut, tamarmik igdluinånguit.
ukiordle KångiutOK decemberip 22-
åne Aulatsivik inuerupatdlagpoK —
uvagut Kangåtsiame najugaKalerniku-
gavta majip 13-iånile 1954-ime. tai-
måitoK nunaKarfigisimassara sule er-
Kaimavdluaravko nunaicarfingmik i-
nuerutumik OKalugtutisavavse:
Aulatsivik karrauvoK, tåussumalo
avangnånguanipoK ivnårssuk sujor-
natigut ivnausimagaluartoK ateKar-
dlune Tåteråt, månamutdlo sule tai-
matut ateKarpoK. tåussuma såvanipoK
KeKerténguaK K’ipikoK. KangagoK
tingmiarpagssuit tamalåt amerdla-
ngårmata, tåteråtdlo amerdlaKissut iv-
name ineKartarsimangmata ivnaK Tå-
teråt-nik atserneKarsimavoK. KeKer-
tanguaK tingmiarpagssuit ernivigalu-
go taimanerssuaK Kipigsimassutut i-
tarmåssuk K’ipingmik ateKarsimaga-
luarpoK, K’ipikungorérsordle uvagut
Kautuparput.
Tåteråt ivnårssuata kangimut isua-
ta atå nunauvoK Nunasamamik tai-
ssagarput, tåussumalo Kulå’tungåni-
poK KangatsiumaneK tåssanipordlo i-
liveK pisoKauvatdlångitsoK. tåssunga
ilissausimassoK kuisimångikatdlarame
Ajåjungmik ateKarsimavoK, kuisika-
milo Målamik. agsutdle erKumitarpoK.
méraujungnaernivtinut agdlåt sila a-
jortiniartitdlugo nivdliassarame. utor-
Kartavta nuisassumik oKautigissarpåt,
nipigingilaK, mérauvdlunilo ersinarta-
KaoK. imertarångavta nukingissutigi-
ssarparput — akia’tungivtinikame. or-
nilerasugaluta ilåne ersiortarpugut,
uvfale ornigisinåungitsoK. mérauvdlu-
niliuna sunguit tamarmik ersinartar-
tut. inersimassungoravtale taimåisaer-
poK. Kujanarpordlo ukiune måkunane
årdlerivdlune nivdliåsaerame. anorer-
Crystal Freezer 210
rummer mere på mindre gulvplads
Helt nykonstrueret hjemmefryser med ele-
gante, slanke, skumisolerede vægge og
praktisk betjeningspanel I forkanten. Rum-
indhold 210 liter, temperaturer til under
■— 25°. Atlas kvalitet og driftsikkerhed.
Bredde 79,5 cm, dybde 62 cm, højde
85 cm.
Crystal Freezer 210
naterme iniklnerugaluardlune
imartunerussoK
igdlume Kerititslssut nutåvingmik sanåK,
kussanartunik, amilimårtunik, Kapungmik
uvsigsausigkanik tgalik, såmigutdlo piu-
minartumik nalerKersartarfilik. 210 liter-
inik imartussuseKarpoK, -r- 25° atautdlu-
git nigdlfssuseKarsfnauvdlune. Atlas-itdr-
tumik pitsåussusilik ingerdlaserigsordlo.
sillssuseK 79,5 cm, itlssuseK 62 cm, por-
tussuseK 85 cm.
SE FORSKELLEN
ATLAS
ER BEDRE!
låf LEVERANDØR TIL DET KOL. DANSKE HOF
ssuagssat radiukut OKautigineKartar-
tut taimak amerdlatigissut nivdlianer-
mit iggingåinåsagaluarmat!
Aulåtsiviup avangnånguanipoK u-
ngasigane igdlukulik Igdlulungnik tai-
ssagarput. tåssane najugagdlit naku-
simåssusé takusagaluarparse. umiatik
ujarapilunerssuarnik napassulersor-
tarsimagamikik. åle ivssumut mangu-
tat, sule inugtut portutigaut, åle it-
sarssuardle nåpagaugamik samungar-
ssuaK mangorKåsagaluartut. igdlukor-
ssuit tåuko Kulinguaniput ilerfit mar-
dluk. oKalugtuarineKartartut malig-
dlugit ilerrup åipå Ajånguarssup —
uvagut Ajånguamik taissagkavta — i-
liverå téuna tOKunerigsimånginame —
perdlerordlunigoK tOKugame — nuisa-
ssarporoK. uvangale nuisatitdlugo ta-
kungilara (tusångilara).
Igdluluit kitinguåne NiaKornårssu-
ngup Kungasiussåne iliverssuit mar-
dluk iput, åiparit ilivé. uverssua A-
ngoKat nulia AgsoK. uverssuagoK kui-
sikame Ovemik ateKalerpoK, nuliar-
ssualigoK kuisingilaK taimalo atine a-
terinardlugo.
Aulåtsiviup kanginguanipoK Pitor-
Kimik taissagarput. igdlukune tåssa-
nitune najugagdlit nåpåussuarmik nu-
ngussorssusimåput. arnaroK utorKa-
ssanguaK kisime amiåkuvoK. nåpåu-
ssuaKarnera ima OKalugtuarissarpåt:
toKorarKålermata sornguname toKU-
ssortatik utorKassangup ånissordlugit
suliarissaraluaramigit kisagoK åma
nangmineK nåparsimalerame åmalo
nerissakilårnermit nukigdlårame to-
Kussorpagssuit ineKasiutinarsimavai.
tOKUsoriniardlune perKigsiartulerdlune
malugilerame nerissagssaKångivigka-
me KåmigoK sinaisa putukungue —
tugtup amianik KåKarame — nerissa-
leriaramigit malugilersimavoK perKig-
siartorussålerdlune; tåssalo ineKåssu-
ane tamarmik tOKungassut. ilånigoK
unukut sinisavdlune umassutut iliv-
dlutik nivdlialitdlarångata ila tupåt-
dlangnartåssusia.
ukiorssuaK takinåKalugo taimaitdlu-
nigOK seKinerssuaK Kutdlarsimalerå
uvdlåt ilåne iterame kisame silarssuaK
takusavdlugo natermut arKarame pa-
ngaligdlune pilordlune anigame é, a-
lianaik! seKinerssuaK kialåK! måna si-
lainarik! torssume Kanut ingikame uv-
dlorssuaK anérsinardlune isilerame å-
sit paormordlune iserpoK. sordlugoK
anernera matussoK, tassale inuit mi-
kialersut tivkat! sornguname kisiat u-
nuivfigssarigamiuk iniminut KaKiga-
me tåssane unugsilerdlune isumaliu-
lerpoK taimak uvdlume silamikame i-
numarigsitigalune igdlumut iserame
KanoK naimassane inumardliornarti-
gissut imaKa aKago iterune silarssuaK
Kiunarungnaerérmat igdlo Kimatdlu-
go igdluvigkiordlune inugsinigssame
tungånut silåinarigsarune pitsauneru-
sassoK.
taimak isumaliorårdlune unuaK nå-
gamiuk aKaguane åsit seKinilermat a-
nigame sumumitauva såsava? igdlu-
goK Kimaligkane taimak pissariaKar-
tigigaluartoK pisinåunginame Kimåi-
narpå. uvanga nangmineK takussåka
måna oKalugtuarisavåka:
PitorKiup kitinguanipoK ikardluk,
tåussumalo timinguanipoK ivnårssu-
nguaK pukitsoK. tåussuma kangimut
isuanipoK igdluvigaK, arnap kiserngo-
rutup igdluvigå sujugdleK igdlumit
Kimatamingånit 50 meterit migssånik
ungasissuseKartOK.
ånagtutuaK nunap naussuinik paor-
nanigdlo augussanik nerissalerame
malugilerpoK nukigtoriartulerdlune.
nalunginamiugoK avangnamine ino-
KartOK piukulersimavoK ornigkumav-
dlugit. tauva autdlarsimavoK. Pitor-
Kiup Kåvata sarKånipoK ujararujug-
ssuaK. tåssanipordlo igdluvigaK, tåu-
ssuma igdluvigå — tåssa åipagssånik.
tåssane uningarérame nukigtorneru-
game autdlarsimavoK, kilometerivdlo
KerKa ingerdlarérdlune åma igdluvig-
kiorsimavoK.
Aulåtsiviup sarKånipoK Akornanik
pissartagkavtine igdluvigaK, åma tåu-
ssuma igdluvigå. tåuna sigssap Kuli-
nguanitoK najoréramiuk autdlarKig-
kame Aulåtsiviup nunguane avdlamik
igdluvigkiorsimavOK. igdluvigaK tåu-
na uvagut "Aulatsivingmikatdlaravta
igdloKarfivta atinguanipoK. tåssane u-
ningagaluarame inugsinaviånginame
nalunginamiuk tJpinerit inuligssuit i-
sumaliulersimavoK tåvunga akinger-
sorumavdlugit, tåssame kangerdlug-
ssup Arfersiorfiup avigsårutåta på-
ringmago.
tåssånga autdlarame Aulåtsiviup ig-
dloKarfiata avangnånguanut OKalug-
tuarerigkama Tåteråt alånguane Ka-
ngerdlup Kinguanut unigsimavoK ig-
dluvigkiordlunilo. åma tåssanérérame
tåssalugoK nerissane nunap naussue
sungiusimalerdlugit malugigame per-
Kigsiartuinardlune tåssångånit avang-
namut autdlandgpoK, Igdlorujungnut
nugdlune. IgdlorujungnipoK igdluvi-
gaK åma tåussuma sanårisimasså. tå-
ssane uningagaluarame åma inugsi-
nginame kingugdlermik avangnamut
autdlarsimavoK, Igdluvigkanut nug-
dlune neriugdlutine Upinermiut aki-
ngerdlugit, ukialerdlune nuna KaKor-
titalitdlartoK.
tåssungagOK pigame isumaliulerpoK:
tåssa inugsingikuma ukiorpat Kiunau-
nga perdlerilangalunit. tåunaKagoK
tåssanilerpoK. kisagoK tamåssa api-
ssalitdlarpoK, sumigdlo Kajånguamik
umiånguamigdlunit takussaKåsanane.
taimaitdlunigoK unuame sinigsinar-
dluniåsit iterame ilerKune atordlugo
uvdlåkut igdluvigkaminit anivdlune
åsit avangnamut tJpinerit tungånut
KiviariatdlartoK: tupeK, avangnångua-
minilo Kåinat mardluk. takoriaramigit
tåunaKale tåssane takorKusålerpoK.
Kiviartardlugit Kåinap åipå tugdliu-
ssok kingorKiutdlune åmauna aut-
dlarmissoK. ajorumitdlardlune issigi-
nardlugit taika Kåinap åipe tikipå. u-
ningariardlutik mardluvdlutik tungi-
minut-uko autdlartut. aggerput, ag-
gerput, unga ungasigungnaeråne nipi-
minik tusardlersinauleramigit suaor-
pai orKumigut KanigdlerKunane kisiå-
ne agssumigut, nungussunit amiåku-
kame.
(normumit kingugdlermit nangitan).
Kiajungnaeramik erKarsautigilerpåt
suna nerisanerdlugo. uvdlordle tåuna
nunaKarfingme avdlamio piniartoK u-
valerKajångitsoK nunaKarfingminut
tikipoK Kilalugarsimassorssuvdlune.
tikikame sule uvdloKingmat nerinani-
lunit taKuagssaminik måtagssuarmik
tingugssuarmigdlo tigusinariardlune
autdlarKigpoK. kujåmut autdlaleralu-
arame isumane sapilerdlugo avangna-
mut sigssaK sinerdlugo autdlarpoK.
Kangaungmatdle piniartarfine kanger-
dluk takuniarniarpå, ungasilårmatdlo
tuaviortariaKarpoK.
nunaKarfigtik KimangåtsiaKalugo
nunguaK uiariatdlaramiuk sikutar-
ssuaK torruterérdlugo, unaluna Kåva-
ne KagssimassorssuaK nalunatångua-
Karane. tuavinaK niuterame anguvig-
kane tigoriatdlautigalugo nipaerså-
vigdlune tungånut autdlarpoK. Kagssi-
massoK ornitane Kanigdliartordlugo
avdlagiartuinarpå. tikinialerpå ila tu-
pingnaK! niviarsiaraK nukagpiaratsi-
arssuardlo Kingmerssup sardliåvatå-
rai!
sujugdlermik mérKat ånilångagalu-
ardlutik ajortumik piniångikåtik på-
sigamiko pisimassut atugkatik tamai-
sa oKalugtuarait. tikitsissup aperai
kågkasoralugit. aperissai Kangale ni-
kuerérput sunalo tamåt misigssuler-
dlugo, tåssale kågkaluarnermit. tikit-
sissup pilerpai: — tåssane utandsinga
nerissagssavsinik aigdliutisavavse!
taimalo OKardlune måtak tingugdlo
Kåinaminitut aeriardlugit måtangmik
avgutdlugit mérKat nerisipai Kingmer-
ssuardlo tingungmik tunivdlugo. piler-
pai: — utarKisigalugo neriniaritse u-
miaisusaunga. umiamik åisavavse. u-
vanga KitornaKånginama Kitornarsiar-
tårisavavse.
sorngunauna najanginguit KujaKilit,
neriorssuiputdlo nikingivigdlutik u-
tarKiumavdlugo. autdlartordlo OKalo-
Katigilerput ajungipatdlåKingmat nå-
lagtarumavdlugo.
sule unugdluariångitsoK umiat nu-
nguamit nuiput. ikigamikik autdlaru-
pait, sornguname KingmerssuaK ila-
liutdlugo. nunaKarfigtåmingnut piga-
mik atissatoKakasitik tamaisa nutånik
taorsersorpait. tåunaKame malugusu-
lerput. angajorKårsiartåvisa nuånari-
ngåramikik sivisulårtumigdlunit a-
nérsineK ajorpait. taimåitorme aniata
angutisiartik autdlalerångat Kajåta pi-
satainik ikioriartortarpå, tikilerångat-
dlo niuvfiortardlugo. arnarsiartik Ki-
ssugtarångat najånguata ikiortalerpå.
uvdlut ukiutdlo ingerdlåput. ania
nakuarssuångorpoK Kajandgsorssuå-
ngordlunilo. angutisiåt piniardlua-
rungnaersimavoK nangiartalerame.
ernersiavdle ajorssartinguarnago pi-
niupå. najå uvinigsimavoK angajor-
Kårsiamingnile najugaKartuardlune.
KingmerssuaK utorKamut sapilermat
nangminerdlo toKungmat aitsåt pi-
giungnaerpåt — sunauvfale aniata
igdlersigssatut pigilersimavå.
uvdlut ilåne silagigssugå åsit Ka-
mavdlune nipe ilisarnardluinartoK tu-
sarpå, tåssa Kingmerssup pårssissigi-
simassåta Kiloriarnera. tunungmut Ki-
viarnialerpoK ivdlit takornarnarputit,
ujaragtormiut itorssuata najugakor-
ssuarmik nangminermingnigdlo igit-
sissup tauvauna unåne tiguleratåtdla-
rå nauligkalugtuardlune. ånilåjutiga-
lune tungånut såteriarnialisassordlo
åiparssua tunuteriatdlautigalune Ki-
måvdlune autdlarterpoK. kingorånit
malingnialeraluardlugulo isumaliuler-
poK: angutisiara apererKårdlugo aki-
niaiumårpunga.
angerdlardlune tikikame nererérsi-
malerdlunilo asuna OKarmioK: — uv-
dlume Kamaniardlunga nipe ilisari-
ssara tusariaravko tunungmut Kiviar-
dlunga Ujaragtumikatdlaravta uvav-
tinik igitsissorssup tauvauna atati-
gungnaerånga. sågkivnilo KimålersoK
maleriaraluaravko ivdlit aperencår-
nigssat pitsaunerutikavko sungilara.
akerusugkaluardlugo inunera navia-
nartorsiortinaleKinagavko sungilara,
sule ikiorusugkavse!
angutisiåta akivå: — sule piniarti-
gerusoKåvtigit, ivdlitdle sujugdliungi-
latit. taimatut pineKarKeriaruvit ake-
Kigiuk! avdlamigdluåsit OKandgane.
tamatuma kingorna Kamarujordlu-
ne åsit Kiloriarpatdlariarmat tunung-
mut KiviarnialerpoK tauvauna silugu-
teréråne. issiginåsånginamiuk tunuti-
litdlartordlo kaujatdlariutå maligka-
miuk KimåssorssugaluartoK inunguar-
nago sanilingitdlautå pilerpå: — tai-
mane najånguaralo tOKoriaraluaravti-
gut isumaKaraluarputit tOKutdluta,
tOKungilagutdle. inuit asangnigtut ti-
guvåtigut. månamut pisinaulernivnut
agdlåt sule tOKuniarssarigaluarparma.
taimaingmat ivdlit måna toKusautit!
taima OKariutå unåne tigoriardlugo
tåssungåraK nauleKå. taimågdlåt ar-
ritsorssuarmik kingujartuårame. Kajå
pilagtariardlugo aline kipinardlugo ki-
viseKå, kingornalo ernerssue kingule-
riårdlugit nungusarpai. imågdlångoK
årdleringuarnane tOKuvfigsse tikitdlu-
go inunguarujoK!
Ole Kristiansen,
ItivdleK pr. Sisimiut.
Penneven søges |
________ _______j
Benthe Larsen, 16 år, Engvej 120,
Dragør.
Interesser: pop og bøger.
Ønske: pige eller dreng på samme
alder.
Marianne Lolk Christensen, 15 år, Sdr.
Røsevej 22, Dragør.
Interesser: pop, bøger m. m.
Ønske: pige eller dreng på samme
alder.
Brett Vinelis, 14'A år, Tomerose-
vej 81, Herlev.
Interesser: pop, svømning o. m. a.
Ønske: dreng eller pige på samme
alder.
(normume tugdlerme nangisaoK).
uvdlumikut sikåvaraicarpat
hvis der var nogen cerut i dag,
KiteKuteKar-
der fortjente
tariaKartumik
et mavebælte,
tassaussariaKarpoK KING EDWARD
så må det være KING EDWARD
KING EDWARD
28