Atuagagdliutit - 08.10.1970, Blaðsíða 35

akilingitsortunut isertitsivit
landsrådime ardlagdlit tapersersoråt akillngitsortut isertine-
Kartalernigssåt. udvalgiliortoKåsassoK akillngitsortut såkor-
tunerussumik pincKartarnigssanik sulianartugssamik
akiligugssanik sumiginaineK nunavtine ingagtikiartuinartok landsrådi-
me såkortumik OKatdlisigineKarpoK. ilaussortat ardlagdlit taivåt må-
na pissariaxalersoK akiligagssamingnik ilaginaissut perxarnitsumik
pmexartalernigssåt. agdlåt sujunersutiginexarpox akillngitsortut iser-
tineKartalernigssåt. tamåna pivox sulinikut ikiuissarnikutdlo xutdler-
saKarfingmit nalunaerutip sangminexarnerane. tåssane tainexarpok
kommunit sujumortumik uverssagkanut akiliutigissartagait amerdliar-
tuinartut akilersuisitsiniarnerdlo ajornakusuleriartuinartox.
OKatdlinerup naggatåtigut isuma-
KatiglssutigineKarpoK pilertortu-
mik sulissugssamik udvalgiliorto-
KåsasscK akilingitsugkat ikilisar-
neKarnigssanik sulissutigingnig-
tugssamik.
unangmissutauginalersoK
Niels Holmip taivå kommunit su-
jumortumik uverssagkanut akili-
ussissarnigssånik åricigssussine-
rup ukiune mardlungne atunera-
ne akilingitsugkat 1 '/■< miil. kru-
ningorérsimassut. tåuko aningau-
ssarpagssuput landskassimut, i-
kiutit avdlat tungaisigut aningau-
ssanik taima atorfigssaKartitsiti-
gissumut. nunavtine uverssagka-
mut akiliut ukiumut 750 kruniu-
vok, tåssa Danmarkime uverssa-
tamåna tainenarpoK nunavtine
sitdlimasissarnermut tunga ti tdlu-
go Kutdlersanarfingne sujuligtai-
ssup Asger Olsenip nalunaerutå-
ne. landsrådip Asger Olsen nav-
suiauteKarKusimavå, sitdlimasi-
ssarnerme akiliutaussartut OKat-
dlisigineKarnigssånik Knud Kri-
stiansenip sujunersutånut, atatit-
dlugo.
angatdlatautigdlit isumaKartar-
put piniartunik aulisartunigdlu-
nit sitdlimasérérsimassunik a-
ngatdlatimingne inugtanarunik,
tåussuma sitdlimasissutå atortug-
ssaussoK angatdlatautimingne i-
nugtaunermine Kanos periassåsa-
galuarpat. kisiånile nunavtine a-
junårnigssamut sitdlimasissarner-
me maligtarissagssat najorKuta-
ralugit taimåitoKångilaK.
sitdlimasissarnerme maligtari-
ssagssane ingmikortoK 2 malig-
dlugo aulajangersimassumik ilå-
ninåkutdlunit, akigssarsialingnik
akigssarsiaKångitsunigdlunit suli-
ssoKartut tamarmik pingitsoratik
sulissutik sitdlimasivfigissugssau-
vait ajunåratarsinaunigssamut.
tamatumalo saniatigut maligtari-
ssagssane ingmikortoK 58 nåper-
tordlugo piniartut aulisartutdlo
nangminerssortut sivikinerpåmik
ukiup tø-ane inutigssarsiutiming-
nik ingerdlataKartut ingmingnut
sitdlimusivl'igissugssåuput.
kommunalbestyrelsit ukiut ta-
maisa 1. november nagdlersinago
nalunaerssusiugagssaråt atorto-
rerKUSSUK tåuna maligdlugo ki-
kut pingitsoratik sitdlimasissug-
ssaussut. nalunaerssusiat tåuko
sarKumitineKartåsåput novembe-
rip 1-iånit decemberip 15-iånut,
gagdlip akiliutå agfåinarinagulu-
nit.
nangigpordlo: amilårnåinanga-
jagpoK nunavtine igdlunut, uver-
ssagkanut akitsugkanutdlo avdla-
nut akilingitsugkat amerdlåssu-
siat. tamana erssersitsivox inuit
akiligagssagdlit soxutigigtåissu-
sidnik. agdlåt unangmissutaugi-
nalerpoK akiligagssagdlit ximar-
ratigingningnerat sulivfingmit
sulivfingmut nugtaicdtårdlutik.
mdna inuit påsissariaKalerpåt
akiligagssatik akilertariaxarami-
lzik. taimaingmat landsråde ape-
riniarpara isumaliorxutigerxuv-
dlugo akiligagssagdlit isertinexar-
talernigssdt.
sujorna landsrådip atautsiml-
nerane isumaKatigissutigineKar-
sitdlimasissugssat nunaKarfine.
kinalunit sitdlimasissariaKångit-
sutut isumaKarfigissoK imalunit
sitdlimasissugssaugaluardlune na-
lunaerssuivfingme KimåneKar-
simassoK decembere nåtinago
kommunalbestyrelsinut nalunae-
riartortugssauvoK. nalunaerssug-
kat ingerdlatei'KingneKartugssåu-
put sitdlimasissarfingme Kutdler-
saKarfingmut. taimatutdlo kina-
lunit ukiup ingerdlanerane pini-
artutut aulisartututdlunit inutig-
ssarsiuteKalersimassoK kommu-
nalbestyrelsimut nalunaeriartor-
tugssauvoK.
ukiup nånerane sarKumiune-
Kartugssåuput årKissutaussumik
nalunaerssusiat, tåukunanilo na-
lunaersimåsaoK ukiup ilåne Ka-
noK sivisutigissume, sitdlimasisi-
massoK inutigssarsiutiminik i-
ngerdlataKarsimanersoK, tamåna-
lo najorKUtaralugo akiliutigssaK
nautsorssorneKåsaoK. akiliutig-
ssaK sivnerdlugo akilisimassoKar-
pat sivnera ilångautigineKartug-
ssauvoK ukiume tugdlerme suju-
mut akiliutigssamil.
Knud Kristiansen Kujåssute-
Kai'poK navsuiåumut ersseiKarig-
sumut påsinartumutdlo, OKarpor-
dlo sujusingnerussukut tamana
sai'Kumcrsimagaluarpat sujuner-
suteKarnigsse pissariaKarsimåså-
ngikaluartoK.
sujuliglaissup Knud Kristian-
sen isumaKatiginerarpå OKardlu-
ne navsuiautit taimåilut amigau-
ligineKartut, oKarpordlo lamåko
åma sarKumertarnigssål periar-
figssaKalersiniardlugo pilerssåru-
tigineKartoK kommunalit atua-
gagssiaKalernigssåt. Julul
poK igdlcKarfingne pingasune sa-
nassoKåsassoK isertitsivingnik, ta-
marmik arfineK pingasunut inig-
ssalingnik, akilisitaussugssanut a-
kilingitsortunut nautsorssussanik.
akilingitsårtut avdlatut taimatut
pineKartalisagpata isertitsivigssat
sananeKartugssat angnertusissa-
riaKåsåput.
uverssagkat 500 ukiumut
Edvard Reimerip tapersersorpå
Niels Holmip sujunersutå akili-
ngitsugkat tiguniarnerine såkor-
tunerussumik periauseKalernig-
ssamik, isumaKatåunginerarpor-
dle akiligagssagdlit isertineKarta-
lernigssanut. OKarpoK akilingitsu-
galik nulianarsimagpat méraKar-
dlunilo tamana ilaKutainut nuå-
ningitsumik kinguneKartugssau-
ssok, taimaingmatdlo nalerKune-
rutitdlugo akilingitsugagdlit nå-
kutigineKardlutik pingitsaili-
ssauvdlutik sulisineKartarpata.
sujuligtaissup Edvard Reimer
ilumornerarpå, nukingiutariaKå-
nginerardlugo Niels Holmip suju-
nersutå. akiligagssagdlit isertine-
Kartalisagpata tamana kingune-
KåinarsinauvoK ikiuinermut ani-
ngaussartutit amerdlinerånik. tai-
måikaluartordle isumaKarnerar-
poK Niels Holmip sujunersutå i-
sumaliorKutaussunut ilångutaria-
KartcK. taimåisagpat nålagauvfik
sågfigissariaKåsaoK isertitsivigssat
angnertusisineKarnigssånik.
ildngutdlugo sujuligtaissup tai-
vå kommunip sujumortumik u-
verssagkanut akilissarnigsså
landsrådip isumaKatigissutigisi-
mangmago pissutaussoK mérxat i-
kiorneKarnigssåt. nunavtine uver-
ssagkat 500 migss. ukiumut inu-
ngortarput, akiliutitdlo mimamut
atautsimut 1000 ernainingmata,
ukiumut aningaussartutit 500.000
kr. migssiliorpait. taimaingmat
landsråde ikiutariaKarpoK akili-
gagssal migdlisarnigssånut.
Elisabeth Johansenip erKarsau-
nangminérsmau-
lertarneK
Kalåtdlit-nunavtine nangminér-
sinåussuseKalernigssamut ukiug-
ssat 21 -nit 20-nut åparneKarnig-
ssånik sujunersut nangminérsi-
nåussuseKarnerdlo pivdlugo inat-
sisip Avangnåne Tunumilo ator-
tulersineKarnigssånik sujunersut
landsrådime isumaKatiglssutigi-
neKarpoK.
sujunersutit satKumiunerine
sujuligtaissup ilåtigut oKautigå i-
natsisinik atortitsinermut mini-
stereKarfingmiut sujunersutigi-
gåt angutit 20-nik arnatdlo 17-
inik ukioKalerérsimassut kateru-
sernermingnit pissarneK malig-
dlugo sivikinerussumik utarKiv-
feKartitauvdlutik katisinaunig-
ssånut landshøvdingip matuma
sujornagut akuerssissuteKartar-
nerigalua palasit isumagilisagåt.
taimatut avdlångortitsinigssaK
Kalåtdlit-nunavtine atusavdlugo
tugdluarnerussutut issigineKar-
poK ukiunerane agdlagkanik a-
ngatdlåssineK ajornakusorsinau-
ssarmat. ministereKarfingmiut su-
junersutigåt åiparingneK pivdlu-
go danskit inatsisåta Kalåtdlit-
nunavtine atugaulernigssåta tu-
ngånut avdlångortitsineK atusa-
SSCK.
sujunersutigineKartut rådimut
ilaussortanit isumaKatigissutigi-
neKarnigssåt L ars Chemnitzip
inåssutigå. — inusugtut Kanga-
nit ineriårnerussalerput. tamana
pikigtitsiniartarnerisigut nalivti-
ne amerdleKissutigut malungniu-
tarpoK. inusugtut Kanganit piår-
nerussukut nangminérsinaulerta-
raluarunik imaKa pikigtitsiniar-
nerat migdlimisagaluarpoK,
Chemnitz OKarpoK.
tigssinerarpå uverssagkanut aki-
lingitsugkat taima amerdlatigine-
rat. tamatumunga pissutausinau-
nerarpå atåtagssarsiuinerit sivit-
sorsarneKartarnerat. taimaingmat
sujunersutigå méraK inuniariarå-
ngat atåtaussup aulajangerneKar-
tarnigsså.
Peter Nielsen OKarpoK kreds-
dommerisut sulinermine påsissane
maligdlugit imåitoK ardlaligpag-
ssuit méraK sule inungitsoK atå-
taunertik akuerssissutigissardlu-
go. taimåitOKartitdlugo akilersui-
nigssaK erninaK aulajangerneKar-
tarpoK. angajorKaussutdle inoKa-
tigigsimagångata tamana nuki-
ngiuneKarneK ajorpoK, aitsåtdle
Kimåkångata anånaussoK kreds-
dommerimukartarpoK akilersui-
nigssaK aulajangersarneKartikiar-
tordlugo. augsiuineKåsagångat i-
låne ukiut mardluk tatdlimatdlu-
nit Kångiukångata aitsåt aulaja-
ngissoKarsinaussarpoK.
utorKatsissutipalåK
Peter Heilmann: akiligagssagdlit
isertineKartalernigssånik Niels
Holmip sujunersutå såkortuner-
påmik tapersersorpara. nunavti-
ne ingassalerpoK pissugssauvfing-
nik Kimarratigingningneic. tamå-
kununa avdlatigutdlo ingerdlanex
isumakulungnarsivoK. måna av-
Kuserngit pårdlagfiatdlusoK tiki-
simavarput. xajagssuartunik ag-
ssaxardlune periausiussartut ki-
ngunexångitdlat. såkortunerussu-
mik iliuseKartariaKalerpoK. tai-
maingmat neriutigåra ilaussortat
sapingisamik amerdlasut taper-
sersordluåsagåt Niels Holmip su-
junersutå, tamalumanilo avxutig-
ssau navssdriniardlugo.
oKatdlisigissamut påsissutigssanik
Peter Heilmann aperKutigdling-
mat Kalåtdlit-nunavtine nakor-
saKarnikut KutdlersaK Jørgen
Bøggild ilåtigut OKarpoK Kalåt-
dlit-nunåne nakorsaKarfingne pi-
ssortaussut atautsiminermingne
ei'KartorneKartoK OKatdlisigisima-
gåt. inusugtut 18 inordlugit u-
kiugdlit amerdliartuinartut Kitor-
nartårtarput, åma nåpautipilug-
toKartaKaoK inusugtuaiKanisaoK.
inusugtuarKat mérartårnigssa-
mingnut sule inerisimalertångit-
dlat; ilarpagssue kigsautigingisa-
raluamingnik méraKarput.
— nårtunavérsautit atorfigssa-
KartineKartorujugssuput. anga-
jorKåtdle akuliukångata ajornar-
torsiutinik pingortoKartarpoK. a-
ngajoiKåt ilarpagssue méiKamik
najugåinit ungasigsorujugssuarne
najugaKarlarput. ajornartorsiutit
tamåko pissutigalugit nakorsa-
Karfingne pissortaussut atautsi-
minermingne sujunersutigåt inu-
sugtut 15-it 18-itdlo akornåne u-
kiugdlit nårtunavérsårnigssamut
iluaKUtigssanik ilitsersorneKar-
tarnerånik danskit inatsisåta Ka-
låtdlit-nunånisaoK atortineKaler-
nigsså, nunavtine nakorsaKarni-
kut KutdlersaK OKarpoK.
sujunersutip akuerssissutigine-
Karnigsså Niels Holmip inåssuti-
gå. — pinerdlugtorsiornermut i-
natsit maligdlugo arnaK inusug-
toK 15-inik ukiulik anguserissoK
inatsisinik uniorKutitsingilaK. i-
lerKorigsårnermut tungassunik
nunavtine påsingnigtarnerput Ka-
nganisarpalugtuvoK. arnerissar-
nermingnut anguserissarnerming-
nuldlunit tungassunik nalornissa-
mingnik inusugtut angajorKåtik
OKaloKatigineK ajorpait. iluaKU-
Jørgen Olsen: akilingitsugkat
pivdlugit månamut landsrådime
OKatdlitarnerpagssuit kingune-
Karsimångitdlat, akilersuissugssat
pinagit akilersuisitsissugssat kisi-
mik pineKartarmata. måna pissa-
riaKalerpoK akilingitsugagdlit tor-
Kardlugit såssuneKarnigssåt. inu-
iaKativta påsissariaKalerpåt inup
någdliutigisagaluaruniugdlunit
pissugssaugame akilersuisavdlune
igdlunut, piniutinut uverssagka-
nutdlunit.
måna patsisigssarsiutit ilagiler-
påt piniagagssardliortarneK. ki-
siåne nunavtine inuvdluarniuti-
nut ukiumut 100 miil. kr. migssi-
liordlugit atornexartåsagpata, å-
ma inuit akigssaxartariaKarput
akilersugagssamingnut. inuit på-
sissariaxarpåt inuvdluarniutinik
atuisinaugunik akiligagssaming-
nik isumagingnerKårtariaicara-
rnik. Niels Holmitut Peter Heil-
mannitutdlo isumaxarpunga aki-
lingitsortut pencarninerpåmik pi-
neKartariaKalersut.
Karl Skouip OKatdlitarnerpag-
ssuit kinguneKarsimångingmata
pissutausorå årKinigssamut suju-
nersuteKartOKartarsimånginera.
mana pissariaKalernerarpå suka-
sumik sulissugssamik udvalgilior-
nigssaK landsrådimit, politimeste-
reKarfingmit ikiuissarnikutdlo
KutdlersaKarfingmit ilaussorta-
Kartumik.
sujuligtaissoK tamatumunga i-
sumaKatauvoK, sujunersuteKar-
pordlo ajornartorsiut årKingniar-
neKåsassoK agdlagtoKarfingme
udvalgiliortitsinikut, tamånalo a-
tåusagaluarpoK inusugtut anga-
jorKåmingnit „erKartuneKarKåra-
tik“ nakorsamut ingerdlasinauli-
sagaluarpata, Holm OKarpoK.
Karl Skou isumaKarnerarpoK
angajoi'Kåt amerdlavatdlårtut
mérKatik iperajårpatdlårtarait.
tamåna pissutigalugo sujunersut
ilalernerarpå, nauk angajorKåt
méiKamingnut OKartugssautitau-
nerånut akuliunerusagpata na-
ngånartikaluardlugo.
landsrådip agdlagteKarfiane pi-
ssortaK J. Karup Pedersen aki-
vok: — inusugtut angajorKåming-
nit akuliuvfigineKaratik ilitser-
sorneKartarnigssåt inatsimik tu-
nuleKUtagssaKalerniåsangmat su-
junersut sarKumiuneKarpoK.
—
Penneven søges
------- ----------------
Jag heter Eva Eriksson och biir
snart 19 år gammal. Om det finns
någan flicka eller pøjke, som
onskar en svenska att brevvåxla
med, så tycker jag valdigt myc-
ket om att skrive brev och der-
igenam få reda på andra månni-
skors seder och bruk.
Mina interessen år: att studera
språk, andra månniskogrupper,
resa, musik, dansa, cykla. Hår
foljer åven en personbeskrining:
152 cm lång, blont hår, blå ogon.
Om någon skulle vilja skriva,
år min adress:
Eva Eriksson,
Luntgatan 29 V,
S-60219 Norrkoping,
Sverige.
P.S. Jag kan åven skriva på
engelska och tyska.
mardloriautåungitsumik
sitdlimasissoKartarpoK
ajunårnigssamut sitdlimasineK ukiumortumik sujumut aki-
lerneKartarpoK, akiliutigssardlo sivnerdlugo akilissoKarsi-
magpat ilangautiginenartarpoK ukiume tugdlerme sujumut
akiliutigssamit
ajunårnigssamut tungatitdlugo nunavtine mardloriåumik sitdlimasi-
ssoKartångilax, ajunårnigssamutdlo sitdlimasinigssap tungåtigut åssi-
gingmik piumavfigineKarput piniartoKarfingne angatdlatautigdlit Ku-
jatånilo aulisartut. angatdlatautigdlit sitdlimasernermut akiliutigssåt
180 kr-uvoK, inungmut atautsimut, ukiox ilivitsOK naulsorssutigalugo.
tåussuma ild 40 pct. nålagauvfiup tapissutigissarpå. sitdlimasissup tai- ‘
mailivdlune 108 kr. akiliutigissarpai, tåukulo ukiup autdlartinerane
sujumut akiligagssåuput.
kuerineKarpoK.
Julut
inusugtuarKat nakorsanit
ilitsersorneKartalisassut
iniisugtut 15-it 18-itdlo akornåne ukiugdlit nårtunavérsårnigssamut
iluaKUtigssanik matuma kingornagut nakorsanit ilitsersorneKarsinau-
lernigssåt — angajorxåmingnit akuerineKarxårsimångikaluardlutik —
HalerneKåsassoK landsrådimut ilaussortat isumaKatigissutigåt.
35