Atuagagdliutit - 08.10.1970, Blaðsíða 31

UDENRIGSORIEHTERIHG
spkmm? asBJMffløra
-——\r~i/—i n m \i c \n/n t i-~i
«aawiwiF
Trondheimip OKalugfissårssua
ukiaro Norgep stortingiata aulajangivfigisavå Trondheimime
OKalugfissårssup — tainenartartup Nidarosdomkirken —
iluarsåuneKarnerata ingmikortua kingugdleK. suliaK tåuna
inivigpat Norgep igdlorssuautaisa tupingnarnerpårtåt aitsåt
taimak kussanartigilersugssauvoK
Nidarosdomkirkep OKalugtuag-
ssartaligssup iluarsåuneKarnerata
kingugdlerså ukiamut autdlarner-
sinago sulineK ukiut 100-t Kå-
ngerdlugit ingerdlarérsimåsaoK.
1869-ime autdlartineKarpoK, m§-
nalo pineKartoK tåssauvoK OKa-
lugfiup KerKatigut nutåmik ang-
nerssaussumigdlo napassuliarta-
lernigssånut aningaussanik akuer-
ssissuteKarnigssaK.
pilerssårusiap titartaissuata pi-
ngårnerssånut, Helge Thiis-imut
73-inik ukiulingmut pisimassoK
ångisusaoK OKartugssautitat ani-
ngaussanik akuerssissuteKåsagpa-
ta måna napassuliaussup kångu-
sangmik sanaussup 91 meteriu-
ssup kukuvdluinartup isaterne-
Karnigssånut, åmalo napassuliap
ilutsimigut ernortup suliarineKar-
nigssånut. 1945-mile Thiis OKalug-
fissårssup nutåmik issikoKaler-
nigssånut éssilissagssamik sarKu-
mérérsimavoK OKatdlinerujugssup
isumaKatiginginerpagssuitdlo ki-
ngornatigut. tamatuma kingorna
misigisimavå kimut sangmernata
— taineKartartup „kungip tarrar-
ssutå" — kussanartorssuarmik
ilusilerneKarnigssånik sujunersu-
ne tamåkingajagdlune piviussu-
ngortineKarsimassoK. kimut sang-
merna tåuna pinersauteKarpoK
Kiperugkanik inup timåtut angi-
tigissunik 50-it sivnilingnik, suli-
lo Kulit kisimik amigautauvdlu-
tik. kimut sangminerinålunit Eu-
ropap avangnåne nalisissagssåu-
ngitdluinarpoK.
iluarsåuneKarnera sujorKutdlu-
go kimut sangmernata amiåkori-
simavai isåriåta Kilåungussausså,
Kiperugkat torKaviat atdlerpåK,
k tåssanitdlutigdlo Kiperugkat tat-
dlimåinait aserulersut. tåuko må-
na OKalugfissårssup Kimerdlortit-
siviane pårineKarput, kisiåne per-
Kigsårdluinartumik éssilineKarsi-
måput kimut sangmernata iluar-
såuneKarnigssånut atugagssatut.
1914-ip kingorna Norgeme Ki-
peruissartut pingårnerit Kiperug-
kanik tamåkuninga sulisineKarsi-
méput, kisiåne kiavdlunit ilisimå-
ngilå kimut sangmerna perKautå-
ne KanoK issikoKarsimassoK, tai-
maingmatdlo mana ilusilersorne-
ra Helge Thiisip nutåliåtut OKau-
tigissariaKarpoK.
isårissap Kulåtigut igalårujug-
ssuaKalersimavoK, kingusingneru-
ssukutdlo Kiperugkanut 54-inut
inigssat imersorneKarsimåput
profetinik, apostelinigdlo, kungi-
nit David-imit Salomon-imitdlo
Olov Tryggvasonimut, Adame
i* Evalo, norgemiut biskopinik åma-
lo kristumiut maligagssarissaisa
inugtalersorneKarnerinik. kisiåne
åma iluarsåuneKarnerane suleKa-
taussut kiatåinautitdlugit iiångu-
neKarsimåput: igdlugssanik titar-
taissartoK Helge Thiis, Kiperui-
ssartoK Stinius Fredriksen, biskop
Arne Fjellbu ama kunge Haakon
arfineK-åipåt.
akulerigsitsineK
tåssalo åssilissagssat encumitsu-
mik akulerigsineKarsimåput, nor-
gemiut erKumitsuliortorpagssuit
suleKatausimassut sulilo suleKa-
taujuartut.. erKumitsuliortut ilåi-
, tut taineKarsinåuput Wilhelm
Rasmussen, Stinius Fredriksen,
ukiune 35-ne OKalugfissårssuar-
me sulisimassut, Odd Hilt åma
Nic Schioll. Gustav Vigeland OKa-
lugfiup iluane nåmagtumik encai-
måssutigssaKartitauvoK, kisiåne
kimut sangmernata kussanarsar-
neKarnerane ilausimångilaK.
kimut sangmernata sujoråne
ujarKanik Kiperuissartut Kiperu-
galiornere nutåt maligtarineKar-
sinåuput, iluanilo Odd Hilt åma
Stinius Fredriksen sulivfiliordlu-
tik Jonas Esajasilo marrarmik
ilusilersorugtulerpait. avdloriar-
neK tugdleK tåssa gipsimik kui-
ssineK tauvalo uvkusigssamut ki-
gartuineK. åma avdlarpagssuarne
OKalugfissårssup iluanilo avatåni-
lo Kiperugkanik sulissoKarpoK.
Nidaros-ip OKalugfissårssuata
iluarsåuneKarnera kajumigsau-
taussorujugssusimavoK norgemiut
erKumitsuliortorpagssuinut ang-
nertunik nåmagsiniagagssaKarti-
tausimassunut. månalo tikitdlugo
aningaussat amigautausimångit-
dlat, taima OKarpoK sulinerme su-
julerssuissoK, igdlugssanik titar-
taissartoK Torgeir Suul, isumav-
dluardlune utarKissoK OKalugfi-
ssårssup KerKa pivdlugo stor-
tingip aulajanginigssånut.
avangnåmiunut tungasson
Nidarodime OKalugfissårssup Nor-
gep igdlorssuautaisa akimaner-
ssåtut pingorKingnera Trond-
heiminarmut, igdloKarfit angner-
ssånut, kisime tungångilaK, kisiå-
ne norgemiunut tamanut åmalo
Europap avangnånut tamarmut.
taimalo aningaussat ikiutigssat
katerssorneKarsimåput avangnå-
miut arnartaisa akomåne kimut
sangmernata igalårtagssarssuinut
åmalo igalårtat Kalipagkiorfigine-
Karnigssånut Gabriel Kielland-
imit, amerikamio Norgemit nag-
guvilik, katerssuisitsisimassoK ki-
kiagtugaussup åssingata silviu-
ssup 3 meteringajangnik portu-
ssusigdlip pilersineKarnigssånut,
Oskar II-mit, tåussuma alterip
angnersså tunissutigisimangmago
erKumitsumik iluseKartitdlugo,
åmalo danskit nålagauvfiata tu-
nissutå alterip åssiliartagsså uki-
une akugdlerne Stiklestadime sor-
ssungnermik entartuissoK åma
Olav Iluartup iluartutitångorti-
tauneranik.
OKalugfissårssuaK takujuminar-
torssuångorKigsimavoK. aussap
ingerdlanerane uvdlut tamaisa
takornarianit tusintiligpagssuar-
nit pulaorneKartarpoK, ugperi-
ssarsiorneK pivdlugo tikerårtar-
torpagssuarnut kingorårtaussut,
tåssame Kanga ukiune akugdler-
ne aj ornartorsiutigssarpagssuaKa-
raluartOK inugpagssuit ornigar-
tarsimangmåssuk OKalugfigssuaK
Avangnåne iluartutitat angner-
ssåta iliveKarfigisså.
OKalugtuaK ama ilumortoK
Olav Haraldsson, sujornatigut tai-
neKartarsimagaluartoK PualasoK,
kingornale taineKartuåinalersoK
IluartoK, toKutauvoK Stiklestad-
ime sorssungnerme 29. juni ukioK
1030. OKalugtuaK maligdlugo kup
Nidelvenip imamut akuane iline-
KarsimavoK. ilissaunerata kingu-
ninguatigut nalunaeKutiliaKarta-
lersimavoK, puilassoKalerpordlo.
ukioK atauseK Kångiungmat timå
agssangneKarpoK, ajoKusersimå-
ngitdluinarpordlo, kisiåne nujai
kukilo tagdlisimavdlutik. timå ig-
dlerfingmut akisumut ikineKar-
poK ilineKardlunilo, Kåvatigutdlo
OKalugfiliuneKarpoK.
tåssa OKalugtuaK taimåipoK. ilu-
mortordle unauvoK kunge Olav
Kyrre, Olavip Iluartup Katångu-
tåta ernera, 1070-ip migssåne uja-
raussumik OKalugfiliortitsisima-
vok åkangme ilissauvfigineKarsi-
masorissåne. åma ilumortuvoK
kristumiut OKalugfiat 1100-kune
agdlineKarsimangmat tuluit a-
vangnåmiutdlo pissausiåtut, 1153-
imilo Nidaros biskopeKarfiuler-
dlune, biskopivdlo såkortup Ey-
stein Erlandssonip OKalugfik ar-
dlalingnik ilaortortitarsimagå go-
tiskiussunik, taimåitume atorne-
Karnerulersimangmata ilåtigut
Tuluit-nunåne OKalugfissårssuit
Canterbury-me Lincolnimilo itut
suniuneratigut.
1200-t nålerneråne OKalugfik
inerpoK, imaKa napassuliå kisime
pinane, taimaisivdlunilo avang-
nåne igdlorssuit pinernerssariler-
påt. kisiåne takorånerfigssua sivi-
kitsuinauvoK. OKalugfik pingaso-
riardlune ikuatdlagtarpoK, tama-
tigutdle sanarKingneKartardlune.
ajornerussordle tåssauvoK 1500-
kune ikuatdlangnerssuata kingor-
na iluarsaerKingneK. biskopiuneK
kingugdleK nunamit Kimåssaria-
KarpoK, OKalugfigdlo aseroriartu-
lerpoK. erdlingnartutai Danmark-
imut autdlaruneKarput, tåssanilo
Olav Iluartup igdlerfia silviussoK
augtineKarpoK. taimåitordle ukiut
ardlagdlit Kångiungmata uterti-
nenarput ilineKardlutigdlo tama-
tuma kingorna ilisimaneKångitsu-
mut.
tamatuma kingorna OKalugfi-
ssårssuaK pissariaKarnerpåginar-
nik iluarsåuneKarpoK, tamatumu-
ngalo peKatigititdlugo oKalugfl-
nartut issigineKalerdlune. ingia
1689-ime anorerssuartitdlugo upi-
poK, 1700-kunilo ardlaleriardlune
ikuatdlagtarpoK. tauvale OKalug-
fik sanarKingneirarsimavoK av-
dlångortiterdlugo iluatigut, kisiå-
ne ukiut 1900-gssåne aitsåt Nida
rosime OKalugfissårssuaK pimo-
rutdlugo iluarsåuneKalerpoK.
OKalugfissårssuaK
uvdlumikut
uvdlumikut pulaoråine OKalugfi-
ssårssup iluane kussanartorpag-
ssuarnik erKaimassagssartaling-
nigdlo takussagssaKarpoK, tåssa-
nilo Norgep OKalugtuagssartå pi-
soKaunerussoK nutaunerussordlo
ersserpoK. erKaimassagssat ukiu-
nit akugdlernit pissut kingusing-
nerussukut ukiune taimatutaoK
aulagsagsimårfiussune naligssar-
sissarsimåput.
tåssanilo taimane biskopiussoK
Arne Fjellbu 1942-me OKalusse-
rugtulerdlune tyskit såkutuinit ti-
gusisimassunit kipitineKarpoK,
OKalugfissårssuvdle avatåne nå-
lagiarneK nanglnardlugo. tamåna
pissutigalugo OKalugfingme suli-
nigssamit sumitdlunit soraersine-
KarpoK, taimåitordle nanginar-
dlune ilagit akerKanut akiutut su-
julerssortaisa ilåtut.
tamatuma kingorna norgemiu-
vit OKalugfissårssuarmut isisaer-
put 1945-me aniguisitauneK su-
jorKutdlugo. tamatumunga erKåi-
ssutigssåuput erfalassut mardluk
OKalugfissårssup kujatåtungåni-
tut, åipå tuluit sorssutånit „Nor-
folk“-imit, tåussuma kunge Haa-
kon Tuluit-nunånit Norgemut
angerdlaungmago, åipålo „Mac-
kay“-mit, tåssa sorssungnerup ki-
ngorna tuluit sorssutåt sujugdleK
Trondheimimut pissoK. taimaisiv-
dlutik pisorKat nutåtdlo Nidaros-
ime OKalugfissårssup OKalugtuag-
ssartaine amerdligalugtuinartune
katitigausimåput.
Jern- og metalaffald
er penge værd...
Vi er køber til alle arter jern- og metalaffald
til højeste dagspriser.
NOKDISK JERN & METAL A'S
Hvissingvej 116, Glostrup, Danmark.
IVR,.

C 1 G AR NR. 23 gengivet i naturlig størrelse. NR. 23 angissusigssamisortoK.
CIGAREN-IKKE DYRERE END EN CERUT
CIGÅK’- CERUTIMIT AKISUNERUNGITSOK’
... i dag koster det ikke mere at nyde en
god cigar. Derfor vælger stadig flere ci-
garrygere NR 23!
pitsaussumik cigåtornigssaK måna akisu-
ncrujungnaerpoK ... taimåitumik amerd-
liartuinartut NR. 23 Kinertarpåt!
Fås i 10 stk.-pakninger eller i kas-
ser med 50, 100 eller soo stk.
portugkatut i o-nik imaligtut ima-
lunit karsitut 50-nik, 100-nik 200-
nigdlunit imaligtut pineKarsinau-
VOK.
31