Atuagagdliutit - 17.08.1967, Blaðsíða 28

Kanga pissartut
agdlagtoK:
Jonas Mathæussen, Nuk.
ilitsoraunga Narssame, Nlip pigisså-
ne, igdlorujugssuarme atåtaga najagi-
galuaralo najordlugit — atåta utoncå-
ngorérdlune umngåinartungorsima-
ssok. åmame agsiuartungorsimavoK,
anånarputdlo toKorérsimavoK. tatdli-
manik ukioKarpunga, encaimavaralo
unuit ilane Kuersuleriaramiåsit agser-
KilersoK, OKarnerdlo sapilerame saki-
ssamigut agssangminik såningassup
åssilioriardlune iputdlugo anemine
kipigå.
kimit kalemneicarsimanerdlutik
nunarKativut åiparit ardlagdlit iserput
atåtarput toKorérsoK. nunarKativta åi-
parit ilaisa uvanga tiguvåhga. åipaKa-
lernera iléngutdlugo — tOKunere ti-
kitdlugit najorpåka.
Kaj artårn era kinguseKaoK. taimaing-
mat KajaK iluamik sungiutingilara.
NarssaK puisseKardluartarmat puissi-
talerpunga. taimanikutdlo ukiut 1900-t
ingerdlavdlualerneråne piniartut a-
merdlagatdlarmata neKitugagssaK ti-
ngugtugagssardlo ajornartångeKaut.
NarssaK-una 1935-p migssåne piniar-
torpagssuaKaleraluartoK. nåpåussuvdle
nungungajagkamigit. taimane inusug-
tut åiparitdlo toKussut ardlaKaKaut.
uvagut Dinårardlo agtorneKaraluarpu-
gut, kisiåne akornutigivatdlångilar-
put. sunauvfa toKussunik atissalersui-
sagavta. OKararaut tåunagoK toKuler-
poK. isertaraugut tipe, nåpautisungne.
tOKungassumik atissalersuisavdlune
KajagssuarKajånartarpoK. sunauvfa
KanorssuaK agssakåtikumagåine soku-
tåungerugtortOK. misigileraraugut Ka-
jagssutdlugo.
natsersara atauseK OKalualårilara.
sunauvfa kungip Christiåt Kulingata
avatagsså, avatarujugssuaK. natseK
UtorKarmiut Kangerdluarssunguåne
tålutardlugo pissaråra. atautsimik Ki-
ssugtaKarame Kajarssuarmut avatari-
savdlugo — inugtånutdlo kungimut
taimak angitigissumut — nalencuti-
vigkame. John Mølleriugalåp avataK
pisiarerérsimagaluarpå mikissoK su-
joma KissugtåraKaKissoK. kimit tusar-
simanerdlune takoriaraminga OKar-
POk: — tusarpunga avatauteKartutit
angisumik. piseréraluarpunga taorti-
gigta, aningaussamik tapisaunga.
2 kr-nik tapissuteKarpoK. måssåku-
ssugaluarpat imaKa angnerusagaluar-
POK.
Kåinamik navialissamika encartulå-
savåka.
KajaKalerama UtorKarmiut nuåna-
Kanga auvfangniartaratdlarmata
ilåne Sisimiut kommuneKarfiata a-
ngatdlatånik „Jokum Lennert“-imik
angatdlateKardluta aorfit amé orssui-
lo tunissaugatdlarmata autdlarpugut.
aorfit sume ininåKartut taimane ili-
karérsimavavut, sumilo emiortartut i-
lisimaleréravtigik pujorsitime titameK
una atuåinardlugo avåmukarfigissar-
pavut. majip 20-åne autdlarpugut sila
alianaeKissoK.
upernaleréKingmat Kanganit suka-
nerussumik piniamigssaK OKaluseri-
neKarpoK. autdlarfigssarput aKagutoK
pujortuléraK avdla, „MisilissoK", aut-
dlarsimavoK. avalagdluariaravta nå-
parumut majuatdlagtålerpugut. uva-
nga nåparumilerdlunga sikut taku-
gavkit ilåka kalerrlpåka. sunauvfa si-
kut sujuarsimarne. ativne Kimåtdla-
Kaut.
ingerdlavigput avdlångornago 1-
ngerdlåinarpugut. sikume unerisima-
ssume aorfit Kagssimassarmata nav-
dlornerit avKusårtordlugit ingerdla-
vugut, nåmagtugaKamerdle ajordlu-
ta. nåparumiginarama taimaitdlunga
såmiup tungivtine angatdlat issigi-
lerpara. ilåka sanivnut majuartartut
angatdlåmit pujorssuaK nauvoK. tau-
va påsivarput ajoKuteKartoK. tamav-
tale radioKånginavta ingmivtinut ka-
lerrineK saperpugut.
orninardlugo tikiparput inunguit
sulissut. sunauvfa putusimassut. ka-
lusiuteriardlugit sikumut pulatencig-
pugut. „Jokum Lennert" aulisagkanut
amorumik sipileKarmat åiparput ig-
dlua’tungågut Karsorsariardlugo kivi-
parput putusimanera tamåt sancu-
mersitdlugo, iluarsautdlugulo.
aorfit iningnåvat pujorsiumut ilu-
arsivdlugo ornigsimångikaluaruvtigo
imaKa alianartumik pissoKarsimåsaga-
luarpoK. taimanlkut kalitamingnut i-
kisimavait petroleo dunke 36 literinik
imalik, auveK orssortalik autdlaisit-
dlo.
putunera ilårdlugo imagtarfiujung-
naermat sikunit anitdlagterpugut ki-
ngunivtinit maligkåtigut, ingiaKatiga-
lugitdlo tunungmukarpugut, piniarni-
ångitsordluta.
Svend Lennert,
Sisimiut.
rissflvåka piniarfé KaneKingmata. u-
kiåkut oktoberime Kamariarpunga
måssa NarssaK åtåKartaraluaKissoK,
åmame angajorigaluara UtorKarmiu-
ne ajoKiugame tiguinagauvdlune. ilå-
ne iteriatdlaravta atdlåncik, puerKua-
låK. Kamavdluta Asalo autdlarpugut,
avangnaK atorssaugilerdlugo akuili-
såinauvdlunga. K’ornup KeKertå ag-
ssumut Kimarujutårdlugo ingmivtinut
avigsårpugut tåssaluåsit anorssålug-
tikiartortoK.
aitsåt unigkaluarpunga agssunguav-
kut nuliarit Kaningavigdlugit puissar-
tigåka, ukulo terdleKalutik. arnaviå
tugdliungmat nauleKåra. isumaKara-
ma avatakasiga iluamik nåkartitdlu-
go; sunauvfa nusugtisavdlunga. una
sukasitdlartoK-una, tauvauna imaK er-
ssarmerérdlugo. pautika asalukasika-
lo taimak peKaraluångitdlat! angusi-
ssartuguma agssåinavnik makisagalu-
ardlunga taimaiånginama niunialerpu-
nga. OKalualånit tusartagkåka malig-
dlugit såmia’tungåtigut kapussivika
sapangitugssaujungnaeravkit aitsåt
kitigåissaeraluarpunga Kangale nior-
Karérpunga. taimågdlåt Kajakasiga e-
Kikavko. anersårérama nivdlersaKau-
nga. nuisarKarnermit niaKora magdlit
Karssuåinaraluaråt anersårtordluaKau-
nga.
erinitsautilitdlardlugulo tikipånga.
sunauvfa sapilingajagtardlunilo pao-
rånga, årKataiautdlugo. Kajara imaer-
niaraluåsavdlugo OKartordlo tauvauna
avåtama tipivigileråtigut. taimågdlåt
tigugamiuk. sunauvfa kugssugkåkut
kigtorarsimassoK. ila tupingnaK! åi-
parma avatå åipiutdlugo talikasivnut
ikuteriarmata iluåtdlak, tåssalo nui-
savdlualerdlunga.
Kajara imamik ulivkårtoK imaiar-
nialerpå. tingmiarsiut portavnitoK su-
jugdlermik igipå, åmalo KorortoK Kåi-
nama iluanitoK. imaerniaramiuk i-
maerpå, nauk imertuåinaraluartOK,
Kaugdluarpalugtukasiugame. tauva i-
kitinialerpånga, sulilo pisinaulårama
ikivunga. kitigarniaraluaramale sape-
rama ikiormanga aitsåt kitigarpunga.
kujåmut nunap tungånut autdlarupå-
nga, sarfardle såkortoKissoK agssorav-
tigo tulangneK ajuleraluarpugut. sa-
muna nukasip Kernertup ilunguatigut
tulåusimavånga, pavanilo nunaussa-
vingme umarsarsimavdlunga — aut-
dlarutilårångalo ilisimaj ungnaersima-
gama. unia atåtarportarniamiardlunga
piumassåinavnigdlo OKalugtamiardlu-
nga. sdmguname sianigingilåka.
taimaitdlunga sordlo sinivnit itiler-
sunga, imångarujugssuaK oKalugpa-
lugtoK: — Kå, ivdlitdlo ingminut pati-
tartarniarit. ujarånguit kivitaleriarav-
kit Kiajungnaerpunga. åma igsiautaK
akulåvnut avssiaKutsiusimasså ilua-
Kutigisimåsavara. silagtorama pileri-
atdlariga åipånguara ilupaKutåinaK i-
lugdlinaK. Kåvatigut tuviline taimåg-
dlåt atisimavå.
silagtordluarama oKarpoK: — uva-
nga kangimukåsaunga pautigssangnik
7 f/H:‘\
aussardluarnerane ukiariartorneranilo mérarpagssuit sukisaersautigalugo aulisar-
tarput, atuångivfiuvme nalå plnguarfigTnarnago åma pigssarsiniarfigissariaKarmat.
ukiune kingugdliunerussune Kivsagtordlune eKalungniartarneK agdlåme kapisiling-
niartarneK ingerdlånekaleralugtulnarpoK. igdloKarfit nunaKarfttdlo ilåine mérKat
usornartarput ungasiliaratik Kivsagtorslnaussut. sordlo K’aKortume igdloKarfiup
Kerkagut kåk TaserssuarmérsoK kOngmat mérKat ilånilo inersimassut takugssau-
ssåinarput kQp sinåne Kivsagtortut. (åssil.: Hans Janussen).
atissagssangnigdlo aigdlerdlunga. ki-
ngunivne såkangniama angalaordlutit
ujareatdlo kivigtardlugit! autdlarmat
Kiångilanga angalaorujortuarama. u-
nimeriaramale pungalinaKaunga, tå-
ssalo sinilersimavunga. ånilåumerdlu-
nga iterama — Kialersimavdlunga —
kangera nuiartordlugo piiiialerpåka
tauvauko Kåinat mardluk patdligutut.
sunauvfa angajorigaluara Jåkugaluar-
dlo. atipatdlagkama taimågdlåt Kåi-
navnut ikigama kangimukaKatigalu-
gitdlo.
taimanikut jorngora angajugdleK
Asa nakuarssuvoK piniardlualerérsi-
mavdlunilo, piniagagssaminutdlo Ka-
neKalune. inusugtut utorKaitdlo Kaja-
Katimingnik ajunålersunik ånåussini-
artartut nersunartaKaut.
(norm. tugdl. nangisaoK)
Penneven søges
Der skulle vel ikke mellem Deres
læsere være en dreng på min alder,
der kunne tænke sig at korrespondere
med mig om fugle? Jeg er 15 år.
Erik Agertoft Nielsen.
Vendsysselvej 29, st. th., Vanløse.
Vi er to piger, som er meget interes-
seret i Grønland og grønlændernes
levevis og derfor gerne vil i forbin-
delse med to unge grønlændere, som
vil fortælle os om deres hverdag.
Nina Hansen,
17 år,
Birkevej 17, Skanderborg.
Eva Olsen,
17 år,
Vestergade 51, Skanderborg-
HAKKEBØF
LEVERPOSTEJ
BAYERSKE PØLSER
og alle de andre lækre
middags- og frokostretter
NEK'IT ASERORTIGKAT BØFFIT
TINGUARK'AT
PØLSERK'AT
avdlatdlo nerissagssat
igdlingnartut uvdlo'kerkastornermut
kagdlersugkanut atortugssat
DANSKE ANDELSSLAGTERIERS KONSERVESFASRIK ROSKILDE
“ ■ tøf
ML
Vi kan ro over til Pylle og
hive hende op, siger Sorte Tom.
Ja, det kan vi da, svarer Polle.
ipugdluta Pylle orningniartigo
Kaninidsavarput, Sorte Tom o-
KarpoK. k&, orningniartigo, Pol-
le akivOK.
Men hvor er grenene, vi roede
med? siger Polle, de er her jo
ikke, hvad skal vi så gøre?
orpxt avaleKutait iputivut su-
mut-uko pissut? Polle OKarpoK,
tåmarsimåput, KanoK-una ilior-
nidsaugut?
Så bliver de enige om at råbe
om hjælp, lige sd højt de kan.
Måske er der en eller anden,
den kan høre det.
nipertik tamåt ikiortigssa-
mingnik suaortarumavdlutik i-
sumaKatigigput, tusarneKasa-
ngagamik.
Der er netop en, der hører det,
og det er frøen. Den stikker ho-
vedet op og råber: Nu skal jeg
komme og hjælpe jer.
tusarneKarputdlume, naratsi-
mit. naratsip niarnune nuisipå
suaordlunilo: ornigdluse ikiori-
artusavavse.
Den svømmer hen til træstam-
men og prøver at skubbe den
hen til Pylle, men den er for
tung. Hvad nu? spørger Polle.
nalugdlune orpiup timitå or-
nigpå Pyllevdlo tungånut ajag-
tarniaraluardlugo, artorpåle.
tauva KanoK iliusaugut?
Frøen svarer ikke, den siger
kun: kvæk, kvæk. Og i det
samme kommer masser af frøer
springende inde fra land.
naraseK akingilau, taimågdlåt
OKarpoK: kvæk, kvæk. tauva
naraserpagssuit pigsigainau nu-
namit tdkussorput.
De svømmer allesammen hen
til træstammen.
tamarmik nalugdlutik orpiup
timitånut avalagarput.
Og nu kan det nok være, det
går i susende fart hen mod
Pylle.
tamarmigdlo ajagtaileriarma-
ta sukanalutik Pylle tikikiartor-
påt.
FERD’NAND
Luftpost
&
atemlgssaK eKia-
naKOOK
28