Atuagagdliutit - 10.03.1970, Blaðsíða 8

atuartartut
agdlagait
tingmissartumit åssilineK
agdlagkat angmassut landshøvdingimut
nålagauvfiup sivnissuisa Kalåt-
dlit-nunåne Kutdlersaringmåtit
imåitumik aperiniarpavtigit: „sok
tingmissartunut ilaussut inerter-
neKarpat, åssilérKuneKaratik Ka-
låtdlit-nunåt Kulautdlugo inger-
dlagångamik?"
1969-ip ausså sujorKutdlugo
angalassarnerne — ilisimassavut
nåpertordlugit — tutsiutoKarsi-
mångisåinarpoK tingmissartumit
åssilinigssamut inerterKumik, tai-
maingmat erKoriarniarparput må-
nåkut privatit åssilissåinik tusi.n-
tiligpagssuarnik penartut Kalåt-
dlit-nunåt Kulautdlugo ingerdla-
nermingne åssilisimassamingnik.
1969-ime aussauneranit malugisi-
mavarput — Kangerdlugssuarme
Narssarssuarmilo tingmissartut
inugtaisa OKarfigissaråtigut Ka-
låtdlit-nunåt Karssutdlugo inger-
dlanerme åssilineK inertencutau-
lersoK. jutdlip sujuningua anga-
lanivtine agdlåt inerterneKarsi-
mavugut åssilinigssamut, tingmi-
ssartuvdlo arnartaisa ilåta ilau-
ssut ilåt OKarfigå åssilissune' tor-
KorKuvdlugo.
inerterKut tamåna påsingitdlui-
naravtigo, nautsorssutigigavtigule
erKortumik tungaveKartoK påsi-
niarparput. pissortat tunganit ta-
måna pivdlugo navsuiauteKarti-
nago åssigingitsorpagssuarnik tai-
måisangatitsineK kisime sujor-
niutariaKartarmat.
erKoriainerit tamåko tupingnå-
ngitsumik ilagåt såkutut soKutigi-
simasinaugåt taimatut inerterKu-
teKarnigssaK. taimåitoKarnigsså-
me ilimanarsinauvoK tusarKa-
jangneKartarmat Danmarkime
såkutoKarnermut niorKutigssior-
nermutdlo tungåssuteKartut ilai-
sa akornåne soKutigineKartoK
Kalåtdlit-nunåta atorneKarnigsså
såkutunut atortugssanik misili-
gaivfigtut. (taimatut agdlautigi-
ssaKarpoK avisime Informationi-
me, novemberip 30-åne, Kup. 13-
ime).
lej en bil
til opholdet i Danmark. —
Nye modeller, flere *5 størrelser. Billigste pri- * ser bl. a. fordelagtige j uge- og månedspriser. j Skriv efter komplet prisliste eller ring til 12 05 75.
3 □
Kanigtukut sermerssuarme mi-
silineKalersimava inungnut isser-
tussaussunik?
Danmarkime såkutoKarnermut
tungassut imalunit Amerikame
såkutoKarnermut tungassut piu-
massaråt taimatut inerterKute-
KarnigssaK?
neriutigårput tamåna pivdlugo
landshøvdingeKarfik piårnerpå-
mik navsuiauteKarumårtoK.
inuvdluarKussivdluta,
Søren Fedder Henriksen,
Oluf Damtoft,
K’aKortoK.
landshøvdinge akivon:
Kulåne taineKartut „agdlagkat
angmassut" pivdlugit nalunaeru-
teKåsaunga ilumormat Kalåtdlit-
nunåt Karssutdlugo tingmissar-
tornerme åssilinigssaK inerterKU-
taussoK. tingmissartumit åssili-
nigssamik inerterKut åma ilångu-
neKarsimavoK pinerdlungnermut
tungassungitsunik pitdlaissarnig-
ssamik inatsisip Danmarkime
atorneKartup ingmikortuane 110
a 2-me, tåuna imåitumik aulaja-
ngersagartaKardlune:
„akilisitsinermik, isertitsiner-
mik imalunit angnertumik unior-
KutitsineKartitdlugo ukiut pinga-
sut anguvdlugit parnaerussauner-
mik pitdlarneKartåsaoK piåralune
mianerssuaitdliordlunilunit akue-
rineKardluarKårtinane tingmi-
ssartumingånit åssilissoK Dan-
markip nålagauvfiata ilåne unior-
Kutitsissumigdlunit taimatut åssi-
lissanik tamanut sarKumissoK."
Karnovip inatsisinik katerssu-
gaine naKineKartut 7-iåne 1966-
ime ingmikortOK 110 a 2-mut tu-
ngatitdlugo ima OKausertaKarpoK:
„inatsit nr. 251, 6/8 1937 atuler-
sok § 28, ingm. 2 maligdlugo suli-
nermut tungatitdlugo ministere-
Karfiup inerterKutigisinauvå ting-
missartune åssilissutinik nagsata-
KarnigssaK åssilinigssardlunit, ta-
månale pivdlugo maligtarissag-
ssanik ministereKarfik aulaja-
ngersagaKarsimångilaK. nunat av-
dlamiutdle ilaisa inatsisåine tai-
matut inerterKuteKartoKarmat
Danmarkime tingmissartornikut
nåkutigdlissoKarfiup inerterKuti-
gå nunat tamalåt tingmissartu-
taisa angatdlavigissartagåine åssi-
lissutinik nagsataKarnigssaK. na-
livtine kiligtigssiat sulineråne
åssilineK pingåruteKaKingmat isu-
maKartoKarpoK tamatigut iner-
terKutigineKåsassoK Danmarkip
nålagauvfiata ilå Kulautdlugo
ingerdlanerme tingmissartumit
åssilinigssaK. ilångutdlugutaoK
inerterKUtauvoK uniorKutitsissu-
mik åssilissat taimåitut tamanut
sarKumiuneKarnigssåt. sordlule
maligtarissagssame agdlagsima-
ssok tamåna inerterKut atungit-
sortineKarsinauvoK ingmikut
akuerineKarnikut."
tingmissartut inugtainut ilitser-
sume atortussume „Aeronautical
Information Publication“-ime
åmåtaoK Kalåtdlit-nunånut tu-
ngatitdlugo taineKarpoK Kalåt-
dlit-nunåt Kulautdlugo tingmi-
ssartornerme åssilinigssaK iner-
terKutaussoK. maligtarissagssaK
tåuna nåpertordlugo åssilissutit
Kalåtdlit-nunåt Kulautdlugo ting-
missartornerme nagsarumassat,
autdlånginerme tuniuneKartug-
sséuput tingmissartune saKissu-
nut, tingmissartumilo parnaersi-
massumitineKartugssauvdlutik.
taimaingmat erKortuliorneru-
vok tingmissartume sulissut ilau-
ssut ilåt Kinuvigisimangmåssuk
åssilissut torKorKuvdlugo. malig-
tarissagssaK tamåna nutåjungi-
laK, påsisinaussåkale maligdlugit
erKortiniarneKartarsimavoK ta-
manitdle åssigingmik ilungersu-
neKångikaluardlune.
N. O. Christensen.
atuartitsineK
oKautsivutdlo
uvdlumikut sujumukarnerup ag-
tugånik mérKat atualerKåt atuar-
titaunerat avdlångortineKarsima-
vok. tåssunialo kalåtdlit oxautsi-
vut susupagi.neKartu.tut issigissa-
riaKalerdlutik (oKautigissariaKa-
lerdlutik). nalungilarputdle uv-
dluvtine Kavdlunåt OKausisa ator-
neKaleriartornerat, taimåikaluar-
tordle isumaKarpunga atualerKår-
nermitdle kalåtdlit oKautsivut
atuartitsissutigineKartariaKara-
luartut.
åmalo OKautigineKartartoK na-
lungilara, tåssa iliniartitsissunik
kalåtdlinik amigauteKarneK. ajor-
nartorsiutdlo tamåna imaKa Kå-
ngerneKarsinaugaluarpoK, sordlo
imailiornikut; sujugdlermik: ka-
låtdlisut påsisimassaKardluartut
KinuvigineKarsinaugaluarput su-
lerérnermingne (pivfigssaKarner-
mingne) mérKanik kalåtdlisut
atuartineKångitsunik atuartitsi-
ssarnigssanik. tamatumuna pi-
ssutsit ilatut taisinauvara mérKat
unulernerane unukutdlo silame
tarflnartarnerat Kularnångitsu-
mik unigtineKarsinaugaluarpoK.
åipagssånik: kinalunit pineKar-
tumut kajumissusilik pivfigssa-
Kariardlune atuartitsissarsinau-
galuarpoK akigssarsiaKautiginago.
taimatutdlo mérKat klassine angi-
nerussune atuartut taimailiorti-
neKartarsinaugaluarput, sordlo
iliniagagssatik atautsimordlutik
iliniartarsinaussésagaluaramikik;
taimalo ingmingnut ikiOKatigig-
dlutik iliniagagssatik ajornarne-
russut påsilertorsinaussalisagalu-
arpait atuaKatigingnilo Kimatau-
ssoKartarneK pingitsorneKarsi-
naulisagaluardlune. atuartugssa-
nik inuvdluarKussivdlunga.
Ludvig Kristensen,
Ikerasak.
1. KOBL NHAVN V
»’UC.r.A ACOSf.AOE
KRYOLITSELSKABET ØRESUND
A/S
KØRENHAVN
akilug torfigissauneK
nalungilarput ukiune kingugdler-
ne igdluliarssuit nutåliauniaKissut
pilerigineKaKalutik nugterarfigi-
neKaleKissut, sérdlume sineri-
ssavtiningånérsunit kisalo nang-
mineK nunaKarfigissamingånit
igdlut nutåungitsut KimagarnerU
sigut. tamåkule angnerussumik
pissuteKartarunardlutik pitsau-
ssumik suliarineKarneK ajorput.
tåukununga agdlagkavnut tu-
ngaviginiagara åmalo ingminut
pissariaKartilersorigama sarKU-
misavdlunga misigilersimavunga.
sujorna 1969-ime pileritsagsi-
mavunga igdlorssuarmut nutå-
liaoKissumut åmalo kajungerna-
Kissumut ngtariaKalersimavdlu-
nga. tamånalume OKimaitsorsior-
figingeKalugo akuerineKarnivnik
kinguneKarsimavdlune. kisalo o-
Karsinausoraunga taimatut ig-
dlorssualianut nugsimaneK per-
Kigsiminermik kinguneKarsori-
nginavko, tåssame sutigut tigui-
narissatigut malugusuårneK piler-
sineKarsimangmat, pitsaussumig-
dlo OKautigissariaKardlune. kisiå-
niliuna sordlo OKautigerériga su-
jorna 1969-ime igdlorssualianut
nugtariaKalersimavunga. tamåna-
lo igdlup tunineranik kingune-
KarsimavoK, isumaliorsimavdlu-
nga akit tungaisigut iluaKuteKar-
figilåsavdlugo, tåssame ukiune
15-ine aningaussartuteKarfigisi-
magavko, sordlo aserutsailiorne-
rata tungåtigut. sunauvfale tamå-
ko tamarmik 1 ørimigdlunit ki-
nguneKarsimåsångitdlat. erKortu-
mik OKautigisaguvko sujorna
aprilime nungnerup kingorna
nangmineK igdlutiginerarneKar-
tartOK isumavdluarfigissaugaluar-
tordlo nalilerneKarsimangmat
30.000 kr. sivningåtsiåinardlugit.
tamåkule tamarmik inugtarissa-
mut kinguneKarsimångitdlat, sor-
mitauva? agdlagfit tungaisigut
sulissorissanit tigdlingniartOKar-
sok pmguartar-
feKangila?
mérKåka pingasut ilagalugit Ka-
ngerdlugssuarme hotelimérKigpu-
nga uvdlorpåluit ingerdlarKing-
nigssavtinut avKutigssamik utar-
Kivdlunga, kingumutdlo erKaisi-
neKarpunga mérKat Kangerdlug-
ssuarme utarKissut alikutagssa-
Kångissusiånik. kigsautiginara-
luaKaoK pinguartarfeKarsinaunig-
sså. Kalundborgip Aarhusivdlo
akornåne umiarssuarme ikårtåu-
me mérKanut pinguartarfeKar-
poK. avKutå nal. akunere pinga-
suinaussaraluartoK taimåitOK pi-
nguartarfiliortoKarsimavoK.
Kangerdlugssuarme hotelime
pinguartarfeKalersugpat mérKat
nuånarisagaluaKåt, angajorKåtdlo
Kitornatik avdlanut påmingnar-
patdlårKunagit agpisalukungnåi-
sagaluarpait, imaKalume åma tai-
måitOKalernigsså hotelime suli-
ssut ilorfåtdlagisagaluaKåt.
miserratigineKåsångilaK Ka-
ngerdlugssuarme ilaussut mérar-
lagdlit ajungivigsunik inigssine-
Kartarmata, initdle tåuko uvdloK
unuardlo isersimavfiginåsavdlugit
pisanganartoKarpatdlångitdlat, a-
mame tingmissartumik angalav-
dlune nagsatågssat kigdleKarmata
pingussanik amerdlasunik sitdli-
mateKarneK ajornaKaoK.
tåssa kigsautigåra Kangerdlug-
ssuarme mérKanut pinguartarfe-
Kalernigsså. Kanorme KGH isu-
manarpa?
inuvdluarKussivdlunga,
Benthe Johannesen,
Påmiut.
tånginerpa? ilalume påsiniaissar-
nera nåpertusaguvko uvavtut ig-
dlumingnik KimataKardlutik ig-
dlorssuarnUt nutåliaoKissunut ka-
jumigalugitdlo nugterfigissaming-
nut nugtut pakatsisineKarujug-
lisuarsimåput.
åmalo taerKigkusugpara bolig-
StPttimitdlunit atordlune igdlute-
gartitdlune saniatigut ukiune ima
gfnerdlatigerérsune aserfatdlag-
tailiuinerme aningaussarpagssuit
atorneKartarsimanere ernarsauti-
gissariaKartarmata. kisiånile ta-
måkuko ilisimassaKarfigerérdlu-
git nalunångerértartoK tamåku-
lunit taorsissuteKarnigssap tu-
ngåtigut sordlo nålagauvfiup tu-
ngånit erKarsautigineKångipat-
dlårtartut.
taimåitumik misigilersimaso-
raunga uvavtutdle tamåkuninga
misigissaKardlutik igdlumingnik
KimataKarsimassut kajumigsåru-
mavdlugit issertuaratik Atuagag-
dliutitigut sarKumiussissalerKuv-
dlugit, tåssame nipangersimåina-
raluaråine tamavta nalunginavti-
go sutigut iluaKutauneK ajortoK.
tamåkutaordlo erKaitsiaravkit
tupigineKarsinausoringilara amer-
dlasorpagssuitaoK taimatut misi-
gissaKartarsimassut. taimåitumik
oKarusungnarsivoK pissariaKartut
ilagilinginerdlugo kommunalbe-
styrelsine, landsrådime folke-
tingimilo tamåko tamarmik mi-
sigssortariaKalinginersut.
tåuko sujuleKutsiutigitsiarpåka
isumaKarfigalugit påsineKardlu-
tik taperserneKarnigssånik.
Svend Petersen,
Bolk II, nr. 101,
Rinksvej, Nuk.
parteKalerneK
SukaK-partip pilersineKarnc-
ranut atatitdlugo K’asigiå-
nguit avisiat K’åxarssuaK i-
låtigut agdlagpoK:
SukaK-parti mana tåssa piviu-
ssungortitauvoK. sivitsortoK parti
tåuna tusartarsimavarput, isser-
tusimångilarputdlume partéKaler-
nigssamik erKarsaut nalornissor-
nartOKartisimagavtigo, imaKale
KularsimaneK tamåna pissutigssa-
KångitsoK malungnarsiumårpoK
parti Diskobugtime igdloKarfing-
nut avdlanut siaruautisagpat.
parti ukiut mardluk pivfigssa-
KarsimavoK anguniagkaminik
sarKumiussinigssamut, partip isu-
må Kinersissartunut påsitiniåsav-
dlugo. ukiume mardluk Kångiug-
pata landsrådimut KinersineKar-
tugssauvoK pisanganåsaordlo ta-
kusavdlugo partimit Kinigagsså-
ngortitugssaK partip sulineratigut
ajugauvdluarnigssamut avKutig-
ssineKarsinåusanersoK. månåkut
taimatut periarfigssat pitsaussu-
nguatsiarput. Avangnåne Kinersi-
ssarnerme parti avKutigalugo Ki-
nigauniartarneK ilerKungikaluar-
poK, tåssa folketingimut, lands-
rådimut kommunalinutdlunit Ki-
nersissoKarångat. inuit atausiåkåt
Kinigagssångortitarnerat Kular-
nångilaK sule ilalerneKardluåsa-
ssok, taimatutdlo Kinigagssångor-
titut periarfigssaKardluåsassut,
tåssa Kinersinerit akornåne påsi-
simaguniko Kinersissunut atåssu-
teKarnerup pingåruteKåsssusia,
Kinersissut tusardlerniartarsima-
gunikik politikikut taissariaKa-
lersimassunut isumaKarfiging-
ningnermingnik, Kinersissut isu-
mait nålaortarsimagunikik tåu-
kulo tungavigalugit KanoK iliuse-
Karniartardlutik.
tåssa naitsumik OKautigalugo,
inuit Kinigåinik nålagkersuisso-
Karnerme periautsit maligtarini-
arsimagunikik.