Atuagagdliutit - 06.03.1969, Side 13

kommuninut akilerårutigssaxc
Jonathan Motzfeldt sujunersuteKartoK kommuninut akilerårta-
lernigssamik 18 Kangerdlugit ukiugdlit tamarmik peuatauvfig-
ssånik. månåkutut akitsutitigut landskassimut akilerårtarneK
atåinåsaoK
malungnarsigalugtuinarpoK lands-
kasse pimorutamik aningaussatigut
ajornartorsiulersimassoK. taimåisimå-
ngikaluarpåme oKauseK akilerårutit
nalagkersuinerme uvdluvtine attitume
taima tåikartorneKartiginaviéngika-
luarmata. OKauserme tåuna, akilerå-
rutit, ukiut sisamat tatdlimat sujorna-
gut tåisavdlugulunit ilåtigut Kuilerta-
gineKarpoK, månale tåssa Kuilerta-
gingningnerpåt ilåtigut tåssaulersug-
ssauput akilerårutigssavta KanoK a-
ogitigissusigssånik aulajangéKatau-
ssugssat. tamåna OKardluautaussartut
rnaligdlugit OKautiginartariaKaraluar-
P°k: „aitsåkasik! suleKissugut-una!“
' avdlatutdle ajornaitaoK, kinalunit
aningaussatigut ajornartorsiuteKångit-
sortångilaK, landskassilunime nåmik,
nauk ilåtigut nungutugssåungitsunik
imaKarsorissaraluaråt. åmalume aper-
KutåungilaK pingårnerpåK måna aki-
lerårtalisanersugut, Kanordle ilivdluta
akilerårtitaussalisanersugut aperKU-
tauvoK pingårneK.
Kalåtdlit-nunavta nålagkersuintkut
mgerdlåneKarnerane kukulugtorner-
PagssuaKarpoK. imame amerdlatigiga-
luarput kukulugtutitdlunit ersser-
kingnerssåt månamut landsrådip ta-
måkissumik sule avdlångutausinau-
ssumik sujunersuteKarfigisinausimå-
Pgilå. sule amerdlaKaugut „sume inu-
agorsimanerput maligdlugo pineicar-
aermik" tusardlutalo kingugdliginav-
tinik tungmalersussårtartugut, sumi-
kaluartitdlutalunit. neriutigissaria-
Karpordlo partértågssaroK „såmerdler-
aut sangorKajåssoK" — soicarmåmiå
arna taima — ikiukumårtortaoK tamå-
aa kipitiniardlugo. ånilånganarpordle
ama parti tåuna alutorsagåinaussug-
ssaussoK, åmalume politikerinik alu-
tornåinartunik ila ulivkåveréravta! —
assigingisitsinermik agdlisautaussug-
ssanik nålagkersuinerme aulajangisi-
aianermut någgårsimavugut sume i-
aungorsimaneK erKuniarneKalermat,
aiånalo någgårneK tåuna OKautiger-
aigtariaKarparput akilerårusériausig-
ssamik — imaKa 30.000-nit autdlar-
aerfeKartugssamik norKåissutigingnig-
tOKalerpat.
tusagagssiorfivtigut OKautigineKar-
Pok landsrådip sujuligtaissuata agdlåt
kisitsisit tåuko tåikartorsimagai, aki-
lerårutigssat aulajangerniarneKarnig-
ssåne autdlarteriarfigssatut taisimav-
dlagit. tamåna tusåinardlugo sualo-
Kaojc, uvagutdlo sule Kavdlunåtut pi-
aeKarnermik malugssarsimångitsugut
isumaKarKåleraluarpugut inuit taima
aningaussaKartigissut tåssatuåusassut
landshøvdinge landsrådivdlo sujulig-
taissua taimaeKataitdlo, tåukulo kisi-
a^ik akilinigssamingnut akigssaicarsi-
aaåsassut. påsinarsiartorsimavordle
sunauvfauna åma avdlanik inoKartoK
dumut taima aningaussanartigissunik,
ima aningaussarsiaKartigissunik.
mgagdlunga tupigilersarpara kalåle-
katika Kangarssuardle uvdlut tamaisa
akigssarsiamikut KagfaivfigineKarnig-
ssamingnik kipingussårtarsimånging-
mata. iliorniarnernume akerdlerig-
dluinartunik periarniartutut nipeKar-
P°k, akilerårutit autdlarteriarfigssåt
30.000 kr-nit autdlarteriåsavdlugo, nu-
name taima pitsutigissume åmalo pit-
s°rtaKaKissumitaoK.
landskassip aningaussatigut ajor-
Partorsiulerumårnera tutsiungmatdle
kalåleKatigit tamavta — pitsut pisut-
dl° — misigisimajungnarsivugut ta-
•Patuma pitsångorsaivigineKarnigsså-
nut ikiutariaKardluta. landskasse av-
Kutigalugo inuiaKatigiussugut pitsau-
ssorpagssuarnik iluaKutaussorpagssu-
arnigdio pigissaKalersimavugut, sume
tamane nunavtine tapersersorneKar-
tariaKartunik, pingårtumik kalåtdlinit
avavtinit nangminernit. akilerårute-
kalernigssaK, akileråruteKalivingnig-
ssaK landsråde taimåitunik erKarså-
Pgikatdlarmatdle tutsiutalerérsima-
V°K. månalo pivfigssaK nagdliupoK
^amavtinut ersserKigsumik OKautigi-
aavdlugo, tamavtinut persigsunut su-
ksinaussunutdlo, inuiaKatigingne ki-
kunilunit inugtaussup pissugssauvfi-
S!§å inuiaKatigit peKatauvfigissame
Pieriartortitauneråne akilertariaicar-
tunut akiléKataunigsse — imiårKatigut
kisiat pingitsumik.
kukuneruvdluinarporme måne inui-
ait ima påsisisavdlugit, inuit pisor-
ssuit kisimik akilerårtartugssaussut,
tåunalo åma sule ilaicarpoK. tåssame
taimatutdle kukunerutigingmat oica-
lugtuneKartuarnigssarput, kalåliussu-
Sut inuiaKatigingnivtine ajornartor-
siuteKalersugutdlo Kavdlunåt sagdli-
avdlutik akiliutésagåtigut. avdlauv-
dluinartorme månauniaraluarpoK,
tåukua akigssaKartortarigavtigik. tai-
fnaingmatdle åma uvagut ima angner-
tutigissunik akigssarsiavtigut pine-
KartariaKalerpugut åma uvagut akile-
rårtalisavdluta akigssaKartmeKalisav-
dluta! landsrådip Kavdlunåt inusau-
siat ima ilisimatigissariaKaraluarpå,
akilerårutigssatik sujugdlit akilerdlu-
gitdlo nivdlialisangmata akigssarsia-
tik KagfangneKarKuvdlugit, pingitsor-
naviångilaitdlume! tauvalo taimaili-
nerane uvagut tugpatdlersagåungua-
tuåsaugut oKautsinik ilisimavdluag-
kavtinik umisårutåinångulersunigdlo
ukuninga: „ukorsinguit-å, akileråruti-
nik akilissångilase! sok taima nivdlia-
vise?“
påsissariaKalerparpume, tunissag-
ssiat aké Kalåtdlit-nunavtine amer-
dlanerpåjussutigut, taimatutdlo suli-
ssartut iliniarsimångitsut akigssarsiait
uvdluvtinut inuniarnermut nalerKuti-
ngitdluinarmata! inuitdlo tåuko uv-
dlormut inussutigssamingnik tamaviå-
ruteKartut akitigut akigssarsiatigutdlo
pitsångorsaivigissariaKardluinalerma-
ta. inuiaKatimigtutdlo avdlasutdle a-
kilerårutinik akilissalernermikut akit
akigssarsiatdlo pivdlugit atautsimitar-
nerne tungavigalugo autdlarteriarfig-
ssamik uvdlumikut pigissamingnit pit-
saunerussumik såkugssaKalisagaluar-
put. taimatut periarfigssaKarnertik i-
noKatigingne ilaussut tåuko sapangi-
tariaKångilåt.
tauvalo aperKut åma måna tikisa-
varput. akilerårutivingnik erKUSsineK
ingerdlatisavdlugo akilerslnåusaner-
sok. akilersueriauserme eKåinerpåK
pigasuarnerpårdlo akikinerpårdlo na-
niniartariaKarmata akilerårusivingneK
iluaKutåusagpat aningaussatigut pig-
ssarsissutaussarnermigut. tamatuma-
nile inuit ingmikut påsisimassalig-
ssuit-å ingagdlutik aulajangissujumå-
runarput, kisiåne. ...
månamut akilerårusivingnigssaK er-
KartorneKalerångat pitsaunerpaussug-
ssatut, eKåinerpaussugssatut akikiner-
påjussugssatutdlo eraarsautigissarpa-
ra kommunimut kildeskateKalernig-
ssaK (akigssarsiat tigunerine ilångau-
taorérsumik akilerårtalernigssaK). ta-
matumane aningaussat isertiniarneri-
ne angussaKarsinauneK erKarsautigi-
galuardlugo åma ilångukumångitsor-
tångilara inugtut issiginivta tungåti-
gut angussagssarput — kalåliussugut
misigisimalernigssarput ilumut åma
uvagut inuiaKatigit akilertariaKagåi-
nut akilersueKataunerput, aningaussa-
tigut pissugssåussuserput eKérsainar-
nago åmale nålagkersuinikut inuiag-
tutdlo inunerput umaringnerulersisi-
naungmago.
taimåitumik sujunersutiginiarpara:
kommunikortumik kildeskat erKU-
neKåsassoK inuit 18-inik ukioKalerér-
simassut tamarmik erKorneKåsavdlu-
tik. tamatumungale peKatigititdlugo
landskassip iliniartitaunermut ani-
ngaussauteKarfik pilersisavdlugo, tåu-
kunångalo kikutdlunit iliniarner-
mingne sivisune akiligagssaKalersima-
ssut aningaussartuteKarsimassutdlo
pigssarsiagssaKartineKåsavdlutik, so-
raeruméruteKarsimanermut agdlagar-
taK landsrådimut nagsiuneratigut ki-
nuteKartOKartågavdlune. (åma tak.
ingm. 4).
2. kildeskat tigorarneKartåsaoK må-
namut sulivfeKarfit atortorérsut av-
Kutigalugit åmalo sulisitsissut kikut-
dlunit avKutigalugit, tåukulo kommu-
nime aningausserissoK landsrådip tor-
Kagå peKatigalugo akilerårutit atorti-
neKarnerat tigorarneKarneratdlo nå-
ku tigisavåt.
3. kildeskat erKuneKåsassoK aulaja-
ngerneKarniariarpat landsrådip isu-
magisavå sulissutigisavdlugo tjeneste-
mandslove (atorfigdlit pivdlugit inat-
sit 1964-imérsoK) avdléngortitaunig-
ssåta autdlarnerneKarnigsså, sume i-
nungorsimaneK pérdlugo taorserdlu-
gulo iliniagaKarsimaneK piginåussut-
sitdlo tungavigalugit akilersorneKar-
nigssap erKukiartorneKarnigsså. åma-
lo sulissutigisavdlugo landsrådip aut-
dlarnisavdlugo Kalåtdlit-nunåne ta-
marme akit akigssarsiatdlo pitsångor-
saivigineKarnigssait, inuniarnermut
nalerKutumik årKigssuneKartitdlugit
nålagkersuinikut årKineK avKutigalu-
go.
4. kommunime akilerårut kommu-
nrp nangmineK pisavå. månamutdle
niorKutigssatigut akilerårutit isertut
landskassip tigujuåsavai. landskassi-
mitdlo matuneKartåsåput kommunit
aningaussartutait amigartoruteKartut
— aningaussartutigssat landskassimit
akuerineKarérsimassut — åmalo nuna
tamåkerdlugo sanaortugagssat lands-
rådimit akuerineKartut aningaussa-
lersugarisavdlugit. kommunit kikut-
dlunit sanaortortiniagait angnertune-
russut landsrådimit akuerissagsså-
ngordlugit sarKumiuneKarKårtåsåput.
kommunit pisorssunerussut sivneKar-
tortartutdlo sivnerussait igdlugssaKar-
niarnermut aningaussauteKarfigssa-
mut iliorarneKåsåput, nunamut ta-
marmut tungatineKartugssamut.
igdlugssanut aningaussauteKarfiup
er
Glæd Dem selv og andre med et
Anthon Berg Marcipanbrød
- den rene marcipan med den fine chokolade
- fornemste danske mærke . ..
ANTHON BERG
Anthon Berg Marcipanbrød
ilingnut avdlanutdlo mamarssautigitiguk
— marcipan avdlamik akoKångitsoK sukulåtivingmik
uagdligaK — danskit sukulåtiliaisa pitsaunerss&t ...
-- --J
tåussuma inigssat inusugtunut åipa-
lingnut åipaKångitsunutdlo sanane-
Karsimassut sujugdliutdlugit isumagi-
niåsavai.
5. timimikut inardluteKartut avdlat-
dlo sulisinåunginermingnut ugpernar-
sautaussunik agdlagartaKartut akile-
råruserneKåsångitdlat.
6. landsrådip isumagisavå utorKali-
nersiutit timimikutdlo inardluteKartut
aningaussat pissartagaisa pitsångor-
sarneKarnigssait, taimatutdlo avdlati-
gut pineKarnerat, nålagauvfik suleKa-
tigalugo.
7. kildeskat atulivigsineKåsaoK su-
juline pitsångorsautigssat taineKartut
nåmagsineKarérpata. Kavdlunåtutdle
akigssarsiaKartut kildeskat erKuneKå-
savdlune akuerineKarniariarpat aki-
lerårtineKalisåput.
sujunersutit tåuko sarKiimiupåka
kikut tamarmik nunavtine akileråru-
tivit erKuneKarnigssånik tamanut
angmanerussumik tungavigssaKarne-
russumigdlo norKåissuteKartut oKalo-
Katigingnigssamut OKatdliseKarnigssa-
mutdlo autdlåvigssaKarKuvdlugit. a-
tautsiminerit agdlagaKartarneritdlo
avKutigalugit. tusartuarsimavarpume
akilerårutit pivdlugit udvalgeKartoK
ukiorpagssuångulersune sulerussårtu-
mik, angnikitsuinarmigdlo månamut
tutsiutarsimassumik.
nålagkersuinerup tungåtigut suju-
nersutima tungavigisså tåssa inuit eKi-
tertikiartuårniarneKarnerat. kommu-
nit atausiåkåt — mingnerungitsumik
kommunit pigigsårtut — periarfigssi-
neKarnerisigut ineriartorsinaunigsså-
nut, soruname landsrådip nåkutiging-
ningneratigut — månamut angussari-
neKarsimassunit angnertunerujugssu-
armik periarfigssaKartitsilisagaluar-
pugut. kommunit pigigsårtut pitsau-
ssunik angnertunerussunik nugtugssa-
nut neKeroruteKarsinaussut. kommu-
nit eKaitsumik pigasuartumigdlo suli-
ssussisinaussut taimalo inugtaussunut
iluaKutaussugssamik.
Agdluitsup påne,
1. februar 1969,
Jonathan Motzfeldt.
måne
pissariaKdrnerpfiK tåssa
aKOteralak
TUTSUVINARTOK’:
Her har man først
og fremmest brug
for en pålidelig
påhængsmotor:
EVINRUDE..!
silarssuarme nunat tutsuvinardluinar-
tumik motoreKartariaKarfiunerssåt tå-
ssa Kalåtdlit-nunåt. Evinrude ukiut
60 sivnerdlugit motorinik isumangnåi-
ssusertik pivdlugo silarssuarme tamar-
me tusåmassaussunik sanassarsima-
vok, tamånale kisime nåmångilaK. ilu-
arsaissariaKalerpat tamåna pilertortu-
mik inungnitdlo ilisimassaKardluartu-
nit isumagineKartariaKaipoK. tai-
maingmat Evinrude iluarsaissarfigpag-
ssuaKarpoK — Kalåtdlit-nunåt tamå-
kerdlugo — tamarmik kingorårtigssa-
nik nåmagtunik ingmikutdlo iliniarsi-
massunik sulissulingnik.
Evinrude motfirit 1,5 åma 200 hk akor-
nåne nukigtussusigdlit pigineKarput.
agdlagtitsivigssarssuaK Kalipautilik pi-
niaruk.
Ingen andre steder i verden har man
så hårdt brug for en motor, der aldrig
svigter. Evinrude har gennem mere
end 60 år bygget motorer, som er ver-
densberømte for enestående driftssik-
kerhed, men det er ikke nok. Skulle en
reparation blive nødvendig, må den
kunne udføres hurtigt og professionelt.
Derfor har Evinrude etableret et net
af service stationer — over hele Grøn-
land — hver med komplet reserve-
delslager og specialuddannet mand-
skab.
Der findes Evinrude motorer fra 1,5
til 200 hk. Rekvirer det store farve-
katalog.
35EVINRUDE
misiligtagkat nakussagtitsissarpuL
ERFARING GIVER STYRKE
Kalåtdlit-nun&t tamåkerdlugo niorxutigineKartarput — kingorårtigssai
sitdlimatigineKartuåinarput.
tikisitsissartua: KETNER MARINE, Vordingborggade 6—8, København 0.
Forhandles over hele Grønland. — Altid reservedele på lager.
Importør: KETNER MARINE, Vordingborggade 6—8, København 0.
13