Atuagagdliutit - 10.10.1968, Síða 23

åmalo maskinat atortorineKartut pit-
sångoriartortineKarsimåput ilåtigut
agssangmigdlunit agtugagssaujung-
uaerdlugit, taimalo inuit ukiorpag-
ssuarne sungiusimavdlugo suliarissar-
simassat pikorigsarfigiuarsimassåtdlo
tiguvdiugit.
maskinamik atortoKarpatdlårane si-
lineK ingerdlavdluarneKarsinauvoK.
ii'ame maskinat sinnerme pingitsorne-
Karsinåuput, siorartigkat agiutitdlo
taimagdiat sånatigineKarsinåuput, ki-
siåne sorunalime pivfigssaK angneK
atortariaKardlune.
pasisimassariaKarpoK ingnåtdlagi-
ssap sarfa KanoK såkortutigissoK ig-
diume atugarineKarnersoK. mgnatdla-
gissap sarfa KåumarKutigssiaussoK
motorérånguamut taimagdiat aiorne-
KarsinauvoK. motore angneK pisari-
niaråine såkortunerussumik sarfaier-
lariaKåsaoK.
motore nerriviussardlo sitdlivik na-
termut lgkamutuio auiajangerdluarsi-
måsåput. sajugpiiungnerit motorimut
morérutinutalo ajortungorsautaussa-
Kaut åmalo ujarKat aserortorsinau-
ssardlugit.
maskina sitdlit nalinginaussoK, mo-
tore lgdiugingnut kavigculik, tåuku-
nungaio morérutit ivertineKarsinau-
ssut pigssarsiarineKarsinauvoK. tama-
tumanilo nåpårigsumik silineKarsi-
nauvoK (åma KivdlersaineKarsinau-
vok).
silinerme Kivdlarigsainermilo kau-
jatdlariarnerit minutimut 1400-it na-
lerauput, kisalo sule morérsit sukag-
terKigsinaugåine silititdlune mardlo-
riåumik sukåssuseKartineKarsinau-
VOK.
korund-it (rubin( safir) morérne-
Kartarput ingmikut akorutilingnik
sanånik, atorneKartarpordlo aligorKi-
liaK uliamik masagtigaK.
Kivdlarigsainerme imeK masagteru-
tigineKåsaoK, polérmassile aumau-
ssardlo svovlsyrimik kimikitdlissamik
ama jade sérnartumik kimikitdlissa-
mik masagterneKatdlagtårtåsåput.
„aglaussaliorncK11
silinen nangmineK ingerdlåneKar-
tarpoK ujarak agssangmik tigumiv-
dlugo morérumut agtusimavdlugo (nå-
partitdlugo silinerme sinåta silingne-
ranut). ujarak tigumivdluarneKå-
saoK ilåtigutdlo patuguneKartåsavdlu-
ne.
sililersinane ujarak påsiniardluar-
KårtariaKarpoK. autdlarKautåne ujaraK
ilutsimigut angissutsimigutdlo imåi-
tariaKarpOK angnertumik suliagssau-
ssariaKarane. ujarak ilusilernigssånut
najorKutagssaKarpat aulajangertaria-
KarpoK inerune KanoK tunganeKåsa-
ssok kussanarnerussane nivtardlugo.
amåtaordlo suliap ilusigsså aulaja-
ngerneKartarpoK, sordlo aulajangerér-
neKarsinauvdlune tumaussatut iluse-
KåsassoK.
suliariniagkap tungavigsså manig-
siteriardlugo tåssuna tumaussap ilu-
sigsså titartarneKåsaoK. silissartut i-
laisa iluseritiniagartik påpialamut
Kiortardlugo atånut ilissarpåt tåunalo
sinåsiordlugo aKerdlussamik alumi-
niumigdlunit titartardlugo.
ujarak imermut misukulorneKåsaoK
nigdlarsarniardlugo åmalo takuniar-
dlugo KanoK ingerdlaterértiginerdlu-
go. tamatumalo saniatigut morérsit
imermik kugfigitituarneKåsaoK. pa-
nertumik morérseKarneK iluarneK a-
jorpoK, aserKorigsagkat tamanut ter-
Kalassarput tamånalo ilungmut aner-
sårutisavdlugo någdliungnarpoK, tau-
valo åma ujarak silissaK kissagtika-
lugtuinartarpoK taimalo Kartorarsi-
nauvdlune.
ujarak kaujatdlagtitardlugulo sa-
ngutineKartåsaoK, sujumut utimutdlo
nåjartorneKartåsavdlune Kårajugsiar-
tornera naleKatigigsårniardlugo, ilusi-
lernera nåmagileråine ilångarKingi-
nigsså mianerssutariaKarpoK. ilaisa
Kivdlarigsautit aserKorigsut atorniar-
tarpåt naggatåtigut, tamånale pissa-
riaKångilaK aserKordluvigsorssuarnik
moréruteKarsimångikåine autdlarter-
Kårnerme suliaK ingerdlatipatdlagku-
mavdlugo.
ujarak pencigsårtumik errorneKå-
saoK, sitdlisigineKarsimassup pujora-
lai ujarKavdlo nangmineK pujoralai
katagsimångitsut piarniardlugit.
tauva Kivdlarigsautip kåvigtua i-
vertineKåsaoK „agfaussaliaK11 Kivdler-
tisikumavdlugo. Kivdlarigsautitut
trippelse atorneKarsinauvoK pissaria-
Kåsagpatdlo tinaske åma polérmasse
augpalugtOK nangissutigineKarsinåu-
put.
ujarak Kivdlersarnerane naKigut-
dluarsimassariaKarpoK Kivdlarigsinig-
sså tikitdlugo. ujarKat die tamarmik
åssigingmik KivdlissuseKalerneK ajor-
put. sordlo safirin tungujordlune Ka-
sserujugtOK K’eKertarssuatsiait erecå-
nérsoK uliarpasigsumik taimågdlåt
KivdlerninigsinauvoK, agate Kivdlarig-
sivdluinartarpoK.
pilagtutit
silinerme pivfigssarujugssuaK ator-
neKartarpoK, taimåitumik sivikitdli-
sautausinauvoK pilagtut ikiortigigåi-
ne, ujarKat såtuaussångordlugit pilag-
tortiterneKarsinåuput sulilo mingne-
russungortineKarsinauvdlutik „agfau-
ssaliagssatut". soruname kautaK kuv-
ssautardlo atordlugit åma ujarKat
KuvdlorneKarsinåuput mingnerussu-
ngordlugit, tamånale ingminut akiler-
sinauneK ajorpoK, tåssa ujaratsiar-
ssuaK kussanarnigssaraluanit aseror-
neKartarmat.
sule måna tikitdlugo Kangiane ta-
kuneKarsinåuput angutit mardluk pi-
sigsitut Kårajårnilik atordlugo Kivdle-
rissut, noKarutå Kalunermik aligor-
Kiuvdlo pujoralaink tagartuivfigine-
KartarpoK uteKåtårtitdlugulo jade
KorsorpalugtoK avgorneKartarpoK. tai-
ma iliuseKardlune sulineK Kitåmiune
åma takornartåungilaK.
silisissarfingne avdlatut iliortoKar-
tarpoK, pilagtut agssakåginartoK ator-
neKartarpoK. sukisaersautiglnardlugo
silissartut saviminermik ulamertumik
pilagtutiliortarput sinai aligorKingnik
nungutdlamavérKUsertardlugo, pilag-
tutdle taimåitOK eKujassuvoK sinailo
nardlorsartuartariaKardlutik.
pilagtutit taimåitut, diamantsav, pi-
siarineKarsinåuput. åssigingitsut mar-
dluput: åipå kronciussoK åipålo si-
sauvdlune mångertorniuitsoK. tåuko
mardluk åssigingitsunik atitussuse-
Karsinåuput. ujarKanik silissinerme
atorneKarajungnerugunarpoK pilagtut
bronciussoK 10—15 cm-isut atitussu-
silik V2 cm-isutdlo ivssussusilik. ator-
neKartarputdlo minutimut 1000-init
4000-inut kåvingnilerdlugit imerteme-
KartuartariaKarpoK — broncimutdle
pitsauneruvoK petrulio imalunit ter-
pentina, nauk tåuko mardluvdlutik
kissagtortume ulorianaraluartut. åma-
le sitdlisit såtut ilåt kipississutigine-
Karsinåuput.
ujarak pilagtumut kåmisimaneKå-
saoK agssangnik igdlugingnik, pilagtut
nerriviussame pilagtumut Kupaligka-
me isaoK. nerriviussoK pilagtorfik å-
måtaoK nardlusumik ingerdlatitsivig-
ssamik nalunaeKutsersorneKarsinau-
vok, taimailivdlune kipissineK nar-
dlunerorKuvdlugo.
pilagtutip saviminertå pårivdluar-
tariaKarpoK ajortungulertoriainago.
atorérneratigut panerserdluartaria-
KarpoK, ajortungortinigssålo mianer-
ssutdluinartariaKardlune.
pilagtutip atitussusia ujantap pilag-
tugagssap angissusianut nalerKUtussa-
riaKarpoK. pilagtugagssat tamatigut
pilagtutip atitussusianit mingnerulår-
tåsåput.
taimåitumik — ujarak suliarissag-
ssaK akisujungigpat KaKutigortungig-
patdlunit — mukkerte atordlugo av-
gorKårtariaKarpoK.
agfaussaliagssat såtuaussångordlu-
git sananiagkavdlo portussusigsså
migssiliordlugo ivssussusilerdlugit pi-
lagtorneKåsåput, såtuaussat pilagtor-
KingneKåsåput amilimassungordlugit,
amilimassutdlo kiparigsungordlugit
pilagtorKingneKarsinåuput. kiparig-
sutdlo tåuko silineKåsåput agfaussatut
issikunigtitdlugit.
ulåmårigsut kipårigsunik sananeKå-
såput, måniussat åma taimåitunit ki-
siåne angissusigssåt migssiliukånerér-
dlugit pilagtugkanit.
niaKussårKat (skålit) såtuaussångor-
dlugit pilagtugkanit pingortineKarsi-
nåuput, morérsimik såtumik tamåko
ilugdliniarnerat pissariussarpoK. sili-
ssanik sanaortortarfit Kivdlerutinik
saviminermik siniligkamik, tåunalo
tarnumik tanisimassarpoK aligorKiuv-
dlo pujoralainik akulersorneKartar-
dlune. maskina tamatumane atorne-
KartartoK marriortup nerrivérausså
kåvigtartoK åssipalugpå. Kivdlerdlugit
iterssångortitersimassatigut ilulissa-
liortOKartarpoK, napålugtutdlo nav-
dloriardlugit silinigssåt ajornarung-
naertarpoK Kivdlersariåinångortardlu-
tigdlo.
maskina tamanut atortoK
matumuna erKartorneKalåsaoK ma-
skina agfaussaliordlune silinerme ta-
manut atorneKarsinaussoK. sitdlive-
Karfit amerdlaKissut maskina taimåi-
toK katitersinauvåt.
maskina ingerdlateKarpoK motori-
mik minutimut 2800-inik kåvigtuling-
mik. maskinap nukinga agdlunårtat
mardluk iluaKUtigalugit atortorine-
KarsinauvoK. åipå kåvigfingmigut
10.000-inik kaujatdlariarneKartarpoK,
såkortussuseK tåuna morérsisigisav-
dlugo såkortuvatdlårpoK, sitdlisip a-
serussutiginartugssauvå, taimåitumik
kåvigtumut tåssunga sitdlimik ikussi-
ssoKåsångilaK. kåvigton taima suka-
tigissoK pilagtutigssatut nautsorssune-
KarpoK. pilagtutigineKarsinåuput sit-
dlisit carborundumiussut imalunit a-
kisunerungåtsiaraluartut diamantsav
angmalortoK. kingugdleK taineKartoK
atortoralugo sukanarneruvoK. pilag-
tut kipisserérnikut iniminiglnarslnau-
vok siiinermilo ajOKutaunane. åmalo
pilagtuineK panertitdlugo ingerdlåne-
KarsmaugaluartoK carborundum imer-
mik serKartuartariaKarpoK. sitdlisit
åssigingitsumik angissusigdlit iverti-
neKarsinåuput, åmalo kåvigtut ula-
merdluangajagtut Kivdlerutitdlo dia-
mantiussut ikuvfigisinauvdlugo.
sitdlit suliap inerneragut filtskivi-
mik taorserneKarsinauvoK Kivdlarig-
sautigssatut.
maskina tåuna tamanut atorneKar-
sinaussoK åma avdlanik sule atortu-
lerneKarsinauvoK, maskina tåuna su-
kisaersautinut åmalo ujarKanik er-
dlingnartunik sulianik angnikineru-
ssukut inutigssarsiutigisavdlugo piu-
kunauteKarpoK, taimåitumigdlo Ka-
låtdlit-nunåne atugagssatut nalerKU-
tUVOK.
ujarårKat suiiarinerat
ujarårKat, tåssauslnåuput kåutartit-
dlune ujarKap aserKue mikinerit,
tromlimik silineKarsinauvdlutigdlo
KivdlersarneKarsinåuput.
ujarårKat mångissutsimikut naligi-
ngipatdlåsångitdlat. ujarKat errorne-
Kåsåput nåpartamutdlo ikineKåsav-
dlutik carborundumip pujoralai aku-
galugit, tauva motore iluaKutigalugo
nåpartaK kåvitineKåsaoK. tromle uv-
dlorpagssuarne sulisinauvoK ujarKat
manigsinigssåt Kårajugtungortiternig-
ssåtdlo tikitdlugo. tamatuma kingorna
KivdlersarneKåsåput tromlime avdla-
me. atausinarmigdle tromleKaråine
tåuna saligdluarKårtariaKarpoK ujar-
Kat Kivdlersarnialersinagit. tromle su-
lisitdlugo nipiliortaKaoK, ilait OKar-
tarput sordlugoK jazzimik nipilersso-
Katigit, taimåitumik barokstene-nik
taineKartarput ilåtigutdlo „jazz-barok
stene".
KivdlerineK
KivdlerineK Kangiane pisigsiussaK
sujumut utimutdlo uteKåtårtitdlugo
sule KivdlerutigineKartarpoK, taima-
tutdlo Kivdlerut diamantimik noKuta-
lik atorneKartarpoK. månale åma ator-
neKalerput maskinat Kivdlerutit åmå-
taoK diamantinik noKutagdlit. tama-
tumane pingårtuvoK ujarak Kivdligag-
ssaK aulajangerdluarsimåsavdlugo å-
malo Kerna inigssitdluarsimåsavdlugo.
ujarak igdlua tungåinånit Kivdlerdlu-
go putuneKåsångilaK Kivdlerutip pu-
tunermine ujarak aseruatitertarmago.
FOTO
og
KINO
De køber med største økonomiske
fordel Deres fotoudstyr hos os! Vi
giver fra 20—50 "/o rabat på foto-
udstyr. — Rekvirer i egen interesse
vort store illustrerede katalog og
prisliste, — eller lad os give Dem
et konkret tilbud. Fotoarbejde: farve
og sort/hvid -5- 20 %. — Gratis
forsendelsesmateriale!
CHR. RICHARDT A/S
SKIVE
FØRENDE FOTO-SPECIAL-
FORRETNING!
KivdligaK KiterKutdlugulo unigtita-
riaKarpoK igdluanitdlo autdlartitdlu-
go.
.. I
naititaussiorneK
ujarKap sinainik silineK åssiglngit-
sorpagssuarnik ilusilersorneKarsinau-
vok; matumanile ujarKat sinainik ilu-
silersuivdlune silineK erKartorneKåså-
ngilaK pissutigalugo tamåna atorneKa-
raj ungmat taimågdlåt ujarKanut aki-
mut erssitunut åmalo akisunerinarnut,
ujarKatdlo taimåitut Kalåtdlit-nunåne
sule erKarsautigineKalersimångitdlat.
OKautigissariaKarportaoK diamantimik
Kivdlerut atordlugo ujarKat agdlang-
nilersordlugitdlo åssiliartalersorne-
Karsinaungmata. tamåna erKumitsu-
liortauseK kussanartoK, ujarKanik ki-
gartuineK, åmåtaoK atorneKartupilug-
ssuvok mikissunguanik ilusilersutiga-
lugo. imana ilåtigut kigutilerissup Kiv-
dlerutåta atornigsså iliniarneKarsi-
nauvoK ujarKanik kigartuissutigssa-
tut. taimailiornikut Kiperugkat miki-
ssut, puissit, nånut, ukatdlit avdlatdlo
sananeKartarsinåuput erKumitsuliut-
dlarKigsune.
silissagssanik ujardlerneK
silissalerdlåK pitsavigsungitsumik
sitdlivilik silissagssarsiortariaKarpoK
atortuminut nalerKutunik. tåssa ujar-
Kat akmerit „agfaussaliagssat" ujar-
tariaKarpai.
kalåtdlit ujarait ardlagdlit, amer-
sårugdlérutit
ukiup Kåumataine sujugdlerne ku-
lingiluane nunavtine sårugdligit tuni-
ssat sujorna taimailineranut tunissa-
nut nalenciutdlugit 4000 tonsingajang-
nik ikileriarsimåput, nauk Nanorta-
lingmit Nuk ilångutdlugo tunissat ka-
titdlutik 1832 tonsinik amerdleriarsi-
magaluartut.
igdlOKarfingne piigssåinilo angussat
imåiput: Nungme sulivfigssuarme
(K’eKertarssuatsiait ilångutdlugit:
4052 (+ 114), Påmiune: 2052 (+ 346),
K’aKortume: 2045 (+ 37), Manitsume:
1665 (-1- 2664), Nanortalingme: 1427
(+ 367) Narssame: 1071 (+ 625), Au-
siangne: 669 (-1- 1068), kalåtdlit Norda-
farimut tunissait: 625 (+ 625), Nup
pigissåne: 486 (-5- 145), Angmagssa-
lingme: 149 (■— 158), Sisimiune: 364
(-7- 1068), K’eKertarssuarme: 49 (-=- 2),
K’asigiånguane: 32 (-1- 65), kisalo Ilu-
lissane: 28 (-4- 113).
1967-imut, 1966-imut, 1965-imut,
1963- imut 1962-imutdlo nalenciutdlu-
git angussat 21,2, 26,0, 4,4, 17,6 åma
45,9 procentinik ikileriarsimåput,
1964- imutdlo nalerKiutdlugit 22,8 pct-
inik amerdleriarsimavdlutik.
dlasorssungikaluartut, silineKarsinau-
ssut navssågssåuput:
agate ujarauvoK kvartsit ilåt aki-
mut ersslngitsoK Kanortunik Kassertu-
nigdlo ipalik.
analcim erssernerdlugdlune KaKoru-
jugtuvoK imalunit tungujorujugtuv-
dlune.
aligoK kvartsiuvoK imertut Kåumå-
rigdluinartOK.
epidot KorsuvoK akimut erssigane.
aumaussaK augpalujårtuvoK, åssigi-
ngitsut ardlaliuput, erssaringnerssåt
Kalipautigingnerssåtdlo kisimik sili-
savdlugit naleaarput, mångertuvdlu-
tigdle.
jaspis kvartsiuput akimut erssingit-
sut marrangassut.
rubin augpalugtuvoK Kåumårigsuv-
dlune, mångeKalunile. aligorKik ator-
dlugo silineKartarpoK.
tugtupit ujarauvoK kussanartoK
augpalugtOK, KaKutigortuvdlunilo.
ussingit KaKortuvoK sungarpalujår-
tuvdlune, akimut erssingajagdlune.
månesten tungujuårtumik Kåmigut
KingornissanigtarpoK silineKardluarå-
ngame.
olivin imalunit peridot Korsorigsu-
vok, Kåumårigsortai ilumikut Kupine-
Kångitsut sinåsiordlugit ilusilersorne-
Karsinåuput ujaraatut akisutut.
turmalin takugssauneruvoK Kerner-
tuvdlune, taimåitordle åma augpa-
lugtumik Korsungmigdlo Kalipaute-
KarsinauvoK. amerdlanerssait kussa-
nasårdlugit sinåsiordlugit silineKarsi-
nåuput sivnerile ujarKatut aKitsutut
suliarissariaKardlutik.
beryl Korsorpalugdlune sungarpa-
lugtarpoK mångerdlune (7Va—8).
sodalit aKitsuvoK siliuminardlune.
ujarKat tåuko tamarmik akumikut
åssigiårneKardluarput, avdlanigdle a-
ma ujaraKarpoK kussanartunik sana-
neKautimikut akulipilugssuarnik.
epidot åma akoKarsinauvoK feld-
spatimik augpalugtumik.
naujait KaKortumik nateKariardlune
sodaliltimik tamatigut tamauna tor-
tarniligtut issikoKartarpoK, ardlalig-
ssuartigutdlo eudialyt augpalugtOK å-
ma akugissardlugo.
(Kup. tugdl. nangisaok)
tåsséuput Kalåt-
dlit-nunåne reje-
nut icalorssuit a-
torneKamerssalt.
Den kongelige grønlandske
Handelime piånerpåmik pisia-
rineKarsinåuput.
Kristensens
VAADB1NDERI %
SKAGEN • TELE 41477 • ETABL.1879
S Den gyldne,
f smidige OMA margarine \
y er lige velegnet til bordbrug ^
! og madlavning! — Sig navnet: OMA margarine!
i r 1
OMA margarine kultiussartalik akungnaitSordlo
* nerrivingme atugagssatut nerissagssiomermutdlo /
\ åssigmgmik piukunarpoKl OKautigluk ateK: /
\ OMA margarine! j
OMA
MARGARINE
23