Atuagagdliutit - 06.12.1968, Side 13

dlungnik sagfiusorniaritse! kauvfig-
ssuarmik kautarssuarnigdlo mar-
dlungnik nagsarniariImgoK.“
kivfartortut aperssuerKitdlånguara-
tik sagfiorfingmukarasuarput, emi-
nardlo sagfiortut mardlungorérdlutik
kåutissardlutik kauvfilissardlutigdlo
tåkuput. angussuit, nukiligssuit, ig-
dloKarfingme nakunerssaussut.
■ „pok una,“ såkutoK OKarpoK, „ar-
Kardlugo kauvfingmut ilisiuk, atagu-
lo takoriardlara KanoK månimiut sag-
fiortuisa kåutatik atorsinautiginerait.“
sagfiut poK aricarpåt.
„OKimåpalårssuaK-una.“ ingmingnut
OKarfigitdlåraut.
pup iluanit OKaluarpaluk tutsiute-
ratarpoK: „ilerKorigsuvdlutalo aju-
ngitsuvugut; ilagissaråvtigut.“
„nå, taimåipuse?“ sagfiut OKarput,
pordlo kauvfigssuarmut ileriatdlautå
tamaviånguat kåutuatålerpåt sordlo
saviminermik kautsinakasitdlartut.
aliortugkanut nuånerpatdlångilaK,
ajorsiartuinavigpordlo. kautarssuit tu-
pilutdlaraungamik sordlo tåssa kauv-
figssuaK nunalo pitaralugtuatdlaraut.
tamåna aliortugkat atorsinaussåinit
ajorneruvdluinarpoK.
„nakingnigit," nivdliåput, „naking-
nigit, såkutoK-å, anisinartigut, puiu-
ngisåinåsavavtigitdle. månalo igdlu-
ssårssuaK, KaKugulunit ardlavta kia-
lunit inussap kukiatut angnikitsigi-
ssunguamigdlunit tuterKigsångilå. ta-
måna ilavtinut avdlanut OKautigingit-
susångilarput. atausinauvdlunit mili-
nik untritlingnit Kaningnerussumik
patdi imusångilå.“
såkutup sagfiut ilaginardlugit kåu-
tuisitsiancåratdlarujai. tauva unigti-
pai pordlo Kilerussaerdlugo. angmar-
niariarå aliortugkat aniavdlutik tor-
nårssivingmut Kimårssuatårtunguå-
ngorput avdlamik nåkutigissaerutivig-
dlutik, sanimutdlunit KiviarneK sapi-
lerdluti-k.
såkutordle taima sianitsigingilaK;
aliortugkat utorsartåt niuatigut tigu-
vå, Kangale nivingåvånguarpoK, ani-
guiniardlunilo tamaviålunguåkulugka-
luardlune. såkutuvdle aliortugkap
kavssia merjcujoK saunia tikivigdlugo
pilagpå aua tigssalugtuinångortitdlu-
go, agdlautdlo tigugamiuk aungmut
misugpå tuniutdlugulo, niuale iperar-
nago.
„agdlagit," OKarpoK, „kivfaujuma-
ssutit ilumortoK.“
aliortugaK nivdliassorssuvdlunilo pi-
kikaluarpoK, såkutuvdle aula j anger -
dlugo tigumivå. avdlatutdlo ajorna-
Kingmat, nangmineK aune bilikeralu-
go agdlagdlunilo atsiorpoK kivfauju-
mavdlune ilumortoK, såkutuvdlo piu-
masså sunaugaluartordlunit nålagta-
rumavdlugo. tauva såkutup iperarpå,
tusiagdlunilo nivdliavdlunilo ilane
maligdlugit autdlånguåkulugpoK, er-
ninardlo takugssaujungnaerdlune.
aliortugkat avatimingnik tamanik
åniarnermit nimårdlutik tornårssi-
vingmut tuavinavik tikiussorput. tau-
valo anersåt mingutoKatitik avdlat,
utorKait inusugtutdlo, angisut miki-
ssutdlo tamaisa katerssorpait, nanor-
dlo pisimanermingnik OKalugtutdlu-
git. tauvalo tornårssivik kaujatdlag-
dlugo pigårtulersorpåt matorssuitdlo
tamaisa pårssissulerdlugit, piginau-
nertigdlo tamåt såkutup pujutåtalo i-
sertingitdlulnameKarnigssånik nålag-
kerdlugit.
såkutoK zarimukarpoK, OKalugtut-
dlugulo KanoK ilivdlune igdlussår-
ssuaK aliortugaiarsimavdlugo, måna-
lo tåuko ardlåinåtalunit igdlussår-
ssuaK patdlikumajungnaerdluinaråt.
„taimåisimagpat," zare pilerpoK, „er-
ninardluinaK nuvfigisavara, uvavnilo
najugaKalisautit, nangminerdlo Katå-
ngutivtut atarKinarsisitauvdlutit."
sinigfit, nerrivit, igsiavit peKutitdlo
avdlarpagssuit nugterniarnerat pissa-
riugaluaKaoK, såkutordlo tåssane na-
jugaKalerpoK, zarivdlo nangmineK Ka-
tångutåtut inoKatigilerdlugo. pitsau-
ssunik atissartårpoK, gultinik agdla-
palågkanik, zarivdlo nerissaisa åssi-
nginik nerissaKalerdlune, piumassani-
lo tamåt pissalerdlugo. nåmagtunik a-
ningaussauteKarpoK, aliortugkåme i-
ma erisarsimatigai ukiune tusintiling-
ne atuipilugkaluarunilunit inusinåu-
ngordlune agdlåt. pisussutinile ator-
figssaKartlngilai; kukukorme gultitor-
neK ajorpoK, teriardlunit nåme. ani-
ngaussatdlo teKerKumituarput såku-
tup Katsussivdluinarnera tikitdlugo.
uvdlut ilåne såkutoK isumatårpoK
nuliarniarumavdlune. nuliarpoK uki-
ordlo anigormat ernertårpoK, avdla-
migdlo kigsautaerupoK, ernerme ag-
dligune generallngornigssåliuna ki-
siat.
tauvale erningua tåssångåinaK nå-
parpoK, sunalo nåpautiginerå ilisima-
neKångitdluinarpoK. uvdlut tamaisa
ajorsigalugtuinarpoK, zarilo sumit ta-
många nakorsanik aggersitsissaraluar-
Pok, ardlåinåtalunitdle nukagpiaraK
pitsaunerulersingilå. nakorsat amer-
dliartortitdlugit nåparsimassunguaK
ajorsiartuinavigpoK.
såkutoK ernerme aniguinigssånik
neriutaerutdluinangajalerdlunilo ali-
ortugaK nangmineK aungminik atsior-
dlune aulajaitdlune kivfartussissaru-
mavdlune ugpernarsausimassoK er-
Kailerpå, KanoK ilineratigut, Kanor-
dlunit itumik pissariaKartitsigångat.
erKaitdlatuaramiuk ingminut oKarfi-
gaoK: „sumItorussarssuånguaK-una?“
taima oKarsimatsiåinartoK aliortu-
gatoKavarånguaK Kangarssungmatdle
såvane KeKarérpoK, naussorigsaussu-
tut ilugdléraKardlune sivfiåkånigdlo
KardleKardlune. ånilånganermit sa-
jugtuinauvdlune aperaoK: „atarKinar-
tOK surnik kivfartusinaunerpara?“
„tusågit,“ såkutoK OKarpoK. „emera
nåparsimavoK, KanoK ilivdlutit per-
Kigsitisinaunerit OKarfigisinauvisi-
gut?“
aliortugkap imiartorfik kaussarfing-
minit, imermigdlo nigdlertumik uliv-
kårdlugo imeriardlugo nåparsimassu-
arKap Kåvanut ilivå.
„Kaigit, atarKinartutit," OKarpoK, „i-
miartorfingmutdlo itsuardlutit.“
såkutup orneriardlugo itsuarpoK.
„atarKinartup suna takunerpå?" a-
liortugkap såkutoK ersiginermit sa-
jungårame OKalungnerdlunit sapinga-
jagdlune aperivoK.
takuvara tOKO arnatoKårKatut issi-
koKardlune ernerma isigaisa nalåne
KeKartoK."
„tamåna nuånårutiginiaruk,“ alior-
tugaK OKarpoK; „toKume ernerpit isi-
gaisa nalåne KeKarpat ernerit perKig-
sisaoK. niaKuatale nalånitugpat ikior-
f igssaKångikaluarpoK. “
tauva aliortugkap imiartorfik tigu-
vå imålo tamåt nåparsimassuarKamut
kuivdlugo, erninaralånguardlo tåunå-
raK Kungujulaortuinauvdlune paor-
ngulerpoK sordlo måne ajoKuteKarsi-
magaluångilaK.
„Imiartorfik Kaiguk,“ såkutoK oKar-
poK, „tauva kingorna piumassaKandg-
sångilanga."
aliortugkap imiartorfik tuniupå, så-
kutuvdlo isumaKatigissutertik nang-
mineK aungminik atsiorsimasså tu-
niupå. agdlagartardlo tiguniariara-
miuk autdlarasuarpoK sordlo aitså-
ngungmat sagfiortunit kauvfigssuar-
mitineKarsimassoK.
tamatuma kingorna såkutoK ilisi-
massutut inulerpoK, nakorsatdlo ator-
figssaerutitivigdlugit. nålagarssuit ge-
neralitdlo katsorsarsinaulerpai, ajo-
rungnaertisinaulerdlugit. imiartorfiu-
ne itsuåinarångamiuk, toKulo nåpar-
simassup isigaisa nalåne KenartoK ta-
kugångamiuk imermik kuigångamiuk
atorungnaersitarå. toKule niaKuata
nalåne Kenarångat OKartaraoK: „tåssa
inerputit," nåparsimassuvdlo tOKune-
ra atugagssåtutdle Kularnångitsigi-
ssarpoK.
suna tamarme ajungitsumik inger-
dlavoK Zarip nangmineK nåparnera
tikitdlugo, perKigsiterKutdlugulo så-
kutoK KaerKuneKarpoK.
såkutoK iserimat Zarip nangmineK
Katångutimisut ilagsivå, Kinuvigalu-
gulo tuaviulårKuvdlugo nåpåumigoK
pissarilinguatsiarmane. såkutup imi-
artorfik imermik imerpå Zarivdlo Kå-
vanut ilivdlugo. tåunaKame itsuar-
tuatsiångorpoK, ikasik tOKO Zarip nia-
Kuata nalånitaraoK.
„ila, Zare,“ såkutoK OKarpoK. „tåssa
inerputit. toKup akitsivit saniane utar-
Kivåtit, minutitdlo ardlaKångitsungu-
åinait inusinåungorputit."
„KanoK-å?“ Zare suaorpoK, „nåla-
garssuartåka såkututdlo nålagautika
ajorungnaersitarpatit, uvangale Zari-
ussunga Katångutitutdlo iliorfigissa-
rivkit ajorungnaersikumångilarma.
minutialungne sule inusinauguma
tauva pivfigssaKaKaunga niaKuerser-
Kuvdlutit nålagkinigssavnut.“
såkutoK erKarsartuatsiångorpoK,
tauvalo tOKO idnuvigilerpå: „toKuå,
Zarip inuneranik tuninga, inuneralo
tiguvdlugo. taima toKuneK pitsaune-
ruvoK kångusugdlune nianuigauner-
mit.“
imiartorfingmutdlo itsuarKigkame
takulerpå arnaK utorKårånguaK tåuna,
tOKO, inine nikitdlugo måna Zarip i-
sigaisa nalåne KeKartoK, imiartorfik ti-
guvå imålo tamåt Zarimut kuivdlugo,
a j orungnaingåramilo su j omagornit-
dlunit perKingnerulerpoK.
„Katångutigåvkit ilumortoK," Zare
pilerpoK, „Kå, tamåna nagdliutorsiu-
tigigatdlartigo."
såkutuvdle avatai tamarmik sajug-
put, napasinåungingajagdlunilunit.
nalungilå pivfigssane sivisujungnaer-
toK. tauva toKo Kinuvigilerpå: „to-
Kuå, akunermik atausinarmigdlunit
pivfigssaKartilåratdlånga nuliara er-
ninguaralo inuvdluarKusinaorKuvdlu-
git!“
„tuaviorniarime," toKo OKarpoK.
såkutordlo igdlussårssuarme inimi-
nukarasuarpoK nulilo inuvdluarKut-
dlugo, ernilo agdligune generalingor-
nigssånik OKauteréramiuk sinigfing-
minut ingnarpoK, minutitdlo tamaisa
ajorsigalugtuinardlune. issine uisika-
migit toKo, arnaK utorKårånguaK si-
nigfingme saniane KenartoK takuler-
på.
„såkutoK-å,“ toKo pilerpoK, „måna
minutine mardlugsunguane inussug-
ssångorputit!"
såkutoK anersårulugpoK, sinigfingmi-
nilo kaujatdlagkame pujungne akit-
sime atånitoK sarKumerpå. angmara-
miugdlo pilerpoK: „sunaussoK nalu-
ngiliuk?“
„pOK,“ tOKO OKarpoK.
„takuvat, pujugpat Kå iseKit,“ så-
kutoK OKarpoK.
tåssuguinaK toKo pup iluanérika-
tagpoK, såkutordlo sinigfingmit pig-
sigpoK pendgdluinardlune nakuvdlu-
nilo. tauva pok pitsaussumik mar-
dlungnik orsilerdlugo KilerdluarKigså-
ramiuk autdlarpoK Briansk-ip orpig-
pagssuinut, silarssuarme orpigpagssu-
arujugssuit torssunerssåinut, ilorpar-
terukiartordlugo. orpigpagssuit ilor-
piåinut ingerdlåkamiuk orperujugssup
nuanut nivingarpå, nuånårnermitdlo
nipine tamåt erinarssuatårdlune a-
ngerdlarpoK.
taimanimitdlo silarssuarme toKusso-
KåsaerdluinarpoK. uvdlut tamaisa inu-
ngortoicarpoK, toKussoKåsananile. ta-
måna nakorsanut ajordluinarpoK tai-
maitdlunilo ukiorpagssuit Kångiuput.
toKussoKåsaivigpoK, sordlulo inuit
någssåungitsumut inuj uartugssångor-
tut. taimåinerane arnaK utorKånguaK
KanoK ilioriarsinaunane pup iluane
måtugssaujuarsinarpoK; Briansk-ip
orpigpagssuine orperujugssup nuane
nivingavdlune.
uvdlutdle ilåne såkutoK silåinarig-
sarniardlune angalaorujortitdlune ar-
naK utorKarujugssuaK nåpilerpå. utor-
Kångårame Kajangnangåramilo ano-
rånguamit ordlutingerssåmeKartoK;
anorimit sujumut ingerdlarussåpalug-
poK, ukiåkut pilutamut asiunikumut
åssinguneruvdlune.
„kåkåk utorKaungmat!" såkutoK
ingminut OKarfigaoK. „ukiorpagssuit
matuma sujornagut pivfigssaugatdlar-
titdlugo toKusimagune pitsaunerorKa-
jaKaoK."
„åp,“ utorKarssuaK OKarpoK, kigu-
teKånginermitdlo orKardloKalune na-
ngigpoK: „Kangarssuardle toKussug-
ssausimagaluarpunga. taimane toKo
pumut torKoragko akuneK atausinaK
inussugssångoraluarpunga. silarssuaK
nåmagilerpara, silarssuvdlo nåmagi-
lerpånga, erKigsivdlungalo toKusimå-
sagaluarpunga. Kilangme inigssara pi-
arérsimaréraluartoK måna tikitdlugo
inoKångilaK, toKusinåunginamame. iv-
dlit, såkutoK, Gutimut inungnutdlo
ajortuliorputit; ajortuliorputit Guti-
mit isumåkérfigineKarsinåungitsumik.
silarssuarme kisimingilanga mana pi-
ssutsivtut någdliugtitaussoK; Kilang-
me inigssara tåssatuåungilaK pujora-
langmit KagdlerneKarsimassoK. inoKa-
tivut tusintiligpagssuit toKorérsug-
ssaugaluit nagdlingnaKalutik silar-
ssuarme angalaorput. tamånalo ivdlit
kisivit pissussutigåt erKigsineK nani-
sinåunginavtigo."
såkutoK erKarsalerpoK. encarsauti-
gilerpailo angutit amatdlo utoi’Kar-
pagssuit Gutip piarérsarérsimassånik
Kasuersårsinaujungnaersisimassane.
ingminutdlo OKarfigaoK: „toKo iperar-
KinartariaKarunarpara. soKutåungilar-
dlunit sujugdliukaluarpanga. tama-
tuma saniatigut ajortuliåka nåmaré-
icaut. pitsaunerusaoK matuma åipå-
nut autdlaruma pitdlautigssaralo na-
kutitdlunga pivdlugo, utorKalivatdlår-
nigssavnut utarKingnago; taimailiusa-
galuarumame nautdliutika ajorneror-
KajaKingmata."
tauva Brianskip orpigpagssuinukar-
dlune autdlarpoK. orperujugssuaK ni-
vingåvine nanivå, suliuna pok avale-
KUtåne nivingavdlune anorimit aula-
tårtoK.
„pavssumåk, toKo, sule inuvit?" så-
kutoK suaorpoK. nipilo sagdlaingåra-
me tusarssåingingajavigsoK akerpat-
dlagpoK: „åp, umavunga, atåtånguaK."
tauva såkutoK orpingmut majuara-
me pok arKarpå, nangmagkiukamiug-
dlo angerdlamut autdlarpoK. tikikame
nulé ernertigdlo, måna nukagpiatsiå-
nguångorsimassoK kussanavigsoK, i-
nuvdluarKUvai, iniminutdlo iserame
pok angmarpå, sinigfingminutdlo nat-
dlarame toKo Kinuvigå inunine nång-
malermat toKoncutdlune. utorKångu-
ardle pumit anigame såkutoK takule-
ramiuk ersinermit niuarånguame pi-
sinaussåt tamåkerdlugo Kimårssuatår-
dlune autdlarpoK.
„aliortugkat piumagunik toKOKili-
tit,“ nivdliavoK, „ivdlitdle Kanordlu-
nit iliordlutit uvssiatårKigsångilar-
ma.“
såkutoK sinigfingminit makikame
nalugå sule inuvdlune ajoKuteKångi-
vigdlunilo. Kanordle iliorniåsava. er-
KarsalerpoK : „silatusårnerusajung-
narsivoK tornårssivingmukartuguma,
aliortugkanutdlo igarssuarmut uvse-
rumik Kalårtumut igititdlunga, ajor-
tika nungutdlugit uneKarserdlugit.“
kikut tamaisa inuvdluarKugamigit
pujune tigugamiuk tornårssiviup tu-
ngånut avKusernit nardlunersiordlu-
git autdlarpoK. KåKat KorKutdlo av-
Kutigalugit orpigpagssuaruj ugssuitdlo
akunisiortardlugit kisa taimaitdlu-
ne ajortup nålagauvfia tikipå. tor-
nårssiviup Karmai matorssuilo tiki-
kamigit tamavingmik pårssissulerne-
Karsimassut takulerpai. isåvfit ilåt
Kanigdliartulermago aliortugaK matu-
lerissussoK suaorpoK: „kinauna?"
„ajortilikuluk igamut uvserumik
Kalårtumut igitaujumavdlune tikiu-
tOK!“
„sunauna tigumiat?"
,^P0K.“
taimailissordlo aliortugaK nipine ta-
måt nivdliassorssuångorpoK ikiortig-
ssaminik KaerKussivdlune, tamanitdlo
tamånga aliortugkat avdlat tikiussor-
put isåvfitdlo igalåtdlo pisinaussatik
tamaisa parnaerssordlugitdlo sånerut-
sersordlugit.
såkutordlo tornårssivik kaujatdlag-
dlugo ingerdlagaluarame iserfigssau-
jungnartunguamik navssångivigpoK.
tauva tornårssiviup nålagå suaorta-
lerpå:
„isinardlanga; Kinuvigåvkit; pit-
dlarneKarumavdlunga tikiupunga Gu-
timut inungnutdlo ajortuliorama.“
„någgalerujugssuaK!" tornårssiviup
nålagå suaorpoK. „isertisinåungilå-
kit. autdlarit! OKarpunga. autdlarit,
sumutdlunit; ilingnut måne inigssa-
KångilaK.“
aitsåt taima såkutoK isumakulu-
lerpoK.
„ Kårne, “ OKåinarpoK, „isertisinåu-
ngikungma autdlåinåsaunga, ajorti-
lingnigdle 200-nik ilagssavnik tuniu-
magungma aitsåt. Gutimut ilaginiar-
påka, imaKalo tåussuma takuleruni-
git isumåkérfigisagånga Kilangmutdlo
isertitdlunga.“
„50-inigdlunit ilasinauvåka," tor-
nårssiviup nålagå OKarpoK, „måunga-
nit Kimagutivisaguvit."
inugtamilo ilait katerssoramigit tåu-
kua ilait ajortigdlit 250-t tarninge
matukut tunordlikut anisipai, såku-
tumut malugerKunglnermit iluanit o-
Kalutitigalugo, tåukua anianeråne i-
seratarsinaungmat.
tauva såkutoK maligtine 250-it ila-
galugit Kilaup tungånut autdlarput.
såkutussårtitdlugit kinguleriårssuå-
ngordlugit ingerdlagpai, taimaitdlutig-
dlo Kilaup isåvfé tikipait.
apostilit iluartut isåvfiup silatåne
KeKartut aperiput: „kikuvise?"
„uvangauvunga såkutoK toKumik
pumut ikivdlugo nivingaissoK, ukulo
ajortigdlit tarninge 250-it tornårssi-
vingmit ilagåka neriugdlunga tåuko
pissutigalugit Gutip ajortivnik ismnå-
kérfigisagånga Kilangmutdlo isertit-
dlunga.“
tauva apostilit Nålagarput ornigpåt
OKalugtutdlugulo såkutup ajortigdlit-
dlo 250-it tarningisa tikiunerånik.
Gutilo OKarpoK: „tarningit ajortig-
dlit isertinarsigik; såkutordle iseKa-
tåusångilaK."
apostilit isåvfingmut uteramik ang-
marpåt OKardlutigdlo tarningit tåuko
isersinaussut. såkutuvdle ilane suju-
lerssordlugit isernialeraluarmat unig-
tipåt: „någga, såkutoK, måne ilingnut
inigssaKångilaK.“
tauva såkutup tarningit ajortigdlit
ilåt avingarutilårdlugo påjune tuniu-
på OKarfigalugulo: „isåvfikut isernia-
riaruvit pok angmariardlugo suaori-
na: „pumut, såkutoK!" taimailiortaria-
Karputime uvanga tornårssivingmit
mangåukavse.“
ajortigdlivdlo. taimailiorumavdlune
neriorssorpå.
ajortilikulunguardle ånagtitaussoK
Kilangmut isertitaugame nuånårner-
mit såkutoK puiordluinarpå pordlo
Paradisime tamaunga ardlåinut igi-
narsimavdlugo måna tikitdlugo tag-
pavanituartugssångordlugo.
sivisorssuarmik utarKigaluarérdlune
såkutoK nunamut utinarpoK. toKup
tigujumångilå. tåussumunga Kilang-
me tornårssivingmilo inigssaKångilaK.
ilisimassåkalo maligdlugit sule tamå-
ssa inujungnarsivoK.
tåssalo OKalugtuaK rusit inuiait o-
Kalugtualiåt erKumitsoK tåssunga nå-
VOK.
/KPK
FERM
vaskemaskine
TYPE E
Med en FERM vaske-
maskine Type E er De
sikker på helt rent vas-
ketøj uden vaskesild.
Vaskemaskinen behand-
ler tøjet så nænsomt,
som var det vasket af
Deres egne hænder, og
med en grundighed som
kendetegner FERM pro-
dukter. FERM type E
fås med eller uden var-
me og automatik, el-
eller håndvrldemaskine
og til flaskegas, så De
kan altid få en model,
som passer til Deres
forhold.
masklna errorsissut FERM TYPE E
masklna errorsissut FERM TYPE E atorugko ipltdlulnartunik nungutdlartltslnag-
dlo errorslsautit. maskinap errorslssutip errortat agssangnik errorslssamertutdle
mianerssortiglssumik Isumaglsaval, perKlgsårutlsavallo FERM-lp nlorxutlgsslalsa
pissarnerlsutdle. FERM TYPE E plnexarslnauvoK klssartullgtut klssartoKångltsu-
tutdluntt automatlklllgtutdlo, elektrlcitetimik agssangnlgdlflnlt slggulssutillgtut
flaskegåsilertagkatutdlo, talmåltumlk model ilingnut nalerautOK sukutdltlnit pisl-
nauvat.
CENTRI-FERM
Hvis De vælger en FERM vaskemaskine uden vride-
maskine, må De have en FERM tørreeentrlfuge. På
ingen tid nedsætter den vandindholdet i tøjet med 70%
og gør det næsten strygetørt. Kurven er uden huller,
så De kan centrifugere alt Deres tøj — også det helt
sarte — uden risiko for, at det beskadiges.
CENTRI-FERM
masklnat errorsissut FERM slgguissuteKångitsoK Kinersimagugko, FERM-lp centri-
fugianik panersiumik pigssarsissariaKarputit. tåussuma pivfigssame sivlkltsuaré-
nguame errortat 70 %-mik imertakitdlisitarpai, tåssa manigsarifilnångungajagdlu-
git panertltdlugit. imivfla putoKångilaK, talmåltumlk errortat sdtdlQnlt — Kajang-
navigsutdlQnit — centrifugersinauvatlt aserugaunlgssålnlk lsumakulOteicamak.
Vask hvad De vil
FERM skal der til
sQgaluartunigdlunit errorsissarumaguvit Ferm pigisavat.
AKTIESELSKABET FERM . ULSTRUP
Telegramadresse: FERMULSTRUP
Forlang venligst brochure uden forbindende,
pisiniångikaluardlutlt atuagaussanik nalunaerssutinik piniarnlarlt.
FERM
13