Atuagagdliutit - 04.07.1968, Qupperneq 28
MERARTAVTINUT
uvdlorsiutivnit
agdl.: matros Peter Davidsen, K/S „Edouard Suenson11
(nr. kingugdl. nangitau)
23/-68. uvdlaunerane atortugssavti-
nik usilersorpugut autdlarnigssavti-
nutdlo piarérsardluta. ilavut Kiner-
siartorput. piaréravta mardlungortoK
autdlarpugut Set. Johnsiliardluta. i-
ngerdlaornigssavtinut piarérsarérav-
ta timut issigingnåriardluta inigissa-
kasigput assagssuatårparput. ipérute-
riarame najoruminarnerulerpoK.
26/1-68. unuaK anorisiungåtsiarpu-
gut, umiarssuardlo nérKulugtarpoK.
ikigavtale uvdlume aitsåt taimak su-
litigaugut. wirerssuarnik nuiussivu-
gut angutit sisamauvdluta. taima su-
lineK suliarujugssuvoK, wirit suka-
ngassorujugssugamik kisimitdlune
suliarineK ajornarput. uvdlormut pi-
ngasuinait inertarpavut.
1/2-68. uvdlo’KerKata kingorna wi-
rinik mikinerussunik nuiussilerpugut.
ama tåuko angnerussututdle tåliarta-
raluarpavut, piuminarnerungmatale
åiparalo unangmissutigeKåtårpavut i-
nerKåniutardluta.
uvdlume OKausersiarårput „nåkae-
Kai“. KavdlunåK-una suleKaterput nå-
karKajardlune OKarame „nåkaeKai".
oBalugtupåtigut nunavtine umiartor-
titdlune nunaliarsimavdlune umiatsi-
årKamik. uterdlutik ikårtitdlutik u-
miatsiårKap saniagut nåkarsimavoK,
mérKatdlo issigingnårtut igdlautiga-
lutik suaortarsimåput „nåkaKaoKl".
autdlaorneK
taimane ånåkutdlo aKuteralangmik
autdlaravta nuåneKaoK. ukuvugut: u-
vanga, ånå, Lutivik åma Kåtiåt. nuna-
mut pigavta tilioriardluta titoréravta
autdlancigpugut.
Igdlorssuarnut pigavta majuaravta
igdluarKamut iserpugut natia agsut
ipertoK. sinigfit sisamåuput. uvagut
Kåtiåtdlo sanilerlgdluta sinigpugut.
aieaguane ånå Lutivigdlo makerér-
simassut iterama makeriardlunga ti-
toriardlungalo anigama sigssamukar-
punga Lutivik natsigdlangmik pissa-
KarsimassoK. igangmata nereriardluta
Kåtiåtdlo ikagpugut. Nugårssungua-
liaravta tåssane autdlårsimassut tike-
råriardlugit Igdlorssuarnut uterpugut.
igdluarKame sinigtarpugut, angutita-
vutdlo pissaKartarput — Påviåkut ti-
kikamik — siagdlerson. tupeKaraluar-
put siagdlinarmatdle igdluarKame si-
nigput. tåssanéréravta K’ornumut u-
terpugut.
Kathrine Lynge, 11 år,
K’omoK.
FOTO
og
KINO
De køber med største økonomiske
fordel Deres fotoudstyr hos os! Vi
giver fra 20—50 •/• rabat på foto-
udstyr. — Rekvirer i egen interesse
vort store illustrerede katalog og
prisliste, — eller lad os give Dem
et konkret tilbud. Fotoarbejde: farve
og sort/hvid -i- 20%. — Gratis
forsendelsesmateriale!
CHR. RICHARDT A/S
SKIVE
FØRENDE FOTO-SPECIAL-
FORRETNING!
KavdlunåKataisa „NåkaeKai“mik tai-
ssalersimavåt, ukiordlo ilivitsoK tai-
ma ateKuseKarsimavoK.
3/2-68. uvdlume arfiningorneruvoK.
suliaKarpatdlångilagut. uvdlup Ker-
Kanut KiterKutinartOK asorpugut. su-
kavatdlårata ingerdlavugut anore ag-
ssoravtigo. uvdlumikut erKarsautivut
Københavnimiput kalåtdlit Borger-
nes Husime katerssutugssaungmata,
naggatågut Kitigtugssauvdlutik. uva-
gunguakasit umiarssuapajungmik su-
kavatdlångeKissumik ingerdlarussår-
titdluta. uvaliartoK KiteKusiordlunga
autdlartipunga agdlunaussåraK Ka-
KortoK atordlugo. uvfalime alikutag-
ssaKalerpunga.
4/2-68. unuaK iteKåtårtuarpunga. a-
norerssuartorssungmat umiarssuarput
nérKulugtuinauvoK, sinigfivnilo siso-
Kåtårtuarama iluamik siningneK sa-
perpunga. uvdlume uvdlut antaneK-
åipagssaråt anorisiuinardluta. nåpar-
tat Kåvtinitut Kilerutimingnik kigto-
råutorsimangmata agssakåginalerma-
talo Kilerssorpavut.
uvdlumikut igavfigput tikineKarsi-
nåungilaK. taimaingmat uvdlo’Kenca-
nut kissartunik nerineK saperpugut.
igavfik umiarssup KerKanikaluarpoK
umiarssup Kånitdlune, umiarssuardle
KarssuaKingmat iserfigineKarsinåu-
ngilaK. uvaliartornerane atorssarori-
artorpoK, uvalivdluinartordlo igavlik
atorneKarsinaulermat unukut kissar-
tunik nerivugut — uvdlumikut sa-
påtaungmat nerivdlualårtugssaugav-
ta arfinermut KiterKunigsså erinigår-
put. nereréravta erKigsivdluta nalau-
ssårpugut. sordlulunit anorerssuaK
KatsortoK aKajarKersimåleravta.
9/2-68. uvdlumikut pujorsiorpugut.
ingerdlagavtame uvalimut sisamanut
tikiniarpugut. uvdlume sipilip ulia ti-
ngerdlautigssiaK ilårtordlugo merssor-
pugut. autdlarnivtinit uvdlut 19-igssa-
ne ornitavtinut aputupalårssuvugut.
pujungårmat talikavta sigssiugaK ki-
siat issigårput. nunaliarusoKigavta a-
tisseriardluta nunaliarpugut filmeri-
arniardluta. sisamauvdluta nunaliar-
pugut, aitsåt igdlOKarfik tikitdlugo.
ornitarput nanineK ajuleravtigo uter-
dluta autdlaraluardluta — pisuinarav-
ta — kisamiuna nanitdlarigput. pu-
jordlune sila isugutaKingmat atissa-
vut isugutsertut iserpugut. unup i-
ngerdlanerane filmit mardluk taku-
vavut.
(nangisaoK).
Byen Lauscha i Thiiringen, Østtyskland, er glaspusternes by. Her findes et specialmuseum for glaskunst, iøv-
rigt det eneste i de to Tysklande. Den første udstilling fandt sted i 1857 i anledning af byens 300-års-jubilseum.
Mange af Lauschas glaspustere er fantasifulde kunstnere, der er de rene mestre i at lave den art glasdyr, som
børnene her beundrer.
igdlOKarfik Lauscha, Thuringenime, Tysklandime kangigdlermltoK, igalåminiliortartut igdloKarfigåt. erKumitsuliat
igalåminernit sanåt tåssane ingmlkut katerssugausiveKartlneKarput, Tysklandine måna mardlQssune katerssu-
gausivik taimåitoK atausTnauvdlune. putdlaivdlutik igalåminiliortartut suliåinik sujugdlermérdlune takutitsineKar-
poK 1857-ime igdlOKarfik 300-nik ukioKalermat. Lauscha-ime igalåminiliortartut ilarpagssue erKumttsuliortuput
kussanavigsunik sanåKartartut sdrdlo Qmassut åssinginik åssillssame uvane mårKat tupigusordlutik issigingnå-
gåinik.
Kanga pissartunit
erKaimassama ilait
Kanga aulisartut såkulugkatdlarma-
ta 15-inik ukioKardlunga aulisartaler-
punga. taimanile påsivara suliaK
ingerdlatiligara imåinåungitsoK.
måne aulisautaugaluaK „Hvidfi-
sken" atugaulermat nålagåta nalu-
naerfigånga umiarssuårKamut ikisa-
ssunga. taimane umiaussat tulalerå-
ngata uvanga pitutamik tigusissug-
ssaussarpunga. anordlersitdlugo mia-
nerssortariaKartarpoK, nålagkersutit
sapingisamik erKorniardlugit sorngu-
name pissariaKartardlune.
taimane amerikamiut umiaussait
arfineK-pingasut atorput, Kuliugaluar-
put ilait sitdlimataugamik. autdlar-
Kåumut natårnat kisimik niorKutåu-
put, KérKat sårugdligitdlo nåmik. tai-
mågdlåt neKitagssanik tigusissarpu-
gut ilait erKardlugit. taimane sårug-
dligit KaKutigorput, KérKat sualug-
dluinardlutik.
umiaussat ningitserérångata sulineK
ineratdlartarpoK — sila pitsautitdlu-
go. nalunaerKutap akunera atauseK
ningitsisimassarput. alianåititdlugo a-
jungilaK, anordlertitdlugule pitsau-
vatdlårtarane. tamarmik niorKaerér-
sutdlo tunungmut; ilait nerri tut ilait
neKitsersuissut.
aulisagkat talugkanitineKartarput,
suvialålerångatdlo igdlerfiussanitut
nåkålersarput, igdlerfiussat ulivkår-
tarnermit. nåkåssutdle soKutauvat-
dlårneK ajorput taimane akisorssungi-
namik, kilumut 10 øreKaramik.
kingusingnerussukut pu j ortulénca-
nik aulisarneK autdlartingmat åma
peKatauvunga. taimane natårnat sua-
lugdluinarput. ila peKaKaoK. aulisar-
tauseK nutåK autdlartingmat inuit tat-
dlimat sulissarput nålagartik ilångut-
dlugo. perKussuteKarpoK sila alianåi-
titdlugo Kimissat 125 atomeKåsassut.
taimåikame ilait sussåraluartut ilait
agsut pissaKartarput.
uvdlåkut pingasut KerKånut angat-
dlåmérértugssaussarpugut. ila sulina-
KaoK. åma tikikångavta ningitagkat
tamaisa inertinagit majuarneK saper-
tarpugut. KitigtoKartitdlugo alåkå-
ngitsorumassångilavut — pissaicar-
dluarsimavdlune nuånertaKigame. i-
nusugtugavta suna KasunartugssaK.
1925-me natårnat akiat sule tåu-
nauvoK. erKaimavara sapåtip akune-
ranut natårnåinarnik 16 tonsinik pi-
ssaKardluta, aulisagkat avdlat nior-
Kutåungingmata erKåinartardlugit. å-
ma natårnat KaKortortait Kasualugtut
— tåssa imugdlit — erKåinartarpavut,
måkulo pualat!
akilernerdlugaugaluardluta inutig-
ssarsiut napaniutigårput. méssåkut
pissutsit ilisimalerdlugit taimanikut
sulipilugtarsimaKaugut; tamånale ki-
nguneKardluarpoK Kujanartumik.
taimak titarsilårpunga inusugtut
sågfigalugit, ilisimagavko eKiasuit-
dlutik suligunik iluanårumårtut.
aulisartOK Svend Lennert,
Sisimiut.
c 1 0 f Jr |
—i Ir o ■ vh L Ef
Polle trækker Sorte Tom op
af honningkrukken. Nej, hvor
ser han ud og hvor er han fedtet
over det hele.
Kumuagtamit igutsaup suku-
anik imalingmit Sorte Tom Pol-
lip Kampå. tamavingme igut-
saup sukuanik pårsimavoK.
Ih, hvor Gamle Maren ler, da
hun ser Sorte Tom. Du skulle da
hellere have spist honningen end
lægge dig ned i den, siger hun.
Sorte Tom takugamiuk Må-
ratOKaK igdlartorujugssuvoK. i-
gutsaup sukua natdlarfiginago
nerinåsagaluaragko, onarpoK.
Nu må du rigtignok skrubbes
med sæbe og varmt vand, siger
Pyile. Sorte Tom kan ikke rig-
tig lide det.
uaKorsauserdluardlutit imeu
kissartumut uvfåsautit, Pyile o-
KarpoK. taimailiorneKarnigsse
Sorte Tomip nuånaringikaluar-
på.
Så, nu er du vel nok blevet
fin igen, var det meget slemt?
spørger Pylle. — Næ-æh, svarer
Sorte Tom, det kilder bare lidt.
kussagtermvigputit, ajona?
Pylle aperaom — någga, kui-
nangndinarpoK, Sorte Tom aki-
VOK.
Nu er det bedre, at Gamle Ma-
ren selv henter malingen. Værs’
go Polle, siger hun, lad mig nu
se, hvor fint I kan male Loras
bur.
Måratoruap nangmineu kali-
paut aivå Pollilo ouarfigalugo:
Lorap ind kanou kussanartigi-
ssumik Kalipagsinaunerigse ta-
kulara.
Ih, hvor er det sjov at male,
siger Polle. Lora bliver vel nok
overrasket, siger Pylle, den må
ikke se buret, før det er helt
færdigt.
Kalipaivdlune nudningårame,
Polle OKarpoK. ineréruvta aitsåt
Lorap inine takusavå, tugdlut-
dluarnidsaoK, Pylle onarpoK.
Nu kalder de på Lora. Se, si-
ger Pylle og Polle, kan du kende
dit bur igen. Ih, nej, svarer Lo-
ra, hvor er det dog blevet fint.
Lora kaerKuvåt. takuk, init i-
lisarisinauviuk, Pylle Pollilo o-
Karput. nåmik, ila kussagtisima-
ngårame, Lora akivou.
Hvad er det dog for en mær-
kelig ring, der hænger derinde i
buret, spørger Sorte Tom, hvad
bruger du den til Lora?
nigalik sunauna taima emu-
mitsigissoK inivit iluane nivi-
ngassoK, sumut-una atortagkat?
Sorte Tom aperivoK.
FERD’NAND
(s>
Fuld dækning
<S>
mardlutisavar-
put
28