Atuagagdliutit - 10.03.1970, Blaðsíða 29

maskinat méricanut silamikut
inortunut iliniutigssiaussut
maskina KarasaussiaK ingnåtdlagissamik ingerdlatilik USA-
me atuartitsinerme atorneKarigrtuinartoK mérKat silamikut
inortut, matuma sujornagut iHniartineKarsxnåungitsut, ili-
niartitauneråne mana ama atornenalersoK
Thodore Irwinimit
New York (RB-special)
Eddie arfinilingnik ukiulik iluamik oxalungneK saperpoK. akugtu-
ngitsumik kamarujugssuartarpoK, nangminérdlune ermingnek atissa-
lefsprnerdlo saperdlune. Eddie niaKulårtut ndpautånik, inusugtut si-
laniikut inortut nåpautigissartagånik, nåpauteKarpoK nålagauvfingmi-
(p New Yorkime Mary Irrwgene Bassettip ndparsimavianut unigtitau-
nera tikitdlugo pitsaunerulernigsså KularineKaraluardlune.
nåparsimavingmut pigame Eddie
inérKamut Karasaussiamit ingnåt-
dlagissamik ingerdlatilingmit a-
KuneKartumik „OKalugtartumik
skrivemaskinalingmut" isertine-
KarpoK, mérKatdlo nakorsåta dr.
Mary Stewart Goodwinip nukag-
piaraK Kimalerdlugulo ima OKar-
figå: „Eddie, auna skrivemaski-
nagssat". Eddie ingipoK skrive-
maskinamilo naKitagkat naKita-
leriaramigit nipe inugsiarnivigsu-
mik nipilik maskinap iluanérsoK
tusålerpå. tamatuma sujornagut
agdlagsimångisåinaraluardlune
skrivemaskinamik oKalumassu-
mik atortOKardlune agdlangniar-
Kårnermine titarnerit 19 agdlag-
pai, agdlagailo OKautsinik påsig-
ssaussunik ilaKarput.
skrivemaskina uvdlune ardla-
lingne agdlautigissaréramiuk Ed-
diip kamagtarnerssue ikileriar-
put, nåparsimavingmilo sulissu-
nit ikiorneKarane ingminut isu-
magisinaulerpoK. kigåikaluartu-
mik OKalugtarnera påsinarsiar-
torpoK, kingusingnerussukut ili-
niartitsissup onalugtuarfigå, OKa-
lugtuarsianilo anaguane tamåt
agdlagtarfigssuarmut agdlagpå
eritaimassane najorKutaralugit.
Eddie mana arKanilingnik ukio-
KarpoK atuarfingmilo atuaKati-
gingne ingmikut atuartineKartu-
ne pitsavingnik angussaitartar-
POK.
Eddie mérKat ardlalingnik un-
tritigdlit dr. Goodwinip skrive-
maskina OKalumassoK iluaKUtiga-
lugo USA-me nåparsimavingne
ardlalingne ikiorsimassaisa ila-
gåt. mérKat taimatut ikiorneKar-
tut tamarmik ajorungnaersitag-
ssåungitsutut isumaKarfigineKar-
dlutik silamikut nåpauteKartuput
Karatsamikutdlunit ajoKUsersi-
massuvdlutik.
skrivemaskina OKalumassoK
1964-ime atornenalerpoK, maski-
natdlo taimåitut 35 måna atuar-
fingne sulivfenarfingnilo USA-
me tamane tamånitune mérKat
silamikut inortut sulivfigineKar-
fine atorneKarput. maskina dr.
Omar K. Moorip påsissai najor-
Kutaralugit suliarineKarsimavoK.
dr. Moore Yalime iliniarnertut a-
tuarfiåne tarnip pissusinik ilisi-
matujussoK påsissaKarsimavoK
mérKat mikissut ikiorneKarsinåu-
ngitsut ingmikut najugaKartine-
Kartut erKortumik encarsarsinau-
nermikut tupingnåinartumik a-
ngussaKartartut.
„Kitsuk" Janip agdlagkå
skrivemaskiname naKitagkat å-
ssigingitsorpagssuarnik Kalipau-
teKarput, OKautsitdlo agdlangne-
Kartugssat agdlagarigkatdlunit i-
galåjussame KåumarKutilingme
takuneKarsinåuput. tamatuma
saniatigut mikrofoni OKalungner-
mik iliniarnerme atugaussoK
skrivemaskinamut atåssusigau-
vok. „iliniagagssaK" atauseK pe-
riautsit åssigingitsut ardlagdlit a-
tordlugit iliniarneKarsinauvoK:
silamigut amigauteKartoK Jane
ingipoK nipilo imåitoK tusardlu-
go: „goddag, måna pinguåsaugut.
OKauseK „Kitsuk" agdlåsavarput.
sujugdlermik k, skrivemaskina-
me Korsungmik Kalipautilik, ag-
dlåsavat“.
k igalåjussame sarKumersoK
Janip takuvå skrivemaskinamilo
naKitagkame k Korsungmik Kali-
pautilik sordliunersoK ujalerdlu-
go. skrivemaskiname naKitagkat
avdlat tamarmik parnaersimang-
mata naKitagssaringisaminik na-
Kitsigaluarpat KanoK pissoKarna-
viångilaK; kukusimagunilo av-
dlamik naKitsissariaKarpoK. naKi-
tagssane erKorpago nipe K-mik
taisissoK tutsiutisaoK k-1o igalå-
jussame sarKumisaoK. tauva ni-
pe imåitoK tutsiutisaoK: „måna i
sungårtumik Kalipautilik t-lo tu-
ngujortumik Kalipautilik tugdliu-
put“. (OKauseK tamåt agdlangne-
Karérsitdlugo taimatut ilitsersui-
neKåsaoK).
naggatågut ima oKartoKåsaoK:
„OKauseK „Kitsuk“ måna agdla-
rérpat, takuk, auna Kitsuk“, Kit-
suvdlo éssinga igalåjussame sar-
KumisaoK. tamatuma kingorna
mikrofoni såriardlugo Jane OKå-
saoK: Kitsuk, naggatågutdlo nipe
tusåsavdlugo imåitoK: „KujanaK
uvdlumikut iliniagagssarput tå-
ssa“. atuarnermik agdlangner-
migdlo iliniarnera taimailivdlune
autdlarnerneKarpoK.
skrivemaskina OKalumassoK
mérKanik silamikut inortunik ili-
niartitsinerme atugagssarKigsu-
vok åssigingitsut ardlagdlit pissu-
tigalugit. mérKap ilitsersorneKar-
nera atorneKartarpoK kukunig-
ssaralualo pingitsortitardlugo.
méraK agtuinermigut, issigissami-
gut tusåssamigutdlo sunerneKar-
tarpoK, taimalo åssigingitsunik
pingasunik sunerneKarneK ilinia-
gagssanik ilikarnarneruvoK. ma-
skinap anånap Kasujaitsiginera-
tutdle Kasujaitsigalune méraK u-
tarKissarpå, méraK kisimititdlugo
mérKamutdlo sukagissagssåungit-
sumik iliniartitardlugo.
silatussuseK ilisimångisaK
dr. Goodwinip nakorsatdlo av-
dlat mérKanik silatussutsimikut
inortunik isumagissaKartut akug-
tungitsumik påsissarpåt mérKat
silatussutsimikut kigaitsumik i-
neriartortunik taineKartartut „i-
lisimancKångitsumik silatussuse-
Kartartut". silatussutsimik misili-
ssarnerme tamanut atortartut mi-
siligutiginerine angussat mérKat
KanorpiaK pisinautiginerinik ta-
kussutigssauneK ajorput. skrive-
maskinap oKalumassup mérKanik
iliniartitsinerme atugauneragut
tamåna takuneKarsinaulerpoK,
nauk ilimagineKartaraluartoK
mérKat OKalungneK agdlangner-
dlo iliniarneK sapertarait.
åssersutigineKarsinauvoK Troy
tatdlimanik ukiulik. tåuna sila-
tussutsimigut misilingneKarame
påsineicarpoK atuarneK iliniaralu-
aruniuk ilikarnaviångikå. tai-
måikaluartoK skrivemaskinamik
OKalumassumik takorKårniutå o-
Kautsinik ardlalingnik agdlaga-
KarpoK, nalunaeKutavdlo akune-
rine ardlalingne iliniarnerme ki-
ngorna Troy oKajuitsussoK a-
ngerdlarsimatitdlune oKalulårta-
lerpoK. måna ukiut arfineK-åi-
pagssåt KiterKutdlugo ukioKar-
dlune atuartuvoK, nangminermi-
sutdlo ukiulingnut kisitagssiat
agdlåt kisisinauvdlugit. ilarpag-
ssuamisut itdlune Troy „ajorung-
nåingikaluarpoK", inuitdle avdlat
inuneråne peKatausinaulerpoK.
skrivemaskinap OKalumassup
angussarititai pitsaussut amer-
dlaKissut KanoK angnertutiginer-
sut sule ilisimatunit misigssorne-
Kångitdlat, månamutdle påsissat
agsut tugdlunartuput. mérKat si-
lamikut inortut Chula Vistame,
Californiamitume, atuarfiåne a-
tuartut uvdlormut minutine 45-
ne skrivemaskina OKalumassoK
iliniutigissarpåt, tamatumalo sa-
niatigut agdlagtugkanik atuarti-
neKartarput. maskinamik OKalu-
massumik atortOKardlune iliniar-
titsinerme pissortaussoK Robert
J. Fredericks ima OKarpoK:
— mérKat silaKåssutsimikut ki-
gaitsumik ineriartortut „sungiu-
sarneKarsinaussunik" OKautigine-
Kartut sapåtit akunerisa pingasut
matuma sujornagut atuarsinåu-
ngivigsut måna atuarsinaulerput.
KaKugortungilaK iliniartitavta
skrivemaskina OKalumassoK ili-
niutigigångamiko ukiup agfå a-
tuartineKarérdlutigdlo ukiune
mardlungne nalinginaussumik i-
liniartineKarsimassutut atuvfa-
rigtigilertarnerat. mérKat atuar-
sinaulernerånut maskina ikiutl-
nartångilaK åmale ingmingnut ta-
tiginerulersitarpai, kisalo sulisi-
Frimærkebytte
For grønlandske frimærker,
brugte eller ubrugte giver jeg
i bytte mærker fra Danmark,
San-Marino, Ghana, Island
eller mange andre lande. Skriv
til:
Harry Rimdal,
Rødekro, Danmark.
for gode sjøegenskaper
Rekvirer ventes GRATIS brochurer og prisliste.
agdlagtitagssat åssinginik akinigdlo akeKångit-
sunik piniaritse.
Trans-arctic marine
Qutdligssat, telegramadr.: TRANSARCO
naunerulernerånut pinguarsinau-
nerulernerånutdlo ikiututut pi-
ssarpoK. mérKåtaoK angerdlarsi-
mavfingmingne ikiunigssartik i-
liniartarpåt atissagssatik nangmi-
nérdlutik tigorarsinaulertarami-
kik atissaiarångamigdlo inigssåi-
nut iliorarsinaulertaramikik.
iliniarneK nuaneitissoK
méricat silamikut inortut skrive-
maskina OKalumassoK takorKårå-
ngamiko KanoK pissarpat?
— ilarpagssuisa nuånarissoru-
jugssussarpåt, ilaisa pinguarina-
vérsårtardlugo, ilaisalo isingmig-
tardlugulo Kitserartardlugo, dr.
Goodwin OKarpoK. skrivemaski-
nap OKalumassup atorneKarnera-
ne nåkutigdlissussut avdlat isu-
maKarput mérKat „ajornartorsiu-
taussut" „angåkuaut" tupigusuti-
gissaråt agsutdlo iliniutigiuma-
ssardlugo. tåunåinaK sangminer-
mit ilåne „OKaloKatigissarpåt".
mérKat OKautsinik agdlaganarsi-
nauvdlutik påsigångamiko amer-
dlanerpåtigut ima nuånårtigiler-
tarput pigsigsålertardlutik imalu-
nit inérKamit arpåinaK anissar-
dlutik KanoK angussaKarnertik a-
jugausimårutiginiardlugo. niviar-
siaraK silamigut kigaitsuinarmik
ineriartortoK 13-inik ukiulik St.
LouisimérsoK OKarpoK „iliniarneK
nuåneKaoK".
dr. Goodwin ersserKigsaivdlu-
ne OKarpoK skrivemaskina OKa-
lumassoK ajorungnaerutausinåu-
ngitsoK, iliniartitsinermile såku-
ssok pitsauvdluartOK. — skrive-
maskina OKalumassoK mérKat
sangmileriarångamiko amerdla-
nertigut påsititarpåt piginaune-
Kardlutik sule ilisimaneKångitsu-
nik imalunit silatussutsip påsini-
agaunerane pissarioKissume påsi-
neKångitsorsimassunik. skrive-
maskinap OKalumassup atorne-
Karneragut mérKat nåparsimasso-
rujugssuartut issigineKartut su-
nerneKarsinaussut påsissarpar-
put. åma påsissarparput iliniarti-
neKarsinaussut, atugaitdlo pitsau-
nerulersineKarsinaussut. taimatut
iliniartitsineK, mérKap nangmi-
neK piginauneKarnine najoncuta-
ralugo angussaKarsinauneranik
kinguneKartOK, iliniarusungner-
mik sule angnerussumik pilersit-
sissarpoK. skrivemaskinap OKalu-
massup pitsaoKutaisa ilagåt pi-
nguaunine pitsarujugssuaK, dr.
Goodwin OKarpoK.
maskinale mérKatut Eddietut,
Janitut Troyitutdlo itunut ikior-
neKarsinåungitsutut issigineKara-
luartunut pingussatut Karatsatut-
dlunit inungnit pilersineKarsima-
ssutut issigineKaraluarune mérKat
pikorigsarneråne iluaKutausso-
rujugssuvoK.
EVINRUDEJ
silarssuarme nunat tutsuvinardluinar-
tumik motoreKartariaKarfiunerssåt tå-
ssa Kalåtdlit-nunåt. Evinrude ukiut
60 sivnerdlugit motorinik isumangnåi-
ssusertik pivdlugo silarssuarme tamar-
me tusåmassaussunik sanassarsima-
vok, tamånale kisime namångilaK. ilu-
arsaissariaKalerpat tamåna pilertortu-
mik inungnitdlo ilisimassaKardluartu-
nit isumagineKartariaKarpoK. tai-
maingmat Evinrude iluarsaissarfigpag-
ssuaKarpoK — Kalåtdlit-nunåt tamå-
kerdlugo — tamarmik kingorårtigssa-
nik nåmagtunik ingmikutdlo iliniarsi-
massunik sulissulingnik.
Evinrude motorit 1,5 åma 210 hk akor-
nåne nukigtussusigdlit piginenarput.
agdlagtitsivigssarssuaK Kalipautilik pi-
niaruk.
Ingen andre steder i verden har man
så hårdt brug for en motor, der aldrig
svigter. Evinrude har gennem mere
end 60 år bygget motorer, som er ver-
densberømte for enestående driftsik-
kerhed, men det er ikke nok. Skulle en
reparation blive nødvendig, må den
kunne udføres hurtigt og professionelt.
Derfor har Evinrude etableret et net
af service stationer — over hele Grøn-
land — hver med komplet reserve-
delslager og specialuddannet mand-
skab.
Der findes Evinrude motorer fra 1,5
til 210 hk. Rekvirer det store farve-
katalog.
SE VINRUDE
mlsillgtagkat nakusiagtitsissarpuL
ERFARING GIVER STYRKE
Kalåtdlit-nuntt tamékardlugo niorKutigineKartarput — kingorårtigssai
sitdlimatigineKartuåinarput.
tikisitiiisartua: KETNER MARINE, Vordingborggada 6—8, København 0.
Forhandlet over hele Grønland. — Altid reservedele på lager.
Importør: KETNER MARINE, Vordingborggada 6—8, København 0.
29