Atuagagdliutit - 03.08.1967, Blaðsíða 28
OKalualåmernit
agdl.: Eliaser Poulsen
(norm. kingugdl. nangitan)
åmamiuna piniartuniaråine Kåinap
såkue sungiusartariaKartut ilikardlu-
ardlugit uniujåinarnerussarame. KajaK
sungiutilåriaravko piniagånguit sa-
perssautigivatdlårnagit pileraluarnar-
poK. åsit upernåkut tikerKåmit tikit-
dlarmata KajaKateKardlunga avang-
nardleralugit. pingasulukarssuit Ka-
måralugit issigeréravkit puerKårånga-
mik naparujoriardlutik, imåipoK; Ki-
nerdlutik, arKarnigssartik Kanigdli-
ssordlo natdlartartut. årime paorfig-
ssarordlunga puitdlarmata piuinaKåka
paordlugit. unga tikilerivtik årime
natdlartiterutinaKaut. kaj umigsauti-
nariardlugit unårsigavkit sujorånit
pingajorssuat naulenåra, nusugkame
sorunamiåsit avatara isserpoK. tåuna
KajaKatiga tugdleK asuna OKarpat-
dlangmioK: éK, EliåsårssuaK nauli-
nguarujoit! Kuiagalugo OKausia pui-
gorneK ajorpara. amame ingmivtinut
nuånarigtugavta. amame nauligtat a-
merdlasortaningarnit pissaralugit nu-
ånernerussutut itaramik.
ama upernåt ardlåne K’arajane å-
tårniardluta pissagssaligssuaK ardlåne
Kamavdlunga arnaviarssuaK naulig-
dlugo nusungniariarame ilame puau-
ssarame, påsivaralo avatara KaertoK.
erssisangatinagulo asuliungitsorme
Kamavdlugo arKaimarujugssuardlune
taika Kaningilaic avangnavkut åtår-
ssuaK napåssårame, issiginarniariar-
dlugo pikigtorssuvdlune taimak anca-
KaoK. taika tamavikasiat paordlugo
arxarfia Kanigdligavko kigaeriångu-
atdlardlunga piorfigssarordlunga na-
påssårame autdlarfigalugulo tungi-
ngåtsiåne suame nuisavoK avatama
ernukasia. tåssalo nalarujordlune aut-
dlartoK avatara tigoriardlugo putdla-
låriardlugo iluamigdlo putdlagssauna-
ne. iperariardlugo sanerangersoriar-
dlugo amerdlasunik anguvigåinaKåra
napatsinera iluagtitdlugo åtåK orner-
Kårnago avåtama putdlaminingua ki-
sauna kivguteriångikå tiguvdlariga,
tåssalume avatagssaerutdlunga. avdla-
tume ajomarmat åtårssuit aKajarue
mardluk atautsimut katitdlugit avat-
siupåka. åmamiåsit ajungitdlat.
Narssamut avangnarparavta åtåt
aneriatdlarmata uvdlåt ardlåne iter-
pugut silagik KatsunganeK, Kåinat aut-
dlarérsimassut autdlarama kujavalår-
dlunga sujunivne Kernuarssuit ilagu-
simassut sujunerfivningmata ornlnar-
dlugit Kanigdlivdlugit akunerpiåne
KernertoK issigilerpara. unga tikivig-
dlugo ilisarilerpara natsiånguaK-una
arKaraluåsanane nutdluartoK, kisa-
miuna igssutikasitdlariga, tåssalume
avatagssarKinårdlugo. avalagteruti-
Penneven søges J
________ _________________________»
Agnita Holm, 15 år, Komvænget 23,
2., Ballerup.
Interesser: læsning, dans, at strikke,
at hækle og jeg syr selv mit tøj.
Ønske: dreng på samme alder fra
Grønland.
Michael Vogelius, 11 år, Ormslev-
vej 58, Viby, Jylland.
Interesser: alt.
Ønske: dreng eller pige på samme
alder.
fmialåt minåtimut xalagtartut
igfiat
ivit Kernertut
navgutérKat
KapOssiårKat
MINUT-ØLLEBRØD
RUGBRØD
SKIBSBRØD
SKIBSKIKS
savdlugo avåmut autdlarniardlunga
åma sujunerpiånguavne Katigauleriar-
mat åma natsiaK, åma Kangale åipiu-
terérpara. avatagssaileKiungnaeréra-
ma tunumukalerdlunga avativne Kåi-
nat mardluk avalerigtut, tugdleK ku-
ersorpalungneranit ilisaralugo avåmut
suaumivdlugo oKarfigåra: Asa-å, aku-
eringmanga Kujasalerpara, nalunging-
mangame avatagssaileKissunga. suau-
mivdlugo OKarfigåra: uvanga tunung-
mukåinalerpunga natsianik mardlorå-
rérama. akingilertordlune OKarpoK:
Kilausé, EliåsårssuaroK natsianik mar-
dlorårérame tunungmukåinalerpoK. éK
igdlarpalukasigput. tunungmukardlu-
nga nuna ungasigungnaerdlugo suju-
nerpiånguavne KågdlilersoK issiglnar-
dlugo aulisagauteriarniardlugo pikiar-
såriarame åma natsiarssuaK. amerdla-
soriarfigssånguåkut taimågdlåme ig-
ssukavko, tåssalo pingatsiutdlugo. tai-
manikut avataK pingårtorujugssung-
mat taimailivdlugit pissånguama ilait
KujanaKissut taitsiarpåka.
KajaK atordluarsinångordlugo, imåi-
ngikaluarpoK Kåinåkut sapitsorssussu-
nga, kisiåniuna piniutiginigsså sungiu-
kaluarnartoK. taimanikut sårdlormiu-
ssugut Nup kommunianut atassuvu-
gut. taimanikutdlume Nuk inugtuvoK,
kisiåne nungmiut KanoK iliusé taima-
nikut arajutsisimångitaKåvut nung-
miut sårdlormiunut atéssuteKardlui-
narmata. upernåkut Nungmut kipa-
rajugtarpugut, aputaersériardlugulo
tuperfigssångoriartoK Nup akianut
K’eKertasugssup tunuanut ikårtarpu-
gut. tåssaniporme igdluaraK kommu-
neKarfiup igdluarautå. piniartut nung-
miut nunarxatigissarpavut, åma lands-
rådip pujortulérarssua tåssanitarpoK
Kilalugkanut ungorutigssaK. K’aKung-
mut Kilalugkat isitdlarångata nuåner-
taxaoK, tåssame Kilalugkat K’aKung-
mut iserunik avunga ilorpasigsumut
pigpata tiningnera nåmagileruniko nå-
lagautitaK OKarpat tåssa pinialisavait.
Nagtoralinguit såvat imartorumani-
nguaK piniarfigissarpåt, Kajarpait au-
lagsareKalutik någdlumalisavait, ta-
måssa ilait marrarssuarmut majorag-
dlutik pujorssuaK kisime. imartångua-
ne Kåinat malerssutut. taimane åssili-
vit månåkutut atugaugaluarunik ta-
korånersunik åssiuteKartoKåsagaluar-
POK.
Kilalugkat amerdlagigångamikik
Nagtoralinguit avangnånut Nåkarissé-
kut nåkartitarpait imartuneruvdlune
ulorianånginerussarame. ila taimane
nuånertaKaoK Kajarpagssuit piniuti-
gigsårtorssuit ila takorånertåssusé. to-
Korailerunik kiname kigailaniåsava.
imartornane Kåinat narniutorssuit,
aitsåme taima pissarissat: parrutor-
ssuit. tamåssa sukanerit nauligtaraut.
Kilalugkat K’aKungmut iserångata pi-
nialerunikit Kåinap inugtåta tuviling-
me nuilåta ungerutå sukagtarpå u-
ngerdlugo. taserKap iluane ungersut-
dlugo KanoK kiagugkaluarunik nasaer-
tOKåsångilaK. ilånériardlutingme ki-
ngugaluartarput.
taimanikut SårdlOK K’årusugdlo
Nup kommunianut atassuput, KangeK
ingmikut kommuniuvoK kangermiut-
dlo K’aKuk piniarfitoKarssuaråt. K’or-
nup Narssavdlo kommuné ingmikor-
tuput. tauvalo inusugserugtornera na-
lerordlugo K’aKuk nerdlingussåussu-
taulerpoK. Kornormiunut, narssarmiu-
nut umånarmiunutdlo piniarfigssau-
jungnaersiniarpåt. ila taimane ataut-
siméKåtårtOKakujugtaKaoK. taimane
piniartOKatit taimailiorneKalermata
nuånerpatdlångikaluaKigujoK. taimait-
dlutingme K’aKuk Kagssussualexaut
Årdlup KeKertakasiatigut. asugoK tåu-
ssuma iluane tåuko piniarKungisat
pissaKaraluarunik kisiåne arsågauv-
dlutik. taimailiorneK erKortuliorneru-
nerporme. åma taimanikut palasip o-
Kausia tutsiukujoK; tåuko Kagssussuit
takoriaramigit nunap Kånitut tikua-
riardlugit OKarsimassoroK: tåukuner-
put angnerussinerup Kagssussue. må-
nale tamarmik tamåko OKalualåginå-
ngorput.
K’aKuk OKautigilårérpara kanger-
miut piniarfitoKarssuångdK Kilalugka-
nut, åtånut natårnanutdlo. taimaing-
matdlo pilivfigissarsimaKångoK paner-
torpagssuarnik. uvagutdlo angume-
ringnilårtugut Kilalugkat panertorssui-
nik måtainigdlo panertulivfigissar-
parput. kisalo K’aKuk Kimåkångavtigo
Sårdlumilerångavta angmagssissarput.
tamåkulo piliavut Kimatulivingnut
torKorneKartarput ukiugssamut per-
Kumausiaralugit. Kangame kalåtdlip
pingitsorsinåungisarå ukiugssamut
torKorsissameK. tamåkulo nåmagsigå-
ngata eKalungniarneK tugdlingoraraoK
tarajorterdlugit, panertuliaralugit
Kuvdlordlugit. eKalungniarneK peré-
rångat tugtuniarumassut ameraitsor-
niartarpugut.
kisalo Kåinåkut nangiartungorama
isumaKarKåraluarpunga imåtigut a-
ngalanavérsugalunga, sunauvfa sule
imåtigut sivisungåtsiartumik angalåu-
savdlunga. taimanikut umiårKat atu-
gaulerérput, kisalume umiårartårpu-
nga taimalo piniamiarneK nangerKig-
para aussame ukiumilo sivisulåvigsu-
mik piniartutut napåssutigisimavdlu-
go. umiårKamik piniuteKalerama pi-
ssåka tamaisa taigorsinåunginavkit
puissitåka åtåtdlo umiårKamik amer-
dlanerårama 19-erårpunga ukiumut.
Kåinaméråine amerdlagissagssåungi-
kaluit, KujanaKigipume.
Kilalugkat uterfigerKilåratdlardlåka.
Nup kangerdlugssue KangersuneK A-
meraligdlo ukiåkut Kilalugkat tikikå-
ngamik ukiorigsiartorneranut amer-
dliartuinartarput. uvagutdle asimio-
Karférånguarmiussugut ardlåine ukiå-
kut upernåkutdlo, uvdlortusilernerane
pissaKarfigissalerångavtigit inuvdluti-
givdluartarpavut. atåtavtame sila pit-
sautitdlugo sermernarpatdlårtinago pi-
niagarinerussaramigit pissarissåinar-
pai. méraugatdlaravta KamåKartitdlu-
go KåKaK Kimångisåinarparput. piu-
lerpat Kilalugkat tikilerpagit sordlume
sanianitdlune, sordlume ukutsikasig-
put sumik kagssugtoK, tåssale nau-
lingnigsså Kilanårinermit. åritdlume
någkiarpoK, KilalugaK aulagsagpoK,
årit avataerpoK. sumik aulariångila-
gut, avåtap morssusimanera sivitsu-
lårmat, avåtap tåkutinginera nåma-
lermat tamaviånguat értautigaluta
nivdlialisaugut talivut Kuleritigalugit.
Kåinat tikisimassut tuavinavik aut-
dlakålisåput Kilalugkap erssinigsså
puinigsså sujugdliuniuvfigalugo. tå-
ssame tikitserxårtup ikilerKåruniuk
talerungnagtugssaugamiuk, OKartar-
pugut: uliungnagkå. tOKutdlugo tulåu-
nexarpat kikut tamarmik måtagtutili-
såput, taimåikame kina Kåinat ardlåt
pissaKarKunartaKaoK, inukitsunguv-
dlune nunarKatigit tamarmik pigssar-
sineKartaramik. tåssa Kanga kalåtdlit
taimak ilerKOKaraluarpugut.
piniagkat erKartoréravkit åma tait-
siåsavéka xasigissat. upernåkut junip
Kulingata kingunitsiåtigut Kasigissat
inoralersarput, kikutdlo Kasigiararnia-
rumassut kitårpartarput Kexertanut
avatdlit ilånut nunagssitdlutik. sule
åtåligssuaK tikerKåmit aneriarugtor-
tut Kasigiarånguit pinardlugit pinia-
rungnaiussartarpavut. naluneKångit-
dlåme Kasigiarxat pinersut arnanit
piumaneKartaKissut. angutitdlo åma
piumassaKait pingårtumik pinersug-
pat. taimanikut KasigiaraK pinersugu-
ne akeKartarpoK 30 kr-nik, tåssame
aningaussat tåuko taimanikut amer-
dlaKaut. månale uvdluvtine Kasigissap
amia 100 kr. sivneKalugo akeKartaler-
sok tusartarpara, åmame ajomarsiar-
tuinaramik. — kitånitdluniuna silar-
Kigssuarme alianåitartoK KåKarssua-
vut tunungmut issigalugit pingortitar-
ssuaK kussanåssutsimigut åssigssaKå-
ngiussartoK KåKat ingigssuisa Kilang-
mut tikuartukåtigutdlusoK erKaisini-
ardluta pingortitsissup sapingitsup su-
liarssuinik.
åma tamåssa KeKertånguane ilivi-
nguaKartarujoK ukiviungitsune, er-
Kumiginarsinaussunik. atauserdle OKa-
lualågssartaKalårtoK tusåmavara. åsit
Kåinat kitåliardlutik navssårisimagåt
inuk Kåungumit augutilersoK tunumi-
gut sanerakånermigut ikiligssuvdlu-
ne. soruname tåssunga KeKertamut ili-
verneKåinarsimavoK. KeKertardlo tåu-
na månamut taissarparput K’ileroK,
inuk tåuna ikilik atsiutdlugo. use åma
K’uerssuaK oKalualårineKartoK tuså-
mavara. K’uerssuaK KeKertauvoK por-
tulårtoK, KeKertatdlo avatdlit ilagåt.
avatåtungåniput ilerfit, tåssagoK umi-
arnerit inugtaisa ilerfe. uniagoK si-
ningniarfigalugo Kitivipalugtartut.
SårdloK erKaencilåratdlardlara. sor-
dlo erKartortarériga itsarssuardligoK
kuisimångitsoKaratdlarmat inoKartu-
toKausimavoK. inuigoK amerdlineK a-
jussartuput, atåtaga taima OKartarpoK.
Sårdlup kanginguaniput kangitdlit å-
ma igdlukorssuagdlit. nunaKarférå-
nguaK SårdloK piniagagssaligssugat-
dlarame piniagkat tamat avKusårtor-
tarpåt. nunauvoK nunavingmut ata-
ssok, taimåikamilo tugtut pissaussåi-
narput. sårugdleKångikatdlarmat su-
lugpågkat aulisagauneruput. ukiume
uvdlortusilerångat avangnaK anorau-
nerulersitdlugo Sårdlup anorigkuma-
gissartagå avangnånguaK. kitå avang-
neKåtåleriartoK kitåmiut Nungmit,
Narssamit Kangermitdlo Kåinat tike-
råt uiåsåput nunguamit, aulisariat su-
lugpågarniariartortut. sorunalime nu-
nat ilait akunagsiveKångitsorssuga-
luartut åma aulisagaKångitsormiussu-
ne kajungernarsissarsimagame. pini-
artut utoncaliat oKalugtuaKarunartut-
tamåssa ilait agpikaluåsåput: Lisartip
Kingmerssua. åma nukagpiatoKakasik
anguterpangne arnartativauvdlune. ti-
keråt aulisauteKajuiput, sårdlormiut
aulisautait kisisa isumavdlutigissar-
pait, tåssalume atugkingitsusanatik,
alugkineKångikuningme sulugpågka-
nik sussåsangmata.
mérauvdlunga erKaimavara upernå-
kut åsit tikeråK tulagkiartortoK ater-
fiorparput. tulariatdlarame utorKag-
ssaK, Kajå agsut iluserigsoK. Kajåta
amé nutåungilialårtut såkulik, imåi-
Pok: avatalik, asalulik, unåK, Kåinap
piniartup atortue tamaisa atortorigan
agsut tupigåra tikeråK såkoKarmat, ti-
keråme avdlat såkoKajuingmata. tau-
va uvaguvtinut majuarama atåtaga a-
peråra kinaunersoK. oKarpordlo tåssa
TikiléraK, sårdlormiugaluaK kanger-
miungortoK, sunauvfauna Kangermut
ajoKingorKUvdlugo nugtitausimassoK,
sulile mérauvdlunga Kangermit Sår-
dlumut uterput. OKalualårineKartoK
tusåmavara piniartorssusimassoK. unia
KilalugaK kisermåK takuinaramiuk a-
giartussårsimassoK tåssagoK Kulari-
ngingåramiuk. sorunamigoK avalagka-
me Kangale naulerérpå. Kilalugkat-uko
piniagaKatimingnit kalerrianerssuit)
ilikagssissutdle pissaicajanerussarput.
måna Kåumat juniuvoK, uvdluisa 11"
at. Kanga uvdlut tamåkulerångata å-
tårssuit neKerssuinik amerssuinigdlo
pissaKardluartaraluarnarmingmat. tai-
manernisaK erKainiåinarumaj ungnaer-
dlugo piniagkat avdlålunguitdlo iln'
ngussulårdlugit univkårfigilårpavse.
sulime avdlålungnik peKaraluardlunga
tamaunga någinaKåka.
Eliåsåt, Eliaser Poulsen, Nuk.
Pyile, Polle og Sorte Tom ror Pyile kikker ned i vandet. Uh,
over åen på træstammen. Hvor hvor er der dybt.
er det nemt, vi kommer jo snart
over, siger Polle.
Pyile, Polle åma Sorte Tom
orpiup Umitånik umiardluser-
dlutik kunguåkut ikårput. ila a-
jornånginåKårput, tåssa akia ti-
kiler érparput, Polle OKarpoK.
Pylle kungmut ujåkartorpoK.
kåkak itingmat.
Men se, udbryder hun, der er Hun bøjer sig ned for rigtigt at
masser af fisk dernede. se, men i det samme ruller træ-
stammen, og de falder pladask i
vandet alle tre.
takuk, tasama aulisagarpag- issigivdluarumanermit peni-
ssuit, OKarpoK. pok, peneriarmatdlo igssimavfiat
kinguvoK, tamarmigdlo issigput.
Polle kommer hurtigt op på træ- Så får han fat i armene på Sorte
stammen igen. Tom og hiver ham op.
Polle erninan orpingmut Ka-
KernigpoK.
tauva Sorte Tom talisigut ti-
guvå amoratdlugulo.
Men Pylle er kommet for langt
væk. Polle kan ikke nå hende.
Hun plasker rundt i vandet.
kisiåne Pylle ungasigdlivat-
dlårmat Pollip inulerpå. kungup
Kåva påtautigalugo ikiomuvdlu-
ne suaortarpoK.
Hvad skal vi gøre? råber Polle
og Sorte Tom. Nu drukner Pylle!
KanoK-una iliorniåsaugut?
Polle åma Sorte Tom suaorput.
Pylle ipilerpoK.'
FERD’NAND
fe
Blikfang
fe
kisime
pissugssaulerpoK
28