Atuagagdliutit - 06.03.1969, Blaðsíða 27

nunalerinikut tunissagssiat
kagfariapilortugssausaput
OECD-ime aningaussarsioKatigit uvdlumikut nunalerinerme
pigssarsianik pisiortortussut ukiut ikigtunguit Kångiugpata tu-
nissagssiortungusåput
agdl.: Anders Hilander
nunat OECD-imut ilaussortaussut 1961—63-ip ingerdlanerane nunalerinerme
Innissagssianik 1,5 milliarder dollars-inik nalilingnik pisianarsimåput, 1975-
imitdle nunat tåuko nunalerinerme tunissagssiaKalersimåsåput 2,2 milliarder
dollarsinik nalilingnik, 1985-imilo 3,3 milliarder dollarsinik.
tunissagssiornerup angnertuseriau-
tigssai tåssaunerusåput ikarrit. OECD-
• nunalerinermut atautsimititå naut-
sorssusiorsimavoK karrinik tunissa-
KartarneK 1961—63-ime 0,6 milliarder
dollarsinik naleKarsimassoK 1975-ime
4,3 milliarder dollarsfngorsimåsassoK
1985-imilo 6,1 milliarder dollarsingor-
simåsavdlune.
OECD-ime ilaussortaussut aningau-
ssarsiornikut suleKatigigfiat nautsor-
ssusiamik sarKiimersitaKarpoK nunat
ilaussortaussut nunalerinikut politi-
klat KanoK suniuteKarsinaunersoK ta-
kutiniardlugo.
nunalerinermik påsisimassaKartut
isumaKarputaoK Australia New Zea-
landilo karrinik tunissagssiarissami-
kut Kagfariapilorumårtut. nunat tåu-
ko OECD-ime ilaussortatut imungmik
tunissagssiamikut angnertusititsissug-
ssåuput. tamatumale igdluatigut nu-
nat OECD-imut ilaussortaussut ner-
ssussuit nerssutérKatdlo neKainik pi-
siortortarnerat agdliartortugssauvoK.
taima pissoKartugssauvoK nauk Eu-
ropame nålagauvfingne amerdlanerne
Pilerssårutit maligdlugit neKinik tuni-
ssagssiaKarnermikut Kagfariartug-
nunaKarfitdlume nangmingneK nag-
dliussissaKartarput. igdloKarfingmiut
sule inussut toKorérsimassutdlunit, i-
lait puiorneKartarérsimagaluartut, uv-
dlorsiorneKartarput. ukiut Kångiutut
avdlatut itunik rusit igdloKarfé 1943-
nae tyskit tiguaisimanerånit aniguisi-
taussut nagdliussissagssaKartalerput.
sordlo igdloKarfik Smolensk rusit nu-
nåta kipasigsuanitoK, Moskvap Pole-
nimutdlo kigdleKarfiup akornåne, tai-
naåipoK. Smolensk-ip septemberime
tyskinit aniguisitaunine nagdliussivå,
kigsautigisimavdlugulo igdloKarfiup
sanarKingneKarnerata uvaguvtinut ta-
kutinigsså.
Smolensk kugssup Dnjepr-ip sinåne
nuname manitsume ipoK. igdloKarfik
igdlersornigssåkut pingåruteKairaoK,
ukiutdlo ingerdlaneråne tamåna aju-
nårutigissarsimavå. ukiune untritilig-
Pagssuarne igdloKarfik akerKanit ti-
SuagaussarsimavoK akiuneritdlo ni-
katdlornaKissut avKUsårKårdlugit ru-
sinit kingumut utertineKartarsimav-
dlune.
sujugdlermik tartarlnit tigussarine-
KarsimavoK, kingorna polenimiunit,
Napuliorssuardlo tåsaniportaoK 1812-
ime. 1941-me kingumut igdloKarfik
tiguagauvoK, tamatumuna tyskinit,
Kåumatine mardlungne akiuterujug-
ssuarérnerup kingornagut. aniguisit-
siniarneK 1943-p ukiåne pissoK åma
taima sualugtigissumik akiuvfiuvoK.
Lenin tamane
igdloKarfingmut pinardlune akuni-
tarfeKarnikut pissusé påsineKarérsi-
nåuput, Sovjetunionivdlo angnerssåne
akunitarfeKarnikut pissutsinit avdlau-
nerunane. akunitarfiup silardliane i-
nuit Kulit migssinge singusardlutik ig-
siåput, tåssalo inuit akunftarfingme
'nigssaerusimassut, avdlatutdlo ajor-
nartumik igsiavingne unuissariaKarsi-
massut. åle takornariat angalajung-
naerfiata nalåne. åipågumut akunitar-
iik sule atauseK sananiarneKarpoK,
taimåikaluartordle sule OKartoKarsi-
nauvoK igdloKarfingmut 312.000-inik
inulingmut akunitarfit pingasuinait
namångitdlat.
rådhusip sujoråne Lenin-ip erKåi-
ssutigsså napavoK, kavåjåta sinai er-
falassutut ilivdlugit inussane peKfsi-
naavdlugit OKalugtarfiup Kåvanik a-
naussissutigssatut. Lenin-ip åssinge
sume tamane takugssåuput: ilait gips-
ssaugaluartut. tunissagssiornermile
periarfigssat — nunautit avguatårsi-
manerat pissutigineruvdlugo — ine-
riartortineKarnerat kigdligssaKarpoK.
karrit
OECD atautsimut tamarmiussutut i-
ssigalugo karrinik tunissagssiornermi-
gut 109 millioner tons angussugssåu-
savå. Canada USA-lo mardluinauv-
dlutik 141 millioner tons tunissagssia-
rissåsavdlugit. niuveKatigitdle EFTA-
lo pisissariaKartåsavdlutik — uvdlu-
mikornitdle angnikinerussumik. Ja-
pan karrinik pisiortortorujugssusaoK.
Danmark 1968 tikitdlugo karrinik pi-
siortortarsimassoK ukioK måna tuni-
ssagssiortalerpoK, OECD-imitdlo naut-
sorssutigineKarpoK tunissaKartarneK
tåuna 1975-ime 293.000 tonsingoru-
mårtOK 1985-imilo 494.000 tonslngoru-
mårdlune.
sukut
OECD-ip sukunik pisiortomera u-
kiune tugdlerne 15-ine avdlånguteKar-
naviångilaK, ukiumut 11 miil. tonsiui-
nåsavdlune. niuveKatigit uvdlumikut
imik, avdlat ujarKanik sanåt, åsser-
pagssuilo, pissusilersortinerale avdlå-
ngorartineKångeKaoK. åssit ilaine na-
saKartarpoK, amerdlanerpagssuarnile
inugpagssuarnut oKalugiartoK, KaKu-
tigutdlo sagfiup naussorigsaissuvdlu-
nit agssånik eKitsissoK takuneKarsi-
naussarpoK. tamanile takugssauvoK.
93 pct. piunérupoK
sorssungnerssuarme kingugdlerme
Smolensk-ip piunérutingajagsimanera
tusardlugo inugtaussut Tysklandimut
kitdlermut umigingningnerat påsingit-
sugagssåungilaK, umigssuisitsineK
Bonn-ime nålagkersuissunut tungati-
neKarpoK aKuneKardlunilo pupagsåra-
lutik ugsagsårusianit kåkaginaKissu-
nit.
sorssungneK inermat Smolensk-ip
igdlutaisa 93 procenté piunéruneKarsi-
måput inuitdlo igdloKarfingmiut entå-
miuilo katitdlutik 350.000-it toKutåu-
put.
sorssungnerup sujornagut Smolensk
7900-inik igdloKarsimagaluarpoK. 1943-
imile septemberime 300-it kisimik na-
påput. igdloKarfiup tigussauneratigut
jutit igdloKarfingme erKånilo najuga-
Kartut 41.000-iussut tyskinit tigujor-
torneKarput, 1952-ivdlo aussaunerane
41.000-it tamarmik tOKutautineKarput.
sorssungnerssup kingornagut igdlo-
Karfik sanarKingniardlugo sulineru-
jugssuaK autdlarnerneKarpoK, tamå-
nalo sule nåmagsineKångilaK, igdlu-
palånguit sorssungnerssup inernera-
gut inigssaKarnigssaK pivdlugo nåpå-
titerneKarsimassut sule piarneKarput
nutånigdlo taorsersorneKardlutik.
pikavsåussaK
maiungnarpoK igdloKarfik sanar-
KingneKarsimassoK pilerssårusiorner-
taKångeKissumik. avKuserngup ataut-
sip sinåne igdlutorKat napatinarne-
Kartut erKåisångikåine sut tamarmik
nutåjuput, pikavsautatutdle sanåjuv-
dlutik. arkitektit igdlut inigssineKar-
nigssanik silataisalo ilusilerneKarnig-
ssånik ilungersuteKarsimångeKaut. i-
nigssialiortoKarpordle. tamåna pingår-
tineKarnerpauvoK. avguaKatigigsit-
dlugo igdloKarfiup inue tamarmik 9
kvadratmeterinik ineKarput, ukiutdlo
ingerdlanerine angnertusiartortineKå-
saoK.
tamatumatutdlo pingårtigaoK igdlo-
Karfiup sulivfigssuaKarnerata ineri-
sukunik pisiortulårtartut 1985-ime tu-
nissaKartalisaoK 9000 tonsinik. USA-p
Canada-vdlo sukunik pisiortornerat
5,7 mili. tonsinut KagfariarumårpoK,
EFTA-vdlo 2,5 miil. tonsinut.
Danmark uvdlumikut sukunik ukiu-
mut 20.000 tons migssiliordlugo tuni-
ssaKartartoK 1975-ime 41.000 tonsinik
tunissaKartalerumårpoK, 1985-imile
åpariarumårdlutik 39.000 tonsinut.
nene
OECD isumaKarpoK Danmarkip
nerssussuit nerssutérKatdlo neKainik
tunissagssiornera 1985-ip tungånut ag-
fåinarminik angnertussuseKalerumår-
toK. uvdlumikut tunissagssiarineKar-
tarpoK 175.000 tons migssiliordlugo.
tunissaKartarneK 1975-ime 110.000
tonsinut åpariarumårpoK, 1985-imilo
90.000 tonsinut. OECD atautsimut ne-
Kinik pisiortortorujugssuångortug-
ssauvoK. USA Canadalo uvdlumikut
ukiumut 368.000 tonsinik neKisissar-
tut taimanikugssamut 1,5 mili. tonsi-
nik pissariaKartitsilersimåsåput, niu-
veKatigitdlo pissariaKartitait mardlo-
riautingorsimåsaoK 970.000 tonsimut.
EFTA-mut ilaussortaussut neicimik
139.000 tonsimik pissariaKartitsileru-
mårput.
pulukimerngit
Kavdlunåt pulukiminernik tunissag-
ssiornerat angnertuseriapilortugssåu-
saoK, månåkut tunineKartartoK 495.000
tonsiussoK 1975-ime 738.000 tons mig-
ssiliulisavå. niuveKatigit, uvdlumikut
pulukiminernik pisiortordluartussut,
ingmingnut pilersortungorsimåsåput.
EFTA-miut pissariaKartitait 33.000
tonsinit 275.000 tonsinut Kagfariaru-
mårput. Tuluit-nunåt, Kavdlunåt pu-
lukiminiutainik pisiortordluartussoK,
ukiune tugdlerne 15-ine ukiumut pi-
siarissartagkamigut angnertuseriåså-
sarneKarnera, sulivfigssuitdlo ilåtigut
tåssåuput igalåminiliorfik, Kutdlit au-
mårtortagssaliorfik, nigdlatårtitsivili-
orfik, maskinanut malugssareidssunut
atortugssaliorfik ånoråminiliorfigdlo.
ånoråminiliorfiup direktøria OKalug-
tuarpoK, sulivfigssuaK pingårtumik ar-
nat iluatigut atissainik nalutinigdlo
sanavfiussartOK sulissoKardlunilo
3600-inik — amerdlanerssait arnauv-
dlutik.
sulivfigssup sulissorissame ilainut
igdluliortitsisimavoK, sule avdlat sa-
naneKarput pilerssårusiorneKardlutig-
dlunit, sulivfigssuardlo nangmineK
feriartarfiuteKarpoK Kasuersåriartar-
fiuteKardlunilo sulissorissaminut sul'i-
ssorissai avguaKatigigsitdlugo Kåumå-
mut 98 rublerinik (784 kr.) aningau-
ssarsissarput, direktøriatdlo Kåumå-
musiaKarpoK 500 rublerinik (4000 kr.).
sulivfingme taima angitigissume di-
rektøriussup aningaussarsiai imaKa a-
merdlaginarsinåungitdlat, kisitsisitdle
uvane pineKartut Kavdlunåt kruninut
nagdlersititinarneKarsinåungitdlat, pi-
ssutsit avdlauneruvdluinarnere pissu-
tigalugit. direktøre navsuerpoK ati-
ssaliat Sovjetunionime akisukulugtut,
navsuiauteKarKiganile pissarnertut „u-
torKatsissuteKåinarpoK" tusartuagkav-
tinik atissat pititdlugit: akerdlianigdle
inussutigssat akikitsuput.
nerissagssatdle akikivigsuinåungit-
dlat — inussutigssat amerdlanerssait
Danmarkimisut akeKarput — aperi-
narsinauvordlo inussutigssat atissag-
ssatdlo aké ingmikut angissuseKarti-
neKarsinåupat. tamarmingme pissaria-
Kartuiput.
TV amerdlaKissut pigåt
sulivfigssuaKarnerup saniatigut
Smolensk nunalerinermut KitiuvoK
angnertoK, tamåne nunalerineK avgu-
arneKarsimavoK kolkhosinut (inger-
dlatseKatigigdlutik naussorigsaissu-
nut) 250-inut åmalo sovkhosinut (nå-
lagauvfiup nunalerivfiutainut) 170-i-
nut.
nålagauvfiup nunalerivfiutåne „su-
junigssame" sulissorissat tamarmik
aula j angersumik akigssarsiaKartine-
Karput, naggorigsagaralugo nuna
13.500 ha åmalo orpigpagssuit nunalo
naggorigsarneKångitsoK 5000 ha-nik
angissusilik ingerdlataralugo. nunale-
rinerme pissortaussoK OKalugtuarpoK,
tunissagssiat pingårnerssåt tåssaussut
imuk, neKit månitdlo åmalo agdlu-
naussiagssaK, nuna 330 ha agdlunau-
ssiagssanik siaruarterivfigineKartar-
poK, tåukunångalo nunalerinerme i-
sertitat pingasorarterutait pineKartar-
poK.
sorssungnerssuK ukiunik mardlung-
nik kingorKutdlugo nunalerinerup
autdlartineranit KanoK sujumukaler-
torneKartigisimassoK påsisiniardlugo
nunalerinerme pissortaussoK tångag-
simårdlune OKaipoK, naussorigsaissut
amerdlanerssait måna nangminerissa-
mingnik fjernsyneKartut.
ngilaK, tåssa 550.000 tons avdlångor-
tinago pisiarissåsavdlugo.
tingmiarussat
Danmarkip tingmiarussanik tuni-
ssagssiornera 1961—63-ime 62.000
tonsiusimassoK 1975-ip tungånut ki-
gaitsumik åpariartusaoK 53.000 tonsi-
nut, tunissarineKartartutdlo taima a-
merdlatiginaratdlåsåput, OECD isu-
maKarpoK.
taimailivdlune Danmarkip tingmia-
russanik tunissartagkamigut 1985-ime
niuveKatigit pissariaKartitai matusi-
naussåsavai. niuveKatigit tunissagssi-
ornerat angnertusiartortugssauvoK,
pisiarisinaussailo 75.000 tonsinarnik a-
merdlåssuseKalerumårdlutik.
OECD-imiut atautsimut issigalugit
tunissartagagssait 146.000 tdnsiusåput
— imalunit uvdlumikornit mardlo-
riåumik amerdlanerussut.
KaluneK
niuveKatigit Kalunermik tunissari-
ssartagåt uvdlumikut 100.000 tons
migssiliorpå 1975-imile mardloriéune
sivnerdlugo, tåssa 289.000 tonsimut
KagfariarumårpoK, tamatumalo ki-
ngorna 1985-ip tungånut angnikitdliu-
„pingårtutitdlugo isumaKarpunga
kangiane-Kiterdlerme nåpertutumik
piu j uar tugssamigdlo erKigsineKarnig-
ssånut sulinermut Nålagauvfit PeKa-
tigit ilautitariaKartut. aulajangiusi-
mavdlugo isumagåra Nålagauvfit Pe-
Katigit angnertumik suleKatausinau-
ssut nuname tamåne nåpertunermik
erKigsinigssamigdlo pilersitsiniarner-
me, nålagauvfigssuit suleKataunigssåt
pissariaKardluinardlune. misiligtagkat
najorautaralugit nålagauvfigssuit su-
leKatiginagit Nålagauvfit PeKatigit
nåpertutumik erKigsisimassumigdlo
årKiniarnigssamik angnertumik suni-
uteKarnaviångitdlat. tamatumuna
navsuiarpara sok sujusingnerussu-
kutdle oKautigissarsimagiga nålagauv-
figssuit — atausiukårdlutik atautsi-
mordlutigdlunit — eraigsisainiarner-
mik misilisiniartariaKartut.
uvangale tungivnit pingårtutut issi-
gåra, nålagauvfigssuit suliniarnig-
ssartik Nålagauvfit PeKatigit iluåne i-
ngerdlåtariaKaråt. avdlatut oaautiga-
lugo erKigsisainiarnigssåt tungaveaar-
tariaKarpoK isumangnaitdlisainigssa-
mut rådip novemberip 22-åne 1967-i-
me aulajangersagånik. nålagauvfig-
ssuit akornåne periausigssanik isuma-
KatigigtoKåsagpat — atautsimortumik
atausiåkårtumigdlunit atautsiméKati-
gigtarnertigut, oKautigerigkavtut —
kingumut isumangnaitdlisainigssamut
rådime suliarerKigtariaKarpoK. taima-
tut periuseKardlune sulinerup gene-
ralsekretærip autdlartitarissåta, am-
bassadør Jarring-ip sulinera OKiliså-
savå, tamånalo — isumaga maligdlu-
go — avKutigssiuisaoK kangiane-Ki-
terdlerme nåpertutumik piujuartug-
ssamigdlo erKigsineKarnigssamut. u-
vanga avdlamik tamatuminga pitsau-
nerussumik årKiniutigssanik takussa-
Karsinåungilanga.
... nålagauvfigssuit iliusigssaming-
nik OKaloKatigingningnermingne, år-
Kiaginginermut agtumåssuteKartut ta-
marmik soruname suliarineKartunut
ilautineKåsåput, KånginarneKarsinåu-
ngitdlat. ilaussariaKarput.
ungaluserdlugo OKautigilara suliner-
me isumangnaitdlisainigssamut rådip
peKatautineKarneratigut ardlåtigut tu-
aviussiniartoKartitsiniarnigsså suliari-
neKåsaoK. tamåna pissariaKarpoK u-
kiut ingerdlanerine isumangnaitdlisai-
nigssamut rådip årKiagigkungnaerto-
Kartitdlugo maleruarKUSsarpagssuali-
arissai pissutigalugit, tuaviusserKUSSi-
ssariaKarpoK — isumaKarpungalo må-
nåkut pissutsit erKarsautigalugit pe-
Kataussunut tamanut tuaviusserKussi-
ssariaKarpoK.
... ukiut 21-t ingerdlaneråne Nåla-
gauvfit PeKatigit isumalioKatigingner-
mikut kangiane-Kiterdlerme pissutsi-
mårpoK 225.000 tonsimut. EFTA-p Ka-
lunermik pissariaKagå uvdlumikutut
inarumårpoK, tåssa ukiumut 220.000
tons migssiliordlugo. Kavdlunåt Ka-
lunermik tunissagssiarissartagåt uv-
dlumikut 127.000 tonsiussoK 1975-ime
nåkariarumårpoK 119.000 tonsinut
1985-imile Kagfarialårumårdlune
120.000 tonsinut. Kavdlunåtdle imung-
mik tunissagssiarissartagåt tamatuma
migsserdluinånik angnikitdleriaru-
mårpoK taimanikugssamut.
... aitsåt eiKusinåuput
OECD-imit nalunaerutigineKarpor-
taoK ukiune aggersune nuna naggo-
rigsagaK angnikitdleriarumårtoK. tai-
ma tutdie pissoKåsångilaK Canadame,
New Zealandime, Australiame Ir-
landimilo. tunissagssiornerdle angner-
tusiumårpoK teknikikut aningaussar-
siornikutdlo pitsångoriautit ingerdlat-
sinermut suniuteKåsaKingmata.
OECD-ip nautsorssusiai ukua uv-
dlumikut akiussut aningaussartutitdlo
ineriartornerat avdlånguteKångigpata
aitsåt erKusinåuput. — uvdlumikutdlo
pissutsit najorautaralugit niuveKati-
git iluåne angnertusilerinigssamik ta-
kussagssaaångilaK, saraumiussåkut o-
KautigineKarpoK.
nut tungatitdlugit aulajangersagari-
ssartagai, kangiane-Kiterdlerme ånci-
agigkungnaernerne, kangiane-Kiter-
dlerme sorssunerne, amerdlanerpag-
ssuit malingniarneKartarsimångitdlat.
isumaaarpunga peKatigigfingme su-
milunit ilaussortaussut peKatigigfiup
aulajangigainik, sordlo sujulerssuissu-
nit pissunik malingnaussartugssaussut
— nunanilume tamalåne suleKatigig-
fit sordlo åma taimåitariaKartut — i-
ngerdlatitsinerdlo taimailivdlune er-
Kigsisimanermik inerneKartåsavdlu-
ne. Nålagauvfit PeKatigit åma taima-
tut pissuseKartugssatut dsumaKarfigå-
ka. FN-ip angerfigeKatigissutåne år-
Kiaginginerit kangiane-Kiterdlermisut
itut FN-ip pilersineKarneratigut su-
liagssarineKartartugssångortitåuput.
Nålagauvfit PeKatigit avarautdlugit
årKiaginginerup iluarsiniarneKarsi-
naunigssånik matumånga pitsauneru-
ssumik iliusigssamik takussaKarsi-
nåungilanga. taimåitumik aulajangiu-
simavdlugo ugperåra suliniartugssat,
pingårtumik årKiaginginermik agtor-
neKartut FN-ip sujusingnerussukutdle
aulajangersagainut maleruainiartug-
pata, Kularingilara nuname tamåne
Kangarssuardle erKigsineKarérsimåsa-
galuartoK."
(generalsekretærip U Thant-ip
januarip 28-dne FN-ip agdlag-
feKarjiane avisiliortunut o-
kausé).
4 forskellige:
LIME - GRAPE - ORANGE - LEMON
ROSE s JUICE forfrisker
og læsker
ROSE's JUICE imeruersaul
lumånguernarloK
Generalagentur: Hans Just, Kbh. 0.
Til salg
GR 7-115 „Araalo Lyberth", 23 fods kravelbygget m/b fra 1960. Skrog
bestående af eg på eg, halvdækket med styrehus. Forsynet med 10/12 HK
Hundested motor, type R 1960.
Fartøjet er af GTO vurderet til ca. kr. 19.000,00, og det vil være nødven-
digt at ofre ca. kr. 11.000,00, for at bringe båden i god og sejldygtig stand.
Båden afhændes for højeste bud, og tilbud bedes sendt til kæmneren i
Sukkertoppen inden en måned fra dato, idet det skal bemærkes, at der
ikke kan forventes erhvervsstøttelån til overtagelsen.
igdloKarfik piunérussaK
rusit igdloKarfiat Smolensk Sovjet-ip kipasigsuanitoK tyskinit
tiguagaunermigut piunérutdluinangajagsimavoK manale sanar-
KingneKarnera nåmagsingajalerpOK. sule inigssanik amigaute-
KarneK maiungnarpoK
agdl.: Jørgen Reich Jensen
Sovjetime inugtaussut navdlunånit avdlaunerugaluanalutik åssigissutigisi-
naussåt tåssa uvdlunik nagdliussissaKarumatunertik. rusit mumisitsinertik u-
kiunik 50-ingortorsiordlugo sule nagdliussisimårpåt agdlagartat, nanitsisit fri-
mærkitdlo atordlugit, agdlåme Lenin-ip 1970-ime inungomerata 100-ngortor-
siornigsså sujumortumik nagdliussissalerérsimavdlugo.
nålagauvfigssuit kangia-
Kiterdlerme eridgsisainiardlik
27