Atuagagdliutit - 10.03.1970, Blaðsíða 21

isumaKarnarsissaraluardlunilo
tatsip sikuata sånerssånut tingi-
neKåsassoK.
nauk uvdlormut atauseriardlu-
ne mardloriardlunilunit tamii-
ssilåminertaraluardlune uvdlut
arfineK-pingasut Kångiunerisigut
taKussame agfåinai pigilerpai. fe-
bruarivdlo uvdluisa 16-iéne sue-
rututut OKautigineKarsinaulerpoK.
eKatdlut Kerissut ilåt misiligdlugo
neriniaraluarpå isinaunagule.
ussernartorsiornine akiorsinau-
jungnaingajavigpå, sordlume tå-
ssa teknik atordlugo suliat ta-
marmik misiligdlugo Kplarung-
naersiniaråt månåkq| KanoK ilio-
riarsinaujungnaertOK. sorme inu-
nine ånåuniardlugo tOKumut a-
kiutuåinåsava? kisiånile akiunine
nangerKigtuåinarpå, uteritdlunilo
erKigsiveKaranilo ilumorsinauni-
mininguariligkaminik akiupoK a-
kerarssuarminut ingminik avata-
ngissumut.
kuglepen navssårå agdlagtai-
vingmilo ilainik nusugsivdlune.
uvdlorsiutinik autdlartitsiniårpoK
pisimassunik påsissutigssanik å-
mavdlune navssårineKångitspKi-
nagame. nigdlerssuvdle kuglepe-
nip pilikia Kerrutitivigsimavå ag-
dlagsinaujungnaersitdlugo. uv-
dlutdle 15-igssåne sila månguat-
dlangneruvoK, kuglepenilo påpia-
råkut erssernerdlugkaluanik ag-
dlagsinaulerpoK. Gauchiep årKa-
teitardlune uvdlorsiutine autdlar-
nerpai, ilumorsåvigdlunilo nulé
Kitornanilo agdlagfigilerpai:
Mickey! ajussårutigigaluarpara
13-inik ukioKalerningne najusi-
nåunginama, Kularisångilatdle er-
KarsautigeKigivkit. Patti! Kulari-
ngivigpara sygeplejerskingoru-
mårtutit pitsaussoK pikorigsordlo.
Lynda! erKaimaniaruk anånap i-
kiunigssat atorfigssaKartitorujug-
ssungmago, månåkume kisimit-
dlune ilaKutaringne akissugssåu-
ssuseK tiguminialeramiuk. asaner-
paussara Fran! tåssunga kigdle-
Kåsagpat oKalugtutisavavkit inu-
nivne nåpisimassama pitsauner-
pårtaringmåtit.
ugguangårneK
kiserdliungårnerdlo
isse uvdlune ardlalingne Kasu-
karsimårpoK, Gauchievdle nalu-
ngilå issilendngitsusangitsoK. isi-
gaisa inuvai ajornerulerput, ta-
kuvdlugit amilårnåinavigput kuv-
dlordlutigdlo aseruput ånernar-
neruleKalutigdlo.
ånilångatigå nipåinerujugssuar-
mit soriarsinaujungnaersineKåsa-
soralune. „sujornatigut taimak
nipaitsigissumisimångisåinarpu-
nga,“ agdlagpoK. „stinguamik tu-
sagaKarfiungivigpoK, tingmissa-
nik, amarKunik, teriangnianik,
sunguamigdlumme umåssuseKar-
tunik soKångivigpoK. uvanga a-
norilo kisivta."
nalungilå inuilårssuaK Kulaut-
dlugo tingmissartortartut misilig-
tagakinerit maungåinaK nunikå-
ngamik Kanos ingmingnut navia-
nartorsiortitsigissartut ajunågi-
nartartutdlunit tingmissartutik
Kimåinardlugit maungåinaK aut-
dlaraluarångamik. månåkutdlo i-
nuilårssuarme kisimileriarame
påsivdluarpå uningåinardlune u-
tarKinaraluarune KanoK iluaKU-
tåungitsigissoK. kamautigissoru-
jugssuvålo månåkut atugarissa-
me tingmissartuminit Kimagutisi-
nåungingmane, uvdlutdle tamar-
dluinaisa ingminut pingitsailiv-
dlune eKatdlunik Kerissunik ta-
mussilåminertarpoK.
februarip uvdluisa 20-åne ki-
serdliorneK tåssångåinaK kipiti—
neKariatårpOK amarorpålugssuar-
nit tatsimut tikiussutunit, Kulit
migssainigunartunit, nujuitdlui-
nardlutigdlo ersigissaKéngeKalu-
tik KingmiarKatut ikasarumatutut
radiup antenniata néparKutå u-
pitiniarssarigaluardlugo. kingor-
natigutdle iloncassup agfåtut i-
lusilerdlutik tatsip sinåne aKupi-
titerdlutik, Gauchievdlo erKoriar-
på tugtunik KamårissaKalersut.
Korortune piarérpå. neKe OKångit-
sok aulisagkanit oKångitsunit ma-
måinerUnaviångilaK. tåssugungu-
ardlume tatsip igdlua’tungåne a-
limasigdlutik tugtorpåluit sarKU-
merput, Kanigdlencigatigdle, er-
ninånguardlo takugssaujungnaer-
put amarKutdlo Kimagutdlutig-
taoK.
februarip uvdluisa 28-åne ne-
riungnerata aumångua ikumapig-
sarneKarKigpoK. uvalikut nal. tat-
dlimat KerKata migssåne augpa-
lorujugtuinarmik tarrajugsissor-
dlo anorip sujorssungnera arrl-
kaluartumik tingmissartup nipå-
nik taorserneKariartuålerpoK.
Gauchie sangame tåssa uivsså-
ngulånguarsse! siutine ugperisi-
nåungilai unerKigsårdlunilo nå-
laulerdlune. sinigfik-puminit pig-
slnavik makipoK kalerrisårutdlo
tigupatdlariardlugo apumut pig-
sigdlune. 600 meterit migssåine
Kutsigtigigunartume tingmissar-
tuaraK angatdlatime åssinga ta-
kulerpå, agssangminigdlo sajug-
tuinarnik kalerrisårut Kumoror-
titdlugo. takuvå Kulimine kaler-
risårut KaertOK, Kilauvdle augpa-
lorujungnerata nalåne ingmikor-
tisinåungingajavigdlugo. tingmi-
ssartup ingerdlavine avdlånguat-
dlangnago ingerdlåinarpoK. ku-
morortitserKigpoK, kingusinårér-
dlunile. Kumorårtitå tingmissar-
tup kingornmarssuane aitsåt
KaerpoK. tingmissartordlo inger-
dlåinarpoK, Gauchievdlo KeKar-
dlune ungasigdliartornerssuanut
issigigamiugdle-una.
unuaK téuna tamåt siningitsu-
vigpoK, Kanordlo taimåitoKarsi-
naunera erKarsautigalugo åniau-
tigingårpå. uvdloK tugdleK nuki-
tuånguariligkane tamaisa atordlu-
git paormussåinaK tatsimut ava-
lagpoK, aputdlo tugdlautdlugo
SOS agdlandgdlugo, sujornatigu-
tutdle pissoKarneratut persup ta-
maisa erninaK åungartipai.
suerutdlmnarneK
martsip uvdluisa tatdlimåne isig-
kame inuvainik ilisimartorpoK.
åniangåleramilo timine tamåt å-
nialerpoK, kiaKarnermit åniar-
nermitdlo Kautusimarpiarane nal.
akunere arfineK-pingasut nalåi-
navigpoK. ikingnerpåmik atausi-
ardlune ulimaut tigugaluarpå i-
nussane kipiniardlugit, nukéru-
dluinarsimaneratale taimailiu-
»Nu er det tid
for vitaminer«
Livol-vitaminer indeholder A, 6 forsk.
B, C og D-vitaminer.
»mana vitamini-
torfigssangorpoK«
Livol-vitaminit imaKarput A, B-t, åssi-
glng. 5, C åma D-vitamtninik.
— én tablet om dagen er nok.
issartagaK atausex uvdlormut nåmag'
pox.
ngitsortipå. naggatågutdlo kisa si-
nilinarpoK tåssalo akiusinau.iune-
naivigdlune.
„sapåtip akunera issigdluinar-
toK, ånåuneKarnigssara Kulariv-
dluinalerpara. neriutituariligara
tåssa kisime Gutime erxigsinig-
ssaK. panika, tamavse asavavse!
tgrpavse asavavse, kuglepen ag-
dlarKigsinaujungnaerpoK. Kinuni-
arsinga!"
taKiissane tamaisa nungupai,
sukunut agdlåt. neriutime kingug-
dlersånguat kisiat nakoKutigiler-
på, nalungilålo neriutaerutisaga-
luarune tåssa aso.
martsip uvdluisa 12-iåne unug-
kiartulerå tingmissartut mardluk
nal. akunera atauseK kingulerig-
tardlutik Kulåutarput, ingerdla-
titsissuinitdle ilungersoKalune
Kumorortitai takuneKångitsorput.
neriugpordle måna uvdlortusine-
rungmat tingmissartumik tåkuto-
KartalisassoK. taimåipordlume —
sap. akunerata atautsip ingerdla-
nerinåne tingmissartut mardluk
tåkutarput, takuneKångilardie.
kalerrisårut piarérsimatituåinar-
på, avdlatigutdle KanoK ilioriar-
sinåungilaK. SOS aput tugdlaut-
dlugo agdlåsagaluaruniuk isigka-
me saperdluinarmåssuk.
martsip 16-iåne agdlagpoK:
„uvdlume pugssiap uvanitsunik
supiliap pårisimassåta iluane ni-
pungnikumininguit alugtorpåka,
nererssuartut nerissåitut taisinau-
våka. Kinutdlo måraunerminit
erKaimassane alångårdlugo aut-
dlartipoK. martsip 28-åne mau-
ngåinaK nuninerme kingornatigut
uvdlut 54-igssåne uvdlorsiutimi-
nut agdlagpoK: „månåkut påsiv-
dluinarpara sap. akunera umav-
dlunga sivnernaviarnago. aulisa-
gåungitsumik nerissariaKaraluar-
punga nakussagterKilåsaguma.
Frances asassara! månåkut nalu-
jungnaivigpat ilingnut angerdlar-
niardlunga KanoK iliorsimagalu-
artunga.”
(Kup. tugdl. nangisaoK)
Måkalitap
imugssuaK
naligssa- / Margrethe
Kartingilå! / elsker ostemad!
silarssuarmime nerissagssat pit-
saunerssåtut issigigamiuk. ar-
nåtalo oKalugtusimavå per-
KingnartorujugssussortaoK,
pingårtumik kigutinut - kal-
kimik akoKarame.taimatut-
dlo imugssuaK nakussag-
sautaorujugssuartarpoK.
Måkalita isumaKarpoK
kikutdlunit - inersimas-
sutaoK - uvdlut tamard -
luinaisa imugssuartor •
tariaKartut!
Hun synes nemlig, at det er verdens allerbedste
mad. Og hendes mor har fortalt hende, at det
ovenikøbet er meget, meget sundt. Især for
tænderne, fordi der er kalk i ost. Og desuden
giver ost en masse energi.
Alle - også de voksne - skulle faktisk spise ost
hver eneste dag, synes Margrethe!