Atuagagdliutit - 03.08.1967, Blaðsíða 25

umiarssuaK nutaK sukasoK
uaoralaortitsiveKarnermut direktøreKarfiup umiarssuautitik pi-
sorKat taorserai Disko-milo silasiorfiup ingerdlatarilernigsså
piarérsautigalugo
naoralaortitsiveKarnermut direktøreKarfiup nanigtukut danskit umiarssua-
liorfé sujunersutinik tigussaKarfigissugssauvai naoralaortitsivilerissut umiar-
ssuagssåta nutåp sananenarnigsså pivdlugo — umiarssuaK Danmarkip Kalåt-
<Uit-nunåtalo imartaine atorneKartugssax. sananeKåsaoK pitsagssuarmik siku-
nut KajangnaerKUserdlugo, naoralaortitsiveKarnermutdlo direktøreKarfiup pi-
terssårusiornermine isumagssarsiorfigivdluarsimavai umiarssuautigdlit J. Lau-
ntzenikut umiarssuautait issigtume atornexartartut tusåmassat.
„umiarssuautivut misigssuinerme a-
tortagkavut Kalåtdlit-nunåta imartai-
ne umiartortugssatut sanåjungitdlat,
kisiåne sorssungnerup kingorna Ka-
låtdlit-nunåne ardlalingnik nåmagsi-
niagagssaKalersimavugut, tamatumu-
nalo umiarssuautivut ingmikut itunik
PiumavfigineKalerput," taima OKarpoK
naoralaortitsiveKarnermut direktøriu-
ssok Axel Legind atuagagssiamut
»Ingeniør- og Bygningsvæsen“-imut.
„måna tikitdlugo umiarssuit misigssu-
merme atortagkat „Argus“ åma „Fa-
r°s“ nikitautdlugit Kalåtdlit-nunåne
atortarsimavavut, kisiåne sikunut pi-
ssariaKartumik Kajangnaitdlisagåu-
ngingmata ukiut tamaisa umiarssuit
a.ioKuserneKartitarpavut.
»Argus“ umiarssuauvoK ajungitdlu-
inartoK, kisiåne 1923-me sanauvoK tai-
måitumigdlo taorsertariaKalerdlune.
aitsåt sujugdlerpåmik umiarssuartår-
lugssångorpugut Kalåtdlit-nunåne su-
Hagssat nåmagsiniamigssånut piuku-
nardluartumik.
Pilersuiniarnerme
a3ornartorsiutit
umiarssuaK suliarineKartugssauvoK
Pitsagssuarmik sikunut Kajangnaer-
KUserdlugo. tamatumunga peKatigitit-
dlugo ukiup ilarujugssua danskit i-
martåine atomeKarsinåusaortaoK.
umiarssuaK ikånerit nalunaerxutåi-
nik pugtaKutinik Kutdlilingnik sulia-
KartugssaK portuvatdlårtumik sana-
neKartariaKångilaK. kisalo umiarssup
Kåva inigssaKardluåsaoK åma ingmi-
kut itunik kivitsissuteKardlune, kisa-
lo Kalåtdlit-nunåne sulinigssaK piv-
dlugo sukasujussariaKarpoK Dan-
markip Kalåtdlit-nunåtalo akomåne
angalanerne pivfigssaK pissariaxå-
ngitsumik asiutineKartarKunago.
kisalo umiarssuaK iluarsartuneKar-
tariaKarpoK Kalåtdlit-nunåne silasi-
orfingnut (loran-stationer) ikumatig-
ssanik tuniussaKarsinångortitdlugo. o-
liep tåukunane atugagssap angnersså
måna tikitdlugo umiarssuarnik åtar-
tordluta agssartortitarsimavarput, ki-
siåne ilåtigut ajungitdluinarsinauvoK
umiarssup misigssuissutip oliep pissa-
riaKartup ilå tuniutåsagpago.
Kalåtdlit-nunåne loran-stationit sisa-
mat naoralaortitsiveKarfiup ingerdla-
tarai— mardluk Kitåne åma mardluk
Tunume — tatdlimagssåt Disko-mitoK
åma ingerdlatarilerniarunarparput
måna tikitdlugo Kalåtdlit-nunånut
nutåmik periauseKardlune
Unap tarajuiarneKartarnera
tarajuiaissarfik uvdlormut imermik 250.000 kubikmeterinik su-
liaringnigsmaussugssaK
ministeriaKarfiup ingerdlatarisimasså.
silasiorfit tåuko ingerdlatitaunerat
Kalåtdlit-nunånilo naoralaortitsivit
piorsamiardlugit sulineK pilersuiniar-
neK pivdlugo ajornartorsiutigssaKar-
titserugtormata måna nutåmik umiar-
ssualiortariaKalersimavugut.
loran-stationit
suliagssaKarti tsissut
ukiune kingugdlerne Kuline naora-
laortitsivilerissut sulinerata pissusia
avdlångorsimavoK. danskit imartåine
naoralaortitsivivut nåkutigiuarpavut,
kisiåne tåuko saniatigut suliagssaxa-
lersimavugut loran-stationit arfinig-
dlit Kalåtdlit-nunåne Savalingmiuni-
lo isumagissagssarilerdlugit. stationit
tåuko umiarssuit tingmissartutdlo su-
mivfingmingnik aulajanginiarneråne
pingårutilerujugssuput ingerdlatine-
Kardlutigdlo soKutigingnigtut akiléKa-
taussameratigut, sordlo nuna tamalåt
tingmissartornikut kåtuvfeKarfiånit
ICAO-mit.
suliagssaKarfigissavtinit avdlanit ta-
manit loran-stationit suliagssaKartine-
ruvåtigut. inugtagssarsiortarpugut u-
kiume atautsime imalunit ukiune mar-
dlungne sulissugssatut isumaKatigl-
ssuteKarfigssavtinik, kisalo åma sa-
naortugagssaKartarpoK. tamåkunane
nunane 60-ine augtitag-
ssanik ujardlernigssaK
FN-ip ineriartornigssamut pilersså-
rusiåta tunissutigisimavai 280 miil. kr.
„inuit OKalugtuarissauneråne augti-
tagssanik ujardlemerit angnerssåt“-ut
taisimassaminut.
FN-ip suliniarnerata sujunertarå
nunat ineriartortitagssat 60-it ikior-
niardlugit augtitagssautimik navssåri-
niarnigssånut iluaKutiginiarnigssånut-
dlo, tamatumalo kingunere sannimi-
lerérsimåput. pilerssårusiat 48-t aut-
dlarnerneKarsimassut påsinarsiterér-
simavait Argentinap ilaine 7-ine kå-
ngusagssarujugssuit, Mexico-me savi-
minigssat 70—80 millioner tons åma
Tanzaniame kulterpålugssuit.
sulineK sujulerssuissoKarfivtinut tu-
ngåinångilaK, åmale tungavoK tekni-
kimut tungassutigut ingmikortoKarfiv-
tinut pilersuinermutdlo tungassutigut
sujulerssuissoKarfivtinut.
loran-stationit tungåputaoK Sava-
lingmiune åma Kalåtdlit-nunåne dan-
skit aulisarnermik nåkutigdlissoKar-
nerånut. namångilarme aulisarnermik
misigssut isumaKarpat takornartat au-
lisariutåt danskit kigdleKarfiata ilua-
nitoK. tamåna Kularnaitdluinartumik
ugpernarsarneKarsinaussariaKarpoK,
tamatumanilo loran ikiortigalugo su-
missutsimik aulajangineK pingårute-
KardluinarpoK.
Disko-me loran-stationip, måna ti-
kitdlugo Kalåtdlit-nunånut ministeri-
aKarfiup ingerdlatarisimassåta, tigu-
neKarnigssåne naoralaortitsiveKamer-
mut tungassut piorsarneKartariaKali-
såput. ajornartorsiutivut inigssanut i-
nugtagssanutdlo tungassut nåmagsi-
ssariaKarpavut," taima naggasivoK
naoralaortitsiveKarnerme direktøriu-
ssok Legind.
tyskit umiarssuåt
atomimik ingerdlatilik
kinguartortoK
Europame niuvfagiutit atomimik i-
ngerdlatigdlit sujugdlersåt, tyskit, u-
miarssuåt „Otto Hahn“ — atsiutdlugo
ilisimatoK sujugdlerpauvdlune sana-
neKautinik 1938-me ingmikortiterer-
KårtOK, ukiumik atautsimik kinguar-
torsimavoK.
ikumasersorneKarnigsså 1968-ip aut
dlartisimalernerane autdlarnisaoK, u-
kiuvdlo agfå Kångiugpat atomiliorfia
inerérsimassugssauvoK.
„Otto Hahn“ augtitagssanik agssar-
tutaussugssauvoK 15.000 tonsinik usi-
tussusilik. nukigssaliorfia ervngup na-
Kitsineranik atortoKartartut ilagåt nå-
magsisinaussaralugit 38 MW, tamatu-
muna maskinå såkortussusexalerdlune
10—11.000SHk-inik. sananeKarnerane
aningaussartutigssat tamarmiussut i-
lait 50 miil. kr. nukigssaliorfinånut a-
torneKartugssåuput.
Amerikame Cornell-universitet-ime
lmap tarafuiarneKartarneranut peri-
ousex nutaK ineriartortineKarsimavoK
Piviussungortitdlugo erninaK atorne-
KarsinåusangatineKartoK.
PeriauseK tainexartarpoK „Cornell-
afsaltningsprocessen“ (Cornell-ime ta-
rajuiaussauseK), USA-vdlo nålagker-
suissuisa 96.000 dollars akuerssissuti-
gisimavait periautsip angnertuneru-
ssumik ineriartortineKarnigssånut pit-
sångorsagaunigssånutdlo.
Cornell-ime periauseK St. Peter-
burg-ime Floridamitume misileraivig-
ssatut suliame atorneKarsimavoK, a-
PguniarneKardlunilo autdlarKautåne
irneK ilåtigut Kerititardlugo, taimai-
sivdlune tarajorKigsume siko tarajor-
laKångitsoK pilersineKartardlune. Ke-
rititsineKartarpoK butangas-ip imer-
Palassup ailartineKarneratigut. tauva-
lo siko tara jordlo augsimassoK avig-
sårtineKartarput sikup tarajuerutdlu-
go errorneKartarneratigut.
periautsip tupingnaKutigå ervngup
5000 literip migssåta suliarineKarnig-
ssanut 31 kilowatt-timit taimågdlåt a-
torneKartariaKarmata. Kalåtdlit-nunå-
ne elektricitetip akia kilowatt-imut
stautsimut 30 øre-tut ititdlugo naut-
ilaussartaussuit
atorungnaisassut
lingmissartut ilaussunik angatdlå-
ssissartut agdliartordlutigdlo sukagti-
kiartortitdlugit umiarssuarssuit ilau-
Ssartautit nalåt Kångiukiartulinguat-
siarpoK — tingmissartunit unangmig-
dlerteKarnertik pissutigerpiardlugo.
SaPåtip akunerpåluisa matuma sujor-
nagut Gunard Steam-Ship Co.-ip Lon-
d°nimitup silarssuarme ilaussartåu-
ssuit angnerssaisa mardluk atorung-
Paernigssåt nalunaerutigå. tåssalo u-
rr‘iarssuarujugssuit „Queen Mary“,
1936-me sanaussoK, 81.237-nik tonse-
kartoK ilaussunutdlo 1.948-unut inig-
ssalik kisalo „Katångutå" „Queen Eli-
sabeth", 1938 -me sanaussoK, 82.997-
Pik tonsilik ilaussunutdlo 2.082-nut i-
Pigssalik. tåukua mardluk 1961 ki-
Pgornagut ukiumut atautsimut katit-
'Ilutik 30 miil. korunit migssiliordlugit
aJunårutaussarsimåput. tamatuma ki-
Pguneranik „Quen Mary“ ukiormåna
°ktoberimit angalajungnaertitåusaoK
»Queen Elisabeth“-ilo tamatuma ki-
Pgorna ukioK atauseK Kångiugpat. ili-
•PanarpoK tåukua aserortigagssatut
IpPineKarumårtut, atauseK 13 miil. kr.
PPgssiliordlugit akilersitdlugo. taor-
serneKåsåput „Queen“-imik nutåmik
8-°00 tonsilingmik 2000-itdlo migsså-
ne ilaussoKarsinaussumik.
sorssoråine kubikmeterimut atautsi-
mut imeK akeKartugssåusaoK 1,86 kr.
—■ akikitdluinardlune Kalåtdlit-nunå-
ta avangnåne ervngup augtitap akia-
nut sanigdliutdlugo.
Cornell-ip teknikere neriugput pe-
riauseK ineriartortisinåusavdlugo nu-
kigssamigdlo atuineK migdlisitdlugo,
taimalo måna misileraiviussume uv-
dlormut imiliornerme 175 kubikmete-
rit anguneKartartut angnertunerulersi-
sinåusavdlugit sujunigssame tara-
juiaissarfingne uvdlormut 250.000 ku-
bikmeteringortitdlugit.
Skal De købe — sælge — eller bytte
fiskefartøjer — kravel — eller
klinkbyggede, står vi til tjeneste
med hurtig og reel behandling.
Ønsker De vores „skibssalgslister"
over kravel- og klinkbyggede far-
tøjer tilsendt, som bliver ført å jour
hver måned, bedes De venligst
skrive.
ERIK PETERSEN,
Skibssalg — 0.-Strandvej 1,
GILLELEJE.
MARVELASH
- gør vipperne
1-æ-n-g-e-r-e
og smukkere
på 3 minutter
- minutit pingasut
ingerdlanerane Kimerissatit
tagdlismiåkit
kussanarnerulersitdlugitdlo
Se vipperne „vokse"!
Den nye Marvelash masca-
ra fra Outdoor Gtrl gør
vipperne længere og tyk-
kere. mens det rulles på.
Marvel ash Indeholder ml-
krofibre, som fæstner sig
på vipperne og gør dem
længere. Resultatet er vid-
underligt: øjne med lange
bedårende vipper — Ikke
til at skelne fra naturens.
Skønhed og økonomi,
hånd i hånd.
Kimerissavit „agdliartor-
nere“ isslgini&kit!
Marvelash mascara nut&K
Outdoor Gtrtlmérsoic ator-
dlugo Kimerlssat tangneru-
lerslneKarslnåuput slllngne-
rulersIneKarslnauvdlutlgdlo.
Marvelashlp ak dg al lpau-
ssårångult Klmerlssanut nl-
perarnermlkut tangneruler-
sltslssartut. Marvelash ma-
scara atorålne: lsslt kussa-
naKlssunlk takisdnlgdlo k1-
merlaKalertarput — Klme-
rlavlgtut Itunik.
CHRYSLER Outboard uvane pisiarineKarsmauvoK:
CHRYSLER Outboard køber De hos:
motorit 3,5-nit 105-nik HK-ligtut pineKarsinåuput — kontantimik akilerdlugit akiler-
sugagssatutdlunit.
Motorerne leveres fra 3,5-105 HK. Kontant eller afbetaling.
3,5 HK
aKumut 15"-nik
portussusilingmut
Til 15"-spejl
6 HK
aKumut 15"-nik
portussusilingmut
Til 15"-spejl
9.2 HK
aKumut 15"-nik
portussusilingmut
Til 15'-spejl
20 HK
aKumut 15'-nik
portussusilingmut
Til 15'-spejl
1 -nik cylinderilik silårnarmik nigdlusautilik atavigsumik
2,8 liternik tankilik. aKumut 22'r-nik portussusilingmut.
1 cyl. luftkølet. Indbygget tank 2,8 liter. Kan leveres
til 22' spejl.
2-nik cylinderilik imermik nigdlusautilik ingmikårtitanik
17 literimik tankilik. aKumut 20'-nik 30'-nigdlo
portussusilingmut.
2 cyl. vandkølet. Separat tank 17 liter. Kan leveres til
20' og 30' spejl.
2-nik cylinderilik imermik nigdlusautilik. ingmikfirtita-
mik 17 literimik tankilik. aKunut 20'-nik 30'-nigdlo
portussusilingnut.
2 cyl. vandkølet. Separat tank 17 liter. Kan leveres til
20' og 30' spejl.
2-nik cylinderilik imermik nigdlusautilik. ingmikdrtitamik
23 literimik tankilik. aKumut 20'-nik portussusilingmut:
2 cyl. vandkløet. Separat tank 23 liter. Kan leveres
20' spejl.
kontantimik akia
Kontantpris
kr. 1120,-
kontantimik akia
Kontantpris
kr. 2480,-
kontantimik akia
Kontantpris
kr. 3110,-
kontantimik akia
Kontantpris
kr. 3685,-
Kåum.
amerdlåss.
Antal mdr.
12
18
12
24
12
24
12
18
24
akilérKårut
Udbetaling
kr.
176,-
182,-
189,-
197,-
391,-
408,-
423,-
439,-
489,-
509.-
535,-
549,-
602,-
627,-
648,-
Kåumåmut
Pr. md.
kr.
166,-
86,-
60,-
46,50
367,-
191,-
132,50
103,-
459,-
240,-
165,-
129.-
546,-
283,-
197,-
akilersugagss. katitdl. akia
Afbetalingspris ialt
kr.
1172,-
1214,-
1269.-
1313,-
2593,-
2700,-
2808,-
2911.-
3243,-
3389,-
3505,-
3645,-
3855,-
3998,-
4173,
4320,-
akit tamarmik Kalåtdlit-nunåne tuniuneKarnerine akiussugssåuput. Alle priser er frit leveret Grønland.
Generalrepræsentation: SKANDINAVISK MOTOR CO. A/S . KØBENHAVN 0.
25