Atuagagdliutit - 08.10.1970, Blaðsíða 9

seminaria nutånik igdluteK aler sok
landshøvding N. O. Christensen Nungme seminåriap ukiu-
nik 125-ngortorsiornerane isumanartoK inusugtut uvdluvtine
sujornatigornit angnerussumik nalerKunerussunigdlo ilisi-
massaKalersimassnt. rektor Stærmose onarpoK pissortanar-
fiup seminariatut itup sananeKarnerane sujunersortit nåku-
tigdlissutdlo GTO-mit pissut suleKatigivdluarKigsångitsor-
neK ajornartut
tatdlimångornerme septemberip 18-iåne Nungme seminaria ukiunik
125-ngortorsiorpoK. pisimassok malungnartineKarpoK uvdlup inger-
dlanerane druigssussinernik alutornartunik ardlalingnik, ilåtigutdlo
uvdloK tåuna iluagtitdlugo seminåriap igdlutai nutåt atorKårtineKar-
put. uvdlanguaK iliniartusimassutorKat inuitdlo åssigingitsut semina-
riamut tungdssuteKarsimassut oKalugfiup seminåriatorKavdlo kigdli-
ngdne katerssuput. erfalassup amuneicarnerane sujornatigut radiup
pissortarisimasså Frederik Nielsen oualugpoK, oicalugfingmilo kino-
KatigingneKarérmat iliveKarfitorKame kransit pingasut paornaicutinit
sandt ilineKarput inungnut pingasunut seminåriamut suniuteKangdr-
simassunut, tåssa Samuel Kleinschmidt, N. E. Balle dma Rasmus
Berthelsen.
uvdlup KerKata kingorna seminå-
riame katerssunerme iluagtitdlu-
git seminåriap igdlutai nutåt a-
torKårtineKarput. rektor Stær-
mose OKalugpoK ukiOK uvdlordlo
nalornissornartoKaraluartut. —
iluamik ilisimaneKångilaK OKa-
lugtuagssartamigut erKortuner-
sok, tamånale pingårnerungilaK,
Stærmose taima onarpoK. — a-
jornartorsiut avdla tåssauvoK u-
kiup KerKa sivnerdlugo kingug-
dliusimagavta nagdliutorsiorne-
rup ingerdlåneKarnigssånut ani-
ngaussanik akuerssissutigssanik
piniarnigssamut. nagdliutorsior-
nigssamut Kinutigissaugaluavut
itigartineKarsimåput, miserratigi-
ngilarputdlo tungavigssaKartumik
taimaisiortoKarsimassoK.
seminåria ataririnartoK
tugdlusimårutigigå
kisiåne iliniartusimassutorKat uv-
dlup malungnartineKarnigssånik
pingårtitsisimåput, taiméitumig-
dluna iliniartusimassutorKat tåu-
ko komite-liorsimassut uvdlup
tåussuma malungnartineKarnig-
ssånut nagdliutorsiutigineKarnig-
ssånutdlo. igdluatungåtigutdle se-
minåria kigsauteKångivigpoK uv-
dloK nipangiutdlugo Katanglnar-
tisavdlugo — tugdlusimårutigå-
vut Kalåtdlit-nunåta seminåriå-
ta ukiue atarKinartut, kingornu-
tagarititai åmalo Kanga, uvdlu-
milo sujunigssamilo Kalåtdlit-
nunånut pingårutå.
uvagut peKataorKardluinara-
luardluta tamavta måne uvdlor-
mut suliaKartussugut tugdlusi-
mårutigårput malugisinaugavtigo
ukiut ingerdlanerine Kalåtdlit-
nunåne angutit pingåruteKarner-
pausimassut måne „najugkame
kujålerneKartarsimangmata".
— neriutigiuarparput ilunger-
sutigalugulo seminåria iliniarfiu-
juardlunilo anersålersuissusassoK
ilaKutaringnut, perorsaissunut
sujulerssuissugssanutdlo agdliar-
tortunut.
— nuåneKaoK, rektore nangi-
poK, uvdlumikut inuvigsiorner-
mit angnerussumik nagdliutor-
siugaKarsinaugavta. téssame ta-
matumunga peKatigititdlugo ini-
tåvut Kimerdlortisinauvavut. isu-
maKarpunga KaerKussavta isu-
maKatigisagåtigut igdlugssanik
titartaissartup Ole Nielsenip nå-
magsiniagkane ajungivigsumik
nåmagsisimagå. aperKutauginå-
ngilarme atorsinauvdluartumik
igdlorssualiornigssaK. kommunal-
bestyrelsip kigsautigisså igdlOKar-
fiup ilåta tåussuma sapingisamik
avdlångortinavérsårdlugo atati-
narneKarnigsså nalerKusarneKar-
tugssauvortaoK, tamånalume i-
luagtitdluarsimavoK, isumaKar-
pungalo Nungme inuit 100-ungit-
sut, kisiåne imaKa tusintigdlit
uvdlumikut ilisimassaKångitsut
seminåriatorKap tunuane seminå-
riap igdlorssuartainik nutånik
sanassoKarsimaneranik.
GTO iluarineKartoK
— akulikitsunik taimatut pisso-
KarneK ajormat pivfigssau tåuna
iluagtitdlugo ouautigiumavara ig-
dluliortiterneK iluamik ingerdlav-
dlualersimdngitsoK GTO-p ndku-
tigdlinermik sujulerssuinermigdlo
ingerdlatsilernerata tungånut. u-
kiune tamardluinarne ukiune 7-
ine millionerpagssuarnik naliling-
nik igdluliortiternerne pdsissama
Kularungnaersisimavdnga ndla-
gauvfiup pissortauarfia taimatut
itOK suleKatigeruigsårneKångit-
sorneK ajornartOK sujunersuissu-
nik ndkutigdlissunigdlo GTO-
mérsunik ilaKartitdlugo. tåuna
nangminérdlunga ner soringning-
nera pivdlugo sanaortugkanut
ingeniøre Kinuvigiumavara inge-
niør Andreas Jørgensenimut apu-
teruuvdlugo.
uvdlåK seminåriap sujugdliup
igdlorssuartåta 1846-mérsup sa-
nianlpugut. uvdlumikut åma nuå-
nårutigåra igdlorssuaK 1970-imit
pissoK takutisinaugavko. nalivti-
ne Kalåtdlit-nunåne pisorKap su-
jornatigutut takujuminartiginera-
tut takujuminartigingilaK, Kular-
nångilardle uvdlumikut iliniartu-
vut pitsaunerussumik akuerine-
Karsinaunerussumigdlo autdlå-
vigssaKalersimassut.
ilisimassat nalernunerussut
landshøvding N. O. Christensen
skoledirektionimut sujuligtaissu-
tut OKalugpoK uvdluvtinilo ilini-
artut periarfigssait pitsauneru-
ssut ama agtordlugit. oKarpoK:
— ukiut tamardluinaisa iliniar-
titaunerup iluane nutånik pisso-
KartarpoK. måna atuarfik Kimå-
neKartalerpoK avdlanik angnertu-
nerugunartunigdlo åmalo sujor-
nagornit nalerKunerussunik ilisi-
massaKardlune. taimatume inger-
dlavoK inuiaKatigit tamarmik i-
luåne åma iliniartitaunerit tamar-
mik iluane, kisiåne tamatuma tu-
ngåtigut måne ineriartorneK av-
dlaningarnit sualungnerujugssu-
simavoK, ukiutdlo ikigtut inger-
dlanerine utorKait igdluartine-
Kartutut misigisimåput. ajornar-
torsiutit tamåko atuarfingnut tu-
ngassutigut sulinivtine agtortar-
simavavut. sordlo åssersutigalu-
go nuname matumane tamåna
misigisimavarput tjenestemandit
pivdlugit ajornartorsiutitut.
ukiune 25-ngungajalersune Ka-
låtdlit-nunåne sulinivne suleKa-
tigissarsimavdlugitdlo ilisarilersi-
mavåka inugpagssuit pikorig-
dluinartut, nersornardluinartut
sujumutdlo issigissut. inuit tamå-
ko amerdlanerssait seminåriame
matumane iliniartussarsimåput.
atorfiligtut Kavdlunåjussut inuit
tamåko pingitsorneK ajornarsi-
måput, OKautsitigut pinarane, ki-
siåne åma ilisimassatigut tunga-
viussutigutdlo. nunamilo matu-
mane sulineK nuånårutigisima-
gåine pissutauginångilaK ajungit-
sumik inussutigssarsiuteKarneK i-
ngerdlavdluarnerdlo, kisiånile i-
Tidligere radiofonichef Frederik Nielsen talte om morgenen ved flaghejsningen ved den første seminarie-
bygning.
radiome pissortausimassoK Frederik Nielsen oKalugtoK uvdlåkut erfalassulernerme illniarfigssuarKåp sujoråne.
Fra flaghejsningen om morgenen på 125 års fødselsdagen for Grønlands
gamle seminarium.
125-linerme uvdlåkut erfalassulertoKartoK ilfniarfigssup igdIQtåta sujug-
dliup, oKalugfiup sanianltup, sujoråne.
neriartornerme pisanganartume
suleKatauneK, suliagssaKarfigpag-
ssuarnilo inuit suleKatigisimassat
sunertivfigissatdlo pigssarsiaKau-
taungårsimangmata. ukiune tåu-
kunane inuit uvavnut pingårute-
Karsimassut tamangajangmik —
ilitsersuissutut suleKataussutut-
dlo, nunaKatimik erKarsautåinik
isumåinigdlo navsuiaissutut — a-
tuarfingmit tåssånga pissusimå-
put. sordlule uvanga misigisima-
giga Kularingilara tjenestemandit
suliartortitat amerdlanerpårtait
måne sulisimassut taimatutaoK
misigisimåsassut.
taimåitumik Kutsavigiumavåka
atuarfitoKaK åma angutit arnat-
dlo måne inersimassut.
ukiune 25-ne nålagauv-
fingme kivfartorneK
OKalungnine nangitdlugo lands-
høvdingip nagdliutorsiornermut
agdlagartaK tuniupå rektor Chr.
Stærmosemut ukiune 25-ne nd-
lagauvfingme sulissusimassumut.
uvdloK nalornissorutigineKarsi-
mavoK, landshøvdinge taima o-
KarpoK, taimåitumigdlo nåla-
gauvfiup tungånit KinerneKarsi-
mavoK uvdlormut nagdliutorsior-
fiussumut peKatigitiniardlugo.
rektor Chr. Stærmose akivoK
nalusimanago uvdloK nalornisso-
rutigineKarsimassoK OKardlunilo:
— tåssame ukiOK ilivitsoK tyski-
nit parnaerusimaneKarsimavu-
nga, naluvaralo „nålagauvfingme
kivfartornertut" tåuna taineKar-
sinaunersoK.
unukut seminariame iliniartusi-
massut iliniartut nerissarfiåne
nagdliutorsioKatigigput. linup i-
ngerdlanerane uvdlorsiorneK pl-
ssutigalugo ardlalingnik oKalug-
toKarpoK.
-den.
PERSISKE TÆPPER
EN FRYD FOR ØJET — EN GOD INVESTERING
Vort store lager af finere, håndknyttede, orientalske tæpper i Fri-
havnen giver Dem mulighed for at erhverve et værdifuldt tæppe
til en rimelig pris, da varerne er fri for told og moms — vi sender
gerne udvalg.
Skriv blot til os i hvilken retning
Deres ønsker går med hensyn til pris-
lag, størrelse og farver.
GOTHA TÆPPER a/s
FINERE PERSISKE TÆPPER EN GROS OG DETAIL
GOTHERS
GADE 43
1123
Københ. K.
Tlf. By 5061
undertøj er fremstillet af
specielle bløde og elasti-
ske bomuldsgarner - syet
med fladsøm,der ikkege-
nerer - pasformen er per-
fekt - det vil De snart op-
dage!
Alle størrelser og modeller til
drenge og mænd i farvet eller
hvidt net, interlock og rib-rib.
skift til
HJMMttRtHOR
9