Atuagagdliutit - 03.08.1967, Blaðsíða 27

uvdlumikut inugsiat 2 millioniussut
Nålagauvfit Penatigit inugsiauteKarnermut akiunerat angnikit-
suinarmik kinguneKartoK
nåmagsissaKardluarneK ajorndngilak ilisimdssuseK, agssagssornikut pikori-
ssuseu aningaussatdlo ikiortigalugit —'ajoraluartumigdle inuit silaitsuliornere
pisornat amerdlasut akornusissussarput tamdko nåmagtumik pigssarsivigine-
Ka-rnigssaraluinut. tamdna dma avdlatut oxautigineKarsinauvoK: ilisimassat å-
malo ilisimdssutsip akorndne avigsånut angnertusinigssaminut tupingndinar-
tumik pigindussuseicartarpoK — tamdnalo mingnerungitsumik takutineKartar-
Pok Nålagauvfit Peuatigit sulineratigut. FN-ip inuit pisinautitaunerat pivdlugo
atautsimititainut nalunaerume inugsiat 2 millioniunerarneKarnerat tamatumu-
nga dssersutigssat dnilårnartut kingugdlersaråt.
OKautigineKarsinauvoK inugsiaute-
KarneK ajoKussussoK atomit navianar-
lorsiortitsinerånit sivisunerujugssuar-
mik inuiangnik någdliugtitsisimassoK,
faimåikaluartordle malungnarsisima-
v°k silarssuarme nunat ilåine taimai-
dneKarsinaunane atorneicartuartoK.
1926-me folkeforbundip nunat 36-t
atsiortisinausimavai inugsiauteKarneK
akerdlilersordlugo nunat tamalåt isu-
waKatiglssutånut, 1956-imilo angner-
tusarneKarKigpoK FN-ip isumaKatigi-
ssutåtigut, tamatumuna inerternutigi-
neKardlutik inugsiauteKarneK ama i-
nugsiatut pigissaKarneK, akilisinau-
jungnaertut parnaerussaussarnerat å-
ma åiparingnerme ilerKut nikanarsai-
nertagdlit nuliaussup inugsiatungajak
inutitauneranik pissusigdlit. taimåi-
tordle tamåko sulineruput påpiaråi-
narmitut.
inugsiatut pigissaKarneK
inugpagssuit atissarigsårtut atautsi-
mut kateriput agdlagkatdlo perssuar-
siornartut atsiordlugit, åmalo nåla-
gauvfit ardlagdlit inugsiaerniartar-
nerssuartik pivdlugo tusåmanerdlu-
gaussut nalunaerput niuverneK tamå-
na måna inerterKutaulersoK — kisiå-
ne sunik ilumut pisimassoKarpa?
FN-ip isumaKatigissutåta nunat ilåi-
ne kinguneKarKardluinarnera naluna-
go silarssuarmiut kåtuvfiata aningau-
ssarsiornermut ikiuissarnermutdlo
rådiata 1963-ime generalforsamlinge
kajumigsårpå torKaerKUvdlugo ingmi-
kut sivnissorissagssamik, tåuna „ka-
terssuissugssauvdlune inugsiauteKar-
neK pivdlugo nalunaerutinik nunat
FN-imut ilaussortaussut nålagkersui-
ssuinit pissunik, kåtuvfingnit ingml-
kut itunit ama kåtuvfingnit privatiu-
ssunit FN-imut atavdlutik sujuner-
suissartutut pissusilingnit".
generalsekretær U Thant-ip ator-
fingmut tåssunga torxarpå ægypteni-
mio Mohamed Awad, tåunalo ernger-
dlune sulilerpoK nunanut FN-imut i-
laussortaussunut imersugagssanik
nagsiussuivdlune, kisiåne måna tikit-
dlugo 77-Inait imersorsimavait. inug-
niuvernermut OKilisautigssat
niorKutigssat erKuneKartarnermingne akilerarutaisa migdlisi-
neKamigssånik Kennedyp sujunersutå ilimagissamit angneru-
ssumik iluagtitoK — 1973 tikitinago akilerårusiuneKartartut 40
procent anguvdlugo migdlisineKåsassut
ukiune tatdlimane neriungnerit årdlerisungneritdlo nikit&utuarérmata nior-
Kutigssat eruuneKarnermingne akileråruserneKartarnerisa migdlisineKarnig-
ssånik Kennedyp sujunersutå — taineuartartoK Kennedy-runden — atulersug-
ssatut KularnaitdlisarneKarpoK majime unuit ardlåne julivdlo autdlarxautå ti-
kitinago atsiorneKarérsimassugssauvoK piviussungortineuaridinångordlune. aki-
ierårutaussartunik migdlisitsinex ukiox tugdlex januarime autdlarnertugssau-
vok ukiutdlo tatdlimat sivnerdlugit sivisussuseudsavdlune. taimditumik suniu-
tai arritsuinarmik malungniusinåuput, uularissariaKångilardle inernera silar-
ssuarme niuvernermut tamarmut sdkortumik kåmagtutaujumårtOK. uularnd-
ngilartaoK Kennedy-runden inuit amerdlanerit ilimagissånit angnertunerussu-
mik iluagtisimassoK. akilerårutit migdlisineKarnerat avguaxatigigsitdlugo 36
åma 40 procentip akorndnipoK.
fåssalo præsident John F. Kenne-
dyp 1962-ime atulersitarå avdlångu-
tauvdluinartumik inatsisiliorneK „Tra-
de Expansin Act“ periarfigssaxaler-
sitsissoK silarssuarme nålagauvfit ni-
uverniartartut avdlat isumaKatiging-
^lutcKarfigilernigssånik tamanut ator-
tumik akilerårusiuneKartartut 50 pro-
centimik migdlisineKarnigssåt pivdlu-
So. ukiume tugdlerme isumaKatiging-
niarnerit Geneve-me autdlarnerput,
tamatumalo kingorna sivikitsuinarnik
kipitineicartarsimåput.
hunalerineK ilaussoK
ukiune sujugdlerne isumaKatiging-
niarnerit arritsuinarmik sujumukar-
Put, ilungersunartumigdlo kinguarsar-
UeKarsimåput ukiup Kåumataine 9-ne
uiuveKatigigssuit Frankrigip akornu-
sersugaringmagit. amerikamiut præsi-
dentiata inatsissartunit pissugssauti-
UeKarnera ukiune tatdlimåinarne a-
fortussugssauvoK, taimåitumigdlo piv-
figssardliornaKissumik sulineitartaria-
KarpoK.
Kennedy-runden avdlauvdluinarpoK
Pissutigalugo isumaKatigingniarnerne
autdlarKautånitdle nunalerineK ilå-
uguneKarsimangmat. akileråruteKar-
fitsinerup migdlisineKarnigssånik su-
jornatigut isumaKatigingniartarnerne
sulivfigssuarne niorKUsiat kisimik pi-
ueKai'tarsimåput. sujumut Kularutigi-
UeKartorujugssorérput nunalerinerme
uiorxutigssiat, sume tamåne kigdli-
fersuinernit malungnauteKartut, ilau-
fineKarnigssånut ilimanautit; isuma-
Katigingniarneruvdlume inerneKarne-
rane påsinarsivoK nunalerinermut o-
Kilisautit angnikitsuinaussut.
utausiåkånik pakatsinartoKartaralu-
artoK Kennedy-rundenip inernera
fugdlusimårutigineKarpoK. isumaKati-
S'ugniarnerit ilåtigut årdlerKutigine-
KartorujugssuångorsimagaluarpoK
augnikitsuinånguamik taimågdlåt ki-
^SuneKarumårtoK, pissutigalugo nu-
nat peKataussut amerdlanerssaisa ni-
orKutigssat ingmikortoKarfé amerdla-
ugatsiartorssuit akileråruteKartitsine-
ruP migdlisineKarnigssånut tungati-
kurnajungnaermatigik. taimåitordle i-
■s|JmaKatigingniarnerit ingmikortuåne
kingugdlerme påsinarsisimavoK a-
■nerdlanertigut iluagtitåriniarnerit pi-
nekåinartut.
fsumaKatigingnerup Europap
uvangnamiut nukigtungortikai
Danmarkip, Norgep, Sverigep Fin-
fandivdlo ukiox kingugdleK påsisima-
Vat soKutigissatik nåmagtumik ang-
uertussusilingmik isumagineKarsinåu-
ugitsut Kennedy-rundenime ingmiku-
furdlutik suliniamiarunik. niuveKati-
Sigssuarnit — isumaKatigingniarner-
ne USA ilagalugo niuverniaKatiging-
ne angnerssaussut — sujunersutigi-
Ssat ajortorujugssuput, pitsångorsau-
tigssanutdlo ilimanauteKångilaK. tai-
måitumik nunat avangnåmiut tåuko
sisamat aulaj angerput atautsimordlu-
tik isumaKatigingniarnerne autdlarti-
taKarumavdlutik svenskit ambassa-
døriat, Niels Montan, sujulerssuisso-
ralugo, ukiordlo kingugdleK sulinertik
autdlarnerpåt.
avangnåmiut sulinerat sujugdleK
kivdliniarssarineruvoK. nalunaerutigi-
neKarpoK nunat tåuko sisamat suju-
nersutigissamik ilarpålorujugssue tu-
nuartiniarait niuveKatigigssuit (nunat
avangnåmiut niuveKatigissaisa pi-
ngårnerpårtaisa) sujunersutigissatik
pitsångorsamiångigpatigik. periausek
tamåna niuveKatigigssuit tungånit så-
kortumik ajorusutigineKarpoK, piler-
tortumigdle påsinarsivoK nunat avang-
nåmiut erKortumik iliorsimassut. su-
junersutit pitsångorsarneKarput —
pingårtumik isumaKatigingniarnerit
ingmikortuåne kingugdlerme — ming-
nerungitsumigdlo tamåna pissutexar-
poK kisitsisit ersserKigsut atordlugit
påsinarsameKarsinausimangmat niu-
veKatigigssuit tåuko nunat arfiniliu-
ssut nunanut avangnåmiunut tunissa-
rissartagait USA-mut tunissarissarta-
gåinit amerdlanerussut. pingårtumig-
dlo suniuteKarsimavoK avangnåmiut
sujorasåringmata Vesttysklandimit bi-
linik pisiniartai-neK akilerårutinik
migdlisitsinerup avatånitikumavdlu-
go.
isumaKatigingniarnerit nalåne påsi-
narsisimavoK nunat avangnåmiut tai-
ma angussaKartiginaviångikaluartut
ingmikortitårdlutik isumaKatigingni-
arsimagaluarunik. taimalo tamatuma-
ne maleruagagssamik åssersutigssaKa-
lerpoK avangnåmiut suleKatigingnerat
angussaKautausinaussoK.
300 milliarder kr.
nunat 53-it isumaKatigingniarnerne
peKatåuput, silarssuarmilo niuverni-
arnerup 80 procentiata migsså tåuko
tigumissaråt. ukiumut 40 milliarder
dollars migssiliordlugit (danskit ani-
ngaussait 300 milliarder kr. migssi-
liordlugit) niuverniartaråine ukiune
tugdlerne tatdlimane akilerårusiune-
Kartartut OKilisineKartarput. taineKa-
rérsutut pingårtumik sulivfigssuarne
niorKUsiat migdlisitsineK iluaxutig-
ssarsivfigissarpåt, ilarpagssuinutdlo
tungassutigut akilerårusiuneKartartut
agfåinångortitaussarput. nunaleriner-
me niorKUtigssiat atausiåkåt ilåtigut
OKilisaivigineKaraluarput, oKilisautit-
dle angnikingårmata erKartortariaKå-
ngitdlatdlunit. taimåitordle Kimag-
sautauvoK ukiamut Geneverne isuma-
Katigingniarnerit nutåt autdlarnertug-
ssaungmata nunalerinerme niorKutig-
ssianik nunat tamalåt niuverneråne
iluaKutigssanut ilioriusigssat pivdlu-
git — kisalo akornuteKångitsumik niu-
verniarnigssamut akornutit Kavsit a-
kileråruteKartitsinermut tungassu-
ngitsut atorungnaersineKarsinaunig-
ssåt pivdlugo.
niorKutigssanik atuissunut
pingarut
månalo aperKutaulerpoK KanoK ang-
nertutigissumik niorKutigssanik atui-
ssut malugiumårnerait akilerårusiu-
tagkanik sujunigssame migdlisitsinig-
ssat. åma aperKutauvoK niuvernermut
KanoK agtigissumik kåmagtutauju-
mårnersoK. niorKutigssap aulajanger-
simassup akilerårutå 10 procentiussoK
Kavsérpagssuartigut igdlersutauvoK
angnikitsuinarmik malugineKarsinau-
ssok — imaKame malugineKångivig-
dlune. akilerårumik taimatut angissu-
silineK 5 procentimut agfåinångorti-
nexarpat niorKutigssap pineKartup
angnerussumik niorKutigineKalemig-
ssånut malungniutåusagunångivigpoK.
kisiåne angissusilinemut angnerussu-
nut pingåruteKartorujugssusinauvoK.
niorKutigssanik atuissunut suniutig-
sså KanoK isassoK nalominartorujug-
ssuvok. påsisimassaKardluartut isu-
maxarput Kennedy-rundenip inernera
malugineKarsinåusassoK niorKutigssat
iluarineKardluartut Kavsit pisiarine-
Kartartut akinut såkortumik ingiar-
niussutigineKartunut — sordlo åsser-
sutigalugo bilinut usissautåungitsunut.
Kennedy-rundenip nålagkersuiner-
mut tungassutigut pingårutå Kulamå-
ngitsumik angisorujugssuvoK. ersser-
sitsissusimavoK silarssuarme kitdler-
me suleKatigingnigssamut piumåssut-
simik ersserKigsumik niuvernermut
kigdlilersutit pérneKarnigssåt pivdlu-
go, tamånalo sujunigssame neriunau-
tauvdluarpoK. Kularnångitsumigdlo
ukiune tugdlerne niuverneK pivdlugo
isumaKatigingniarnerit taimåitut a-
merdlanerusagunarput.
»
nålagkersuinermut
tungassutigut kingunere
encartomeKarsimavoK Kennedy-
rundenip iluagtineratigut Europame
niuverniaKatigigssuit ardlarigsut, niu-
veKatigigssuit (Fællesmarkedet) åma
EFTA, ingmingnut katigunigssåt pi-
ssariaKarpatdlårungnaertoK. tamåna
erKordluarunångilaK, niuverniaKati-
gigssuit akornåne åssiglngisitsineK
måna mingnerujartuinaraluartOK tai-
måitoK angnikitsungitsumik atajuå-
saoK, åmalume Europame aperKutit
niuverniarnermut tungassut aningau-
ssarsiornerinarmut tungångitdlat, å-
male nålagkersuinermut tungåssute-
Karput.
Kennedy-runden agsut iluaKutausi-
mavoK, kisiåne niuveKatigigssuit ang-
nertusarneKarnigssånik pissariaKar-
titsinermut mingnerulersitsisimångi-
laK.
Torskebundgarn
i nylon og marlon tilbydes i alle
dimensioner. Leveringstid ca. 4
måneder.
sårugdlingnut bundgarnit nylonit
marlonitdlo Kanordlunit angissu-
sigdlit piniarneKarsinåuput. i-
nersimåsåput Kåumatit sisamat
migss. Kångiugpata.
Ludvig Bjerregaard,
Frydenstrand,
Frederikshavn
siauteKarneK erKartorneKarångat A-
frika araberitdlo nunait amerdlaner-
tigut erKaineKarKårtarniartut Awadip
misigssuinerisa påsinarsitisimavåt
Sydamerikame KåKarssuarne Andes-
bjerge-ne inuit millionit sivnigdlit i-
nugsiatungajak pineKardlutik sule i-
nussut.
kisiåne åma silarssup ilåne nunane
avdlarpagssuarne, Afrikame Asiamilo,
sule uvdloK måna tikitdlugo inugsia-
KarpoK. taimåitordle inuit nikanarsa-
gaunerånut åssersutigssat nikatdlor-
narnerpåt sule Afrikamit piuarput.
Saharap i nonajuitsuine pitsussune
agdlåt imdisinaussarpox inuniarnig-
ssamut tungavigssau angnikingårmat
araberinut angalaortunut inuit icinu-
ssardlutik inugsiatut pisiareruuvdlu-
tik.
tuaregerit inuiagtut årKigssussinerå-
ne inuit ingmikortortaisa nikanarner-
pårtåinut inugsiat ilautineKarput.
piumassamingnik inugsiat
silarssup ilaine sunilunit inugsiau-
teKarneK pivdlugo ilisimalersagkavut
soruname ilånikuinaK pissarput, kisi-
åne tuluit „inugsiauteKarneK akerdli-
lersordlugo peKatigigfiat" nersomar-
tumik angnertoKissumigdlo sulisima-
vok ilerKupalåK tamåna nungusarni-
ardlugo. inugsiauteKarnerup atatitau-
neranut narrutsangneK pilersinago i-
noKatigingnikut tungavigssat ilångut-
dlugit issigissariaKarput erKaimavdlu-
gulo kristumiussutsip inugsiauteKar-
neruvdlo ataKatigigkungnaernerat nu-
narssup ilaine uvagut najugarissavti-
ne nutaukulugtungmat. 1848-me aitsåt
IndiårKane taimane danskit pigissåi-
ne inugsiauteKarneK atorungnaersine-
KarpoK. araberit nunåine ugperissar-
siornerup Islam-ip atuagartåne iluar-
tume, Koranen-ime, inugsiauteKarneK
ersserKigsumik akuerineKarsimavoK.
OKautigineKarérsutut inugsiaerniar-
tarnerup nungusarniarneKarnerata a-
jornartorsiornartorå inugsiarpagssuit
nangmingneK kivfåungissuseKalernig-
ssartik kigsautiglngingmåssuk. Afri-
kame araberitdlo nunaisa ilåine inuit
ingmikortuisa ilait inugsiaugunik ait-
såt nerissaKarnigssartik KularineK a-
jorpåt, kisalo FN-ip sivnissuinit aper-
ssorneKarångamik inugsiatut ingming-
nut taineK ajorput. sut tamaisa ilå-
ngutdlugit issigigåine KanoK ilioriu-
sigssaK pitsaunerpåK tåssauvoK inug-
siaerniartarneK iluarineruinåsavdlugo
inugsiaunermingarnit. „ajoKersuiar-
tortitat" saudiarabiamiut inugsianik
pisiniåinavigdlutik Afrikamut anga-
lassarnere ilisimaneKardluarput. ilå-
nime unuaunerane igdloxarférKat u-
jajaivfigissarpait ikuatdlagtitdlugit-
dlo.
700—2000 kr. akilerdlugit
„ajoKersuiartortitat" navssårendtag-
ssaussarput Mecca-me ilerfiartut, ig-
dloKarfingmime tåssane issertugåu-
ngitsumik inugsiaerniartOKartarmat,
tåssa imåipoK inugsiat akitsorterune-
Kartardlutik. uivssuminartorsiorpat-
dlårsorinaraluardlune, kisiåne Kular-
nångitsumik Kavsérpagssuartigut ilu-
mortoK, italiamiut filmiliåt „inugsiau-
teKarneK uvdlumikut atavoK" åssili-
ssanik tåssånga pissunik takussutig-
ssauvoK. tamatumunga ugpernarsau-
taussoK avdla tåssauvoK franskit pa-
lasiata Calvin-ip ajoKersutånik male-
ruaissup, Emmanuel la Gravieres-ip,
inugsiaerniat maligtarisimavdlugit
1954-ime nalunaerutå. tamatumane
påsineKarpoK inugsiautigdlit Jemen-
imit Saudi-Arabiamitdlo pissut inug-
siautigssatik ainerussarait Afrikap
Kernane kitånilo franskit taimane pi-
gissåinit, Congo-mit taimane Belgiap
pigissånit Cameroun-imitdlo.
arnanut inusugtunut negeriussunut
abessiniamiussunutdlo akigineuartar-
tut 700 kruninit 2.000 kruninut nike-
rarput, kisiåne Saharap Kernane tang-
mårsimavfingme negerit arnat pinga-
sut ilane pinenarsinaussarput auidldi-
mik nutåmik akilerdlugit, angut suli-
sinauvdluartoK pexutigssanik karsi-
mik akilerdlugo mérardlo igdluinar-
ssumik akilerdlugo.
FN-ip nalunaerutånit påsinarpoK u-
kiune kingugdlerne Kuline inugsiat i-
kilisimasorinångitsut — måssa inug-
siauteKarneK nungusarniardlugo FN
angnertumik suligaluartoK. kisiåne
nalunaerutinit tiguneKarsimassunit
påsinarpoK ataKatigigdluinameKartOK
igdluatungåne ineriartornermut ikiu-
tit åma ilerKutorKat Kanganisarpalug-
tut, ilåne kinguarsimaxissut, taimaiti-
kiartorneKarnerisa, igdluatungånilo i-
nugsiaerniartarnerup, inugsiatut pine-
xarnerup åmalo plssutsit inugsiaute-
Karnertungajak itut avdlat akornåne.
mingnerungitsumik Sydamerikame
„periauseK", naussorigsaissut pitsut
akiligagssaxalerångamik sulerulugti-
nexalerdlutigdlo najugkamingnit Ki-
maguterKussåungitarnerat atomeKar-
torujugssuvoK, kisiåne åma Afrikame
nagguveKatigingnut pitsunut amer-
dlasunut atortineKardlune. taimåitu-
mik inugsiauteKarnerup soraersitau-
nigssånut aperxutauginångilaK inung-
nut ikiuiniarnerup siaruariartomig-
sså, åmalo aningaussanut tungassuti-
gut aperxut taima agtigigunarpox.
ALUMINIUMSBÅDE
27