Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 03.08.1967, Blaðsíða 28

Atuagagdliutit - 03.08.1967, Blaðsíða 28
OKalualåmernit agdl.: Eliaser Poulsen (norm. kingugdl. nangitan) åmamiuna piniartuniaråine Kåinap såkue sungiusartariaKartut ilikardlu- ardlugit uniujåinarnerussarame. KajaK sungiutilåriaravko piniagånguit sa- perssautigivatdlårnagit pileraluarnar- poK. åsit upernåkut tikerKåmit tikit- dlarmata KajaKateKardlunga avang- nardleralugit. pingasulukarssuit Ka- måralugit issigeréravkit puerKårånga- mik naparujoriardlutik, imåipoK; Ki- nerdlutik, arKarnigssartik Kanigdli- ssordlo natdlartartut. årime paorfig- ssarordlunga puitdlarmata piuinaKåka paordlugit. unga tikilerivtik årime natdlartiterutinaKaut. kaj umigsauti- nariardlugit unårsigavkit sujorånit pingajorssuat naulenåra, nusugkame sorunamiåsit avatara isserpoK. tåuna KajaKatiga tugdleK asuna OKarpat- dlangmioK: éK, EliåsårssuaK nauli- nguarujoit! Kuiagalugo OKausia pui- gorneK ajorpara. amame ingmivtinut nuånarigtugavta. amame nauligtat a- merdlasortaningarnit pissaralugit nu- ånernerussutut itaramik. ama upernåt ardlåne K’arajane å- tårniardluta pissagssaligssuaK ardlåne Kamavdlunga arnaviarssuaK naulig- dlugo nusungniariarame ilame puau- ssarame, påsivaralo avatara KaertoK. erssisangatinagulo asuliungitsorme Kamavdlugo arKaimarujugssuardlune taika Kaningilaic avangnavkut åtår- ssuaK napåssårame, issiginarniariar- dlugo pikigtorssuvdlune taimak anca- KaoK. taika tamavikasiat paordlugo arxarfia Kanigdligavko kigaeriångu- atdlardlunga piorfigssarordlunga na- påssårame autdlarfigalugulo tungi- ngåtsiåne suame nuisavoK avatama ernukasia. tåssalo nalarujordlune aut- dlartoK avatara tigoriardlugo putdla- låriardlugo iluamigdlo putdlagssauna- ne. iperariardlugo sanerangersoriar- dlugo amerdlasunik anguvigåinaKåra napatsinera iluagtitdlugo åtåK orner- Kårnago avåtama putdlaminingua ki- sauna kivguteriångikå tiguvdlariga, tåssalume avatagssaerutdlunga. avdla- tume ajomarmat åtårssuit aKajarue mardluk atautsimut katitdlugit avat- siupåka. åmamiåsit ajungitdlat. Narssamut avangnarparavta åtåt aneriatdlarmata uvdlåt ardlåne iter- pugut silagik KatsunganeK, Kåinat aut- dlarérsimassut autdlarama kujavalår- dlunga sujunivne Kernuarssuit ilagu- simassut sujunerfivningmata ornlnar- dlugit Kanigdlivdlugit akunerpiåne KernertoK issigilerpara. unga tikivig- dlugo ilisarilerpara natsiånguaK-una arKaraluåsanane nutdluartoK, kisa- miuna igssutikasitdlariga, tåssalume avatagssarKinårdlugo. avalagteruti- Penneven søges J ________ _________________________» Agnita Holm, 15 år, Komvænget 23, 2., Ballerup. Interesser: læsning, dans, at strikke, at hækle og jeg syr selv mit tøj. Ønske: dreng på samme alder fra Grønland. Michael Vogelius, 11 år, Ormslev- vej 58, Viby, Jylland. Interesser: alt. Ønske: dreng eller pige på samme alder. fmialåt minåtimut xalagtartut igfiat ivit Kernertut navgutérKat KapOssiårKat MINUT-ØLLEBRØD RUGBRØD SKIBSBRØD SKIBSKIKS savdlugo avåmut autdlarniardlunga åma sujunerpiånguavne Katigauleriar- mat åma natsiaK, åma Kangale åipiu- terérpara. avatagssaileKiungnaeréra- ma tunumukalerdlunga avativne Kåi- nat mardluk avalerigtut, tugdleK ku- ersorpalungneranit ilisaralugo avåmut suaumivdlugo oKarfigåra: Asa-å, aku- eringmanga Kujasalerpara, nalunging- mangame avatagssaileKissunga. suau- mivdlugo OKarfigåra: uvanga tunung- mukåinalerpunga natsianik mardlorå- rérama. akingilertordlune OKarpoK: Kilausé, EliåsårssuaroK natsianik mar- dlorårérame tunungmukåinalerpoK. éK igdlarpalukasigput. tunungmukardlu- nga nuna ungasigungnaerdlugo suju- nerpiånguavne KågdlilersoK issiglnar- dlugo aulisagauteriarniardlugo pikiar- såriarame åma natsiarssuaK. amerdla- soriarfigssånguåkut taimågdlåme ig- ssukavko, tåssalo pingatsiutdlugo. tai- manikut avataK pingårtorujugssung- mat taimailivdlugit pissånguama ilait KujanaKissut taitsiarpåka. KajaK atordluarsinångordlugo, imåi- ngikaluarpoK Kåinåkut sapitsorssussu- nga, kisiåniuna piniutiginigsså sungiu- kaluarnartoK. taimanikut sårdlormiu- ssugut Nup kommunianut atassuvu- gut. taimanikutdlume Nuk inugtuvoK, kisiåne nungmiut KanoK iliusé taima- nikut arajutsisimångitaKåvut nung- miut sårdlormiunut atéssuteKardlui- narmata. upernåkut Nungmut kipa- rajugtarpugut, aputaersériardlugulo tuperfigssångoriartoK Nup akianut K’eKertasugssup tunuanut ikårtarpu- gut. tåssaniporme igdluaraK kommu- neKarfiup igdluarautå. piniartut nung- miut nunarxatigissarpavut, åma lands- rådip pujortulérarssua tåssanitarpoK Kilalugkanut ungorutigssaK. K’aKung- mut Kilalugkat isitdlarångata nuåner- taxaoK, tåssame Kilalugkat K’aKung- mut iserunik avunga ilorpasigsumut pigpata tiningnera nåmagileruniko nå- lagautitaK OKarpat tåssa pinialisavait. Nagtoralinguit såvat imartorumani- nguaK piniarfigissarpåt, Kajarpait au- lagsareKalutik någdlumalisavait, ta- måssa ilait marrarssuarmut majorag- dlutik pujorssuaK kisime. imartångua- ne Kåinat malerssutut. taimane åssili- vit månåkutut atugaugaluarunik ta- korånersunik åssiuteKartoKåsagaluar- POK. Kilalugkat amerdlagigångamikik Nagtoralinguit avangnånut Nåkarissé- kut nåkartitarpait imartuneruvdlune ulorianånginerussarame. ila taimane nuånertaKaoK Kajarpagssuit piniuti- gigsårtorssuit ila takorånertåssusé. to- Korailerunik kiname kigailaniåsava. imartornane Kåinat narniutorssuit, aitsåme taima pissarissat: parrutor- ssuit. tamåssa sukanerit nauligtaraut. Kilalugkat K’aKungmut iserångata pi- nialerunikit Kåinap inugtåta tuviling- me nuilåta ungerutå sukagtarpå u- ngerdlugo. taserKap iluane ungersut- dlugo KanoK kiagugkaluarunik nasaer- tOKåsångilaK. ilånériardlutingme ki- ngugaluartarput. taimanikut SårdlOK K’årusugdlo Nup kommunianut atassuput, KangeK ingmikut kommuniuvoK kangermiut- dlo K’aKuk piniarfitoKarssuaråt. K’or- nup Narssavdlo kommuné ingmikor- tuput. tauvalo inusugserugtornera na- lerordlugo K’aKuk nerdlingussåussu- taulerpoK. Kornormiunut, narssarmiu- nut umånarmiunutdlo piniarfigssau- jungnaersiniarpåt. ila taimane ataut- siméKåtårtOKakujugtaKaoK. taimane piniartOKatit taimailiorneKalermata nuånerpatdlångikaluaKigujoK. taimait- dlutingme K’aKuk Kagssussualexaut Årdlup KeKertakasiatigut. asugoK tåu- ssuma iluane tåuko piniarKungisat pissaKaraluarunik kisiåne arsågauv- dlutik. taimailiorneK erKortuliorneru- nerporme. åma taimanikut palasip o- Kausia tutsiukujoK; tåuko Kagssussuit takoriaramigit nunap Kånitut tikua- riardlugit OKarsimassoroK: tåukuner- put angnerussinerup Kagssussue. må- nale tamarmik tamåko OKalualåginå- ngorput. K’aKuk OKautigilårérpara kanger- miut piniarfitoKarssuångdK Kilalugka- nut, åtånut natårnanutdlo. taimaing- matdlo pilivfigissarsimaKångoK paner- torpagssuarnik. uvagutdlo angume- ringnilårtugut Kilalugkat panertorssui- nik måtainigdlo panertulivfigissar- parput. kisalo K’aKuk Kimåkångavtigo Sårdlumilerångavta angmagssissarput. tamåkulo piliavut Kimatulivingnut torKorneKartarput ukiugssamut per- Kumausiaralugit. Kangame kalåtdlip pingitsorsinåungisarå ukiugssamut torKorsissameK. tamåkulo nåmagsigå- ngata eKalungniarneK tugdlingoraraoK tarajorterdlugit, panertuliaralugit Kuvdlordlugit. eKalungniarneK peré- rångat tugtuniarumassut ameraitsor- niartarpugut. kisalo Kåinåkut nangiartungorama isumaKarKåraluarpunga imåtigut a- ngalanavérsugalunga, sunauvfa sule imåtigut sivisungåtsiartumik angalåu- savdlunga. taimanikut umiårKat atu- gaulerérput, kisalume umiårartårpu- nga taimalo piniamiarneK nangerKig- para aussame ukiumilo sivisulåvigsu- mik piniartutut napåssutigisimavdlu- go. umiårKamik piniuteKalerama pi- ssåka tamaisa taigorsinåunginavkit puissitåka åtåtdlo umiårKamik amer- dlanerårama 19-erårpunga ukiumut. Kåinaméråine amerdlagissagssåungi- kaluit, KujanaKigipume. Kilalugkat uterfigerKilåratdlardlåka. Nup kangerdlugssue KangersuneK A- meraligdlo ukiåkut Kilalugkat tikikå- ngamik ukiorigsiartorneranut amer- dliartuinartarput. uvagutdle asimio- Karférånguarmiussugut ardlåine ukiå- kut upernåkutdlo, uvdlortusilernerane pissaKarfigissalerångavtigit inuvdluti- givdluartarpavut. atåtavtame sila pit- sautitdlugo sermernarpatdlårtinago pi- niagarinerussaramigit pissarissåinar- pai. méraugatdlaravta KamåKartitdlu- go KåKaK Kimångisåinarparput. piu- lerpat Kilalugkat tikilerpagit sordlume sanianitdlune, sordlume ukutsikasig- put sumik kagssugtoK, tåssale nau- lingnigsså Kilanårinermit. åritdlume någkiarpoK, KilalugaK aulagsagpoK, årit avataerpoK. sumik aulariångila- gut, avåtap morssusimanera sivitsu- lårmat, avåtap tåkutinginera nåma- lermat tamaviånguat értautigaluta nivdlialisaugut talivut Kuleritigalugit. Kåinat tikisimassut tuavinavik aut- dlakålisåput Kilalugkap erssinigsså puinigsså sujugdliuniuvfigalugo. tå- ssame tikitserxårtup ikilerKåruniuk talerungnagtugssaugamiuk, OKartar- pugut: uliungnagkå. tOKutdlugo tulåu- nexarpat kikut tamarmik måtagtutili- såput, taimåikame kina Kåinat ardlåt pissaKarKunartaKaoK, inukitsunguv- dlune nunarKatigit tamarmik pigssar- sineKartaramik. tåssa Kanga kalåtdlit taimak ilerKOKaraluarpugut. piniagkat erKartoréravkit åma tait- siåsavéka xasigissat. upernåkut junip Kulingata kingunitsiåtigut Kasigissat inoralersarput, kikutdlo Kasigiararnia- rumassut kitårpartarput Kexertanut avatdlit ilånut nunagssitdlutik. sule åtåligssuaK tikerKåmit aneriarugtor- tut Kasigiarånguit pinardlugit pinia- rungnaiussartarpavut. naluneKångit- dlåme Kasigiarxat pinersut arnanit piumaneKartaKissut. angutitdlo åma piumassaKait pingårtumik pinersug- pat. taimanikut KasigiaraK pinersugu- ne akeKartarpoK 30 kr-nik, tåssame aningaussat tåuko taimanikut amer- dlaKaut. månale uvdluvtine Kasigissap amia 100 kr. sivneKalugo akeKartaler- sok tusartarpara, åmame ajomarsiar- tuinaramik. — kitånitdluniuna silar- Kigssuarme alianåitartoK KåKarssua- vut tunungmut issigalugit pingortitar- ssuaK kussanåssutsimigut åssigssaKå- ngiussartoK KåKat ingigssuisa Kilang- mut tikuartukåtigutdlusoK erKaisini- ardluta pingortitsissup sapingitsup su- liarssuinik. åma tamåssa KeKertånguane ilivi- nguaKartarujoK ukiviungitsune, er- Kumiginarsinaussunik. atauserdle OKa- lualågssartaKalårtoK tusåmavara. åsit Kåinat kitåliardlutik navssårisimagåt inuk Kåungumit augutilersoK tunumi- gut sanerakånermigut ikiligssuvdlu- ne. soruname tåssunga KeKertamut ili- verneKåinarsimavoK. KeKertardlo tåu- na månamut taissarparput K’ileroK, inuk tåuna ikilik atsiutdlugo. use åma K’uerssuaK oKalualårineKartoK tuså- mavara. K’uerssuaK KeKertauvoK por- tulårtoK, KeKertatdlo avatdlit ilagåt. avatåtungåniput ilerfit, tåssagoK umi- arnerit inugtaisa ilerfe. uniagoK si- ningniarfigalugo Kitivipalugtartut. SårdloK erKaencilåratdlardlara. sor- dlo erKartortarériga itsarssuardligoK kuisimångitsoKaratdlarmat inoKartu- toKausimavoK. inuigoK amerdlineK a- jussartuput, atåtaga taima OKartarpoK. Sårdlup kanginguaniput kangitdlit å- ma igdlukorssuagdlit. nunaKarférå- nguaK SårdloK piniagagssaligssugat- dlarame piniagkat tamat avKusårtor- tarpåt. nunauvoK nunavingmut ata- ssok, taimåikamilo tugtut pissaussåi- narput. sårugdleKångikatdlarmat su- lugpågkat aulisagauneruput. ukiume uvdlortusilerångat avangnaK anorau- nerulersitdlugo Sårdlup anorigkuma- gissartagå avangnånguaK. kitå avang- neKåtåleriartoK kitåmiut Nungmit, Narssamit Kangermitdlo Kåinat tike- råt uiåsåput nunguamit, aulisariat su- lugpågarniariartortut. sorunalime nu- nat ilait akunagsiveKångitsorssuga- luartut åma aulisagaKångitsormiussu- ne kajungernarsissarsimagame. pini- artut utoncaliat oKalugtuaKarunartut- tamåssa ilait agpikaluåsåput: Lisartip Kingmerssua. åma nukagpiatoKakasik anguterpangne arnartativauvdlune. ti- keråt aulisauteKajuiput, sårdlormiut aulisautait kisisa isumavdlutigissar- pait, tåssalume atugkingitsusanatik, alugkineKångikuningme sulugpågka- nik sussåsangmata. mérauvdlunga erKaimavara upernå- kut åsit tikeråK tulagkiartortoK ater- fiorparput. tulariatdlarame utorKag- ssaK, Kajå agsut iluserigsoK. Kajåta amé nutåungilialårtut såkulik, imåi- Pok: avatalik, asalulik, unåK, Kåinap piniartup atortue tamaisa atortorigan agsut tupigåra tikeråK såkoKarmat, ti- keråme avdlat såkoKajuingmata. tau- va uvaguvtinut majuarama atåtaga a- peråra kinaunersoK. oKarpordlo tåssa TikiléraK, sårdlormiugaluaK kanger- miungortoK, sunauvfauna Kangermut ajoKingorKUvdlugo nugtitausimassoK, sulile mérauvdlunga Kangermit Sår- dlumut uterput. OKalualårineKartoK tusåmavara piniartorssusimassoK. unia KilalugaK kisermåK takuinaramiuk a- giartussårsimassoK tåssagoK Kulari- ngingåramiuk. sorunamigoK avalagka- me Kangale naulerérpå. Kilalugkat-uko piniagaKatimingnit kalerrianerssuit) ilikagssissutdle pissaicajanerussarput. måna Kåumat juniuvoK, uvdluisa 11" at. Kanga uvdlut tamåkulerångata å- tårssuit neKerssuinik amerssuinigdlo pissaKardluartaraluarnarmingmat. tai- manernisaK erKainiåinarumaj ungnaer- dlugo piniagkat avdlålunguitdlo iln' ngussulårdlugit univkårfigilårpavse. sulime avdlålungnik peKaraluardlunga tamaunga någinaKåka. Eliåsåt, Eliaser Poulsen, Nuk. Pyile, Polle og Sorte Tom ror Pyile kikker ned i vandet. Uh, over åen på træstammen. Hvor hvor er der dybt. er det nemt, vi kommer jo snart over, siger Polle. Pyile, Polle åma Sorte Tom orpiup Umitånik umiardluser- dlutik kunguåkut ikårput. ila a- jornånginåKårput, tåssa akia ti- kiler érparput, Polle OKarpoK. Pylle kungmut ujåkartorpoK. kåkak itingmat. Men se, udbryder hun, der er Hun bøjer sig ned for rigtigt at masser af fisk dernede. se, men i det samme ruller træ- stammen, og de falder pladask i vandet alle tre. takuk, tasama aulisagarpag- issigivdluarumanermit peni- ssuit, OKarpoK. pok, peneriarmatdlo igssimavfiat kinguvoK, tamarmigdlo issigput. Polle kommer hurtigt op på træ- Så får han fat i armene på Sorte stammen igen. Tom og hiver ham op. Polle erninan orpingmut Ka- KernigpoK. tauva Sorte Tom talisigut ti- guvå amoratdlugulo. Men Pylle er kommet for langt væk. Polle kan ikke nå hende. Hun plasker rundt i vandet. kisiåne Pylle ungasigdlivat- dlårmat Pollip inulerpå. kungup Kåva påtautigalugo ikiomuvdlu- ne suaortarpoK. Hvad skal vi gøre? råber Polle og Sorte Tom. Nu drukner Pylle! KanoK-una iliorniåsaugut? Polle åma Sorte Tom suaorput. Pylle ipilerpoK.' FERD’NAND fe Blikfang fe kisime pissugssaulerpoK 28

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.