Atuagagdliutit - 03.08.1967, Blaðsíða 16

savautilingnit ajunårnerpåt ilåt
vigkanik nungutsingitsortunut agdlåt
taimarssuaK ajunåravta ukioK ukiu-
nerane savanik igdlersuiniaraluarneK
iluamik kinguneKångitsormat påsivar-
put pingortitap nukinge KanoK akior-
neK ajornartigissut.
ajunarncK iliniarfiussoK
— ukAordlugdle iliniarfigissariaxar-
parput. savat inait nunavtine atorne-
Kartut pitsångorsartariaKarput. Is-
landime savat inaisut nutåliatut ing-
mingnut avigsaertilårdlugit natiler-
sugkanik — anait xuilo narxup atå-
nut ingerdldinartartugssdngordlugit —
peKalertariaKarpugut. savat iniming-
ne dnamingne xumingnilo nalassale-
rdngamik inardlutik ukiume xidina-
lertarput — merKue oxorsautaujung-
naertaramik — lainialo xatdldtardlu-
tik.
— KeKertaussaK måna Tasiussap Ke-
Kertausså ukiut 30 migssiliortut sa-
vauteKarfiusimagame nunartå sava-
nit mangiarneKarnermit savanut ne-
rivfigitiniardlugo amigalersutut oKau-
tigissariaKalermat timå’tungåtigut u-
ngaloriardlugo aussaunerane savanit
najornérugtitdlugo kingumut ivigarig-
sitiniardlugulo savat nerissartagåinik
avdlanik nautitsiviginiardlugo igdler-
sortariaKalernikuvoK. ungalulinigssaK
ajornarnaviångilaK akisuvatdlårnavi-
arnanilo katitdlugit 2'h km. ungalu-
Jørgen Poulsen.
ssagssåusagaluarmat. K’inguanile orpit
nautitat igdlersorniardlugit ama unga-
lut iluinilersinagit OKartugssaussunit
akerdlerineKåsagunarpugut. måne sa-
vauteKameK ingerdlåneKåinåsagpat
KanoK iliuseKartariaKalerpoK.
Kalåtdlit-nunåta uran-ia
atorneKarsinaulisagunartOK
Risø-me atominik misileraivik periautsimik navssårsimassoK
Kalåtdlit-nunåta uran-iata iluaKutigineKarnigssånut, tamånale
aitsåt pissariaKalisagunartoK ukiut 10—15 Kångiugpata
Risø-me atominik misileraivingme
sivisumik sulerérnikut iluagtitumik
navssdrineKarsimavoK Kalåtdlit-nunå-
ne uraneKarfit iluaxutiginiarnexarnig-
ssanut periauseK atorneKarsinaussoK.
kisiåne sule ukiut 10—15 ingerdlagat-
dldsagunarput Kalåtdlit-nunåta ura-
niata iluaKutiginexalernigssånut, tai-
ma isumaxarpox professor Th. Bjerge,
Risømitox.
atominik misileraiviup Kanigtukut
pilerssårut misiligutigissugssauvå i-
mermik oKimaitsumik sanavfiussartu-
mut sujuarsagkamut 400 megawatt-i-
ussumut. taimaisivdlune atomiliutip a-
torsinåusavai uran akisonissumik pia-
rérsagaK silarssuarme kitdlerme USA-
ginarmit niorKutigineKartartoK, åma-
lo uran nalinginaussoK, tåssa imåipoK,
Kalåtdlit-nunåta urania åma.
„atomiliutit nunane avdlane atorne-
Kartut, pingårtumik USA-me, tamar-
mik imermut OKitsumut atugagssiåu-
put (uran saligdluarsimassoK pissaria-
Karpåt)“, taima OKalugpoK professor
Bjerge atuagagssiamut „Ingeniør- og
Bygningsvæsen“-imut. aperKutauvor-
dle imermik OKitsumik atomiliutit må-
na atorneKartut ukiut ingerdlanerine
sipågaKarnarnerusanersut uranit iku-
matigssat pissariaKartut pigssarsiari-
nigssåt ajornakusulerpat taimåitumig-
dlo akitsoriartulerdlutik. taimåitumik
påsisimassaKardluartut amerdlasut i-
sumaKarput atomiliutit sujuarsarne-
Karsimanerussut ineriartortineKartari-
aKartut, Risø-lo pissugssauvoK suju-
nigssamut issigisavdlune nålagkersui-
ssut, ingnåtdlagissiorfit, sulivfigssuit-
dlo ajunginerpåmik sujunersorsinau-
jumavdlugit."
uran akitsoriartortoK
imermik OKimaitsumik atomiliutit
uranimik mingnerussumik atuissarput
sulisinåusavdlutigdlo uran saligdlua-
gaK salingneKångitsordlo (nalinginau-
ssoK) atordlugit. tamatumuna angune-
KarsinåusaoK uranimik tunissaKartar-
tunut nalerKiutdlugo nangminerssor-
nigssamut periarfigssat angnerussut.
tungavigssatigut Kalåtdlit-nunåta U-
rania åma atorneKarsinauvoK. kisiåne
ukiune kingugdlerne mardlugsungne
uran ima akikitsigisimavoK Kalåtdlit-
nunåne uranit iluaKutiginiarneKarnig-
ssåt ingminut akilersinaunane. månale
kingumut uran akitsoriartulerpoK, tai-
måitumigdlo uraneKarfingnik nutånik
misigssuineKalersimavoK. ilimanarpoK
ineriartornerme tamatumane Kalåt-
dlit-nunåne uranit angnerussumik so-
KutigineKalerumårtut.
Kalåtdlit-nunåta kitåta kujasigsuane
kuånerssuarne ujareat uranimik ang-
nikitsuinarmik akoKarput periautsit-
dlo ingmikut itut iluaKutiginiarneKar-
nigssånut pissariaKardlutik. måne Ri"
sø-me periautsinik taima itunik ine-
riartortitsineK iluagtisimavarput, uva-
ngale nangmineK isumaKarpunga sule
ukiut 10—15 Kångiukatdlåsassut Ka-
låtdlit-nunåta uranianik iluaKuteKa-
lersinata", taima naggasivoK professor
Th. Bjerge.
ngersimavunga narssautivne ivigårKat
nunavtinérsut nautitalerniardlugit
karrit iluamik pigssarsinångingmata.
— ukioK tupingnåinavigsumik apu-
teKarame. orpit meterinik Kulinik por-
tussusigdlit agdlåt morssoraramik, a-
tausiåkåt kisimik nuisalerdlutik. sa-
vat piaragssatik agdlivdlualeriarmata
apumut maussarnermingne nårtumik
puinik Kartorartortaramik, taimalo i-
kiorneK ajornardlutik toKussardlutik.
åma påriniaraluardlugit sigssamut ar-
Karsimagångamik Kåungukut KaKineK
sapilerdlutik ulugussaussaramik.
imigssaKartitsiniapilorneK
— savat imigssaKartiniarnerat å-
ma agsut ajornartorsiutigårput. pu-
ilassoK apumit meterinik tatdlima-
nik ivssussusilingmit matusimaju-
artOK aput agssatdlugo uvdlut ta-
maisa imertartortarpugut. anordle-
riarångat agssagaugaluau apumit
matorKigtarmat avdlatut ajornar-
tumik agssaerKigdluta aitsåt imex
pigssarsiarisinaussarparput. ilu-
ngersoKaluta suliuaraluarpugut, a-
jornaxaordle nukivut atulugsinar-
tutut ipavut. savat sivnere isu-
mangnarungnaivigsutut issigilerav-
kit junime autdlartitavka piarae-
rusimangmata påsinex saperpara.
imaxauna arnait imuerutorsima-
ssut. 62-ime aperujugssuarmat 70-
inik savautexardlunga 15 kisimik
toxuput.
— ukioK måna savaerniutigssaKå-
ngilanga. savårKat tatdlimat nangmi-
nérdluta milugtitavut pigåvut. tåuko
saniatigut atausituaK månamut tiki-
torparput. 1959-ime 50-inik savasivu-
nga Tasiussame atorfingma saniati-
gut pigissavnik. 1965-ime 300-nik sa-
vauteKardlunga maunga pivunga.
akiliutigssaKångitsoK
— savat taorsigagssama sivnere 20-
ussut ukioK måna taorsisangasimaga-
luarpåka. maunga nugkavta igdlo, sa-
vat inait narssautitdlo ungalue taor-
sigagssarsinivkut pigileravkit, åmalo
pujortuléraK taorsigagssarsivdlunga
pisiarisimagavko ukioK måna 5000 kr.
migssiliordlugit taorsissugssaugaluar-
punga; månale 1 øreuteKångilangalu-
nit. nuliara, mérKavut arfinigdlit pa-
nigsiarputdlo måungartitaK napatini-
artugssauvåka. KanoK iliordluta ajor-
nartorsiutit anigorumåmerpavut, sa-
vauteKarnerdle ingerdlatinalerssårpa-
ra avdlamik pilerigissaKånginama.
— ukioK månatut ajunårKigsinau-
neK sitdlimavfiginiardlugo narssauti-
ga agdlilerniarpara — måna l'/a hek-
tarinik angissuseKartOK. uvagutdle i-
ukiarme 400-nik savauteKarame måna 50-marnik savauteKaler-
sok — savaerniutigssaKångitsoK merKuerniaranilo — savat
upernarneranut agdlåt nerisitarigaluardlugit toKorartoKissoK
— taorsigagssarsiaminit uk. måna 5000 kr. akiligagssarigaluar-
dlugit akigssaKångitsoK — ukiune aggersune pitsångorsainerit
ardlagdlit pissaxåaKarnerarai
agdl., åssil.: Hans Janussen
savautigdlit ukiordluneranit ajunårtitaunerpausimassut ilagåt landsrådimut
ilaussortausimagaluax Jørgen Poulsen, Nugårssungme Nanortagdlip kanger-
dluamtume najugalik. Kujatånut angalaornivtine nunånitox oxaloxatigårput,
imalo oxalugtuarpox:
har det hele:
ta savautigdlit ardlaliussut pigissait
atautsimortut 50 tikisikavtigik arfini-
linarnik savårartaKarput. savat ta-
mardluinarmik merKOKångitdlat, sa-
lugpatdlårångamik nerivdlualerdlu-
tigdlo merKutik katåtaramikik.
— ukioK måna merKuerniutigssaKé-
ngilagutdlunit. savat toKungassut mer-
Kue katerssulugpavut, iluaKutigisinau-
niåsagavtigik. sujorna savat 300 inor-
tut Kaperavtigik merKut 3000 kr. siv-
nerdlugit akigssarsissutigåvut. savat
merKuinik tunissaKarångama narssau-
tivnut naggorigsautigssat akilertarni-
araluarpåka, ukiordle måna merKuer-
niångikaluardluta narssautit naggorig-
sarneKarput.
novemberimit majip naggatånut sa-
vautivut angerdlarsimatitdlugit neri-
sitaråvut. Kåumatine tatdlimane nang-
mineK ivigautivnik nerisitsigaluardlu-
ngalo nungutsigama KGH-mit pisiat
ivigkat Danmarkimérsut 1960-imile ti-
kitut nerissaritilerpåka. tåuko Ang-
magssivingme Nanortalingmilo ukiune
arfinilingne uningasimassut ilait pa-
nernikorujugssuit ilaitdlo masagtarsi-
massut OKUgtut savat toKorautiginar-
matigik høpillinik taineKartartunik (i-
vigkat avgoriardlugit naKitat inussu-
tigssanik avdlanik akugkat), nautsiat
sukugssagdlit sivnikuinik aulisagka-
nigdlo nerdlersuinivkut savautima
sivnere ånåupåka.
ivigapalåt tunissaussut
— savat nerissagssåinik nungutsi-
ngilagut. KGH-mérsutdle ivigarpag-
pagssuit kigdlinginitdlutik savat to-
Korarput. Kujanartumik nunavta ivi-
gainik Augpilagtumit upernåp ilå pi-
sivunga. tåuko høpillitdlo sivnerutut
ånautigait. ivigkat KGH-mit pisiavut
kg-mut 60 ørinik akeKarmata pitsåu-
ngeKissutdlo påsigavkit akikinerussu-
ngordlugit imalunit tapissuteKarnikut
tuniniarneKarKuvdlugit kigsautigiga-
luarpara, nalunaerfigineKarpugutdle
akigititaussut atorneKåsassut. aulaja-
laster 925 kg
Kr. 11.430 —
TOYOTAW
6 cyl. 135 HK Kr. 15.530,—
8 person- og varevognstyper samt
verdens „skrappeste" jeep.
Skriv og forlang brochure m. prisliste.
Toyota forhandler: ASGER SIMONSEN
Obs! Ny adresse: INDUSTRIVEJ, HÅRLEV
Telegramadresse: KVIKMEKANIK, Hårlev
savat %-e ånaigai
— ukioK måna savautilingnut ta-
mavtinut ajoKaoK. savat arnavissat 50
kisisa uvanga pigilerpåka 350 migssi-
liortut ånaigavkit. maje nåvdlugo sa-
vat angerdlarsimatitdlugit nerisitarå-
vut, piarKatigdlo ajungeKingmata nu-
na nerivfigssaKalermat autdlartipa-
vut. junip nålernerane katerssuigav-
Crown Pick-up
1900 cc 85 HK
selv
det er
nangmineK nipiierssorit
ilimagissangnit ajornånginåsavat
nlpilerssåtit tamalårpagssuit nuånarlneKar-
tut pigåvut — åma atornlkut. nlpllersstttlt
tamarmlk uklup KerKanut KUlarnavérKU-
slgåuput — tåssa uklup Kenca KånglngltsoK
aseroraluarpata akeKångitsumlk Uuarsar-
tlneKarsInåuput. agdlagtltslvigssauterput
angnertdK, akeKångltsoK åsslllartaKaKlssor-
dlo Onga plniarniaruk:
MUSIKHUSET
Rådhuspladsen 1 —• Århus C
lettere
end De
tror . . .
Vi har alle populære musikinstrumenter 1
største udvalg — også brugte, V« års garanti
på alle instrumenter. Forlang vort store,
gratis, billedrige katalog.
Crystal Freezer 210
rummer mere på mindre gulvplads
Helt nykonstrueret hjemmefryser med ele-
gante, slanke, skumisolerede vægge og
praktisk betjeningspanel i forkanten. Rum-
indhold 210 liter, temperaturer til under
-r- 25°. Atlas kvalitet og driftsikkerhed.
Bredde 79,5 cm, dybde 62 cm, højde
85 cm.
Crystal Freezer 210
naterme inikinerugaluardlune
imartunerussoK
igdlume Kerititslssut nutåvingmik sanåK,
kussanartunik, amilimårtunik, Kapungmik
uvsigsausigkanik fgalik, såmigutdlo piu-
minartumik nalerKersartarfilik. 210 Itter-
inik imartussuseKarpoK, -r- 25° atautdlu-
git nigdllssuseKarsInauvdluno. Atlas-itOr-
tumik pitsåussusilik ingerdlasorigsordlo.
silfssuseK 79,5 cm, itfssuseK 62 cm, por-
tussuseK 85 cm.
SE FORSKELLEN
ATLAS
ER BEDRE!
^2? LEVERANDØR TIL DET KGL. DANSKE HOF
16