Atuagagdliutit - 10.03.1970, Blaðsíða 19

nutåmik anguniagaussoKalisava?
agdl.: efterskolime iliniartitsissoK Hans Petersen, Staby
nunavtine nutåmik angunianalernigssamik aperaut nanigtu-
kut Kavsinit sangmineKartarsimavoK. tamatumunga tungatit-
dlugo agdlagpoK efterskolime iliniartitsissoK Hans Petersen
avisime „Vestkysten“ime:
1969-ime ukiåkut fjernsynikut ra-
diukutdlo Kalåtdlit-nunåt piv-
dlugo aperssuineKatdlarmat a-
merdlasorpagssuit påsigunarpåt
angnertumik nalornissorneKartoK
Kalåtdlit-nunåta piorsagaunera-
nut mingnerungitsumigdlo angu-
niagaussunut tungassut pivdlugit.
tamatuma kingorna åma påsisi-
mangnigtut ardlaaartut nalorni-
ssorneK tamåna erssersitarsima-
våt. taimatut folketingimut ilau-
ssortaK Knud Hertling agdlaga-
KarpoK Kalåtdlit-nunåta sujunig-
sså isumavdluarnångeKissutut er-
Kartordlugo. agdlagpoK aulisarne-
rup Kalåtdlit-nunåne inutigssar-
siornerme tungaviussup kingua-
riartornera pissutigalugo pissari-
aKalerumårsimassoK inuerusai-
nigssaK Kalåtdlit-nunånik. av-
dlåtaoK åma ukiune kingugdler-
ne sujorniutarsimavåt inuerusai-
nigssamik erKarsaut.
isuma tamåna såkortuneruler-
dlune sarKumertåsagpat påsisi-
mangnigtut påsisimangnigtungit-
sutdlo akornåne, inuerusainig-
ssardlo Kalåtdlit-nunåne polifiki-
kut ingerdlatsinivta kinguneri-
sagpago, måna pivfigssångorpoK
OKaluinarnane anguniagaussumik
aulajangersimassumik sarKumiu-
ssisavdlune.
Kavsit miserratigigunångilåt
Kalåtdlit-nunåne politikikut i-
ngerdlatsineK iluagtingitsorsi-
mangmat, sujunigssardle eraar-
sautigalugo pissutigssaKarunarpoK
isumavdluångineK Knud Hert-
lingip erssersitå akerdlilisavdlu-
go. KularissariaKångilaK aulisar-
nen piorsarneitarsmaussoK, tama-
tumungalo tungatitdlugo pissu-
tigssaKarpoK oKautigisavdlugo ka-
låtdlit aulisartut 1968-ime Da-
visstrædime pissarisimagait så-
rugdlit 21.000 tons, nunatdle av-
dlamiut aulisartuisa pissarisimav-
dlugit 400.000 tons.
periarfigssat tåssaugatdlartit-
dlugit pissutigssaKarunarpoK isu-
mavdluåsavdlune, påsissariaKar-
pordle Kalåtdlit-nunåne inutig-
ssarsiornikut periarfigssat kig-
dleKarunarmata. soKutiginarsi-
nauvordle misigssusavdlugo Ka-
noK iliortOKarsimanersoK inoKa-
tigit kalåtdlit amerdlaKatait atug-
kamikutdlo ingmingnut encai-
nartut pivdlugit. månalo pissu-
tigssaKarpoK savalingmiormiut
sujorniutisavdlugit.
☆
Savalingmiut åma danskit nåla-
gauvfianut atåput inoKatigiuv-
dlutik ardlaligpagssuartigut ka-
låtdlinut erKainartoKardluinar-
tut. Savalingmiut Kalåtdlit-nu-
nåtutdle ukiut untritigdlit ar-
dlerdlugit Danmarkimut atåssu-
teKarsimåput — OKitsutigut imåi-
nåungitsutigutdlo. savalingmior-
miut kalåtdlisutdle ingmikukajåK
pissuseKarput, nunap pissusiata
nangmineK, inutigssarsiornerme
periarfigssat inuniarnermilo atug-
kat taimailersitånik. Savaling-
miut uvdlumikut 40.000-inik ino-
Karput — tåssa Kalåtdlit-nunå-
tut inoKartigalutik. Savalingmiut-
dle Danmarkimut atåssuteKarne-
rat avdlauvdluinarpoK Kalåtdlit-
nunåningarnit. inatsisit tungaviu-
ssut maligdlugit Savalingmiut
Kalåtdlit-nunåtdlo danskit nåla-
gauvfiånut atåput, Savalingmiut-
dle ingmikorutigåt inatsiseKarmat
1948-me atulersumik ingminut
nålagkersornermut tungassumik.
inatsisip tåussuma autdlarKautå-
ne ilåtigut ersserKigsarneKarpoK
savalingmiormiut inuiaussut ing-
mingnut nålagkersortut danskit
nålagauvfiata iluane. ingmikoru-
teKarneK tamåna åmåtaoK er-
sserKigsarKingneKarpoK Savaling-
miut nangminerissamingnik erfa-
lassoKarmata ukiortåmitdlo ilau-
ssortångordlutik Nordisk rådi-
me.
Savalingmiut ingmikorutåt ta-
måna pissuteKarpoK ineriartorsi-
manermik Kalåtdlit-nunånit av-
dlaussumik, åmale savalingmior-
miut malartaiserdlutik ilungersu-
tigingnigsimanerånik inuiaKati-
gigtut ingmikukajåK pissuseri-
ssartik åtåniardlugo. Kalåtdlit-
nunåt avåmut matussausimavoK
1950 tikitdlugo, Savalingmiunile
kisermåussivdlune niuverneK tai-
maitineKarpoK 1856-ime, taima-
nerningånitdlo Savalingmiune a-
tulersimagunarput Danmarkime
inatsisit tungaviussut. aitsåtdle u-
kiut 1800 nålerneråne savaling-
miormiut sulinialersimåput ino-
Katigingorniardlutik nangminer-
ssortut. sujugdlermik tungavig-
ssaKalersiniardlugo, kingorna i-
nutigssarsiutit pingårnerssarili-
gåt, aulisarneK, kingornalo sava-
lingmiormiut OKausé makerKigti-
niardlugit nutångorsarniardlugit-
dlo. kingugdleK tåuna tupingnåi-
nartumik iluagtisimavoK åmale
takussutigssauvdlune savalingmi-
ormiut sujusigsukutdle påsisima-
gåt OKautsit tåssaussut tungaviu-
ssut inuiait ingmikukajåK pissu-
seKarneråne.
tamatumunåkutaoK avalingmi-
ormiut såkortumik sorssugtaria-
Karsimåput OKautsisik atuarfing-
ne atugaulersiniardlugit. aitsåt
ingminut nålagkersornermik i-
natsit pilermat 1948-me savaling-
miormiut OKausé inatsisitigut a-
kuerissåuput Savalingmiune o-
Kautsit pingårnerssåtut, inatsimi-
le ilångutdlugo taineKarpoK dan-
skit OKausé sukumissumik ilini-
arneKartåsassut.
tamåna åma Kalåtdlit-nunåne
ajornartorsiutauvoK. Kalåtdlit-
nunåne atorfit angnerussut ta-
mardluinangajaisa danskit tigu-
mingmatigik kalåtdlitdlo atuarfi-
ne iliniartitsissut danskit kalåt-
dlinit amerdlaneroKingmata pi-
ngitsorneKarsinausimångilaK ka-
låtdlit OKausisa sumiginarneKar-
nigssåt. Kujanartumigdle tamåna
kalåtdlit arajutsisimagunångilåt.
ukiarme Sisimiut avisiåne oKau-
serissaKartOKarpoK landsrådimut
tungatitamik, isumaKartoKardlu-
ne landsrådip politike aningau-
ssarsiornerdlo tungavigalugit ka-
låtdlit OKausé pitsaunerussumik
periarfigssitariaKarai. agdlautigi-
ssame ilåtigut tikuarneKarput ili-
niartitsissugssat atuartineKartar-
nerata avdlångortineKarnigsså
kalåtdlinik amerdlanerussunik i-
liniartitsissoKalernigssaK isuma-
galugo, atuagkiornikut, avisitigut
åmale OKautsinik agdlagtautsi-
migdlo udvalgip sulineratigut ka-
låtdlit OKausisa ineriartornigssa-
mut periarfigssineKarnigssåt su-
junersutigineKardlune. kalåtdlit
OKausé nutartertariaKalersimang-
mata miserratigssåungilaK, Sava-
lingmiunilo ineriartornerup taku-
terérpå tamåna avKutigssaussoK
OKautsit suniuteKarnerulernigsså-
nut. ilångutdlugo åma OKautigi-
ssariaKarpoK savalingmiormiut o-
Kausé sule såkortunerulersine-
Karsimassut 1965-ime savaling-
miormiut OKausé atuagkiaitdlo i-
liniarneKarsinautitaulermata uni-
versitetime iliniartarnerup ange-
Katånik.
Savalingmiune politkikut suli-
niarneK pilerpoK ukiut 1900 aut-
dlartineråne såkortumigdlo ine-
riartorsimavdlune 1948-me ing-
minut nålagkersulernerup piviu-
ssungornerata tungånut. tamåna
ima ingerdlåneKarpoK atautsi-
mut suliagssat ingmingnut nå-
lagkersornermik inatsimik tai-
neKarsimångitsut: igdlersorne-
KarnigssaK, erKartussissoKarneK
politikikutdlo nunanut avdlanut
tungassutigut ingerdlatsineK, aki-
lerneKartardlutik danskit nåla-
gauvfiånit. atautsimut suliagssat
ingminut nålagkersornermik inat-
sime taineKarsimassut sordlo a-
tuarfeKarneK, perKingnigssåkut
isumagingnigtOKarneK il. il. avig-
dlugit akilerneKartarput danskit
nålagauvfiånit savalingmiormiut-
dlo ingmingnut nålagkersuissui-
nit. taimaingmat Savalingmiune
ingmingnut nålagkersuissut inat-
sisitigut aulajangisinautitåuput
taineKartut pivdlugit, peKatigalu-
gule åma aningaussartutit akiler-
tardlugit. taimatut årKigssussine-
rup kingunerisimavå danskit nå-
lagauvfiata 1966—67-ime akilersi-
mangmagit 56 mili. kr.
ukiut 50 sivnerdlugit ingerdla-
neråne savalingmiormiut politi-
kikut sulinermik KautussaKarsi-
måput, Kalåtdlit-nunånile politi-
kikut suliniarneK pilersimavoK
1950-ip kingornagut aitsåt. tai-
maingmat kingusigpatdlåmik aut-
dlartitOKarsimavoK kigdleKaKi-
ssumigdlo politikikut suliniarto-
Kardlune. Kalåtdlit-nunåne poli-
tikikut partéKarpoK, Inuit-par-
tiat, 1964-ime autdlartitOK. tama-
tuma kingunerå kalåtdlit issiging-
nårtuinangajausimangmata pior-
sainerujugssuarmut sukaKissu-
mut, savalingmiormiutdle nang-
mingneK peKatauvfigisimavdlugo
ineriartorneK pissusigssamisortu-
mik ingerdlassoK. savalingmior-
miut danskitdlo akornåne pissut-
sit 1948-ip kingorna pitsaussutut
OKautigineKarsinausimåput, sava-
lingmiormiutdlo amerdlanerssait
ingminut nålagkersornermut a-
tangmata Danmarkip tungånut
pissuseK nåmaginardluinartumik
årKingneKarsimassutut oKautigi-
ssariaKarpoK.
OKautigineKartutut Savalingmiut
Danmarkip nålagauvfiata iluane
ingmikut pissuseKarput. ilåtigut
Kalåtdlit-nunåt taimåipoK ilåti-
gutdle åma taimåinane, tamåna-
lume månåkut Kalåtdlit-nunåne
politikikut ingerdlatsinivtine ku-
kussutaussut angnerssarigunar-
påt. kigsautigalugo Danmarkime
pissutsit sapingisamik amerdlasu-
tigut piårnerpåmigdlo Kalåtdlit-
nunånut erKuneKarnigssåt, pui-
gorneKarsimavoK Kalåtdlit-nunå-
ne pissutsit Danmarkimingarnit
avdlauvdluinarmata, politike tai-
måitoK piviussungortineKarsinau-
nane. månale påsineKalinguatsi-
arpoK Kalåtdlit-nunåne misili-
neK pitsaulårtumik kinguneKå-
sagpat anguniagaussariaKartoK i-
noKatigingnik kalåtdlinik pilersit-
sinigssaK, danskit nålagauvfiata
iluane ingmikut pissuseKartunik,
pissutsit ingmikut itut tungavi-
galugit årKigssussanik kalåtdlit
nangmingneK akissugssaunerati-
gut.
___________________________________
tupingnarpoK Kalåtdlit-nunåne
politikikut ingerdlatsinerme su-
jusingnerussukut iliniarfigineKar-
simångingmata Savalingmiune
påsissat, nauk Savalingmiune a-
jorrartorsiutausimassut ilarpag-
ssue åma Kalåtdlit-nunåne atu-
kaluartut.
åssersutitut taineKarsinauvoK
sume inungorsimaneK taimåitari-
aKångivigkaluartOK kinguneKarsi-
mangmat kalåtdlit angnerussu-
mik iliniarsimassut Danmarkimut
nunasissalernerånik, nauk Kalåt-
dlit-nunåne piorsainerme taima
atorfigssaKartineKartigigaluar-
dlutik. ajornartorsiut tamåna tai-
ma angnertutigissumik Savaling-
miune ilisimaneKångilaK, pissu-
taugunardlune savalingmiormiut
Danmarkime najugaKartut ilini-
ardlutik såkutujunigssartik ukiu-
nik mardlungnik kinguartisi-
naungmåssuk inernigssamik tu-
ngånut. såkutungoriaratik Sava-
lingmiunut uterunik såkutuju-
ssugssaujungnåisåput savalingmi-
ormiutut avdlatutdle.
åmåtaordle imigagssamik ajor-
rartorsiut OKautigineKarsinauvoK.
Kalåtdlit-nunåne akiorniarneKar-
poK uvdlut ilait imigagssamik pi-
singivfiussartitdlugit, tamånale
kinguneKåinarsimavoK imigagssa-
mik niorKutit agdlinerånik. måna
misilingniarneKarpoK kigdlilinig-
ssaK imigagssatdlo åkitsutaisa ag-
dlineKarnigssåt KanoK kinguneKå-
sanersoK, Kularnarpordle ajor-
nartorsiut taimailiornikut iluarsi-
ncKarsinåusanersoK. Savalingmi-
une imigagssamik ajornartorsiut
årKingneKarsimavoK imailiorni-
kut: imigagssamik piserusugtut
pissortanukartarput akileråruti-
nut akilisimanermut ugpernar-
séumik nagsardlutik, Kinutigalu-
gulo nangminérdlune Danmarki-
mit imigagssamik agdlagtitsinig-
ssaK. tamatuma kingunerå imi-
gagssamik Savalingmiunut tikisi-
neKartartut 2,6 mili. kr-nik nale-
icarmata ukiumut, imigagssamig-
dle ukiumut Kalåtdlit-nunånut
tikisineirartartut 20,5 mili. kr-nik
naleKardlutik.
åssersutit tåuko — amerdlane-
russutdlume taineKarsinaugaluar-
put — takutipåt Kalåtdlit-nunå-
ne ajornartorsiutit ilarpagssuisa
Savalingmiune ajornartorsiutit å-
ssigigait, Savalingmiunile ajor-
nartorsiutit årKingneKartartut i-
r.uit atausiåkåt akissugssaoKatau-
neratigut. nalunångitsumik Ka-
låtdlit-nunåne ajornartorsiutinik
påsisimangningnerpåt tåssåuput
kalåtdlit taimaingmatdlo aperKu-
taulerpoK: sok anguniarneKångi-
la aulajangigagssat angnertut a-
merdlanerussut akissugssauvfe-
Karnermik kinguneKartugssat
landsrådimut tuniuneKartalernig-
ssåt. såkortumik isumaliorKutigi-
ssariaKånginerpå aningaussanut
Kalåtdlit-nunånut atugagsså-
ngortitaussunut landsrådip aki-
ssugssauvfigingnilernigsså? tama-
tumunåkut kalåtdlit inuiait pi-
ngitsailineKåsagaluarput ineriar-
tornermik akissugssauvfigingni-
lernigssamut, ajornartorsiutit år-
Kingniarnigssåt nangmingneK isu-
magilisagaluardlugo, kisiénile so-
runame pisinaussaK nåpertordlu-
go danskinit ikiorneKardlutik. i-
måingilaK Kalåttdlit-nunåne a-
jornartorsiutit sussagssaringitsu-
tut danskit tunuinåsangmatigik,
tamatumunåkutdle kalåtdlit pe-
icataulisangmata inoKatigit ing-
mikukajåK itut taimåitariaKar-
tutdlume ineriartortineKarneråne.
1.

1-
s—
. ..I 9"
■TF"
-r-
-r-»“
111.»'■■■" i ■ ' i
■ r ■ ...■ 1 i
TF1" I >
■ ■ T ................... P 111 I ■ " ! ■ 1 I t
> I'
r.r-
t—r
-f-T
—
I ■ I
TF-T

T-*r
» ■ I > 1 > ■ ' I B 1T1" I I ■ I I ■ 11 ■"
DOMUS VISTA, DANMARKS OG EUROPAS HØJESTE BEBOELSESHUS
ER MONTERET MED SANITETSARM AT UR AF HØJESTE KVALITET
BOTNIA-
OVERALT PÅ GRØNLAND FORETRÆKKER MAN OGSÅ DETTE ARMATUR
VI SENDER GERNE BROCHURERMATERIALE BROCHURINIK PASISSUTIGSSANIK NAGSITDLUARSINAUVAVTIGIT
VVS - VÆRKTØJ - JERN & STÅL
WINTHER & HEIDE'S EFTF. A/S
ASKELUNDSVEJ 2 3600 FREDERIKSSUND
TELEGRAMADRESSE WINHEIDE
SPECIALAFDELING FOR G R 0 N LAN D S FO R S E N D E LS E R
19